VÄldtÀkter, inbrott och grov misshandel Àr betydligt vanligare i Sverige Àn i New York. Sverige borde kunna dra lÀrdom av de mycket positiva erfarenheterna av New York-polisens Àndrade arbetssÀtt, skriver avgÄende generalkonsuln Olle WÀstberg.
âDet kĂ€nns tryggare i New Yorkâ
HemvÀndande generalkonsul uppmanar Sverige att dra lÀrdom av nya polismetoder.
Den som kommer tillbaka till Stockholm efter fem Är i New York mÀrker en skillnad. Jag kÀnner mig helt enkelt tryggare i New York. Inte minst att man dÀr fÄtt bukt med klottret spelar en vÀsentlig roll för kÀnslan av trygghet och civilisation. Det skriver avgÄende generalkonsuln Olle WÀstberg. Polisens Àndrade arbetssÀtt har lett till en dramatisk minskning av brottsligheten. Det bor nÀstan lika mÄnga i New York som i Sverige, men inbrott, vÄldtÀkt och grov misshandel Àr betydligt vanligare hÀr. Vi borde ha nÄgot att lÀra av brottsbekÀmpningen i New York, menar Olle WÀstberg.
;
I New York stĂ„r flera fĂ€ngelser tomma. Bovarna har helt enkelt tagit slut. FramgĂ„ngsrik kriminalpolitik borde inte i första hand handla om att fĂ„nga in brottslingar och bygga nya fĂ€ngelser, utan om att skapa förutsĂ€ttningar och system för att brott inte ska begĂ„s.Det amerikanska fĂ€ngelsesystemet Ă€r en skamflĂ€ck. Ăverfulla fĂ€ngelser och dĂ€rmed grasserande epidemier, stĂ€ndiga övergrepp bĂ„de frĂ„n personal och andra fĂ„ngar, mycket liten rehabilitering. Det Ă€r inte lĂ€tt att rymma och vakterna Ă€r bevĂ€pnade. I stĂ€llet blir det regelbundet blodiga fĂ€ngelseuppror. Om detta vittnade ju Annika Ăstberg pĂ„ DN Debatt 4/8.Ăver tvĂ„ miljoner mĂ€nniskor sitter bakom lĂ„s och bom i USA, vilket per capita Ă€r sju gĂ„nger mer Ă€n i Tyskland och tio gĂ„nger mer Ă€n i Sverige. Inget annat utvecklat land har sĂ„ mĂ„nga intagna som USA.
ĂndĂ„ begĂ„s det inte fĂ€rre brott i USA Ă€n i Europa, tvĂ€rtom. New York Ă€r undantaget. Inte för att fĂ€ngelserna Ă€r bĂ€ttre, utan genom att fĂ€rre kvalificerar sig för fĂ€ngelsestraff. Det som hĂ€nt Ă€r att New Yorks polisstrategi lyckats förhindra brott i en utstrĂ€ckning som gör att antalet dömda minskar. Statistiken talar sitt tydliga sprĂ„k.
SÄ hÀr ser det ut sedan statistik började föras pÄ ett konsekvent sÀtt för 13 Är sedan till senaste polisrapporten den 18 juli i Är. Den gÀller antalet anmÀlda brott:Mord minus 71,2 procent, vÄldtÀkter minus 41,3 procent, rÄn minus 73,2 procent, misshandel minus 57,6 procent, inbrott minus 74,2 procent, grova stölder minus 46,6 procent och bilstölder minus 81,8 procent.Om den procentuella minskningen av anmÀlda brott omsÀtts till absoluta tal framgÄr att 1 329 fÀrre mördades 2003 Àn 1993, att 1 350 fÀrre kvinnor blev vÄldtagna och att 71 729 familjer slapp fÄ inbrott i sina hem.
New York har pĂ„ drygt ett decennium blivit USA:s sĂ€kraste storstad och en av vĂ€rldens sĂ€kraste mĂ„ngmiljonstĂ€der. Det Ă€r en social reform som Ă€r en av de största i USA. Och nĂ„got som i huvudsak gynnat de mest utsatta grupperna i New York. De Ă€r de som varit mest utsatta för brott.Ăr brottsligheten i absoluta tal lĂ€gre i New York Ă€n i Sverige? LĂ„t oss, i medvetenhet om att brottsstatistik Ă€r en knepig materia, jĂ€mföra Sverige (9 miljoner invĂ„nare) med New York (8,1 miljoner invĂ„nare).
New York hade 598 mord Är 2003. Samma Är hade Sverige, enligt Brottsförebyggande rÄdet, 189 mord. New York hade 1 875 vÄldtÀkter och Sverige 2 565. Grov misshandel: 18 764 i New York mot 65 177 i Sverige. Inbrott: 29 207 i New York mot 122 700 i Sverige.Samtliga tal utom mord visar alltsÄ pÄ mindre brottslighet i storstaden New York Àn i det rÀtt glesbefolkade Sverige. Hundratusentals fÀrre blir brottsoffer i New York.
Siffrorna borde Ă„tminstone leda till en fundering kring om vi har nĂ„got att lĂ€ra. Den som kommer tillbaka till Stockholm efter mer Ă€n fem Ă„r i New York mĂ€rker en skillnad som kanske den som bor i Sverige inte kĂ€nner av pĂ„ samma sĂ€tt. Jag kĂ€nner mig helt enkelt tryggare i New York. Inte minst att man i New York fĂ„tt bukt med klottret spelar en roll för kĂ€nslan av trygghet och civilisation.NĂ€r jag besökte New York för femton Ă„r sedan fick jag goda rĂ„d om hur man skulle bete sig för att vara âstreet smartâ: Undvika vissa sidogator. Aldrig gĂ„ i vissa kvarter. Aldrig titta folk i ögonen pĂ„ tunnelbanan. SĂ„dana rĂ„d ger i dag ingen om Manhattan, i varje fall inte söder om 110:de gatan. DĂ€remot möts vi av liknande rĂ„d i Stockholm.En rad omstĂ€ndigheter och politikskiften har samverkat för att göra förĂ€ndringen i New York möjlig.Brott begĂ„s, för att nĂ„got förenkla, av mĂ€n mellan 17 och 25 Ă„r. De demografiska vĂ„gorna, förstĂ€rkta av att fri abort infördes för 25 Ă„r sedan, har spelat en roll för att minska brottsligheten. Den vĂ€rsta heroinvĂ„gen har dessutom sjĂ€lvdött. De gamla heroinisterna har inte överlevt och nyrekryteringen har varit mindre. Ekonomin var god under större delen av 90-talet och arbetslösheten minskade Ă„r frĂ„n Ă„r. Det intressanta Ă€r dock att ocksĂ„ under den dĂ„liga ekonomin och vĂ€xande arbetslösheten efter 2001 har brottsligheten fortsatt att minska.
Jag tror att tvĂ„ saker har varit avgörande: Antalet poliser och ett innovativt polisarbete. Sverige har 16 500 poliser, New York 34 000. Det betyder nĂ„got. Poliser i uniform syns i stadsbilden. OcksĂ„ dĂ€r de syns mindre, till exempel i tunnelbanan, vet de flesta att det finns civilklĂ€dd polis. Det skapar trygghet. NĂ€r New York för ett Ă„r sedan rĂ„kade ut för ett totalt strömavbrott fanns efter mindre Ă€n en timme ungefĂ€r 30 000 poliser pĂ„ gatorna. Det bidrog till att strömavbrottet blev en lugn, och för en del till och med trevlig, hĂ€ndelse.Polisarbetet kan sammanfattas med begreppet âCompstatâ, det vill sĂ€ga ett statistiksystem dĂ€r man varje vecka gĂ„r igenom utvecklingen för de sju viktigaste brottstyperna, frĂ„n mord till bilstöld. En central statistikenhet gĂ„r igenom antalet anmĂ€lda brott fördelade pĂ„ polisdistrikt.
PĂ„ ett veckomöte i nĂ€rvaro av polischefen och ofta borgmĂ€staren fĂ„r de lokala polischeferna stĂ„ till svars för eventuella ökningar i brottsligheten.Den som har en ökning av en viss brottstyp fĂ„r försöka förklara varför. Den som sĂ€ger sig tillfĂ€lligt behöva mer resurser fĂ„r det oftast, men vet att om inte brottsutvecklingen vĂ€nder trots de nya resurserna kommer det att ses som ett ledningsproblem.Inriktningen Ă€r att minska antalet anmĂ€lda brott, att förebygga brott. DĂ€rför engagerar sig polisdistrikten till exempel genom att gĂ„ ut pĂ„ skolorna eller se till att fĂ„ bort mörka passager. DĂ€rför kan, som för nĂ„gon vecka sedan, chefen för polisen i Chinatown kalla till sig en restaurangĂ€gare och sĂ€ga att det mĂ„ste blir glesare mellan borden och inte lika överfyllt pĂ„ hans restaurang, eftersom det skett en rad stölder av handvĂ€skor dĂ€r.Brottsstatistiken ligger ute pĂ„ nĂ€tet och vem som helst kan gĂ„ in och titta. Man kan prenumerera pĂ„ ett fax eller e-brev som varje vecka berĂ€ttar om brottsutvecklingen just dĂ€r man bor. Det sĂ€tter en stark press pĂ„ polisen – alla vet att om brottsligheten ökar i ett omrĂ„de sjunker hus- och lĂ€genhetspriser och attraktiva affĂ€rer försvinner.
New York har kommit in i en god cirkel: Brottsligheten har minskat och mĂ€nniskor kĂ€nner sig tryggare. DĂ€rmed gĂ„r fler ut, ocksĂ„ sent pĂ„ kvĂ€llen. Och nĂ€r gatorna Ă€r mer befolkade hĂ€nder det mindre.Chefen för ett polisdistrikt beskrev nyligen skillnaden mellan att vara polis i dag och för 15 Ă„r sedan:- DĂ„ hade vi inte sĂ„ mycket tid till att försöka minska kriminaliteten, utan det handlade mest om att försöka fĂ„ fast brottslingarna. En del fnyser Ă„t det poliser numera gör som âfascismâ. New York-polisen har fĂ„tt tid och motiv att Ă€gna sig Ă„t det som kallas livskvalitetsbrott: Man hutar Ă„t eller bötfĂ€ller folk som sĂ€ljer pĂ„ gatorna och blockerar gĂ„ngtrafiken. Man plockar trippelparkerare. Den som för tio Ă„r sedan kom in pĂ„ en polisstation och klagade pĂ„ att glassbilen vĂ€snades skulle nog ha blivit utskrattad. Nu tar polisen itu med frĂ„gan; medborgarna ska ha rĂ€tt att slippa onödiga ljudstörningar.LĂ€rdomen Ă€r att fĂ€ngelser kostar otroliga pengar, och att det Ă€r bĂ„de mer humant och billigare med fler poliser och bra polisarbete. Dessutom innebĂ€r minskad brottslighet ekonomisk tillvĂ€xt. Folk vĂ„gar renovera hus och lĂ€genheter nĂ€r de tror pĂ„ sitt bostadsomrĂ„de, smĂ„företag satsar och storföretag flyttar in. Det sociala experimentet i New York har varit framgĂ„ngsrikt. Helt litar inte myndigheterna pĂ„ utvecklingen. De tomma fĂ€ngelserna drivs Ă€ndĂ„, eftersom myndigheterna fruktar att om de lade ner dem och skulle behöva öppna nya fĂ€ngelser senare skulle det lokala motstĂ„ndet göra det omöjligt
.OLLE WĂSTBERG, august 2004
