8
okt
Seneste opdatering: 8/10-04 kl. 1349
Ingen kommentar - Tryk for at kommentere!

Ordene er ikke mine, men min ven Räknenissens. Jeg tror han har oversat hver eneste kronik Haarder har skrevet – og en mængde andre, herunder Kai Sørlander, Gade Jensen, Hedegaard, Bent Jensen, David Gress m. fl.









Datum: 10-07-04 22:19 http://www.jp.dk/meninger/ncartikel:aid=2654718



Offentliggjort 7 oktober 2004 03:00



Krönika: Fler invandrare ska i arbete



Av Bertel Haarder, minister för flyktingar, invandrare och integration samt minister för utvecklingsbistånd (V)

Ska vi bryta det sociala arvet för nästa generation invandrare måste vi

bryta mönstret med familjeanknytningar och få ut båda föräldrarna på

arbetsmarknaden, skriver dagens krönikör. Både den danska och den tyska

välfärdsstaten är beroende av befolkningens deltagande på arbetsmarknaden.

Välfärdssystem finansieras genom beskattning av arbetsinkomster, och om en stor

grupp nya invånare – invandrare och efterkommare – arbetar markant mindre än

andra befolkningsgrupper resulterar det i ett fattigare samhälle för alla. Denna

sanning dokumenteras ännu en gång i den nya rapporten från Rockwool Fondens

Forskningsenhet och det tyska Institute for the Study of Labor (IZA).

Rapporten bidrar med analyser av de stora integrationspolitiska

utmaningar som Danmark och Tyskland står inför, och är med sin komparativa

ansats ett välkommet bidrag till integrationsdebatten. Jämförelser med andra

länder är en fruktbar källa till ny kunskap som kan sätta den danska

integrationsinsatsen i perspektiv och visa oss hur vi kan lära oss något av

andra länder. Jämförelsen mellan Danmark och Tyskland är särskilt intressant

eftersom de två grannländerna i stor omfattning delar invandringshistoria – från

en omfattande rekrytering av gästarbetare på 1960-talet till invandrarstopp 1973

– men ändå har uppnått olika resultat på integrationsområdet.

Där man i Tyskland har varit bäst på att få in invandrare på

arbetsmarknaden har vi i Danmark dessvärre varit “bäst” på att få in invandrare

i beroende av bidragsinkomster. Jämförelsen med Tyskland visar alltså att det är

möjligt att skapa en bättre integration på arbetsmarknaden i Danmark. Det ska

dock noteras att rapportens intervjuundersökningar för Danmark bara omfattar

åren 1999 och 2001, och att regeringens utlännings- och integrationspolitik

därför inte kommer till uttryck i analyserna. På det sättet kan rapportens

resultat ses som ett vittnesbörd om synder i det förflutna. Jag tvivlar dock

inte ett ögonblick på att många av rapportens budskap fortfarande är aktuella,

och att vi ska fortsätta att arbeta för en förbättrad integration av utlänningar

i Danmark.

Rapporten från Rockwool Fonden och IZA belyser bland annat varför

Tyskland har varit bättre än Danmark på att få invandrare i arbete. Som en av

förklaringarna pekar rapporten på att de ekonomiska incitamenten att komma i

arbete är minst i Danmark. För regeringen är det avgörande att de offentliga

bidragen har en sådan storlek att det alltid kan löna sig att arbeta. Därför

införde vi 2002 en intjäningsprincip. Den innebär att endast personer som har

vistats i Danmark i minst sju av de senaste åtta åren har rätt till fullt

socialbidrag. Alla andra kommer under den sjuåriga intjäningsperioden att ha

rätt till ett offentligt bidrag som minst motsvarar de studerandes SU.

I gengäld kan de under intjäningsperioden behålla en större del av

sina arbetsinkomster så att det kan löna sig bättre att ta deltidsarbete.

Härutöver införde regeringen förra året ett tak för hur mycket samhället kan

betala ut i hjälp till mottagare av socialbidrag, starthjälp och

introduktionsbidrag. Målet var också i detta fall att se till att arbetslösa

alltid har ett ekonomiskt incitament att arbeta.

Rapporten dokumenterar vidare att allt för många arbetslösa

invandrare i realiteten inte står till arbetsmarknadens förfogande. Hela 49

procent av de arbetslösa invandrarna i Danmark – mot 40 procent i Tyskland – var

respektive 2001 och 2002 inte aktivt jobbsökande och beredda att omedelbart ta

ett arbete. Särskilt illa stod det till med de arbetslösa invandrare i Danmark

som tog emot socialbidrag. Endast 30 procent av dessa invandrare stod vid

undersökningstidpunkten i realiteten till arbetsmarknadens förfogande. Vi måste

kräva att arbetslösa utlänningar och danskar gör en aktiv insats för att få

arbete – även om de inte kan få drömjobbet. Viljan att arbeta ska förefinnas –

annars ska penningkassan slås igen. Regeringen har därför sett till att det har

skett en skärpning av reglerna för anställningsbara arbetslösa att stå till

arbetsmarknadens förfogande.

Dessutom är de nya aktiva erbjudandena ett effektivt redskap för att

kontrollera att man står till förfogande. Slutligen har det skapats rätt att

etablera en statlig tillsyn över kommunernas bedömningar av vem som står till

förfogande.

Rapportens analyser visar att den högre arbetsmarknadsanknytningen bland

invandrare i Tyskland också kan bero på att Tyskland har varit bättre än Danmark

på att attrahera invandrare med högre utbildningsnivå. Regeringen vill attrahera

fler kvalificerade invandrare till Danmark. Vi införde därför sommaren 2002

Jobbkort-systemet som gör det lätt och snabbt för utlänningar att få

uppehållstillstånd i Danmark om de har kvalifikationer som är efterfrågade på

den danska arbetsmarknaden.

Samtidigt arbetar vi för att stärka kvalifikationerna hos de

invandrare som kommer till landet med svaga förutsättningar. Som framgår av

rapporten är språkkunskaper (i danska eller tyska) och yrkesutbildning som

genomgåtts i Danmark eller Tyskland avgörande för invandrarnas

sysselsättningschanser. Alla nykomna utlänningar som faller under

integrationslagen ska i dag delta i danskutbildning och regeringen förbereder

med sitt förslag till nästa års budget att snabba upp danskutbildningen – vi

kallar det “turbodanska”. Ju snabbare det danska språket kommer in hos nykomna

utlänningar, ju snabbare får de möjlighet att klara sig ute på arbetsmarknaden.

Dessutom har regeringen i september inbjudit arbetsmarknadens parter till

en diskussion om hur vi realiserar målsättningen om livslång uppkvalificering

och utbildning till alla på arbetsmarknaden. I det sammanhanget ska vi bland

annat titta på hur vi genom vuxen- och efterutbildning säkrar en bättre

integration av invandrare och efterkommare. När det gäller efterkommarna som är

födda i Danmark och de invandrare som kommer till Danmark som barn är det

regeringens målsättning att de ska fullfölja en utbildning likvärdigt med andra

barn och ungdomar i Danmark. Detta är dessvärre långt ifrån fallet i dag.

En analys från regeringens Tänketank om utmaningar för

integrationsinsatsen i Danmark visar att alltför många unga invandrare och

efterkommare faller bort från sin utbildning. På yrkesutbildningarna är

bortfallet ända uppe i 60 procent. Detta är en oroväckande statistik.

Tänketankens rapport dokumenterar att de unga invandrare och efterkommare som

har vuxit upp i hem där båda föräldrarna är ute på arbetsmarknaden klarar sig

väsentligt bättre än andra ungdomar.

De tidigare reglerna om familjeanknytning har dessvärre i allt för hög grad

bidragit till att bevara ett mönster där barn t o m i andra och tredje

generationen har vuxit upp i hem där föräldrarna har dåliga kunskaper i danska

och bara begränsad anknytning till arbetsmarknaden. Ska vi bryta det sociala

arvet för nästa generation måste vi bryta mönstret med familjeanknytning och få

ut båda föräldrarna på arbetsmarknaden. En av orsakerna till att många unga

invandrare och efterkommare klarar sig dåligt i det danska utbildningssystemet

är att de – tillsammans med många danska ungdomar – har svårt att leva upp till

de läs- och skrivkrav som ställs på utbildningarna. Det är därför viktigt att vi

får bort alla överflödiga utbildningskrav.

Regeringen har börjat med att lätta kraven på kunskaper i engelska på

social- och sjukvårdsbiträdesutbildningen. Vi har dessutom satt i gång med att

kartlägga möjligheterna att skapa fler praktiska ingångar till olika

utbildningar. Jag hoppas att vi kan införa lärlingsliknande praktiska ingångar

till långt fler utbildningar, så att de unga får möjlighet att visa vad de duger

till i praktiken innan det avgörs om de kan tas in på en utbildning.

Samtidigt har regeringen i sitt förslag till budget för 2005 avsatt

100 miljoner kronor de kommande fyra åren under rubriken “Bättre integration”.

Medlen ska bland annat användas till att stärka utbildningsvägledningen till

unga invandrare och efterkommare och deras föräldrar, till att stärka

undervisningen i danska som andraspråk i folkskolan och på yrkeskolorna och till

att införa ett särskilt bidrag till praktikplatsuppsökande arbete på yrkesskolor

med många invandrarelever.

Av rapporten framgår det att tät kontakt med danskar respektive tyskar har

ett positivt samband med invandrares sysselsättningschanser. Dessutom pekar

rapporten på att invandrares sysselsättningschanser kan försämras om de bor i

ett område med hög koncentration av invandrare. Dessa analysresultat om

betydelsen av sociala nätverk och av bostadsområdet stärker mig i tron på att

ghettobekämpande är ett av de viktigaste insatsområdena i

integrationspolitiken.

Regeringen har just denna vår lanserat en strategi mot ghettoisering.

Med strategin som bland annat omfattar en ny modell för anvisningen av bostäder

i allmännyttan samt läxhjälp och frivilligt arbete i de mest utsatta

bostadsområdena har de första stegen tagits till att bryta ner de

parallellsamhällen som i dag hindrar invandrares integration på arbetsmarknaden.

Brottsförebyggandet är en viktig punkt i sig själv.

Rapporten ger belägg för att kriminaliteten är långt mer utbredd

bland invandrare både i Tyskland och i Danmark än den är bland resten av

befolkningen. Det kriminella beteendet är särskilt utbrett bland unga män från

icke-västerländska länder. Med regeringens strategi mot ghettoisering har vi

inlett en brottsförebyggande satsning som bland annat omfattar hembesökssystem,

mentorsystem samt idrotts- och fritidserbjudanden i de utsatta ghettoområdena.

Insatsen är målinriktad mot barn och ungdomar med annan etnisk bakgrund än dansk

som bedöms ha en särskilt utsatt situation – t ex ungdomar som inte är i gång

med en ungdomsutbildning, är socialt belastade, eller som är på väg ut i eller

har begått brottslighet.

Regeringen har under sina första snart tre år uppnått viktiga

resultat på utlänningsområdet. Antalet nykomna utlänningar har minskat och det

har givit oss mer lugn och ro till integrationsarbetet. På integrationsområdet

finns det fortfarande en del att göra, inte minst när det gäller integration på

arbetsmarknaden. Förändringar på detta område kan knappast skapas på annat vis

än genom långt segt arbete. Med de initiativ som vi har sjösatt när det gäller

arbetsmarknaden, utbildningssystemet och integration i de utsatta

bostadsområdena kan vi förbättra integrationen av utlänningar i Danmark.

Om Rockwool Fonden och IZA om 10 eller 20 år väljer att upprepa sina

analyser förväntar jag mig därför att de danska integrationsresultaten kommer

att se något bättre ut.


Annoncer fra Danske Partner-Ads:


Donér engangsbeløb?Kan du forpligte dig til fast betaling?


Comments are closed.