12
mar
Seneste opdatering: 13/3-11 kl. 0057
99 kommentarer - Tryk for at kommentere!

Af Julia Caesar:

Copyright Julia Caesar, Snaphanen, HRS och document.no. Citera gärna delar av texten men iaktta gott bloggskick och länka till Snaphanen!

När politiker gör utspel som inte bara står i strid med folkopinionen och sunt förnuft utan också med lagar som de själva har stiftat väcks min nyfikenhet. När tre av landets fyra största dagstidningar dessutom applåderar dumheterna blir jag ohyggligt nyfiken. Jag vill nödvändigtvis veta varför de gör på detta viset. Vilka är personerna bakom besluten? Hur tänker de? Vilka är deras drivkrafter? Vad vill de uppnå? Hur ser deras riskkalkyl ut? Jag vill verkligen veta.

Jag är antagligen inte ensam om att ställa mig de här frågorna efter överenskommelsen mellan den svenska regeringen och miljöpartiet om migrationspolitiken. (Den som vill läsa mer om den kan läsa min förra krönika)

Sveriges politiker är i full färd med att montera ned och avskaffa Sverige. Det går fort nu. Men inte tillräckligt fort för de ansvariga politikerna. De vill snabba på den totala samhällsupplösningen. Grunden har lagts genom fyra decenniers massinvandring. Att öppna Sveriges gränser på vid gavel för ännu mer okontrollerad invandring är ett säkert sätt att få samhällsstrukturer att falla samman. Ännu fortare går det om man splittrar landet i delar där majoriteten är skyldig att följa lagen medan andra är befriade från den skyldigheten. Ett Sverige som klyvs på mitten, ett land där traditionella kärnvärden som rättvisa, moral och hederlighet sedan länge är urholkade, är ett lätt byte för destruktiva och totalitära krafter. Islam är en. Grov organiserad brottslighet en annan. Som bekant ingår de inte sällan fusion.

En djupgående kris i svensk politik

Överenskommelsen om migrationspolitiken ångar av politisk desperation. Den borgerliga alliansregeringen har efter valet 2010 inte egen majoritet. Småpartierna centern och kristdemokraterna kämpar för sin överlevnad, kosta vad det kosta vill. I desperation kastar sig alliansen i famnen på invandringsextremisterna i miljöpartiet och låter dem bestämma invandringspolitikens inriktning. Det är bara ett av många tecken på en djupgående kris i svensk politik. Det finns knappt ett enda parti som inte krisar. Det inger hopp. Fördelen med kriser är att de river upp bottensedimentet, det där allra djupaste, undangömda och smutsigaste lagret av lögner och obearbetad bråte. Ju mer skit som kommer upp i ljuset desto lättare blir luften att andas. Utan storstädning ingen pånyttfödelse.

Bland allmänheten pågår bloggbävning. Kommentarsfälten med svenska folkets reaktioner svämmar över av upprördhet, raseri och förbittring. Bland medborgarna finns en annan sorts migrationsöverenskommelse, en kraftfull folklig protest: den här gången har politikerna gått för långt. Det här finner vi oss inte i.

Ekonomiska frizoner i ”utanförskapsområdena”

Då kommer nästa drag. Regeringen ska utreda förslag om att skapa ekonomiska frizoner i så kallade ”utanförskapsområden”, de närmare 200 områden i Sverige där mindre än hälften av befolkningen arbetar och resten lever på bidrag. Hit nådde aldrig den upphaussade ”arbetslinjen”, alliansens ständiga mantra.

Genom sänkta skattekostnader för företag i dessa ”utanförskapsområden” ska fler invandrare få jobb och fler företag startas, är tanken. Med etniskt riktade privilegier fortsätter regeringen att klyva Sverige på mitten. Vi ska ha parallella samhällen: ett för laglydiga människor som arbetar och betalar skatt. Ett annat för dem som inte har någon lust att följa lagar men belönas med sociala förmåner som betalas av andra. Nu tätnar proteststormarna. Om regeringen vågade utsätta sig för vindstyrkan skulle den inte kunna hålla sig upprätt.

”Jag får inte ihop detta! Vi har hög arbetslöshet i invandrartäta områden, ändå ska invandringen få öka och vi har Europas högsta ungdomsarbetslöshet samtidigt som svenska ungdomar tar låglönejobb i Norge och Danmark. Regeringens politik är inte dålig, det är inte rätt ord. Den är öppet diskriminerande och provocerande gentemot både svenskar och de invandrare som sedan lång tid jobbar och är integrerade i landet” skriver signaturen ”Navigare necesse est” i en av hundratals kommentarer i Svenska Dagbladet.

Men alliansregeringen under ledning av statsminister Fredrik Reinfeldt (m) utsätter sig inte för proteststormarnas vindstyrka. De är i full färd med att välja sig ett nytt folk. Det är demokrati Swedish style. Hur blev det så? I försöken att hitta svar gör jag några tillbakablickar och lägger pussel med de fem partiledarna bakom migrationsöverenskommelsen: Fredrik Reinfeldt (m), Jan Björklund (fp), Maud Olofsson (c), Göran Hägglund (kd) och Maria Wetterstrand (mp). Vi börjar med en tur till Vaxholm, den lilla skärgårdsstaden några mil nordost om Stockholm.

Förnyelse eller ”Det ska löna sig att arbeta”

Vädret kunde omöjligt vara bättre. Strålande solsken från en klarblå himmel. Söderfjärdens vattenglitter kastar reflexer långt upp på kajen där gräsänderna har fått maka på sig för hundratals människor som trängs mellan Hamngrillen och Vaxholmsbolagets lilla terminal. Det är feststämning i luften. Med höga skrik och i hård konkurrens med dånande popmusik lever måsarna upp till allas förväntningar på pittoresk skärgårdsidyll. Just den här dagen har de rollen som löftesbärare om den nya tid som ska komma. En svärm av MUF:are går runt och delar ut kampanjmaterial. Musiken och stämningen signalerar ungdomlighet och förnyelse. ”Nytt” är det magiska nyckelordet. Nyordning och De Nya Moderaterna. Publiken utgörs visserligen till stor del av medelålders, gediget borgerliga Vaxholmsbor från villakvarteren med havsutsikt. Men äldre socialdemokrater från allmännyttans områden trängs också på kajen. Alla gillar nytt.

Det är lördagen den tolfte september 2006. Fredrik Reinfeldt, moderaternas partiledare sedan 2003, ska strax stiga i land från den ärevördiga M/S Björkfjärden, för dagen med däcket lövat med de fagraste björkar. Några dagar tidigare har han fyllt 41 år. Nu äntrar han den uppbyggda scenen på kajen. Han är solbränd och ser glad ut. Tonfallet är självsäkert, det är tonfallet hos den som ser sig själv som vinnare. Han prickar in poängerna en efter en. Moderaterna har segervittring. Nu är det slutspurt som gäller. Fredrik Reinfeldt talar om att det måste löna sig att arbeta. Han ställer arbete mot bidrag och det han kallar utanförskap. Socialdemokraterna har suttit i orubbat bo sedan 1994. En dryg månad efter talet i Vaxholm kommer Fredrik Reinfeldt att vinna valet och kapa åt sig makten från dem. På valnatten kastar statsminister Göran Persson (s) in handduken. Sedan drar han sig tillbaka till sin Sörmlandsgård Torp.

Utflykt till ”utanförskapet”

Invandrartäta Ronna i Södertälje, två månader efter valet. Fredrik Reinfeldt gör sitt första besök ute i landet som statsminister. Han vill redan här markera den faiblesse för mångkultur som svenska folket snart kommer att inse vidden av. Han har en motig tid bakom sig. Knappt hann han tillträda som landets politiske ledare förrän skandalerna briserade i media. Två nyutnämnda ministrar, Maria Borelius och Cecilia Stegö Chilò, har tvingats avgå under uppseendeväckande former. Den ena för att hon har betalat barnflickor svart, den andra för att hon av ideologiska skäl struntat i att betala TV-licens. Fredrik Reinfeldt hade känt till alltihop innan media spräckte storyn. Men han klarade inte eller ville inte försvara sina ministrar. De fick gå.

Besöket i Ronna är en utflykt till ”utanförskapet”, detta begrepp som partistrategen Per Schlingmann myntat utifrån sina erfarenheter som PR-man och som med ett trollslag har förvandlat stora delar av Sverige till ”utsatta” och ”offer”. Vem vill beskyllas för att leva i utanförskap? Detta är det verkliga vi- och dom-tänkandet, det som Fredrik Reinfeldt otaliga gånger ska beskylla Sverigedemokraterna för. Vi här inne och dom där ute, i utanförskapet. Statsministern säger att han tror att väldigt många är stolta över att bo i Ronna. Ronna är ett exempel på ett Sverige där olikheter möts, säger han. Ett år tidigare har olikheterna mötts så till den grad att det urartat i kravaller och skottlossning mot polisstationen i Södertälje. Men det säger Fredrik Reinfeldt ingenting om.

”Jag är en typisk svensk”

Besöket i Ronna blir ett fiasko. Det enda alla närvarande journalister är intresserade av är Lars Danielsson och de försvunna tsunamibanden. Det är också just den här dagen Fredrik Reinfeldt kläcker ur sig det påstående som han ska komma att få äta upp oräkneliga gånger och som antagligen kommer att förfölja honom till slutet av hans politiska liv:

”Ursvenskt är bara barbariet. Resten av utvecklingen har kommit utifrån” säger han.

Ett år senare, den 27 augusti 2009, förtydligar han sig med ett personligt uttalande på Moderata samlingspartiets arbetsstämma i Västerås:

”Jag är en typisk svensk. Min farfarsfar var frukten av en romans mellan en färgad amerikansk cirkusartist och ett lettiskt hembiträde. Det är svenskt. Blandat.”

Varför säger han de här sakerna? De är inte bara ogenomtänkta, de är direkt korkade. Fredrik Reinfeldt är inte dum. När vanligtvis intelligenta människor gör häpnadsväckande uttalanden beror det vanligen på att förnuftet går ut där känslorna går in. Ämnen som etnicitet och mångkultur är tydligen så känslomässigt laddade för Fredrik Reinfeldt att de får hans omdöme att svikta. Kanske står orsaken att finna hos farfarsfar, den färgade cirkusartisten, kanske någon annanstans. I vilket fall som helst får en statsministers tänkande och görande aldrig styras av outredda personliga neuroser. Det får helt enkelt inte finnas några blinda fläckar, för det är just de blinda fläckarna som lägger grund för ogenomtänkta beslut och regelmässigt utlöser politikers fall.

Makten har ett pris

Ett val och fem år senare. Nu är det 2011. Statsminister Fredrik Reinfeldt har hunnit fylla 45. I samarbete med Per Schlingmann har han lyckats skapa ett nyspråk med ideligen upprepade uttryck som ”i grunden” och ”givet att”. Ordet ”fortfarande” har han avskaffat, det finns inte längre. Nu ska det heta ”fortsatt”. Sverige har i grunden fortsatt god ekonomi givet att konjunkturen består. Favoritordet är fortsatt ”utanförskapet

Han är förändrad. Glädjen och spontaniteten från 2006 är som bortblåsta. Han är stingslig, trött och irritabel, kan inte dölja sin snarstuckenhet och prestigebundenhet. Arrogansen blir tydligare. Regerandet har tärt på honom. Verkligheten vill inte gå hans väg. Makten har ett pris för alla som dras in i dess trollkrets. Maktens män och kvinnor betalar alla med en stor bit av sin själ. Det första priset är den personliga friheten och den egna viljan. Politik är att underordna sig Partiets vilja och alltid vara eniga utåt. Grupptrycket är stenhårt. Det egna jaget krymper, istället uppgår man i en amöbaliknande gruppidentitet. I samma ögonblick som man får del av maktens sötma och privilegier slår fällan igen. Mot den fångenskapen hjälper inga feta arvoden. Man blir fånge i och uppäten av ett system där vägen ut är oviss och avlägsen. Om den ens finns.

Konsten att ljuga
Det andra priset är sanningen. För att kunna spela det politiska spelet måste man behärska konsten att ljuga. Det finns, enligt David Runciman, amerikansk politisk teoretiker vid universitetet i Cambridge, två kategorier politiska lögnare. Han beskriver dem i sin bok ”Political Hypocrasi”:

de är antingen uppriktiga hycklare eller uppriktiga lögnare. Den första gruppen har en stark tilltro till fakta, de tycker att de håller sig till saken men hycklar om sin egen person. Kanske har de helt enkelt glömt eller förlorat kontakten med den person de en gång var? När fakta inte räcker för att övertala väljarna försöker de göra om sig själva. Fredrik Reinfeldt är ett exempel på den här gruppen. Han har alltid varit den duktige gossen, ett underbarn, ända sedan han blev elevrådsordförande som elvaåring. Underbarn får försaka stora delar av sig själva för att leva upp till omgivningens förväntningar. Framgångarna kan aldrig kompensera uppoffringarna. Hur mycket av sig själv har han offrat längs vägen? Hur mycket av den ursprungliga människan har han kvar?

Han är sluten, ospontan, med stel mimik och ett hämmat kroppsspråk. Han ger ett spänt och grinigt intryck. Visserligen vann han och hans allianskamrater även valet 2010. Men det gick inte som han ville ändå. De fick inte egen majoritet utan är tvingade söka samarbete med andra partier utanför alliansen för att få igenom sina förslag i riksdagen. Och Sverigedemokraterna, detta parti som han så innerligt avskyr, kom in, trots att han och alla andra i de sju partierna gjorde allt som stod i deras makt för att förhindra det. Till råga på allt blev de vågmästare.

Regeringen har skickat ut människor i utanförskap

Det enda som kunde vara värre hade varit om han förlorat valet. Han hatar att förlora. Men på sätt och vis har han ju gjort det. Hans händer är bakbundna. Han är beroende av uppgörelser med vänsterfundamentalisterna i miljöpartiet. Det är priset för att sitta kvar vid makten. Priset är högt. Det känns förödmjukande. Dessutom har han och hans parti, som var så stolta över att uppfinna ”utanförskapet”, skickat fler människor än någonsin ut i ett utanförskap i form av ökande arbetslöshet och genom dramatiska försämringar av sjukförsäkringen. Det vet han. Hur många gånger han än uttalar mantrat ”arbetslinjen” kan han inte göra sig kvitt den obehagliga kritiken. Inte ens för moderater är det en politisk framgång när människor måste vända sig till kyrkan för att få pengar till mat.

Den ekonomiska krisen 2008-2009 var en motgång. Men den klarade han tillsammans med finansminister Anders Borg. Det är betydligt värre när islamistiska självmordsbombare som Taimour Abdulwahab spränger sig till döds mitt i julhandeln i Stockholm. Ingen kan påstå att det var oväntat. Men ingen ansvarig hade velat tänka tanken, och någon krisberedskap fanns inte. Det enda statsministern kunde få ur sig var att han var orolig för ökad främlingsfientlighet. Däremot var han inte orolig för konsekvenserna av en hämningslös invandring från våldspräglade muslimska länder. Istället talade han om att ”värna den svenska öppenheten och ha tålamod med demokratin.” En och annan självmordsbombare får svenska folket ha tålamod med, de ingår i det mångkulturella samhällsexperimentet och är en del av den svenska öppenheten. Det var budskapet.

Han behåller skygglapparna på

Fredrik Reinfeldt fortsätter att behålla skygglapparna på vad gäller följderna av den ansvarslösa massinvandringspolitik som han och allianspartierna driver. Han vill inte veta av att den leder landet mot social och ekonomisk katastrof. Att den orsakar kraftigt ökad våldsbrottslighet och islamistisk terrorism. Avkall på prestigen skall icke göras. Men att ihärdigt behålla skygglapparna på inför uppenbara samhällsproblem kostar på. När självbehärskningen brister skäller han ut både journalister och medarbetare. I samband med debatten om FRA-lagen svingade Reinfeldt partipiskan hårt. På gruppmötet den 13 mars 2007 skällde han ut sina riksdagsledamöter. Han var alldeles vit i ansiktet.

”Jag kan ta allt, jag kan ta tidningsskriverier, men jag kan inte ta att mina egna inte är med på det här” röt han. Han ställde ultimatum. Han hotade avgå om de inte röstade med honom. Han hotade med att de som inte var lojala skulle bli övergivna och kastas ut i ensamhet. (Ur ”De omänskliga. Berättelser om politik” av Torbjörn Nilsson.)

Det man hotar andra med är ofta det man själv är allra mest rädd för. Det värsta som skulle kunna hända Fredrik Reinfeldt är att överges och kastas ut i ensamheten.

Humaniteten riktas åt annat håll

Istället för att visa sina egna medborgare humanitet väljer regeringen att rikta den åt annat håll. Med överenskommelsen om migrationspolitiken öppnas Sveriges gränser för en närmast oreglerad invandring. Krav på ID-handlingar luckras upp ännu mer än i dag – när drygt 95 procent saknar sådana. Invandrare som fått sin asylansökan prövad i samtliga rättsinstanser och fått avslag, och de som aldrig har brytt sig om att ens söka asyl, ska belönas med rätten att uppehålla sig illegalt i Sverige och åtnjuta sociala förmåner som vård och skola.

Moderaterna har av hävd haft lag och ordning och hårda tag mot brottsligheten som sina hjärtefrågor. De frågorna är för länge sedan övergivna. Nu slår moderaterna, deras allianskolleger och miljöpartiet en kil rakt genom Sverige. Alla rättssamhällets principer offrar de på mångkulturens altare. Moderata kärnväljare gnuggar sig i ögonen och tror att de drömmer mardrömmar. Samma sak tror stora delar av svenska folket.

Uppgörelsen är ett maktspel med höga insatser. Sverige har inte på länge haft en fungerande politisk opposition. Socialdemokraterna har fullt upp med sina interna angelägenheter. Och det övergripande målet för samtliga sju gamla riksdagspartier är att förhindra att nykomlingarna Sverigedemokraterna får politiskt inflytande. Om det krävs att man byter befolkning på Sverige för att nå målet är det helt i sin ordning. Men budskapet håller på att nå fram till dem som ska bytas ut. I senaste mätningen från Demoskop har moderaterna rasat med 4,4 procent till 32,4.

Den charmige lögnaren

Den andra gruppen lögnare som David Runciman beskriver i ”Political Hypocrasi” är duktiga på att verka ärliga och uppriktiga. De beskrivs ofta som naturliga och solida men avslöjas ofta med brutala lögner. Till den gruppen hör Jan Björklund, 49 år, skolminister (fp) och sedan valet 2010 vice statsminister. Han är en charmig karl. Folkpartiet går av tradition hem hos kvinnor. Och Jan Björklund har kvinnotycke. Hans rättframma blå blick och okonstlat hemvävda dialekt (från Skene i Västergötland) signalerar folklighet och pålitlighet. I sin militära karriär, upp till majors grad, lärde han sig att vara tydlig. Men han fick också kritik för att vara hård och dominant.
Björklund är en maktspelare. Kanske behöver den svenska skolan en dominant major efter decennier av socialdemokratiskt flum. Han har intentioner att röja upp i skolvärlden. Men när intentionerna kolliderar med de överordnade politiska målen mångkultur och massinvandring, då duckar majoren. Det finns en inbyggd motsägelse mellan alltför frikostig invandringspolitik och ordning och disciplin i skolan. Det finns en gräns för hur många barn från andra kulturer den svenska skolan orkar ta emot utan att rämna. Många kommer från familjer där både föräldrarna och de själva är analfabeter. Det vet Jan Björklund. Ändå ljuger han och låtsas som om de här målen går att förena.

Eventuellt mår han rentav lite dåligt när han sitter i SVT Aktuellt och säger att det måste satsas ännu fler miljarder för att bryta den segregation som manifesterar sig i skolans sönderfall. Han vet att ju det inte är pengar det handlar om. Pengar har inte hjälpt hittills, kommer aldrig att hjälpa, eftersom inflödet av nya invandrare fortsätter i oförminskad och upptrappad takt. Men aldrig att han skulle tumma på de heliga målen. Folkpartiet har alltid profilerat sig på en generös invandringspolitik, ända sedan Bengt Westerbergs och Birgit Friggebos olycksaliga dagar 1991-94 och långt dessförinnan. Jan Björklund vet att hans parti i allra högsta grad är medansvarigt till att Sverige och den svenska skolan brottas med enorma problem. Men han hoppas att karisman och västgötadialekten ska bära honom åtminstone till nästa val. Kvinnor som faller för troskyldiga blå ögon och liberal humanitet är trots allt inga små väljargrupper. Folkpartiet fick 7,3 procent i den senaste Demoskopmätningen.

En kvinna måste vara starkare och hårdare

Det blåser hårt på toppen. Att vara politiker är ett utsatt jobb. Politiker känner sig ofta orättvist misstänkliggjorda och tycker att medborgarna är otacksamma. De offrar ju sina liv för vår skull. Är det för mycket begärt med lite tacksamhet?

Kvinnor måste ofta kämpa så mycket mer än män för att nå en topposition. Därför blir kvinnliga politiker hårda. Hårdare än män. Varje motgång blir en förödmjukelse som kan vändas mot könet. Centerns partiledare, näringsminister Maud Olofsson, 55, är som en stekpanna. Stål inuti och teflon utanpå. Allting halkar av henne. Kärnan är hård. Hon är känd för att glida undan journalisternas frågor på ett teflonartat sätt. Hon är klämkäck, envis och stursk. Mer angelägen om att få rätt än att ha rätt. Ger sig aldrig, inte heller när hon har fel. Det finns en gräns där sturskhet övergår från att vara ett plus till att bli en belastning. På den gränsen balanserar Maud Olofsson ofta.

”Maud är av den åsikten att hon inte gör fel, eller i alla fall aldrig tittar i backspegeln och ångrar något” säger en centerpartist som följt henne länge.

Om man är belagd med teflon fastnar ingenting på en. Självsäkerhet och självgodhet lider hon ingen brist på. Dem har hon med sig i arvet från Högbyn i Ångermanland där hon föddes och växte upp. Där fanns starka kvinnor att identifiera sig med. Som farmor som gav henne modet och förslagenheten. Hur många stylister hon än anlitar är det farmors framtoning hon bär och förvaltar.

Centern sjunker ihop som en punkterad sufflé

Maud Olofsson har sagt att hon siktar på att centern ska bli det största borgerliga partiet i valet 2014. Till valet 2010 siktade hon på att centern skulle fördubbla sitt väljarstöd och få 16 procent. Det blev 6,6 procent. Hon minns centerns storhetstid, 1973 när partiet svävade upp till 25,1 procent. Det var den tiden när Torbjörn Fälldin, god vän i familjen, satt hemma hos Mauds föräldrar, lokalpolitikern Harald och Ingegerd Olsson i Högbyn och drog upp politiska riktlinjer. Maud satt med och lyssnade. Hon hade fötts in i politiken, men det blev långa och kringelikrokiga turer innan hon nådde den makt hon ville ha.

Nu är det hon, alfahonan från övre Norrland, som ska komma att leda centerns uttåg ur riksdagen, senast efter valet 2014. Partiets epok i historien är över. Det som uppstod ur den västgötska myllan när Falköpingsbonden Carl Berglund från Gimmene lät publicera sitt upprop ”Bröder låtom oss enas!” i sin tidning Landsbygden och kallade samman till ett parti för bönder och lantarbetare. Det kom att heta Bondeförbundet och gick från att vara ett konservativt landsbygdsinriktat parti till marknadsliberalism à la Stureplan. Centerpartiets väljarsiffror har kanat utför i varje val. I Demoskops senaste mätning fick partiet 4,6 procent – strax över fyraprocentspärren till riksdagen. Av centern återstår bara en punkterad sufflé.

Invandrarna ska rädda Sverige – och centern

Maud Olofsson tror att det är invandrarna som ska rädda Sverige. De ska rädda centerpartiet och Maud Olofsson också. På centerns kommundagar i Linköping i början av februari sa hon:

”Man beskriver ofta invandringen som kostsam, att de inte jobbar. Jag vill istället beskriva en annan faktabas, nämligen att de bär upp välfärdens kärna runtom i landet. Invandrarna är mer företagsamma än vi svenskar, de är mer högutbildade, de har en lägre ålder som vi behöver för vår demografis skull och åtta av tio kommuner skulle minska sin befolkning om inte vi hade invandringen.”

En månad senare är hennes klämkäcka förslag i migrationsuppgörelsen att illegala invandrare ska kunna starta företag. De är ju så mycket mer företagsamma och högutbildade än vi oföretagsamma, åldriga och lågutbildade svenskar. Kanske hoppas hon att driftiga invandrare ska starta företag och rädda det Norrland som ligger henne varmt om hjärtat. Maud Olofssons stora dröm är att kunna hjälpa Norrland. Hur illegala invandrare ska kunna lyckas med det är oklart.

En man som har sålt sin själ

Vilken sorts hycklare bör väljarna rösta på som nästa ledare? Frågan kan verka cynisk. Men, säger David Runciman, det är mycket mer cyniskt att låtsas att politik någonsin kan bli fullständigt ärlig. Han menar att vi bör acceptera hyckleriet som ett faktum i politiken och sluta söka efter uppriktiga, autentiska politiker. Istället bör vi försöka skilja mellan harmlösa och skadliga hycklare och bara bekymra oss för de skadligaste typerna.

I riksdagens partiledardebatt den 19 januari sa kristdemokraternas ledare, socialminister Göran Hägglund, 52:

”En gång när jag reste såg jag att det på väggen på en tågtoalett stod inristat ungefär så här: Politiker är ett slags människor som är så hårdhudade att de kan stå upp trots att de saknar ryggrad. Det där var måhända lustigt och speglar kanske en del människors uppfattning om vad politikerna är, men politiker är förstås inga robotar utan människor.”

Alldeles säkert är de människor från början. Men politikens villkor gör dem omänskliga. De underkastas djungelns lag: äta eller ätas. Allianspolitiken är politisk kannibalism. Det största partiet, moderaterna, äter småpartierna. Det är småpartierna som tvingas kompromissa mest. Göra avkall på sina hjärtefrågor och ändå vara tvungna att le och ge sken av att gilla läget. Det minsta partiet, kristdemokraterna, har fått betala mest för regeringssamarbetet. De skulle kunna vara ett värdekonservativt alternativ till de sex övriga vänsterpartierna. Så var det under de 31 år (1973-2004) som partiet leddes av Alf Svensson. Under hans ledning fick kd 1998 den största valframgången någonsin med 11,8 procent av rösterna. Sedan har det bara gått utför. Hjärtefrågorna kring abort, vårdnadsbidrag, fastighetsskatten och könsneutrala äktenskap har vattnats ur och blivit till intet. Den förankring i kristna värderingar som namnet antyder har inte hindrat kd från att ta ställning för den barbariska sedvänja att skära i små judiska och muslimska pojkars könsorgan som går under namnet omskärelse. Endast Vår Herre kan förstå logiken i det.

Göran Hägglund och kd har sålt sin själ till mångkulturen och allianspolitiken. Samme man som har tillkännagett att ett av hans viktigaste mål är att förbättra tillgängligheten i vården och korta vårdköerna medverkar nu till att samma vårdköer fylls på med människor som inte ens har rätt att vistas i Sverige. Samma dag som överenskommelsen om migrationspolitiken offentliggjordes gick Göran Hägglund ut med en höjning av högkostnadsskyddet för läkemedel med 400 kronor.

Det vill säga: samma dag som han medverkar i att vård och skola ska ges till dem som utan laglig rätt uppehåller sig i landet tillkännager han sin avsikt att klämma åt den allra fattigaste, mest utsatta grupp människor som Sverige rymmer, de gamla och sjuka. Det är sådant som kallas politisk tajming.

I den senaste Demoskopmätningen fick kristdemokraterna 3,5 procent, alltså under riksdagsspärren på 4 procent.
I nästa val åker de ut ur riksdagen.

Hon har seglat på en räkmacka

På presskonferensen om migrationsöverenskommelsen med regeringen står miljöpartiets avgående språkrör Maria Wetterstrand, 37, symtomatiskt nog längst till vänster.

Under hela konferensen nickar hon förnumstigt och bekräftande åt allt vad regeringsföreträdarna säger. Det är som om hon vill markera att alltihop är hennes förtjänst och ingen annans. Hon är nöjd. Det har hon anledning att vara. Miljöpartiet har 10,6 procent enligt senaste Demoskopundersökningen. Migrationsöverenskommelser är ett jävla skit, men nu har hon baxat den ända hit. Hon hade velat ha mer, till exempel en allmän amnesti för alla som uppehåller sig illegalt i Sverige. Men så långt kom hon inte.

Hon är undantaget från regeln att kvinnor måste slåss hårdare än män för att nå de politiska topposterna. Maria Wetterstrand har aldrig behövt anstränga sig för att komma dit hon ville. Hon har burits fram, seglat på en räkmacka in i maktens boningar. Det är hon som syns mest, men det är det andra avgående språkröret, Peter Eriksson, som gör vardagsjobbet. Han är på plats, vilket Maria Wetterstrand inte alltid är eftersom hon har ena foten i Finland (gift med Ville Niinistö, gruppledare för finska De Gröna, två små barn). Det är Peter Eriksson som sätter sig in i detaljerna, Maria är med på de avgörande besluten men går i övrigt fritt som hästar i lösdrift. Hon bryr sig inte så mycket och är skicklig på att delegera, en omskrivning för att vältra över arbete på andra.

Många kan identifiera sig med henne

”Många i partiet, och utanför det också för den delen, säger att hon egentligen är en ensam person med oerhörd integritet. Jättesnäll och jättetrevlig och jättesmart, men ensam. Hennes mamma säger:

”Maria har aldrig odlat sina relationer riktigt, det har aldrig varit viktigt för henne” skriver Torbjörn Nilsson i ”Därför vann dom. Berättelsen om ett ödesval”.

Hon har aldrig behövt utstå några medieskandaler. Det kan ha ett visst samband med att partisympatierna för miljöpartiet är överrepresenterade med 400 procent i journalistkåren. Bland kvinnliga journalister under 35 år sympatiserar var tredje med miljöpartiet. De representerar den storstadsboende högavlönade medelklass som lever ett liv i urbant resursslöseri men röstar på en grön dröm. Maria Wetterstrands popularitet beror också på att hon verkar vara så vanlig. Världen älskar vanliga människor och allra mest vanliga politiker. Såna som du och jag som vi kan känna igen oss i. Hon bryr sig inte nämnvärt om sitt utseende. Typexempel: Dystert mörkgrå kavaj till svart blus, håret uppsatt i en slarvig tofs där allting spretar. Hon är lätt att identifiera sig med för landets alla hundratusentals småbarnsmammor som inte heller hinner kamma sig.

Det är mångfald som får samhället att lyfta

Det som engagerar henne, utöver miljöfrågorna, är invandringspolitiken. Hennes sista partiledardebatt i riksdagen den 19 januari är en märklig uppvisning.

Hela hennes anförande är en besvärjelse, en credosats. Hon bara måste tro på vad hon själv säger, det måste nödtvunget vara sant. Det finns en besatthet hos henne. Som om hon försvarar en tro som hon innerst inne vet är ohållbar, men om någon skulle säga det till henne kommer hon att bryta ihop. För då spricker hela världen och det finns ingenting kvar att tro på.

Hon börjar med att påpeka att det också är hennes sista partiledardebatt. Det är minsann inte bara Mona Sahlin som den här dagen har anledning att stå i centrum för ett puss-, kram- och tackkalas utan like. Maria Wetterstrand förklarar att samarbetet med regeringen i integrations- och migrationsfrågor sker bland annat för att eliminera risken att Sverige hamnar där det förskräckliga landet Danmark är i dag. Hon vill att Sverige, till skillnad från Danmark, ska fortsätta att vara ett öppet samhälle som värnar medmänsklighet och frihet, det vill säga släpper in vem som helst över gränserna utan kontroll. Hon får applåder. Hon fortsätter besvärjelsen:

Vi ska alla leva i utanförskap

”Det som får samhällen att lyfta är mångfald och respekt för olikheter. Det enda sättet vi kan skapa mångfald på är öppenhet och frihet för individerna. Om vi ser tillbaka i historien är de platser där det utvecklats nya filosofier, nya kulturer och ny vetenskap just sådana platser där människor från olika delar av världen har mötts och där deras erfarenheter kunnat blandas och leda till någonting nytt. Ett öppet samhälle lyfter fram, hyllar och tar till vara det enkla faktum att vi alla är olika. I ett öppet samhälle är det helt okej att färga håret rosa, men det är också fritt för människor att tycka och tänka om det utan att för den skull inskränka den andra människans rättigheter.”

Man kan bara tillfoga: Amen. För en trosbekännelse är det, som inte har någon förankring i verkligheten. Det är de troende som utformar Sveriges invandringspolitik. Med gemensamma krafter förvandlar de hela Sverige till ett utanförskapsområde. Vi ska alla leva i utanförskap, långt från mening och värden, tillit och hopp. Det är den verkliga jämlikheten, i alliansens utformning.

Af Julia Caesar

Tidligere kronikker af samme forfatter

Litteratur:

Paul Hollander:”Political Pilgrims. Western Intellectuals in Search of the Good Society”.

Anders Isaksson:“Den politiska adeln”.

Paul Johnson: ”Intellectuals”.

Torbjörn Nilsson: ”De omänskliga. Berättelser om politik.”

Torbjörn Nilsson, red.:”Därför vann dom. Berättelsen om ett ödesval.”

David Runciman: ”Political Hypocrasi”.

Annoncer fra Danske Partner-Ads:


Donér engangsbeløb?Kan du forpligte dig til fast betaling?

  • Pingback: Sverigedemokraterna i Svedala » Bakom maktens ansikten()

  • Anonym

    Varför fattar inte svenska folket detta då?

    • Olav

      Fordi svensk media fungerer som en del av aliansen. De har samme agenda.

    • Anonym

      Se kommentar av Svend Christian Tychsen och min kommentar till honom.

  • Humanist

    Som så ofta en lysande text från Julia Caesar.

    Ändå ger denna typ av artiklar – hur välskrivna och skarpsynta de än är – ofta mig en känsla av frustration. Vi ser det svenska samhället gradvis upplösas och förfalla. Det går, som Julia skriver, snabbt nu. Landet förvandlas i allt högre tempo till ett enda stort utanförskapsområde.

    Frågan är: Vad kan vi som är kritiska till denna utveckling göra? Visst, många av oss läser bloggar som Snaphanen och Politiskt Inkorrekt och skriver av oss i olika nätbaserade diskussionsforum. Kanske släpper vi ut en del av vår vrede i kommentarer på dagstidningarnas webbsidor, kanske skriver vi insändare. Men inget av detta ger några större resultat.

    Julia skriver: “Bland allmänheten pågår bloggbävning. Kommentarsfälten med svenska folkets reaktioner svämmar över av upprördhet, raseri och förbittring. Bland medborgarna finns en annan sorts migrationsöverenskommelse, en kraftfull folklig protest: den här gången har politikerna gått för långt. Det här finner vi oss inte i.”

    Det låter förstås hoppfullt att det skulle finnas ett brett folkligt motstånd mot den vettlösa massinvandring som i praktiken innebär en total nedmontering av Sverige som tryggt välfärdssamhälle. Men om det nu finns ett sådant utbrett folkligt missnöje – varför ligger sd kring 4 – 6% i de senaste väljarundersökningarna? Det enda riksdagspartiet som tar ställning mot den ansvarslösa massinvandringen och vågar tala klarspråk om alla de negativa sociala konsekvenserna av densamma borde väl rimligen minst dubbla sitt stöd med tanke på de utspel regeringen nu gjort?

    Vad gör vi för fel? Vi ser att skeppet är på väg att sjunka. Vi försöker tala om att så är fallet, och vi försöker visa att läckorna måste tätas nu, innan katastrofen är ett faktum. Men ändå är det så få som lyssnar.

    • Olav

      Det er krig som pågår, slik jeg ser. I det nordlige Europa især, pga av den velferd mange søker seg mot, helt naturlig. Noen har fortalt verden at denne står til disposisjon for alle som klarer å ta seg inn i et av landene.
      Denne velferden var aldri tiltenkt omverden. Den skaptes for å sikre de svakeste i våre land, og gi de høy grad av trygghet, slik at deres liv skulle bli normale; lik de vi, de sterke , har.

      Det ligger i velferdsstatens natur at den er sårbar. Den tåler den innvandring vi alltid har hatt, og som har vært med og skapt den, – mennesker som kommer fordi de behøves i jobb.
      For hver som kommer, og ikke kan eller vil jobbe, og må forsørges av fellesskapet, ødelegges velferdsstaten.
      Økonomisk blir den svakere, liksom også oppslutningen om den reduseres.

      Det er krig; mot en delvis kamuflert fiende. Vi som har tegningene (ritningerna) til velferdsstaten i behold, og vil ta vare på og utvikle denne, må fortsette å påvirke der det er mulig. Slik jeg ser det, blir fienden klarere definert for hver dag som går. Det er ikke innvandrerne selv. De er også et offer i denne krigen, i og med at alle som ikke klarer seg selv, stigmatiseres av oss, som tvinges til å forsørge dem.

      Fienden blir stadig med åpenbar, og består i høy grad av våre egne, som har til felles (gemensamt) at de selv ikke behøver velferdsstaten. De er priviligerte.
      At ytre venstre har sin agenda her, er intet nytt, så de kan inkluderes. Gjennom flere tiårs påvirkning i skole og media, tyder mye på at de har klart å erobre mye av folks bevissthet (medvetenhet). De som ikke er totalt passive, og opptatt med sine små liv, argumenterer ofte for venstre, og dermed mot seg selv og sine egne.

      Dette hadde aldri vært mulig, om vi overleverte velferdsstaten til generasjonene. Man behøver bare begynne i barnehagen; å tegne en robåt, der våre barn sitter foran og ler, vi voksne midt i båten og ror, og våre eldre og syke bak og er fornøyde, så har man tegnet og forklart for den enkelte hvordan velfersstaten (vårt samfunn) fungerer.

      Denne modellen hadde fått folk til å ta vare på det våre forfedre bygget; det beste av samfunn.

      Kom ikke og fortell meg at ikke de som hadde/har makt ikke begriper verdien av denne enkle måten å påvirke generasjonene..

      • Morten – – –

        @ Olav

        Ja – her er ikke guld at grave, her er et solidarisk samfund, som virker i kraft af en kulturel forståelse.

        Men: Det er ikke Krigen, vi bør frygte, men Freden. Det er dén, der truer os.

        – – –

        • Olav

          En krig, med ordet som våpen, kan trappes opp. Legg merke til hvordan fienden argumenterer! Gjerne i et språk som allmenheten ikke begriper. Med henvisning til avtaler / konvensjoner folk ikke begriper eller vet hvem har undertegnet.

          Derfor gjelder det å begripe hva som skjer, og siden argumetere klart og begripelig.
          Det liker ikke fienden (kan man se på deres kroppspråk), samtidig som befolkningen ser sammenhengen (hur det henger i hop).

          Jeg mener å se at nettopp solidariteten (sammenhengskraften) i våre samfunn er kraftig ødelagt (forstörd).
          Krigen handler om å ta den tilbake. En kamp om massene.
          Til og med alle bidragsberoende innvandrere kan lett overbevises om at innvandringen bør totalforandres, skal de ha mulighet til å eksistere, om bare man når dem med enkel logik.

        • Morten – – –

          De, der advarer os mod “krig” bør snarere advare os mod “fred”, for freden er den fristelse, der lurer på os, og som vor modpart håber på, vi overgiver os til, efterhånden som vi stilles over for den ene fuldbyrdede kendsgerning efter den anden.

          Den utålelige f r e d.

          – – –

    • hans

      Whissel-blowers har sällan någon framgång.Alla står på tills det kraschar.
      Men frågan kvarstår “vad kan göras nu?”

    • Hans Nilsson

      Jag står helt bakom din kommentar. Jag undra också var ALLA dessa finns som är negativa till den MASSINVANDRING som har pågått under årtionden. Om var och en ser till sin egen bekant och ungängeskrets hur många har ni då som delar er uppfattning i denna fråga i allmännhet och Sveriges förfall på pricis ALLA politikområde i synnerhet ni ser näst intill INGEN jag gör det ytterst sällan i varje fall men jag är kanske ett UNIKUM. Till senaste valet var TONLÄGET högt bland befolkningen att NU skulle man inte längre knyta handen i byxfickan längre NU JÄVLAR var det slut NU var det SD som gällde därför trodde jag på minst 20% för SD.
      Men vi såg ju hur det gick 5,7 och nu senast 4, och någon tiondedel. Jag är helt övertygad om att de allra flesta SNACKARNA DÅ enbart lät hakan glappa för att vara med i debatten men innerst inne önskade att SD inte kom in i Riksdagen. Nu ett antal månader efter valet är det politiska snacket som bortblåst det är näst intill helt tyst om man inte skulle råka träffar en SDare då är ju läget ett helt annat. Man kan bara se till de två namninsamlingarna som finns NU på nätet gällande överenskommelsen Alliansen-MP
      det är enbart ett par tusen som har skrivit under på en hel vecka detta bevisar ALLT Svensken vill inget veta Svensken vill inte förstå Svensken vill leva i sin egen lilla värld det inte Svensken vet har han heller inte ont av så tolkar jag det. PURSVENSKEN.

      • PBr.

        SPQR er en betegnelse fra Romerriget.

        Det står for Senatus Populusque Romanus på latin og betyder på dansk: Senatet og det romerske folk. Forkortelsen blev brugt overalt i det gamle Rom, både i hæren og rundt omkring i bybilledet. Det kan det ses endnu i dag, og bliver stadig brugt på fx kloakdæksler i Rom.

        En humoristisk italiensk nytolkning af forkortelsen er “Sono pazzi questi Romani”, oversættelsen, som den bedst kendes fra Asterix lyder: “De er skøre, de romere”. Her kan man så skrive “Sono pazzi questi Svedesi”.

    • Johan

      Det vänstern alltid gjort är att ta sig till yrken där de kan kämpa för sin passion och sprida sitt budskap. Därför är medierna och universiteten så genomsyrade av deras åsikter. Om man verkligen vill göra något får man sluta tänka att de ska ske idag och fundera på hur man långsiktigt kan bygga en position där ens budskap kan påverka. Så ge er in i politiken i vanliga partier och försök forma dem, ställ frågor på utbildningar och försök doktorera, bli journalister och lärare och förskjut samhällets dialog gradvis.

  • En alldeles utmärkt och välförtjänt känga åt de som bär ansvaret för den svenska välfärdens förfall.
    Några reflexioner:

    Reinfeldts hat till SD och hans ständiga ned värderingar av allt som kan kallas svenskt måste givetvis bottna i något och varför inte i det som Julia ovan beskriver. Hans partipiska var vinit över ryggar vid flertalet tillfällen och frågan är om inte hans maktfullkomlighet skrämmer mer än hjälper? Läser man denna intervju med Sven-Olof Sällström så säger han en intressant sak angående frågan om bemötandet från andra partier: Den är okej och det är egentligen bara Moderaterna som uppträder arrogant. http://parliamentprincess.se/2011/03/10/lar-kanna-en-riksdagsledamot-s ven-olof-sallstrom/ Är det en följd av Reinfeldts inneboende hat?

    I krönikan nämns siffrorna från Demoskops senaste mätning. Denna mätning gjordes innan Alliansens och Miljöpartiets horribla uppgörelse. Igår kom Skop med en undersökning som avslutades efter samma uppgörelse. Fyra av de fem partierna som gjorde uppgörelsen tappade stöd, bara Kd ökade och detta ganska mycket, även om de fortfarande ligger under riksdagsspärren. SD tappade rejält.

    Nu vet jag att väljarundersökningar får olika resultat och är helt ointressanta så här långt innan nästa val, men vi ska ändå inte avfärda resultaten och skylla bort SD:s tapp med märkliga bortförklaringar. Resultatet får mig ändå att fundera. Är vi svenskar så hjärntvättade av media och 7-klöverns politiker att vi inte begriper att vi själva är med om att finansiera en politik som är på väg att avveckla vår eget land, vår kultur och homogenitet? Är vi naiva, är vi okunniga eller är det så att vi helt enkelt inte bryr oss?

    När jag hört folks reaktioner efter uppgörelsen så speglar de inte alls Skops senaste mätning. “Den vanlige mannen och kvinnan på gatan” är förbannade och likaså medborgare som omger mig på arbetsplatsen och i kompisgänget. Ständiga nedskärningar och försämringar inom välfärden trots att vi betalar världens högsta skatter, går heller inte hem. Märkligt är det och min förklaring är den feghet som råder hos media som inte vill/vågar presentera verkligheten och den likgiltighet som finns bland svenska medborgare.

    Det är svårt att lära gamla hundar sitta och lika svårt verkar det vara att få traditionsröstare att inse det horribla som pågår inom svensk politik.

    • elwee

      Osökt har jag ibland undrat hur dessa undersökningar görs, hur utformas frågorna, hur tolkas resultaten, vad har de som gör sammanställningarna för instruktioner, vem finansierar olika undersökningsinstitut, osv.
      Kort sagt; hur genuina är dessa undersökningar?

  • Emil

    Makten vet att “traditionsröstarna” inte inser det horribla som pågår inom svensk politik. Därför kör dom på.

    Intressant vore att få veta vilken “skuggregering” som styr Reinfeldt? Att han agerar på kommando från någon maktgrupp, (inhemsk eller global), det är helt klart. För mig i varjefall…

    Emil

  • elwee

    Suveränt bra skrivet Julia.
    Jag ska skriva ut och lägga på fikabordet på jobbet :o)

  • Det pågår en intensiv hjärntvättning i detta land, och man tar till den vetenskap man kan hitta för att så effektivt som möjligt hjärntvätta folk. Först har vi tidningsmurvlarnas lögner, sedan har man olika lanseringar av galenskaper, Pride-festivaler och liknande för att förmå folk att tro att galenskap är modernt och att den som inte är galen kommer aldrig att förstå denna nya värld.

    De vill indoktinera oss att inte tro på oss själva och att den nya världsordningen som ska bli så bra, kräver att vi försöker förstå. Så den som inte vill vara med om allt det här förmanas att tro att han då förstör för alla andra.

    Det finns en intressant bok om det här fenomenet där psykiatrin har kopplats in för att indoktrinera folk till att bete sig precis som de boskap man vill ha dem till. “anansvenskarna” som Uppdrag Ganskning beskrev är ett tydligt exempel på framgångsrik hjärntvätt, och förmodligen ligger det en hel del “vtenskap”bakom detta.

    Boken kan laddas ner här:

    http://www.kmr.nu/pdf/den-hemliga-agendan.pdf

  • Tack för ännu en lysande krönika. Den intressanta analysen av dessa fem förädare bär trovärdighetens prägel.

    Samtidigt är den fråga “Humanist” ställer helt relevant. Vad kan och bör vi göra? Som de politiska och massmediala landskapen ser ut återstår det att ständigt och ihärdigt använda de kanaler som står till förfogande, nämligen bloggar, kommentarer hos de tidningar som tillåter kommentarsfält, insändare och att inte minst för vänner och bekanta ta varje tillfälle att påtala det avsurda i den förda politiken. Det senare kan inte vara alltför svårt eftersom de tydliga negativa konsekvenserna av politiken numera tyvärr står som spön i backen. Det är bara att hoppas att regeln om att “droppen urholkar stenen” fortfarande gäller. Vårt problem nu är att tiden börjar bli väldigt knapp.

  • Fredrik

    Öppenhetum Toleransum Mångkulturium Absurdium. In Katastrofum. Amen.

  • Svend Christian Tychsen

    Ja, tiden er knap! Og set fra den danske side af Øresund, er udviklingen i Sverige meget egendommelig!
    Det er vist en gammel sandhed, at trangen til konsensus er en væsentlig del af den “svenske folkekarakter”, for så vidt, man endnu kan tale om en sådan. Mere negativt udtrykt, er civilkurasje vist ikke en egenskab, der er typisk for svenskere. Men der er nok mere i sagen end som så? Den svenske flygtninge- og indvandrerpolitik smigrer også svenske storhedsforestillinger, hos den svenske elite i medier og politik (og Sverige var jo faktisk en gang for nu længe siden en europæisk stormagt), idet denne politik placerer Sverige, som en art MORALSK STORMAGT i internationale sammenhænge.
    Men tiden er måske kommet til, at den tænkende del af den svenske befolkning, og man møder jo en hel del blandet andet her på blokken, opgiver anonymiteten og frit og åbent giver sig kende i den offentlige debat under eget navn. DET ville hjælpe til med at fremskynde den politiske proces! Mange ville sige: Når han eller hun tør, så tør jeg også!
    HVORFOR skriver en så lysende og begavet forfatter som Julia Caesar under pseudonym? Er det egentlig noget at frygte?
    Nej vel? Ja men, så smid dog anonymiteten!

    • Bernt

      Utöver förklaringarna “Konsensus” och “Moralisk stormakt”: I boken Är svensken människa? framhålls att svenskarna upplever Staten som “God”: “Det måste alltså vara bra det här fast jag inte riktigt fattar det.”

    • MartinA

      Jag gör en liknande analys av oss svenskar. Sälllan har ett etablissemang sörjt så länge över förlorad makt. Normalt sett är de trumpna i 20-40 år och tar sen nya tag. Så icke det svenska, de fortsätter sin villfarelse i 300 år.

    • Julia Caesar

      Varmt tack för alla uppskattande ord! De värmer och uppmuntrar.

      @ Svend Christian Tychsen:
      Jag har mycket starka skäl att skydda min identitet. Ja, der finnes bestemt noget at frygte, för mig och mina barn. Sverige är mycket annorlunda än Danmark. Det är därför jag skriver på en dansk blogg.

  • Pingback: Bakom maktens ansikten « IMAGINE()

  • En precis presentation.

    Tack för den krönikan, Julia Caesar!

  • Tony Ingman

    Julia Caesars krönika på söndagarna är utan tvekan veckans höjdpunkt! Att få läsa sanningen om dessa hycklande
    politiker är välgörande, och stämmer till punkt ock pricka av det intryck man fått av dom.
    Detta borde vara den etablerade medians uppgift att förmedla politikernas falskspel till folket, men istället är dom en
    del av lögnen.
    Problemet är, hur får man ut dessa sanningar till den uppenbart ännu sovande folkmassan, för att den fortfarande sover
    visar senaste opinionsundersökningen , där visserligen alliansen backar, men istället Sossarna ökar?` Vafför då då?
    Att välja mellan två onda ting hjälper väl knappast Svensken, eftersom båda dessa sidor har som mål att ersätta och avskaffa
    Svensken. I varje fall så måste Svenska fattigpensionärer fråga sig, vad dom har för anledning att satsa på någon i sjuklövern,
    det är ju uppenbart dom som skall betala extravaganserna till bidragssnyltarna, inte bara genom att man betalar högre skatt än
    alla andra, utan nu också med ännu högre medicinkostnader, bara för att maktberusade dårar inte har förmåga att styra ut från en
    sedan länge misslyckad politik.

    En fråga man kan ställa sig är, hur den där vältsaliga Maria Snatterstrand står ut med att vistas så mycket i det land i Europa
    som tar emot absolut minst med invandrare, nämligen Finland? hon som är ett under av godhet, åtminstone när det gäller att
    dränera den Svenska statskassan, hon borde ju känna vämjelse över ett vistas där, för dom måste ju vara främlingsfientliga
    eller rent av rasister? Eller kan det vara så att dom är enbart smarta. Kanske kan Maria svara på det?

    • Olav

      Nå har vel nevnte “Maria Snatterstrand” en finsk ektemann, som arbeider for samme saker som henne. I (mot?) Finland.

      Det finske folk har måtte tåle en helt annen og hårdere virkelighet enn oss andre nordiske! Jeg vil tro verdens realiteter, og grunnlaget for egen eksistens, sitter i ryggmargen på finnene.
      På Island har man også en annen og mer begripelig innvandringspolitikk. Samfunnet er så lite og oversiktlig at den gir seg selv.

      Synes ikke dere det er underlig hvor lite media holder fram våre nordiske naboers innvandringspolitikk, med opplysning om hvordan den er, og hvorfor?

      Jeg leste nylig at finnene ser på svensk innvandringspolitikk som et “skrekkens eksempel”.

      • Tony Ingman

        Jo det är säkert så att hennes äkta man jobbar för samma sak i Finland som hon gör i Sverige,
        Men när man hör hur hon skäller Danskarna för främmlingsfientliga, som ju ändå tar emot långt
        fler invandrare än Finland, samtidigt som hon inte med ett ord beskriver detta om Finland

        Istället strör hon ord som” Det är mångfald som får samhällen att lyfta “. Då kan man ju fråga sig,
        vad har fått Finland att lyfta? för uppenbart går det bra för landet, och detta med minimal invandring!

        Hur det går för Sverige , lär vi få veta den dagen lågkonjukturen slår till med full kraft, med hundratusentals
        nya bidragstagare att försörja. Högkonjukturer varar inre för evigt!

        • Robin Lundberg

          Ja, tydligen är det mindre “rasistiskt” att från början ha en minimal invandring än att ha en hög invandring som man sen vill minska (som fortfarande skulle vara högre än Finland)

    • Orsaken till att de etablerade partierna kan fortsätta sin nedmontering av Sverige beror på den typiskt svenska mentaliteten:
      Fegheten av våga sig på något nytt.
      Naiviteten som gör att ingen reagerar förrän det är för sent.
      Okunskapen om det som sker utanför den egna sfären.
      Den okritiska tilltron till vad överheten bestämmer.
      Storebrorskomplexet.

      Jag vill inte tro och tror inte heller, att vi svenskar är så förbannat dumma att vi betalar världens högsta skatter för att lycksökare från andra länder ska få gratis del av samma välfärd som vi finansierar. Jag tror heller inte att okunskapen om verklighetens Sverige är så stor som opinionsundersökningarna visar. Med tanke på den undersökning som i vintras presenterades och talade om att medborgarnas förtroende för media är katastrofal, så är det märkligt om samma medborgare köper deras censurerade nyheter med hull och hår. När man sedan hör röster från sin egen bekantskapskrets som berättar att man är förbannade över utvecklingen, så ter det sig märkligt att man sedan röstar på de partier som bär ansvaret för detta. Något står inte rätt till i landet Sverige.

      • Sven Olsen

        Tyvärr Stefan, så är svenska folket precis så dumma att de sitter still, tittar på Melodifestivalen, och hoppas på att “det fixar sig”.
        Jag önskar uppriktigt att jag kunde brösta mig och säga att så dumma är inte vi dansker, men det är vi med undantag för Melodifestivalen, DÄR går gränsen.

        Det är väl helt enkelt så att bortsett från én gång vart 4e år, så är svensken inte särskilt intresserad av politik – och det lämnar ju fritt fram för våra politiska landsförrädare att härja, för dom vet att om svenskarna (danskarna) äntlign reagerar, då är det för sent, bara titta på totalfiaskot nEU.

        Det som borde göras är att plagiera franskmännen – gå ut på gator, torg, vägar – blockera – vägra flytta sig – vägra lyda ordningsmakten (det är civil olydnad och är en frihetsbegränsning som är grundlagsstridig).
        Fortsätta tills politikerna kommer ner där de hör hemma – på knä framför sina arbetsgivare. SEN kan vi börja återbygga Sverige/Danmark till stolta och oberoende länder. Tyvärr är det sådana medel som måste tas i bruk – annars får vi sitta i över 3 år till med AliBaba Reinfeldt och hans talrika rövare.

  • Gotiska Klubben tror att en av förklaringarna till den extrema situation som råder i Sverige, är att det finns en judisk domminans i svensk media, dels genom ägande, dels genom de judiska intresseorganisatione roch enskilda judar som verkar för Mångkultur i Sverige.

    Om någon av riksdagspartierna ens skulle komma på tanken att kritisera mångkulturen slaktas de omgående av Bonnier media och övriga judiska intressenter, typ EXPO, Judisk Krönika eller andra judiska organisationer.

    Reinfelts bägge uttalande ska ses i detta sammanhang. Han har klart signalerat på vems sida han står. Och nu är han en favorit på Dagens Nyheters ledarsidor. På samma sätta kommer Lena Sundsström och “danmarkshatet” att frodas på judiskt styrda redaktioner, typ DN, Tv4 och Expressen.

    Eftersom detta är tabu att diskutera så kommer utvecklingen att fortsätta mot en katastrof. De som inte tar in dessa fakta i diskussionen kommer, precis som Julia Caesar, att tappa fart och skriva mer och mer om mindre och mindre.

    • Regimkritiker

      Lägg av.

      Att DN/TV4 och mediavänstern är för PK och mångkultur har inte en smack att göra med att ägarna är judar eller att “judarna” har någon sorts hemlig politiskt agenda. DN:s ledarsida är pro-Israel och pro-USA, så långt sträcker sig det judiska inflytandet om det nu beror på det överhuvudtaget. DN:s nyhetsrapportering, DN kultur samt TV4 är däremot lätt dold mediavänster.

      Om nu DN hade en “judisk” agenda skulle väl de argumentera mot islam och muslimsk massinvandring? Istället gör de nästan tvärt om.

      Och vilka bevis har du för att Expo är “judiskt”?

      • Varför inleder du ditt inlägg med “lägg av”. Om du är 08:a så förstår jag dig, annars inte.

        DN agerar ungefär som de flesta beslutsfattande judar i Europa, skillnaden är att judarna i Sverige har större makt än i många andra europeiska länder. Så enkelt är det. I stort sätt allt “Danmarkshat” är sanktionerat av Bonnier-media. Fråga Mikael Jalving.

        Judar och araber må slåss i Mellersta Östern, när det gäller Europa så samarbetar de. Dessa paradoxer får du reda ut själv.

        http://www.haaretz.com/jewish-world/jewish-and-muslim-leaders-vow-to-f ight-growing-racism-in-europe-1.347758

        När det gäller EXPO så rekommenderar vi poeten Mohammed Omar, vars Sharia-babbel vi inte gillar, men det hindrar inte att han är duktig på att hitta fakta:

        http://alazerius.wordpress.com/2009/07/25/expo-exponerar-eller-morklag ger/

        http://gotiskaklubben.wordpress.com/2011/02/19/mohamed-omar-skyldig-he lena-ett-svar/

      • Arvid Falk

        “Om nu DN hade en “judisk” agenda skulle väl de argumentera mot islam och muslimsk massinvandring?”

        Man skulle kunna tro det, men det är tyvärr ett felaktigt antagande.

        Enskilda judar, som argumenterar mot muslimsk massinvandring, finns – med de är få.

        Enskilda judar och judiska organisationer, som argumenterar FÖR muslimsk massinvandring, finns i överflöd. Peter Wolodarski – chef för DNs ledarredaktion – är en sådan helt typisk massinvandringsförespråkande jude.

        Enl. det judiska etablissemanget så ska Israel vara en judisk stat med en judisk majoritet – medan Västvärlden ska vara multikulturellt, där ingen grupp (och absolut inte européer eller europeiska ättlingar) ska vara i majoritet.

        Det judiska etablissemanget är f.ö. lika skrupelfritt hänsynslöst mot gemene jude, som det svenska etablissemanget är skrupelfritt hänsynslöst mot gemene svensk.

      • Varulven

        DN, liksom Expressen/GT/KvP, TV4, Sydsvenskan, DI m.m. ägs av judiska Bonnier-koncernen.

        De som benämns som judar ska i första hand egentligen benämnas sionister, vilket inte är samma sak. De har inte bara en pro-Israelisk hållning, utan har också en agenda att hela Europa ska bli mångkulturellt, medan Israel tvärtom ska vara kliniskt rent judiskt. Samtidigt har sionisterna fått extremt stor makt genom att de tagit ett gravt oproportionellt stort inflytande över såväl politik, massmedia som bankväsende. Allt enligt mottot “söndra och härska”.

        Gällande Expo, här är en intressant artikel:

        http://alazerius.wordpress.com/2009/07/25/expo-exponerar-eller-morklag ger/

        “Expo stöds, enligt egen utsago, av den judiska frimurar-organisationen B’nai B’rith och dess underorganisation Anti-Defamation League (ADL).”

        Expo sägs ha judiska finansiärer. Ansvarig utgivare är juden Robert Aschberg.

    • Det var något det mest långsökta och mest ologiska jag läst på länge. För det första finns det inga som helst belägg för en “judisk konspiration”. För det andra är den “mångkultur” som utvecklats i Sverige sedan början av 90-talet allt annat än gynnsam ur ett judiskt perspektiv och detta av följande skäl.

      Den förda invandringspolitiken har i hög grad lett till att antalet muslimer ökat kraftigt vilket medfört ökat inflytande för islam. Islam är samtidigt den ideologi, som är mest antisemitisk i såväl dogmer som praktik. Ökad islamisering kan därför inte rimligen vara önskad ur ett judiskt perspektiv.
      Gotens resonemang faller alltså på sin egen orimlighet.

      • Varulven

        Här följer ett par ögonöppnarvideos.

        Först måste jag börja med att säga man måste skilja på jude och sionist. Det är inte samma sak. För att vara sionist behöver man inte vara jude, och en jude behöver inte vara sionist. Med sionism avser jag här inte bara att man förespråkar en israelisk stat, utan något mer omfattande och imperialistiskt, omfattande såväl politisk, finansiell som massmedial makt.

        Sedan måste man också vara medveten om att även ”jude” kan betyda olika saker, och kan användas i bedrägligt syfte. Här behöver man sätta sig in i vad som menas med t ex ashkenazi-judar (öststatsjudar), khazar-judar med ursprung från trakterna av södra Ryssland (falska judar) m.m. Det hävdas också att även ashkenazi har sitt ursprung ur khazar. Detta är 90% av alla påstådda “judar”, som alltså då egentligen inte skulle vara riktiga judar. De vill dock gärna hävda detta, för att kunna tysta ner alla försök till kritik mot sina förehavanden genom att skrika “anti-semit”.

        Med detta sagt, så kommer här en praktfull ögonöppnare för de som inte är insatta i det sionistiska inflytandet över politiken, bankväsendet, massmedia och – invandringsfrågan! Bl a påtalar en judisk organisation i Sverige den judiska ledande rollen i mångkulturiseringen av Europa. Observera att man alltså ska se kritiken mot sionismen, inte mot judendomen eller det judiska folket.

        1) ”How Nations Die” (det tar ett par minuter innan filmen kommer igång på allvar):
        http://www.youtube.com/watch?v=iTLB3wFM9nU

        2) ”How Zionists Divide and Conquer”:
        http://www.youtube.com/watch?v=FJjSzXkm55o

        Jag vill rekommendera alla att se dessa båda filmer för att få upp ögonen för problemet bakom symptomen! Inte minst Julia Caesar som inte verkar ha kommit till denna insikt ännu. Därför känns det tyvärr som att Julia Caesar börjat trampa vatten. Reinfeldt uttalar sig givetvis inte om mångkulturen som han gör för att “frågan är så känslomässigt laddad att hans omdöme sviktar”. Det är ju bara trams. Nej, Reinfeldt är en marionett som kontrolleras av mäktigare krafter. Detsamma gäller många andra ledare. Demokratin är endast skenbar.

        Anonymiteten gör ju dock att JC har möjlighet att skriva om detta om denna insikt görs, annars hade det varit betydligt svårare då sionist-frågan är minst lika känslig som frågan om islam. Framför allt är fienden mycket mäktigare.

        Börjar man granska “Sion Vises Protokoll” / “Protocols of the elders of zion” så ser man att det som beskrivs är väldigt väl överensstämmande med vad som sker och hur det ser ut i samhället.

        För att förstå denna Matrix-värld, behöver man bl a kolla upp sionistiska bankirfamiljen Rothschild, som bland mycket annat låg bakom att Federal Reserve blev privatägd år 1913. En anledning till att sionisterna fått så stor makt, lär bero på dess stora inflytande över bankväsendet. Mayer Anselm Rothschild sa redan år 1791: “Permit me to issue and control the money of a nation, and I care not who makes its laws”.

        Här är en mycket intressant (men lång) artikel:
        http://pakalert.wordpress.com/2009/11/10/house-of-rothschild-no-one-ca n-understand-what-has-happened-to-the-planet-without-reading-this

        Videos: “Criminal Rothschilds”, “The Rothschilds Exposed”.

        När det gäller det monetära systemet, se gärna den animerade videoserien “Pengar som skuld”, och läs boken “Bankerna och skuldnätet”. Dessa förklarar hur vi alla förslavas under det nuvarande bedrägliga ekonomiska system där nästan alla pengar har sitt ursprung i skuldsättning, som ständigt måste växa:
        http://www.youtube.com/watch?v=CBXvoL9HiSo

        Frimureriet (endast de högsta ordnarna!) och Illuminati har en nyckelroll i maktspelet. Dessa kontrolleras av sionisterna. Boken “Världsbyggarnas Bedrägeri” verkar mycket intressant om detta ämne.

        Andra mäktiga grupperingar man behöver känna till är Bilderberg Group, Council of Foreign Relations, Trilateral Commision m.m. Slutmålet är NWO som bl a innebär världsdiktatur.

    • Sven Olsen

      Ähem – en liten fråga?? Varför Gotiska Klubben?? De har inte mycket gemensamt med de skandinaviska folken som delvis är germaner och delvis vikingar (och i södra landsändan Dansker – vi har alltid tyckt om svenska flickor??
      Bara nyfiken – du verkar ha en annan världshistoria än jag

      • Gotiskan är det äldsta germanska språket, med starka släktdrag till gotländska, isländska och “urnordiska”.

        Goternas Gud Gaut var även vikingarnas Gud, kanske aningen modifierad. Goterna synkroniserade, via arianismen, den kristne guden med den fornnordiske guden genom att ge den kristne guden Gauts namn, samt att förneka treenigheten. Man kan säga att goterna/arianisterna i viss mån står närmare monoteismen inom Islam och Judendomen än kristendomen genom detta ställningstagande. Rätt så knepigt det hela.

        Jag föreslår ett nytt kyrkomöte för att reda ut begreppen och vidga den kristna toleransen norr ut. Historien upprepar sig alltid, förstår du, men sällan på det sätt vi tänkt oss. 🙂

        Börja här:

        http://goterminnen.blogspot.com/2008/09/fornnordiskt-bibliotek.html
        http://gotiskaklubben.wordpress.com/2011/03/05/vastergotlands-tidiga-h istoria/
        http://en.wikipedia.org/wiki/Goths

  • Lite om helgen judeslakt -som svensk media manipulerar och trivaliserar….

    http://missionxp.webblogg.se/2011/march/arabisk-rasistgalning-slaktar- judiska-barn.html

  • Dalkulla

    Krönikan är mitt i prick och borde läsas av fler. Tyvärr tror jag att den gemene svensken inte skulle orka läsa den även om den stod på ledarsidan i vanlig media. Svenska folket verkar mer intresserat av melodifestival, dokusåpor , att följa senaste inredningstrenden mm. Rädslan för att “tycka fel” är också otroligt stor och ibland med rätta eftersom det kan kosta en person både arbete och fackligt medlemsskap samt karriärmöjligheter i “yttrandefrihetens” Sverige.

    Tror tyvärr att svenskarna fortsätter “droga” sig på alla upptänkliga sätt för att slippa tänka på vart landet är på väg. Med skygglapparna på kan många fortsätta sina dagliga liv i tron på att Sverige är ett framgångsland ett tag till. Men hur länge?
    Den totala katastrofen närmar sig med stormsteg. Att ständigt hålla sig uppdaterad om politiska katastrofbeslut kostar på, högt blodtryck och sömnlösa nätter är vanligt när man tänker på vilket elände som väntar barn och barnbarn.

    Det enda man kan göra är att fortsätta sprida budskapet, engagera sig poltiskt om man har möjlighet, även om det innebär att man förlorar vänner och bekanta.

    • Tony Ingman

      ” Svenska folket verkar mer intresserade av melodifestivaler och dokusåpor ” Ja det är precis som du säger, och även det kan man
      belasta dom sorgliga mediafigurerna för, som istället för att förmedla verkligheten , istället förmedlar dessa skitprogram, enbart i
      syfte att hålla Svensken borta från det moras som håller på att ske.

  • Rita

    Så varför i hela fridens namn får SD bara 4,8% i den senaste SKOP-undersökningen?
    Man ryser när man inser hur många hjärntvättade svenskar det finns som fortfarande inte fattat ett dyft om vart Sverige är på väg.

  • Josefina Bergfast

    Josefina Bergfast
    Posted: 13 March 2011 – 14:30 · Edit – Reply
    Fader Denis Fahey, “The mystical Body of Christ and the Modern World” (1936), sa:
    “The Jewish people taken collectively shall be it own Messias. Their rule over the universe shall be obtained by welding together the other races, thanks to the suppression of frontiers and monarchies, which form the bulwark of national particularities. Thus shall be established a universal republic/…/ In this new organization of humanity, the sons of Israel, now scattered over the whole surface of the globe, all belonging to the same race and moulded by the same traditional formation, shall everywhere become the ruling element without opposition.””The Jewish people taken collectively shall be its own Messias.”(??…)

    Hur skall man tolka ett sådant uttalande?

    Är det inte särskilt de kristna, men också alla andra gojims, som egentligen kommer att bli de som kollektivt kommer att ”offras” (som Jesus ”offrades”?), för att ”rädda” den judiska nationen?…(läs Johannes: 11:45-57.
    Romarbrevet 12:1: (ungefär:)”Följaktligen bönfaller jag er bröder, att frambära era kroppar till ett levande och heligt slaktoffer som är välbehagligt för Gud”… Även kapitel 11.

    Det kanske blir (judendomen?) mot resten av världen? Israel mot resten av världen? Både USA och Europa verkar, av vissa bedömare vara på randen till kollaps, inom en inte alltför snar framtid? Kanske också hela den muslimska världen rasar samman i inbördeskrig, där olika fraktioner (shiia och sunni?) inom islam försöker bekämpa varandra (som kristendomens trettioåriga krig?..).

    Att infiltrera de kristna nationernas inre maktstrukturer var väl den strategi som judendomen använde sig av när man inte själv var en nation med en egen krigsmakt, men kanske fortgår?

    Den krigsmakt som Israel idag har anses väl verkligen inte vara liten, men så verkar de också tänka i termer av att det är ”de mot resten” av världen? Alla människor som uttalar någon kritisk undran över judendomens tänkande blir nog mer aktivt motarbetad?

    Den automatiska utanförskaps-positionen som alla gojims (ickejudar) har i förhållande till judendomen blir då förstärkt och personen, ifrågasättaren, eller kritikern, blir då ansedd som någon som aktivt måste bekämpas på det ena eller det andra sättet? Kanske genom försök till förtal eller genom beskyllningar med epitet av olika slag, för att därigenom underminera personens trovärdighet? Kanske också genom grövre bekämpning (som naturligtvis ses som ett rättfärdigt självförsvar ur ett judiskt perspektiv).

    I princip och som en regel, som alla judiska ungdomar uppfostras med i Israel, så beskrivs ”världens människor”, dvs. gojims, alla vara mer eller mindre potentiella fiender som när som helst kan utveckla ett hat för allt judiskt och alla judar, och som varje jude ständigt måste vara på sin vakt emot och vaksamt uppmärksamma minsta tecken på?

    Som ”kungar”, som ”skall leda världens alla folk”, så kanske man kan förstå att man behöver utveckla en stor intolerans mot den allra minsta form av kritik? Vore man ”vanliga och jämställda” med andra ”vanliga människor”, så skulle man kanske mer naturligt kunna förhålla sig till kritik av olika slag?

    Men vill man, eller om man är kallad till att inta en kungaposition, en ledar och maktposition, så behövs kanske en extra vaksamhet mot alla typer och former av uttalanden som skulle kunna uppfattas som kritik? Kritik som eventuellt ifrågasätter eller försöker undergräva den ”höga positionen”, kungapositionen?

    Vissa rabbiner har börjat göra uttalanden som beskriver att alla gojims faktiskt endast är till för att tjäna judendomens bärare, som är just kungafolket bland alla folk.

    Kanske är detta också en sanning? Något folk skall kanske ha den positionen? Spelar det så stor roll vilket? Det folk som vill ta på sig den rollen, ja, det kan ju få göra det? Varför inte egentligen..?

    Kristendomens lära handlar väl om att just lära sig att vara ”tjänare” (till Gud och därigenom tillhöra Abrahams, Isaks och Jakobs Guds Hus?..)) och beredvilligt ”offra” sig själv, och islams lära handlar väl om ”underkastelse” , (under Allah endast i och för sig, men samtidigt vill väl islam vara en ”Fredens (fridens?) religion”…)..?….

    Edit Delete

    Om man lever i föreställningen, och tron eller övertygelsen, att man är ”ämnad” att ta ledningen för, ja, kallad och ”kommenderad” till att ”dominera och styra, leda och dirigera”, mänskligheten, ja, då medför det kanske vissa ”förpliktelser”, och också vissa ”rättigheter att ta sig rättigheter att”…..göra det ena eller det andra, för att kunna ta denna ledning som ”har fallit på judendomens lott”?…

    ”Söndra eller härska” andra folkstammars nationer t ex.? Eller inleda revolutioner t ex, osv? Samt också att ”bekämpa” var och en och alla som vågar ”sticka upp”, eller framföra ”kritik”, eller ”opponera sig”, på ett eller annat sätt, mot den dominans, den ledning och den makt man, som ”kallad och tvingad”, utövar? Och ”ständigt är manad till”,( med hemska hot och förbannelser om man INTE intar den rollen?) av sin Gud, JHWH?…

    Hur som helst. Genom historien finns ju mycket initiativtagande och mycket arbetsamhet och mycket lidande och mycket vinster för judar (liksom för många andra folk), kanske med hjälp av bl.a. deras judendom, allt i en salig blandning?
    Många industrier; tobaksindustri, textilindustri, modeindustri (skrädderi), diamantindustri, slavhandel, guldhandel, kemiindustri (många judar var apotekare), vapenindustri, livsmedelsindustri, pälsindustri, pantbanksverksamhet, bankverksamhet, fastigheter, alkoholindustri, konst, litteratur, musik, teater, bokförlag, filmindustri, vetenskap et cetera., har skapats och drivits av judar.

    När industrierna började kunna masstillverka, genom industrialiseringen, skapade massorna av ”fabriksarbetarklassen”. En ”arbetarklass”, som kunde organiseras i fackföreningar. ”Klassmotsättningar” ökade och en mottaglighet för det revolutionära tänkandet växte fram? Marx och Engels formulerade ”Det kommunistiska manifestet”, och så var revolutionen och mördandet av de identifierade ”fienderna” igång?….

    Historien verkar gå så? Från det ena till det andra, till det tredje, till det fjärde och femte, sjätte, sjunde osv.? Sammanlänkad, i (osynliga?) steg som länkar i varandra. Men som ibland, och inte sällan, går över styr åt det ena eller det andra hållet….?

    Konservatismen vill väl oftast försöka upprätthålla en balans i de samhälleliga förändringarna, vilket sällan ”revolutionärerna” vill….

    Kanske är det lätt att dras med i ”revolutioner” (krig) när de sker, men viljorna att balansera, och försöka behålla vett, balans och sans, finns också….

    Hat kan lätt smitta, och hat kan man kanske lätt drabbas av i olika situationer och sammanhang. Om man inte är på sin vakt. Men det är ganska sällan konstruktivt, varken för den egna personen, eller för andra, och kan lätt medföra ”ett förblindande raseri”, istället för ett klarare, eller mer balanserat seende, ur-seende, där eventuellt förmågor att tänka och handla konstruktivt, tillitsfullt och kreativt, kan ”blomstra”? Och som kan bli till gagn…

    Förmodligen handlar det om långvariga mobiliseringar, och att försöka avstå från att skylla ifrån sig för de felsteg och missar, eller den sömn och den medvetslöshet, som man själv och sin nation, inklusive sitt folk, tillåtit sig att falla i…

    Goter, svenskar och nordbor, har kanske inte haft bättre försvarare, försvar och självförsvarsförmågor, helt enkelt? Om man tycker att den invandring som tillåts och som tillåtits till Sverige, och övriga europeiska länder, blivit för stor, kan man väl inte skylla invandrarna själva för det, utan endast de politiker som fattat besluten, samt den svenska befolkning som röstat fram den politiken…

    Men förändrade medvetanden kanske medför ändrade förhållningssätt och val. Det finns någonting i det kollektivt undermedvetna, som bli aktiverat, som av sig självt, när situationer och stora samhällsförändringar kräver det…

    Jag hoppas ändå att det inte behöver bli något inbördeskrig, mer än på det verbala och det politiska planet…

    • 44 spørgsmålstegn i to kommentarer. Fire og fucking fyrre. Jeg ved næsten ikke hvad der er værst – denne genkomst fra historiens slamkiste af gammelt had det er blevet OK at udtrykke igen, eller at du regner dine læsere for så dumme at du tror du kan skabe tvivl og sprede antisemitisme ved at strø om dig med mistænkeliggørende spørgsmål – i stedet for svar. Go back to the abyss that you came from.

      • Josefina Bergfast

        Varför dyker detta epitet alltid upp, utan någon som helst anledning, så fort någon talar om judar,judendom, judisk historia, judisk påverkan på samhällen, judiskt inflytande i massmediala kanaler, judiskt inflytande inom politik och vetenskap, inom litteratur, film och teater och inom bankvärld, näringsliv och konst,religion och musik?

        Varför? Varför kallar man dessa konstateranden som antisemitiska konstateranden kan man verkligen undra över.

        Det är mycket märkligt fenomen.

        För övrigt befinner jag mig inte alls i någon abyss av något slag. Hatar inte. Anser inte att någon skall avlivas, vare sig han är svart, brun, vit eller gul. Anser inte att ordet rasist, anti- det eller den ismen, eller fob- den eller det, har någon som helst relevans idag. Det är endast tomma fraser, som människor försöker använda sig av när de vill försöka fördöma eller tysta samtal av olika slag som man inbillar sig är negativa, eller hatiska.

        Ibland är inbillningen värre än verkligheten. Man behöver akta sig för mycket stora rädslor, eller paranoida känslor. De riskerar att förblinda och förleda, så att man inte kan se klart. T ex kan man då inte se klart vad som verkligen står i en text, och vad som inte står där….

        • Morten – – –

          I Sverige har medierne da med godt held unddraget sig “jødisk indflydelse”. Det er ikke herfra, jøderne skal forvente støtte.

          – – –

    • Nielsen

      Hey du jødehader.
      Fader denis faheys udgydelser er intet andet end vrøvl og overtro.
      Jøder dræbte ikke din latterlige jesus. Det gjorde romere.
      Du hjælper arabere og deres forbryderreligion med dit forvrængede syn på jøder.

      • Josefina Bergfast

        Till Nielsen,

        Jag hatar inte judar. Tvärtom, och som jag skrev: “Kanske är detta också en sanning?(Att det är så att något av alla folkslag/kulturer är/bör vara/bör ta ledningen i världen?). Något folk skall kanske ha den positionen? Spelar det så stor roll vilket? Det folk som vill ta på sig den rollen, ja, det kan ju få göra det? Varför inte egentligen..?

        Anser att det är mycket viktigt att skydda och bevara den ortodoxa judendomen och dess möjligheter att kunna leva och bevara sin kulturella profil.

        Har själv funderat på att konvertera till judendomen.

        Så något hat finns absolut inte. Snarare tvärtom.

        Den slutsatsen, liksom epitetet som användes förut, är helt felaktig slutsats.

        Vær venlig ikke at komme med flere indlæg, der intet har med trådens emne at gøre. Ellers sletter jeg det hele. * Steen

  • tant45

    Tack Julia än en gång för en välskriven krönika. Det som kännetecknar det du skriver är ett vackert levande språk och en stark närvaro. Detta är verkligen en bristvara idag. Så dina krönikor är ett ett sant nöje att läsa. Det som många här undrar är varför händer ingenting. Min teori är den, att samhället har blivit individulistiskt, fördummat och bekvämt. I ett sådant samhälle väntar man alltid på NÅGON som till slut skall ordna upp allting, plus att det hela tiden kommer nya utopistiska teorier om hur man skall tackla problem. Jag kan ge några exempel, hur det brukar låta……- Du skall förhålla dig till dessa händelser på ett annat sätt, du har FEL FÖRHÅLLNINGSSÄTT,-prata inte om det, jag orkar inte höra -Måste du hela tiden prata om det här sakerna, kan vi inte hitta på något trevligt i stället? -Det ordnar nog sig, det kommer nog att finnas NÅGON som ordnar upp allt till slut. Saker o ting brukar ordna sig. Se inte så negativt på saken, det finns säkert något positivt med det som sker, det finns säkert någon mening med allt detta……
    Så fiktiva miljöer brukar frodas i dåliga tider, därför att alla ekonomiska försämringar urholkar till slut det civila samhället och förändrar människors uppfattning om sin omgivning.Världen är verkligen suddig och har försvagat folks naturliga instinkter..

  • Delicious

    Tack Julia! Jag håller med. Vi är på väg mot undergången, det kanske Maria W förstår innerst inne och därför flyttar till Finland. Det är ju som vanligt vi andra som får ta eländet. Tror de att vi är dumma på något sätt som inte förstår att de är vi som betalar?

    • Ja, men vi är ju dumma Delicoius. Se bara på senaste Skop-undersökningen som delvis är gjord efter Alliansens och Miljöpartiets uppgörelse. Klart vi svenskar är skitdumma, eller kanske naiva…?

  • Lars

    Tyvärr får inte Sverigedemokraterna fler procent i opinionen eftersom de inte upplevs som ett trovärdigt alternativ av gemene man. De etablerade medias svartmålning av partiet tillsammans med tveksamt agerande från partiets representanter har inte heller förbättrat situationen. SD har ett digert jobb att transformera sig från ett litet nationalistiskt parti till ett vanligt riksdagsparti. Hur man lyckas är helt avgörande för att locka röster. Moderaterna och de andra partiernas agerande har mindre betydelse. En liten önskelista:

    – Partiprogrammet måste utvecklas och breddas. Tveksamma formuleringar kring exempelvis etnicitet måste bort eller förtydligas. Programmet ska ge en stabil bas som inte kan attackeras som rasistiskt. Även invandrings- och integrationspolitiken är luddig. Vad men man egentligen med assimilation? Hur ska regler för asyl- anhörig- och arbetskraftsinvandring se ut?

    – Lokala politiker måste utbildas i partiprogrammet och hur man agerar mot media. Som det är nu verkar det vara snudd på katastrof. Märkliga uttalanden avlöser varandra och EXPO måste ständigt anställa mer folk för att hinna med i svängarna.

    – Snegla inte bara på Dansk Folkeparti för inspiration till partiets politik. DF är ett ganska litet parti och många andra populistiska och invandringskritiska partier i Europa har lyckats få betydligt större stöd i opinionen. Sedan tycker jag också att man ska titta mer på de anglosaxiska länderna som många väljare och politiker ser upp till. Det blir betydligt svårare att attackera argumenten om hänvisningar görs till exempelvis Kanada och England istället för Danmark. Kör stenhårt på internationella jämförelser för att visa på hur extremt Sverige är och hur normala SD är.

    – Undvik att prata för mycket om kulturella skillnader. Det är en sak att kritisera oönskade kulturella uttryck, en annan att beskriva vanliga skillnader mellan människor med olika ursprung som problem. Det verkar inskränkt. Sedan ska naturligtvis svensk kultur ha ordentligt med stöd men det fastnar lätt på folkdräkter och folkmusik vilket gör att frågorna kan förlöjligas av motståndarna. Minerad mark.

    – Fokusera mer på frihet och liberala världen. Många liknande partier i Europa har gått i riktning mot att försvara homosexuella och kvinnors rättigheter. Hela samhället svänger i denna riktning och partiet skulle tjäna mycket på att anamma ett sådant synsätt. Ingen slump att exempelvis det nya invandringskritiska partiet i Tyskland heter Freiheit.

    – Ha en positiv syn på invandring. Det är inte invandring per se som är problemet utan att det inte finns någon ordning och reda i regelverket. 98% av Sverige befolkning är positiv till invandring men vill inte ha öppna svängdörrar. Exempelvis tycker jag Massinvandring är ett tveksamt begrepp. Danmark har nästan lika stor invandring som Sverige per capita. Skillnaden är att de tar emot högutbildade/individer med specialistkompetens medan vi tar emot analfabeter. Fattiginvandring stämmer kanske bättre? Vem som helst ska få söka till Sverige på egna meriter. Spelar ingen roll varifrån personen kommer. Sedan att MENA inte kvalificerar sig är en annan sak.

    – En makeover skulle behöva göras av ledande Sverigedemokrater. Tyvärr känns det som partiet fortfarande är en kvarleva från “vit makt-perioden”. Humorlösa, brist på folklighet och vita män. Hur man för fram budskapet har en central betydelse för att locka röster. Tyvärr tror jag det framtvingade utanförskapet för dessa åsikter också har medverkat negativt. PI, Fria tider, bloggar och SD har skapat en speciell subkultur som inte fungerar i den riktiga världen. Se bara på hur bekymmerslöst Söder länkade till artikeln hos Fria tider om övergreppet på badhuset. Överlag måste ödmjukhet och saklighet vara ledord. Nu tenderar många uttalanden att bli hatfyllda, dömande och svepande. Som min flickvän sa efter ett framträdande av Jimmie (som är ganska mjuk) i Aktuellt: “Alltså, jag blir rädd för honom”. Synd eftersom hon egentligen sympatiserar med många av hans åsikter.

    Som det är nu tror jag aldrig partiet kan kliva över 10 procent och bli en maktfaktor i svensk politik. Vad tror ni?

    • Jonny

      Det låter inte som om du tillhör SD:s kärnväljare direkt. Vilket syfte skulle ditt “urvattnade” parti fylla? Varför skulle någon rösta på ännu ett “vanligt riksdagsparti”?

      “Alltså, jag blir rädd för honom”.
      🙂 Om någon faktiskt uttryckt detta på riktigt så tycker jag nästan lite synd om vederbörande…

      • Lars

        Nej, jag tillhör knappast kärnväljarna även om jag håller med om kritiken mot invandringspolitiken. Fast om SD ska fixa fler väljare än 5-6 procent måste de locka bredare grupper. Varför nöja sig med att vara ett pytteparti utan inflytande? De kan naturligtvis köra med sin hårda retorik och spela vidare som outsider men hur kul blir det i längden? Ingen acceptans från övriga partier, media eller väljargrupper = inget inflytande förutom indirekt via debatten.

        • Tony Ingman

          Sen skall vi nog inte ta dessa opinionsundersökningar på för stort allvar, med tanke på all den lögnaktighet som
          förekommer mot SD, svenska medier är inga trosarticklar, snarare nyhetssabotörer.

        • Jonny

          Kör SD med “hård retorik”? Jo, om man skriver under på följande så är det kanske så.

          Tveksamma formuleringar kring exempelvis etnicitet måste bort. [ Ett par exempel på dessa “tveksamma formuleringar” hade varit kanon! ]
          Undvik att prata för mycket om kulturella skillnader.
          Ha en positiv syn på invandring. => Vem som helst ska få söka till Sverige på egna meriter.
          Tyvärr känns det som partiet fortfarande är en kvarleva från “vit makt-perioden”. Humorlösa, brist på folklighet och vita män. [ Att fokusera så hårt på företrädarnas etnicitet känns lite… “rasmedvetet”. 😉 Skall jag tolka det som att “skojiga svarta män” är ett bättre koncept? Du bör nog också underbygga och källhänvisa vad gäller SD:s eventuella “vit makt”-kvarlevor. ]

          DF är ett ganska litet parti och många andra populistiska och invandringskritiska partier i Europa har lyckats få betydligt större stöd i opinionen.
          [ DF kommer från ett närliggande, och relativt sett likartat, land. Vidare har DF c:a 14-15%, samt visst inflytande över regeringspolitiken. Kanske har detta bidragit till intresset för partiet? ]

          Sedan tycker jag också att man ska titta mer på de anglosaxiska länderna som många väljare och politiker ser upp till. Det blir betydligt svårare att attackera argumenten om hänvisningar görs till exempelvis Kanada och England istället för Danmark.
          [ Jag ser inte att man, på det här området, har så mycket att hämta från de engelsktalande länderna. Särskilt inte från England/Storbritannien. Vad är det du syftar på här? Förd politik? Organisationer som BNP, EDL?

          Att kritiska argument över huvud taget framförs är nog anledningen till att de attackeras… ]

          Danmark har nästan lika stor invandring som Sverige per capita. Skillnaden är att de tar emot högutbildade/individer med specialistkompetens medan vi tar emot analfabeter.
          [ Ehm, lite “svepande”, faktiskt. Minst sagt. ]

    • Sven Olsen

      Mycket av det du skriver om SD är korrekt. Jag tror att de största hindren för SD är:

      Folks rädsla
      att bli kallade rasister,
      att bli satt i samband med nynazismen,
      att bli mobbade,
      att kanske även bli avskedade
      att bli utsatta för hot och våld.

      Att de “etablerade” partierna på alla sätt försöker irritera, mobba, hindra och generellt förvränga allt SD säger eller gör – är självklart medverkande till att väljarna “fegar” – men frågan är, om inte de olika anti-SD manövrerna en vacker dag kommer att bita AliBaba Reinfeldt och hans talrika rövare – i just rövaren.

      Att den svenska pressen i all sin sensationslystnad och känsla för att hålla med de som betalar ut presstödet för tillfället, faller in i tonen och drar fram allt negativt om SD, är ju irriterande, men knappast förvånande – svensk media har i alla tider varit ganska så vänstervriden, och de senare åren har begrepp som pressetik, god smak, självdisciplin, etc helt försvunnit. Att rätstavning även har försvunnit vet jag inte om man skall skylla på skolan, journalistskolan, tidningen, eller bristande kontroll innan publisering. Men faktum är, att svensk media borde få sig en riktig tankställare – att nån journalist lyckas precis gå för långt och kommer in för att andas silat luft i 6 månader (exempel.
      Det finns självklart många utomordentliga journalister, Herman Lindqvist, Ulf Nilsson, etc etc – och jag är övertygat om att de skäms som hundar över sina oprofessionella “kolleger”.

    • Arvid Bengtsson

      Lars ger inte några goda råd. Tvärtom mot vad Lars föreslår bör SD ytterligare skärpa invandringskritiken. Om man ska ha framgång ska man inte anpassa sig till den rådande uppfattningen (“98% är positiva till invandringen”) utan få den egna ståndpunkten att uppfattas som den normala. Det är ju precis det som vänstern gjort med multikulti. Se också på djurrättsrörelsen – det som djurrättsrörelsen för 10 år sedan stod för, och som då uppfattades som extremt, är idag norm. Nej, den rätta taktiken är en hård argumentation mot massinvandring, mot islam, för det svenska välfärdssamhället, och för svenska normer och svensk kultur. Det är så DF har agerat och det har varit mycket framgångsrikt, för DF har lyckats ändra den danska invandringspolitiken.

  • Angående diskussionen om judar så vill jag säga att Paul Gottfried, som själv är etnisk jude, diskuterar saken i “Multiculturalism and the politics of guilt.” Judiska organisationer har historiskt sett varit aktiva för att verka för immigration och mångkultur i USA. Gottfried kompletterar bilden med att även andra minoriteter med stark egen identitet har stött mångkulturen, ett av hans exempel har jag för mig var katolska italienare.

    På samma sätt som judiska organisationer kan stödja mångkultur i USA (eller Europa) och samtidigt vara mot mångkultur i Israel, så har den italienska minoriteten, med stark katolsk identitet, varit för mångkultur i USA, men samtidigt positiva till nationalism i Italien. Samma sak kan man se i Sverige, där exempelvis Kurdo Bacsi är en kurdisk nationalist samtidigt som han önskar Sverige en extrem form av mångkulturalism.

    Det är allså inte bara vissa judar som hycklande vill ha mångkultur för andra, men inte för Israel. Hursomhelst är det ingen tvekan om att det finns judiska organistationer som propagerar för mångkultur i Europa:

    http://www.youtube.com/watch?v=scRwcY0i_fA

  • Humanist

    Jag ser att en del av er som kommenterat instämt i de frågor jag ställde. Vissa av er har också försökt att, åtminstone delvis, besvara dem.

    Jag tror att Olav är något viktigt på spåren när han skriver:

    “Fienden blir stadig med åpenbar, og består i høy grad av våre egne, som har til felles (gemensamt) at de selv ikke behøver velferdsstaten. De er priviligerte.”

    Sverige har under de senaste 15 – 20 åren blivit ett allt mer segregerat land med ökande klassklyftor, ökande klyftor mellan dem som har fast arbete och dem som står utanför arbetsmarknaden, mellan friska och sjuka, mellan förvärvsarbetande och pensionärer etc. De människor som Olav kallar priviligierade – dvs. de som har fast arbete med hyfsad inkomst, som är fysiskt och psykiskt friska, som inte är beroende av något stöd från samhället och som har råd att bo i någon prydlig medelklassförort där de enda invandrarna är några enstaka jugoslaver som kom hit på 70-talet – de människorna har med regeringen Reinfeldts politik fått det bättre under de senaste åren. Massarbetslösheten, nedskärningarna i den sociala tryggheten och den kraftigt ökade kriminaliteten har inte påverkat dem nämnvärt.

    Men det handlar inte bara om att stora delar av medelklassen inte behöver välfärdssamhället. Jag tror att många inom medelklassen i grund och botten vill ha ett samhälle med en ganska hög nivå av social trygghet, utan alltför stora klassklyftor och utslagning. En stor del av problemet är att många inom denna medelklass helt enkelt inte är medvetna om vad som händer, eftersom de aldrig ser det med egna ögon.

    I deras bostadsområden förekommer det inga gängkrig, gruppvåldtäkter eller gaturån. Det är inte deras söner och döttrar som kommer hem och berättar att de blivit “bötade” eller kallade “svennehora” i skolan. De vet inte hur det är att komma till Arbetsförmedlingen och inse att man som arbetslös infödd svensk knappt kan räkna med någon hjälp överhuvudtaget, samtidigt som det finns obegränsade resurser till jobbprojekt för somaliska kamelskötare och kurdiska fåraherdar. I deras stadsdelar finns inga källarmoskéer och där behöver man aldrig införa speciella kvinnotider på badhuset. Det finns inga utslagna, hemlösa missbrukare som står och tigger utanför mataffären i deras kvarter. Och så vidare.

    I och med att det svenska samhället blivit så segregerat ser alltså stora delar av den välsituerade medelklassen aldrig effekterna av den vettlösa massinvandringen i kombination med massarbetslöshet och starkt försämrad social trygghet. Denna medelklass tror därför på den förljugna verklighetsbild som förmedlas av gammelmedia och det politiska etablissemanget. De tror verkligen att “ensamkommande flyktingbarn” är 10-åriga flickor som förlorat hela sin familj i krigets Somalia. De tror på fullt allvar att den “muslimska kulturkvällen” på Folkets Hus som det skrivs om i lokaltidningen var “ett framgångsrikt integrationsprojekt som byggde broar mellan svenskar och invandrare”. När de läser i tidningen om “ett större släktbråk som urartade i masslagsmål och skottlossning” föreställer de sig kanske t.o.m. att det var olika grenar av Lindström-släkten som råkade i luven på varann.

    Vad jag vill ha sagt är alltså följande: Det är förstås svårt att övertyga människor om att båten håller på att sjunka när många av dem som förskansat sig i de finare hytterna högre upp i skeppet överhuvudtaget aldrig ser vattnet strömma in.

    • Arvid Falk

      “Det är förstås svårt att övertyga människor om att båten håller på att sjunka när många av dem som förskansat sig i de finare hytterna högre upp i skeppet överhuvudtaget aldrig ser vattnet strömma in.”

      Mycket välformulerat!

    • stefan andersson

      Mitt i prick!

      Inte undra på att SD inte får fler röster – men den saken arbetar ju Moderaterna och Miljöpartiet på att fixa … deras mål är väl att SD ska få 15-20% i nästa val.

    • Anna Bengtsson

      Mycket bra skrivet! Utan internet så hade jag varit helt ovetande om vad som händer i t.ex Malmö. Jag upptäckte denna och andra hemsidor i julas och insåg hur fruktansvärt “lurad” jag har varit.

      Även medelklassen kommer att bli drabbad förr eller senare. Ingen kommer att skonas. Det kommer en dag då man inte vågar åka in till stan längre i rädsla för att bli rånad osv.

      Jag tror att SD har potential att kunna bli riktigt stora. Tycker att de skall breddas och “trycka på” andra områden som t.ex familjepolitiken. Det finns en stor önska för många svenska föräldrar att kunna få mer tid med sina barn. Familjepolitiken har varit extremt hårt styrd länge och folk börjar tröttna…

  • Bernt

    Vill bara rekommendera en liten skrift: Hur Sverige blev en mångkultur (Logik förlag, 2007). Om vad som föregick beslutet 1975 att Sverige skulle bli en mångkultur. Var själv med på den tiden och var på den “rätta” sidan, så den där skriften blev en ögonöppnare på mej hur jag kunde “gå på” mångkulturidén. Men till mitt försvar vill jag anföra att jag aldrig kunde föreställa mej den här massinvandringen.

  • JULIA CAESAR klär av fem kända makthavare. Fem politiker kläs av in på livstyckena. Det hör inte till vanligheterna att svenska politiker behandlas på detta tuffa sätt. Får man göra det? Kan man göra det? Ja, det kan man, när man ser maktmissbruket hos en enskild individ i det politiska systemet. Det skulle ske ändå mera radikalt in på veka livet och in i ryggmärgen, egentligen. Eftersom flera än Julia Caesar ser att krönikans avklädanden är högst befogade. Den politiska makten tycks ha blivit untouchable. En makt man inte får antasta.

    Undertecknad är absolut övertygad om att ett stort antal medborgare ser sanningen i vad som beskrivs i dagens Söndagskrönika.

    Många är suckarna och hjärtanas nöd över varje enskild partiledare när vi följer med i personanalyserna. Vi är många som känner djupaste nöd över respektive individ.

    ‘Maktmänniskor’ är ett begrepp som kommer till mej. Om dessa människor – maktmänniskor – skrev norrmannen Edin Lövås. Boken kom till efter årtionden av arbete som själavårdare i Norge.

    Han skriver om “hur makten förstör den människa som börjat hungra efter makt. Vidare beskrivs hur sådana personer drabbar omgivningen med sin makthunger. Skådeplatsen är Kristi församling, men ganska snart förstår man att samma problem kan äga rum i familjen, på arbetsplatsen, i politiken, affärsvärlden, det akademiska livet etc” skriver Sven Reichmann i sitt förord, och fortsätter “Avsikten är att utreda vad som händer med den miljö där maktmänniskan verkar […] Men maktmänniskan har ett särskilt kännetecken […] Maktmänniskan älskar konflikter för deras egen skull.”

    Förordet om maktmänniskan och hennes signum ‘konflikt’ är ett viktigt spår. En politiker och ett parti med dess strategier och taktiska jakt på att vinna debatt etc bör vara på sin vakt att inte falla offer för frestelsen att bli den maktmänniska som går över lik.

    Håkan Juholt… kan snart vara en maktmänniska om han tillåter sitt ego att gå före ledarskapets signum, att betjäna och leda, själv ledd för att leda… Fredrik Reinfeldt, Jan Björklund, Maud Olofsson och Göran Hägglund torde mer eller mindre bära maktmänniskans väsen i respektive sinne och hjärta i den hårda verklighet som partiledarskapet innebär och där sant ledarskap ställs på undantag.

    Folket i Sverige upplever sig oftast maktlöst i politiskt avseende. Vi talar inte sällan om gräsrötterna och fotfolket lever sina liv, medan makthavarna lever sina liv, maktmänniskans liv. Långt från det som var tänkt. Partiledaren som ledare, osjälviskt och förtroendevald av valets röster. Demokrati och autokrati beskriver två skilda världar.

    LÄS Edin Lövås: ‘Maktmänniskan i församlingen’ och testa riksdagens partiledare och riksdagsledamöter…
    Del 1: http://www.solascriptura.se/kts/edin1.html – Del 2: http://www.solascriptura.se/kts/edin2.html

    PS Efter decennier av fältstudier i Svenska kyrkan som prelat kan jag bara intyga att ‘maktmänniskan’ finns både bland s.k. kyrkfolk och andra, men fr.a. bland prelater och biskopar.

    //Dag Selander

  • Enra

    Tack Julia!
    Jag har just köpt din bok “Världsmästarna”. Har bara läst hundra sidor än så länge. Men allareda har du bekräftat vad jag har trot
    sedan 70- 80 talet. Svenskarna är ett underligt släkte. De stora flertalet vill inte se sanningen. Jag har försökt att få mina vänner och bekanta (jag bor i USA) att läsa dig, Ulf Nilson, PolitisktInkorrekt.info, Snaphanendk och en del andra sajter. Men de läser hellre dags tidningarna. Eller ser på SVT och melodi festivalen. Tror att de är lata och vill inte tänka själva. Men det kommer att bita dem i rumpan en vacker dag.
    Tack igen du gör en viktig service som behövs i Sverige.

  • Regimkritiker

    Jag börjar mer och mer misstänka att de “nazister” som är här och fabulerar om den judiska konspirationen i själva verket är från AFA/Expo och och att deras mål är att svärta ner Julias rykte genom att få hennes åsikter sammankopplade med nazism.

    (Och om ni nu mot all förmodan vore Nationaldemokrater. Hur i h-e kan ni få det till att judar är ett större hot mot Sverige och Europa än islam och muslimer? Totalt obegipligt.)

    • Det kan man nok ikke udelukke, selv om der selvfølgelig findes sådanne loonies derude. Det er noget af et dilemma for os her, fordi vi på den ene side ikke vil moderere kommentarerne mere end allerhøjst nødvendigt, men på den anden side ikke ønsker vores navn associeret med dem, og helst så dem væk herfra og tilbage i slamkisten.

    • Arvid Falk

      Regimkritiker skrev: …den judiska konspirationen…

      Varifrån kommer den här underliga idén om en “konspiration” från? Kan du hjälpa mig att förstå?

      För ca femton år sedan framförde jag till en bekant, att samtliga tidningar och etermedia i Sverige torgför samma budskap om invandringens välsignelse för Sverige. Han svarade mig: Nej, det är omöjligt – det kan ju inte vara någon konspiration från journalistkåren.

      Obegripligt svar… jag fattade NOLL betr. hur han tänkte.

      Så gott som alla svenska journalister är besjälade av en gemensam övertygelse – nämligen den kvasireligiösa övertygelse, som Julia skisserar ovan, när hon citerar Maria Wetterstrand. Det är knappast rimligt att kalla denna gemensamma övertygelse hos (så gott som) alla svenska journalister och likasinnade för en “konspiration”.

      (Idag är min bekant helt medveten om, att samtliga tidningar och etermedia i Sverige torgför samma budskap om invandringens välsignelse – det är ju svårt att missa, att det förhåller sig så.)

      —–

      På liknande sätt är (så gott som) alla judar besjälade av en gemensam övertygelse – nämligen den religiösa (och/eller kulturellt förankrade och traderade) övertygelsen att Israel ska vara en judisk stat med en judisk majoritet – jämte den kvasireligiösa övertygelsen att Västvärlden ska vara multikulturell, där ingen grupp (och absolut inte européer eller europeiska ättlingar) ska vara i majoritet.

      Det är en grundbult i judendomen, att Israel är judarnas land dvs ska vara en judisk stat med en judisk majoritet. Uppfattning, att Västvärlden ska vara multikulturell, där ingen grupp (och absolut inte européer eller europeiska ättlingar) ska vara i majoritet, verkar ha utvecklats (eller uppstått) efter de grymheter som begicks mot judarna under andra världskriget – vilket väl knappast är särskilt förvånande. Det är knappast rimligt att kalla denna övertygelse hos det judiska etablissemanget för en “konspiration”.

      PS Jag anser inte, att detta skulle vara “ett större hot mot Sverige och Europa än islam och muslimer” – eftersom jag inte finner det meningsfullt att kvantifiera (och jämföra) dessa problem. (Ej heller begriper jag den närmast monomana besatthet, som t.ex. Goten uppvisar betr. denna fråga. Möjligen är det en skillnad i personlighet och temperament…)

      • @ Arviud Falk

        Den “monomana besattheten” kan beror på att ämnet varit tabubelagt under en så lång tid. I England har det konstaterats att Fredrik Reinfeldts idol, Tony Blair, bedrev en konspiration (just det ordet) när han på rekordtid, mot det engelska folkets vilja, tog in tre mil invandrare.

        • @ Arvid Falk. (gick för fort där)

          Här är länken till Telegraph: http://www.telegraph.co.uk/news/uknews/law-and-order/6418456/Labour-wa nted-mass-immigration-to-make-UK-more-multicultural-says-former-advise r.html

          Om vi nu på goda grunder antar att judiska grupper spelat en icke ringa roll i Tony Blairs konspiration mot engelsmännen, så kan vi nog vara säkra på att något liknande kommer att ske i Sverige: att flera olika grupper, bland annat ledande judar, strävar efter att göra Sverige Mångkulturellt så fort som det bara går. Detta skulle in så fall förklara Tamas, Zarembas, Wolodarskis, Jacubowskis många mångkulturella skriverier i Dagens Nyheter om bland annat romer/zigenare, vilka vi kan förvänta oss blir de nya somalierna som kommer att komma till Sverige i tiotusental.

          Framtiden får visa vem som har rätt eller fel. Jag ser det som en moralisk plikt att peka på de orsaker jag tror är viktiga. Jag har inga problem med majoriteten av judar och har känt många judar i mitt liv, men precis som det finns “islamister” så finns det “extremjudiska mångkulturalister”. Och det råkar vimla av dem i Sverige. Det är min monomana poäng.

          Jag tror att icke-nazistiska analyser av judisk dominans kommer att komma från både USA, England Frankrike och Tyskland inom en relativt snar framtid.

        • Arvid Falk

          “I remember coming away from some discussions with the clear sense that the policy was intended – even if this wasn’t its main purpose – to rub the Right’s nose in diversity and render their arguments out of date.”

          Du skriver, att vi bör på “goda grunder antar att judiska grupper spelat en icke ringa roll i Tony Blairs konspiration mot engelsmännen”, att “rub the Right’s nose in diversity and render their arguments out of date”. Tjaa…

          Den dåvarande och drivande migrationsministern – Barbara Roche – är judinna liksom den dåvarande utrikesministern (Jack Straw).

          ——

          “Barbara Roche, the Home Office minister, has just called for more immigration. … it is clear that she has in mind not only the highly qualified, well-educated migrants who could fill the many vacancies in the information technology sector. Her IPPR [Institute for Public Policy Research – en tankesmedja till vänster/ min kommentar] speech was strongly critical of two previous attempts to control immigration – the 1905 Aliens Act, which she says was “motivated in part by anti-Semitism”.

          Equally, in the speech, she described the immigration acts of the 1960s as being a deliberate attempt to limit non-white immigration. Any future immigration, she believes, must not exclude any group on racial grounds, nor should we focus solely on well-qualified migrants.”

          http://www.newstatesman.com/200010230012

          Någon kommentar är väl överflödig.

          —–

          PS Jag ser, att blev lite sårad över min formulering “monoman besatthet”. Du får emellertid försöka tugga i dig, att sett genom mina glasögon, så är din kommentar, att Julia “[har tappat] fart och [skriver] mer och mer om mindre och mindre” både snorkig och onödig.

        • @ Arvid Falk. Jo, det kan du nog ha rätt i. Onödigt av mig. Tack för länken.

      • Jonny

        Uppfattning, att Västvärlden ska vara multikulturell, där ingen grupp (och absolut inte européer eller europeiska ättlingar) ska vara i majoritet, verkar ha utvecklats (eller uppstått) efter de grymheter som begicks mot judarna under andra världskriget – vilket väl knappast är särskilt förvånande. Det är knappast rimligt att kalla denna övertygelse hos det judiska etablissemanget för en “konspiration”.

        Lasse Denciks artikel “Från mosaiskt majoritetskramande till judiskt minoritetsmedvetande” (Judisk Krönika 5-6, 2007) är mycket upplysande i sammanhanget.

        Utifrån det svensk-judiska etablissemangets [ För att förtydliga, och förhindra ev. utbrott av akut ångest, så drar jag ingalunda alla personer av judisk härkomst över en kam. Vidare avser jag med “etablissemang” ledande företrädare för judiska organisationer, samt akademiker/intellektuella, opinionsbildare m.fl., vilka kan sägas agera i egenskap av företrädare för gruppen. ] synsätt kan den judiska identiteten och “rätt[en] till ett civilt liv centrerat runt sin egen etniska och kulturella identitet” uppenbarligen endast tryggas i ett s.k. mångkulturellt” samhälle. Det viktiga med ett “mångkulturellt” samhälle är här att ingen kultur (och/eller nationell identitet) får dominera eller tvingas på de övriga. Samtidigt finns det naturligtvis en medvetenhet om att det krävs någon form av sammanhållande kitt även i en mångkulturell/mångetnisk stat. Lösningen blir då en övergripande “medborgaridentitet” à la USA.

        Problemet i ett land som Sverige är att det faktiskt redan finns (eller åtminstone fanns) en dominerande – etniskt baserad – nationell identitet. Om det mångkulturella projektet skall fungera måste denna identitet således reduceras till dess att “svensk” i princip enbart innefattar medborgarskap och språk (vad som skall räknas som svenska är dock naturligtvis inte hugget i sten).

        Finansmannen och “kulturmecenaten” Robert Weil, ägare till investmentbolaget Proventus, förklarar konceptet:
        “Idag är svenskhet inte samma sak som för 50 år sedan. Som svensk kan man ha olika identiteter, vilket är en självklarhet i USA. Du kan till exempel vara jude, gay och svensk.”

        Weil förklarar vidare vad de nya minoriteterna i Europa kan lära sig av de judiska erfarenheterna:
        “Att man som minoritet kan behålla sin särart men vara totalt integrerad på alla nivåer.” [ “totalt integrerad på alla nivåer” känns onekligen stabilt… 🙂 ]

        Det låter sannolikt att exempelvis en “svensk-kurd” behåller sin särart. Det enda egentliga innehållet i “svensk-kurd” är ju det kurdiska (att vissa aspekter av det kurdiska kan komma i konflikt med medborgaridentitetens moderna västerländska “värdegrund” är en annan femma). Som någon så fint uttryckte det: “Jag kom inte hit för att bli svensk utan för att kunna fortsätta vara kurd.”

        Faktum är, som den svensk-judiske psykoanalytikern Tomas Böhm skrev: “Att vara svensk är att vara tolerant.” Svensk-svenskar måste alltså vara toleranta i kvadrat. Det är nog därför de kan upplevas som lite mesiga…

        • Sven Olsen

          Det konstiga är ju att ett folk som judarna, som förföljds genom det mesta av världshistorien, inte själva har lärt sig bättre tolerans – jag var i Israel (för ganska länge sen, medgivet), och måste nog säga, att det är ett land, jag inte har någon större lust att besöka igen – den arrogans och illa dold fientlighet mot de som är icke-juder (senare besökande vänner bekräftar att det forfarande är så) visar att Guds eget folk inte har lärt sig mycket. Som dansk har jag hela min ungdom stöttat Israel i dess kamp mot arabstaterna däromkring – den vanliga danska attityden med att identifiera sig med “the underdog”, men glansen har gått av för länge sen. Om juder har så högt inflytande på svenska statens sätt, är jag tveksam till – och lämnar detta till de som kan och vet bättre.

          Mr Weil’s kommentarer är intressanta, särskilt som man idag ju har en benämning på svarta amerikaner: african american. Om vi skulle införa det systemet i Sverige, skulle jag alltså vara en Danish Swede???
          En kurd (exemplet taget från din artikel) som kommer till Sverige och vill förbliva kurd? Vad gör han här då?
          Även en dansk som jag har ju under de många år jag bott i Sverige (som jag älskar), varit tvingat anpassa mig på en mängd områden, som för en dansk är både konstiga och lustiga, – jag är fortfarande dansk i sinnet och som nationalitet, men jag anser att man skall tjuta på samma sätt som de vargar som ännu finns kvar – annars kan man åka nån annanstans.

          Hela denna nermontering av svenska samhällets egenart, traditioner, historia, är förnärmande mot svenska folket och borde resultera i kraftig (laglig, självklart) åtgärd mot de politiker som ju faktiskt uppträder som rena landsförrädare. Nästa steg här blir väl som i DK, där bankerna inte får tillhandahålla “spargrisar” – det är förnärmande mot de muhammedaner som är kunder i banken???? Men alla juder, som varit kunder där sedan hedenhös tid??? De anser också att grisar är orena djur, precis som islam??? Men då var det inte tal om “sparnallar” – juderna har generellt sett varit en mycket positiv del av det danska samhället i många år, där de islamister som kommer och anser de har lika stor rätt som en infödd dansk, blir mera och mera högljudda, påhejade av ett antal – likaledes de – landsförräderiska politiker.

        • Arvid Falk

          Islam och judendomen är religioner som uttryckligen lär muslimer resp. judar, att de själva och de egna trosfränderna är mera värdefulla än andra människor. En sådan självbild medför lätt en arrogant attityd.

      • Magnus A

        Arvid Falk: “Uppfattning, att Västvärlden ska vara multikulturell, där ingen grupp (och absolut inte européer eller europeiska ättlingar) ska vara i majoritet, verkar ha utvecklats (eller uppstått) efter de grymheter som begicks mot judarna under andra världskriget – vilket väl knappast är särskilt förvånande. Det är knappast rimligt att kalla denna övertygelse hos det judiska etablissemanget för en “konspiration”.”

        Well, nu har jag läst en hel del, även av judar men inte lyckats notera det du påstår “verkar ha utvecklats”.

        Det du skriver “verkar ha utvecklats” och i nästa andetag är ett faktum styrt av judiskt etablissemang har alltså knappast utvecklats utan …verkar vara vad man i dagligt tal kallar sunkig konspirationsteori. Du får gärna kalla grillerna “konspiration”. Goten kallar dem visst hellre agenda.

        Noterar att de som länkas av SD (Goten av bl a Robsten) och själva stöder SD (Goten) nu kommit ut som antisemiter.

        • @ Magnus A

          Din definition, om du nu har någon, av antisemitism är obsolet. Och vilken är din definition av “judar”? Etno, religion eller kultur?
          Om din definition är “religion”, hur kan du då anklaga folk för att vara anti en folkslag: semiter?

          Att kritisera enskilda judar och judiska organisationer för rasism, mångkulturagenda och Torancitat, är inte antisemitism, lika lite som det är islamofobi att kritisera muslimer för Sharia, mångkulturagenda och Korancitat.

          Jag tolkar din definition så här “att kalla en enda jude för rasist = antisemitism”.

          Om du inte instämmer i detta ber jag dig att ge mig namnet på en enda judisk rasist i Sverige eller i Europa. Finns det, månne?

          PS Detta blir mitt sista inlägg i denna debatt, eftersom vi hamnat of topic från den ursprungliga artikeln.

        • Arvid Falk

          @ Magnus A.

          Somliga anser, att de som kritiserar Sveriges världsunika invandringspolitik är främlingsfientliga och rasister, eftersom det är en “sunkig konspirationsteori” att invandringen (efter 1975) till Sverige skulle vara negativ för Sverige och för svenskarna (samt även negativ för en del invandrare).

          Samma personer anser inte sällan också, att de som kritiserar islam och kritiserar somliga muslimers (religiöst inspirerade) agerande är islamofober, eftersom det är en “sunkig konspirationsteori” att det skulle finnas något negativt med islams teori och praktik och med somliga muslimers (religiöst inspirerade) agerande.

          Och samma personer anser som regel också, att de som kritiserar judendomen och kritiserar somliga judars (religiöst inspirerade) agerande är antisemiter och nazister, eftersom det är en “sunkig konspirationsteori” att det skulle finnas något negativt med judendomens teori och praktik och med somliga judars (religiöst inspirerade) agerande.

          Om du har full pott på den här triaden – och det misstänker jag, att du har – så finns det ingenting, absolut ingenting som jag (eller någon annan) kan säga, som kan rubba din övertygelse. Have a nice day.

        • Jonny

          Det du skriver “verkar ha utvecklats” och i nästa andetag är ett faktum styrt av judiskt etablissemang har alltså knappast utvecklats utan …verkar vara vad man i dagligt tal kallar sunkig konspirationsteori.

          Jag kan inte se att “Arvid Falk” har skrivit något om att “judiskt etablissemang” skulle ha “styrt” utvecklingen. Men du kanske bara blev lite för exalterad när du kände att du var en “sunkig konspirationsteori” på spåren? Sedan har du ju också en skojfriskt polemisk ådra, som när du i ett annat sammanhang – baserat på en enda “Läsarbidrags”-artikel – beskriver Politiskt Inkorrekt som “en judekonspirationstroende blogg”.

          Hur som helst… Det är ett faktum att det judiska etablissemanget i Sverige och annorstädes har gett uttryck för att det s.k. mångkulturella samhället är en god idé, och att man aktivt förespråkat och arbetat för denna idé. Varför gör man då detta? Jo, därför att man anser att det “mångkulturella samhället” är en garant för den judiska identiteten och “rätt[en] till ett civilt liv centrerat runt sin egen etniska och kulturella identitet”.

          Göran Rosenberg recalled that historically, Jews had always thrived in nations and empires with multicultural, pluralistic and tolerant environments, while they fared badly in strong ethnic or nationalistic societies. [ Antyder GR här att ett samhälle inte behöver vara uttalat nationalistiskt, utan att det räcker att det domineras och genomsyras av en stark etnisk identitet för att det skall vara “dåligt”? ] European Jews have always been the emblematic stranger or ‘other’. Therefore, by definition, a society where the stranger is welcome is good for the Jews, although they have not always appreciated this link.
          h t t p://www.jpr.org.uk/news/detail.php?id=116

          Göran Rosenbergs utsaga antyder vad vissa finner vara så attraktivt med det “mångkulturella samhället”. Hela den teoretiska poängen med mångkulturalismen är ju att olika kulturer (och etniska grupper) skall existera sida vid sida, att alla kulturer är lika mycket värda [ förutom då möjligen vissa onda, rasistiska kulturer, vars enda kännetecken är att de koloniserat, förtryckt, utnyttjat och massmördat… 😉 ], och att alla har rätt att fritt få utöva sin kultur utan att hindras av någon annan (här betonas ofta det hotfulla “majoritetssamhället”). Därmed minskar också risken för ev. assimilering:
          The Fund is also focused on addressing such serious threats to Jewish life in Europe as assimilation, anti-Semitism and racism.

          Assimilation is without a doubt an existential threat to European Jewry that is becoming ever graver. The threat must be addressed in a serious manner with programmes that are aimed at reconnecting people with Jewish life.
          h t t p://www.europeanjewishfund.org/index.php?/content/about

          Här har vi även anledningen till att ledande judiska företrädare är emot “högerpopulistiska” och “främlingsfientliga” partier också när dessa inte belastas av ett, verkligt eller påstått, “problematiskt förflutet”:
          Ron van der Wieken, the chairman of Amsterdam’s liberal Jewish congregation, says that “perhaps more Jews support Wilders than they openly admit,” but “when his party fiercely opposes halal slaughter, kosher butchering will not exist much longer as well. And if headscarves would be forbidden, how about yarmulkes? And circumcision?
          h t t p://jta.org/news/article/2010/10/25/2741433/not-wild-about-wilders-pop ulists-right-wing-anti-islam-european-jewish

    • @ Regimkritiker

      Trams!

      Jag tror Julia gör några fel i sina analyser om Sverige. Dels missar hon Stockholms långa historiska och centralstyrda dominans över allt svensk samhällsliv. Om Stockholm bestämt att Sverige ska bli som USA så ska det bli så. Man kommer att köra över hela Sverige i denna fråga.

      Dels missar hon svensk överklass historiska likgiltighet gentemot den övriga befolkningen. Den ser vi idag mkt tydligt i Stockholms innerstad och i villaområdena. Få där är intresserade av vad som sker i Södertälje eller i förorterna. Pack som pack, typ. Jmf Alexander Bards sista uttalande om att de värsta rasisterna är Folkpartister som bor i Bromma.

      Sedan har vi den judiska dominansen i svensk media, samt alla de nya folkslag som invandrat till Sverige, vars intellektuella ofta är likgiltiga/fientliga inför det som vi kallar svenskt, vilket även Nordbo tar upp.

      I övrigt är Julias analys okej. Men jag tror inte att det räcker att bara skylla på något alltmer abstrakt som kallas “vänster”.

      Dessutom tror jag att alla klanfolk från Mellan Östern har en långt starkare rasistisk tradition än vad vi är vana vid i Sverige. Också det är tabu att nämna i svensk media, men på dessa bloggar är det ok. Om jag skrev att ett antal araber och afrikaner är rasister skulle inte många invända, för så ser verkligheten ut. Eller hur? Men att ens nämna judar i detta sammanhang blir tydligen för mkt för dig.

      Om vi nu talar om en katastrof i Sverige måste vi våga diskutera alla olika aspekter för vad som ligger till grund för denna katastrof.

      Att börja babbla om “nazister”, bara för att man pekar på överrepresentation av judiska grupper i svensk media visar på att “en judisk dominans” om den nu existerar, åtminstone har en klar konkurrensfördel genom att den inte får kritiseras eller ens diskuteras. Redan där finns det en demokratisk imperfektion. Eller hur?

      Jag vidhåller att mkt av det “danmarkshat” som planterats i Sverige kan spåras till judiska skribenter och mediahus, alltså inte bara till klassisk vänster a la Jan Guillou och liknande.

      Slutligen tror jag det ligger en hel del i det Arvid Falk skriver: “Det judiska etablissemanget är f.ö. lika skrupelfritt hänsynslöst mot gemene jude, som det svenska etablissemanget är skrupelfritt hänsynslöst mot gemene svensk.”

  • Bjovulf

    Karen Jespersen m.fl.: Pind, stop nu den stormoske

    http://politiken.dk/debat/ECE1222641/pind-stop-nu-den-stormoske/

    Det er nødvendigt med en undersøgelse af den planlagte stormoske på Vibevej i København, mener debattører.

    AF Karen Jespersen m.fl.

    Kære Søren Pind: Det glæder os, at du er blevet integrationsminister.

    Vi har en forhåbning om, at du vil sætte en meget tiltrængt undersøgelse i gang af den planlagte stormoske på Vibevej i København.

    Der er allerede i dag en mindre moske med forbindelser til Iran, men nu skal der altså bygges en stormoske med navnet Imam Ali med økonomisk støtte fra Iran.

  • JensH

    Det er da ikke særlig pænt af Karen Jespersen, at hun på den måde afslører al Søren Pinds ‘hårde retorik’ blot er varm luft. De er trods alt partifæller og sidder begge i Venstres Folketingsgruppe.

  • Bjovulf

    Jalving om Fremtidsfolket

    http://blogs.jp.dk/frontalt/2011/03/14/fremtidsfolket/

    Fremtidsfolket
    Dato: d. 14.03.11, 12:00
    Af: Mikael Jalving

    Emner: Henrik Berggren, Lars Trägårdh, Malmø, Mona Sahlin, NEO, Nextopia, Sverige, Sydsvenskan
    16 kommentarer

    Jeg må indrømme, at mine øjne var ved at trille ud, da jeg så den første gang. En socialdemokratisk valgplakat fra 1936 med to ariske bæster med pæne tænder og tilbagestrøget hår, en ung mand og en ung kvinde.

    FREMTIDSFOLKET stod der for oven. Og for neden: STEMMER PÅ ARBEJDERPARTIET.

    Fra i århundreder at have været et frit folk af kristne, bønder og oprørere, blev svenskerne i det 20. århundrede til et sekulært – og fortrinsvis socialdemokratisk – fremtidsfolk. Det har de været lige siden. Lykkelige mennesker har ingen historie.

  • Svenne

    Tack Julia Caesar, mycket välskrivet!

    Ja, Reinfeldt – vad är det med honom egentligen? Vill han gynna SD, eller?

    Alliansens agerande är logiskt och bra på de flesta områden som inte har med invandringen att göra. Men så fort eländet kommer upp så slutar nästan alla politiker att fungera. Det är så tragiskt att vuxna människor inte kan föra en logisk diskussion.

    I resten av Europa ser politikerna vart det blåser, men i Sverige gör man tvärtom…t.o.m. Finland stramar nu åt sin låga invandring.

    Nej, i Sverige kommer vi minsann göra goda demokrater (och helst även feminister) av somaliska kameldrivare mfl, som varken kan läsa eller skriva – men som kan recitera Koranen utantill…

    För en gångs skull så kanske vi får nytta av EU, vad gäller en kommande begränsning av invandringen…

  • Olav

    En meget positiv side ved denne saken som engasjerer oss, er at vi her faktisk blir skandinaver”.
    I Norge finnes det dialekter som for meg er vanskeligere (svårare) å begripe enn dansk og svensk.

    Om ikke Julia C alt har skrevet om metodene den destruktive makten benytter, håper jeg hun gjør det en gang.
    Jeg synes hennes bruk av pseudonym er glimrende, og vil råde henne til å fortsette med det.
    Samtidig som det gjemmer (døljer) og beskytter hennes families identitet, fungerer det som et meget tydelig flagg. Krigerens flagg skaper større nyskjerrighet (nyfikenhet).

    La meg spørre dere:

    Når ble vi enige om at utlendinger kunne komme og bosette seg i landene våre, betalt av oss selv?
    Med norsk, svensk eller dansk pensjon, uten å ha opparbeidet seg noe av dette.

    Hvorfor får vi ikke vite om detaljer her? Jeg har hørt at i Norge har fremmede rettighet på større beløp enn mange nordmenn.

    Jeg forstår at nu legges det til rette for at et folk som har som tradisjon å stå utenfor arbeidslivet, sigøynere / romfolket skal få komme til Sverige.
    Ser ikke myndighetene og deres støttespillere at de forvandler den allerede lånefinansierte svenske velferdskassen til et “sort hull”? Og med alle våre nordiske rettigheter og åpne grenser, er vel heller ikke vi andre beskyttet, den dagen disse blir svenske.

    • Bjovulf

      Ja, helt enig, Olav – bare sørgeligt, at det skal være nødvendigt med så vanvittige og
      uansvarlige påfund for at ryste sammen igen 😉

      Vi har også nogle ret obskure dialekter i DK – bla. pga. vores opsplittede geografi her i DK.
      Ofte er alm. svensk og norsk meget lettere at forstå – for mig i hvert fald 😀 – end. fx. (ægte)
      bornholmsk, vestjysk, vendelbosk eller sønderjysk. Der skal man godt nok spidse sine ører
      for at have en ærlig chance – og noget af det er naturligvis helt umuligt ( specielle ord og udtryk ).

      Ja, hvornår var det nu egentlig lige, at vi gav vore naive og uvidende politikere tilladelse til at
      begynde på deres totalt uigennemtænkte, uansvarlige, ekstremt kostbare sociale multi-kulti-
      eksperimenter i fuld skala – helt uden sikkerhedsnet og med enorme menneskelige og
      økonomiske omkostninger til følge – samtidigt med at der “mærkeligt” nok skulle spares
      på alt andet?!?!

      Er den virkelige grund direktiver fra EU? Måske for at vi kan få lov til at købe olie af de muslimske
      lande? Er visse ledere og afdelinger under EU samt EU-domstolen og Europarådet mon bestukket af
      disse landes herskere eller interessegrupper der?

      • Bjovulf

        ” for at ryste OS sammen …”, naturligvis 😉

  • Varulven

    Här är ett par videos som öppnar ögonen för sjukdomen bakom symptomen. Viktigt att påpeka är dock att problemet är en form av imperialistisk sionism under mottot “söndra och härska”, och inte de riktiga judarna. För mer kommentarer och länkar, se mina tidigare inlägg under signaturen “Varulven”:

    1) ”How Nations Die”:
    http://www.youtube.com/watch?v=iTLB3wFM9nU

    2) ”How Zionists Divide and Conquer”:
    http://www.youtube.com/watch?v=FJjSzXkm55o

    • Varulven

      Ytterligare tydliggörande inlägg om zionismen av “Varulven” i nästa krönika:

      http://snaphanen.dk/2011/03/20/søndagskronik-vart-behov-av-profeter

      • Varulven

        Fyller på med ännu en video på samma ämne. Våra makthavare är blott marionettdockor, och de styrs utifrån. Man måste därför ha ett internationellt perspektiv.

        David Icke förklarar ämnet bra och frispråkigt, han benämner det “Rothschild zionism” och det säger en hel del. Judar har egentligen inte med saken att göra, utan det handlar om en liten plutokratisk och satanistisk bankoligarki ledd av Rothschild.
        http://www.youtube.com/watch?v=dlEX1xD1wtM

        USA styrs av Israel, och Israel styrs (och skapades) av Rothschild. Bankoligarker/plutokrater med Rothschild i spetsen styr världen sedan 1700-talet genom sitt dolda privatägande av centralbanker (som Federal Reserve). Rothschild ligger också bakom skapandet av det satanistiska Illuminati (även om det officiellt var Adam Weishaupt), som sedan också infiltrerade de högsta ordnarna i frimureriet som verkar som en stat i staten, och ligger också bakom Bilderberggruppen.

        http://www.puppet99.com verkar för övrigt ha intressanta artiklar om man är intresserad av vad som verkligen pågår bakom kulisserna i t ex Mellanöstern nu.

  • Pingback: Demokratiskt kamikaze « Jan Millds blogg – Tänd ett ljus!()

  • Peter Buch

    Varulven

    Løsningen er vel stadig at befolkninger overalt i større grad er ejere/medejere af virksomheder eller bedst udbyttegivende ting og sager, nulenergi-boliger, ringe udgiftsbekostelige midler generelt så driftsudgifters størrelse formindskes, et forbrug der er til at overse og muligheden for offentlig gældsættelse i det hele taget formindskes. Samt vel et par andre småting. Fyld gerne ud…

    • Varulven

      Vad gäller bankväldet så skulle världens nationer kunna ge ut sin egen skuldfria valuta.

      Jag vill starkt rekommendera boken “Bankerna och skuldnätet” (original: “Web of Debt”) av Ellen Hodgson Brown som utvecklar detta vidare. Det är en väldigt bra bok som avslöjar det nuvarande bedrägliga penningsystemet.

  • san4ever

    Försöker själv informera vänner och bekanta hur det står till i landet men möter hela tiden kommentarer som ” hur orkar du ” har du inget att göra ” . Har precis lånat ut ” Fler ministrar borde gråta ” till en arbetskamrat, tyckte själv att boken var fantastisk och hade många gånger tårar i ögonen när jag läste den men jag är inte så säker på att andra tycker den är lika intressant. Tror problemet är att vi har det för bra, så länge vi har arbete, mat på bordet, boende, familj, resor och fördummande TV-program så är vi nöjda och orkar inte bry oss. De flesta av oss lever tyvärr också i den villfarelsen att politiker och massmedia arbetar för vårt bästa.

    Någon som vet hur många det är som läser PI och Snaphanen dagligen, skulle vara intressant att veta för detta skulle ju spegla hur många som verkligen bryr sig.