Af Julia Caesar
© Snaphanen & HRS.NO

Under statsminister Fredrik Reinfeldts (m) kala hjässa rör sig tankar. När dessa tankar når offentligheten drabbas åtminstone jag av stora betänkligheter och stark oro. Vad är det som driver Fredrik Reinfeldt? Ansvar för Sverige? Det tror han möjligen själv, men det är inte resultatet av ansvar vi ser i ut- eller ska vi säga avvecklingen av Sverige. I en intervju med Karl-Johan Karlsson i Expressen (går även att se på video) uttalar sig Fredrik Reinfeldt om ungdomsarbetslösheten och invandringspolitiken på ett sätt som borde ge moderata kärnväljare skrämselhicka, och övriga svenskar med för den delen.

Sverige har högre ungdomsarbetslöshet än genomsnittet i EU. I december 2011 var den 20,8 procent och närmar sig därmed nivåerna i Spanien och Grekland. Varför? Fredrik Reinfeldt svarar:

”En väldigt viktig grund för detta är att en stor andel av varje årskull lämnar gymnasiet med ofullständiga betyg eller otillräckliga kunskaper. ”

Och varför gör de det? Det frågar inte Expressens reporter. Det behöver han heller inte göra. Alla vet att de svenska skolresultaten är katastrofala och att det inte nödvändigtvis är skolans fel. En växande andel elever lämnar grundskolan som funktionella analfabeter. Elever från analfabetiska miljöer i tredje världen förväntas ta ett civilisationssprång på flera hundra år när de kommer till Sverige – samtidigt som det gamla hemlandets språk talas i hemmen. Det går inte ihop. Om man inte ens klarar grundskolan med godkända betyg går man en säker framtid som livstidsförsörjd av bidrag till mötes.

Sverige importerar massarbetslöshet från tredje världen

Sverige bedriver import av massarbetslöshet från tredje världen. Enligt SCB:s senaste siffror är arbetslösheten bland utrikes födda är 15,6 procent, jämfört med 5,4 procent bland inrikes födda. Då ska man ha klart för sig att som ”sysselsatt” räknas alla som har någon form av sysselsättning mer än en timme i veckan. Sedan alliansregeringen med sin ”arbetslinje” kom till makten 2006 har arbetslösheten bland utrikes födda ökat med 4 procent. Och alliansregeringen är fast besluten att fortsätta importera arbetslöshet och köra välfärdssystemen i botten. Fredrik Reinfeldt uttrycker det så här:

”Låt oss vara tydliga med att ett land som tar emot väldigt många asylsökande och där de två länder som det kommer flest ifrån just nu är Somalia och Afghanistan, människor ofta med liten eller ingen utbildning, gör att vi med vår öppenhet, vårt sätt att ta ansvar för utsatta människor i världen, samtidigt också skapar en väldig prövning för att få in dem på arbetsmarknaden.”

Sedan kommer det:

”Jag har gjort det vägvalet efter valresultatet 2010 att Sverige ska hedra internationella konventioner och fortsätta stå öppet för människor som flyr förtryck och har valt bort dem som ropar på stängda gränser. Dels för att jag tycker vi ska bidra till en bättre värld, dels för att jag tror att det är det långsiktigt riktiga svaret på att Sveriges befolkning kan växa, att vi kan få fler i arbete. Men, när jag har sagt det, så ska man veta att vi har stora grupper som kommer som asylsökande till Sverige och som gör att kön förblir lång för att komma in på arbetsmarknaden. Det kommer någonstans mellan 25 000-30 000 nya varje år och det tar 7-10 år, i bland mer, innan man kommer in på arbetsmarknaden.”

”Vi ska bidra till en bättre värld”

Här erkänner Fredrik Reinfeldt flagranta misslyckanden för sin politik. Han som gick till val 2006 på en ”arbetslinje” talar om importen av låg- eller outbildade som något ofrånkomligt, nästan en naturlag – inte som en följd av frivilligt fattade politiska beslut. Han gör intressanta ordval. Han säger ”Jag har gjort vägvalet” – inte ”vi”. Han talar om att ”Sverige ska hedra internationella konventioner”. Det är ett av hans favorittrick för att vilseleda allmänheten. Andelen flyktingar enligt FN:s flyktingkonvention utgör nämligen bara 2,4 procent av alla som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige sedan 1980. Men det är dessa ynka procent som Fredrik Reinfeldt lyfter fram i alla sammanhang. De övriga 97,6 procenten vill han förståeligt nog inte tala om.

Han talar om att ”vi ska bidra till en bättre värld”. För vilka? Uppenbarligen inte för svenska folket som har gett honom hans mandat. Gång på gång visar Sveriges statsminister med en oerhörd arrogans att all världens lycksökare, krigsförbrytare, terrorister, mördare och våldtäktsmän är oändligt mycket viktigare objekt för hans omsorg än hans egen befolkning. Är det självklart att lilla Sverige med 9,5 miljoner invånare ska agera världssamvete för dem som saknar förmåga att sköta sina egna länder? Som Somalia och Afghanistan. Det är därifrån de stora skarorna kommer till Sverige. En förskräckande andel är analfabeter, och om de har någon skolgång över huvud taget är den inte kompatibel med vad arbetsmarknaden efterfrågar.

Han tänker fortsätta på den inslagna vägen

De som eventuellt har hoppats på att så tunga fakta skulle få Fredrik Reinfeldt att överväga massinvandringspolitiken kan låta hoppet fara. Han säger i klartext att han tänker fortsätta på den inslagna vägen:

”Trots det tycker jag att Sverige ska förbli öppet, för att det i grunden bygger ett starkare Sverige och en bättre värld, men att tro att det inte leder till prövningar på arbetsmarknaden, att det tar flera år innan den killen (med två års skolgång) kommer in i arbetslivet, ja, det tror jag vi får ställa in oss på. Skälet till att det här problemet består är att det fortsätter komma asylsökande varje år. Det är en orolig värld. Med mindre än att världen blir bättre så kommer detta att fortsätta att ske.”

Med andra ord: svenska folk, gapa och svälj! Ni ska arbeta tills ni fyller 75 eller allra helst faller döda ner på 65-årsdagen. Någonstans måste ju pengarna komma ifrån för att försörja alla dessa som aldrig kommer in på arbetsmarknaden.

Arbeta till 75 för att försörja invandrarna

Det är intressant att Fredrik Reinfeldt glömmer en viktig variabel när han ska förklara varför svenska folket ska ”ha möjlighet” att arbeta till 75-årsdagen. Morten Uhrskov Jensen skriver i danska Jyllands-Posten det ingen svensk journalist vågar knysta om:

”Det svenska pensionssystemet brakar inte ihop på grund av stigande levnadsålder, utan på grund av invandringen från tredje världen. Det visar siffrorna. Naturligtvis känner den svenske statsministern till dessa siffror. Varför säger han dem inte högt och berättar för svenskarna att de måste arbeta tills de segnar ner för att en enorm och hastigt växande grupp människor med rötter i tredje världen måste försörjas av Sveriges ursprungsbefolkning – varför säger inte Fredrik Reinfeldt som det är?”

Han styr inifrån ett politiskt experimentlaboratorium

Ja varför? Fredrik Reinfeldt framstår alltmer som besatt av sin egen tankevärld. Han iscensätter en situation där han för sin politik som i ett slutet rum, ett politiskt laboratorium där vacuum råder och det bara finns väggar, golv och tak, inga fönster och dörrar. Därinne sitter han och bedriver ett socialt högriskexperiment med Sverige och Sveriges befolkning. Han är fångad i sin egen besatthet och destruktivitet och har inga tankar på att den politik han experimenterar med får konsekvenser för nio och en halv miljon människor utanför laboratoriets väggar. När de som är föremål för hans experiment reagerar och protesterar slås han av häpnad. Men inte för en sekund besinnar han sig och reflekterar över vad han håller på med. Ingen glimt av insikt snuddar vid hans höga panna. Han kommer att hålla på tills han blir handgripligen bortlyft och avsatt.

Den ömma punkten är farfars farfar

Två tydligt urskiljbara faktorer styr honom. Den ena är hans ursprung. Den ömma punkten är farfars farfar, den svarte loppcirkusdirektören John Hood som hade ”en romans” med ett lettiskt hembiträde. Produkten blev Fredrik Reinfeldts farfarsfar. Det kallar han typiskt svenskt. Och uppenbarligen är den aldrig utredda identitetsproblematiken som den svarte farfars farfar gett upphov till ett av motiven till Sveriges extrema invandringspolitik, kanske det största. Det är svenska folket som får betala priset för loppcirkusdirektörens eskapader.

Fredrik Reinfeldt vill bevisa något. Han vill bevisa att det inte finns ”vi” och ”dom”. Det finns bara ett enda stort ”vi”. För att leda sin tes i bevis är han helt enkelt tvungen att importera i storleksordningen 100 000 utlänningar per år. Kosta vad det kosta vill, det är ju inte han själv som betalar, och är man besatt av att driva en idé är kostnader en totalt underordnad och ointressant fråga.

Han kan inte dölja sitt hat mot Sverigedemokraterna

Det andra motivet, och det hänger ihop med det första, är hans hat mot Sverigedemokraterna. Fredrik Reinfeldts hat mot Sverigedemokraterna är extraordinärt. Det är inte friskt. Innerst inne vet han antagligen att det är ovärdigt en politiker som gör anspråk på statsmannaskap att vara så till den grad upphängd på ett politiskt parti. Men han kan inte dölja sitt hat, han visar det i blickar, mimik, gester och ordval. För honom är det en personlig förolämpning av dödliga dimensioner att Sverigedemokraterna valdes in i riksdagen i senaste valet.

I en intervju med Niklas Orrenius i Sydsvenska Dagbladet  tar statsministern ur kavajfickan fram en lapp med handskrivna siffror. Det är det senaste valresultatet. Han pekar på siffran “339 610″ – SD:s väljare och säger:

”339 000 har röstat på SD. Vi i alliansen har nästan tre miljoner röster, och vi lierar oss här med ett parti – Miljöpartiet – som är större än Sverigedemokraterna. Ett parti som har motsatt uppfattning än SD i den här frågan. Tillsammans representerar vi långt över tre miljoner röster. Vi är tio gånger större än vad SD är.”

Sverige har en statsminister som går omkring med en lapp i fickan med siffran på hur många av landets medborgare som han avskyr. Ja, han avskyr svenskar så mycket att han inte ens kan erkänna att det finns en befolkningsgrupp som heter svenskar.

Rekordmånga svenskar utvandrar

Och svenska folket flyr sitt land i ökande utsträckning. Under förra året utvandrade 51 179 personer, vilket är fler än under 1887 då utvandringen till Amerika nådde sin topp. Samtidigt flyttade 96 467 personer in i Sverige.Till detta ska läggas ett okänt antal illegala invandrare som uppehåller sig olagligt i Sverige.

Befolkningsutbytet, som Affes statistikblogg har illustrerat, fortsätter . Ett kraftigt nytillskott är de somaliska barn som väntas till Sverige efter första juli. Det är i många fall barn som har övergivits av sina föräldrar i Somalia. Föräldrarna har valt att själva sätta sig i säkerhet i Sverige och lämnat barnen kvar – bara för att ropa på återförening – i Sverige – så snart som de landat här.

Tredubbling av antalet somalier i Sverige

Nya uppgifter tyder på att mer än 30 000 somaliska barn kan väntas till Sverige i sommar.  Det är en tredubbling jämfört med vad tidigare beräkningar har visat. Smålandsposten har talat med Fredrik Spik, konsulentchef på ambassaden Addis Abeba i Etiopien. Han säger:

”Vi är medvetna om att det kommer att bli en markant ökning. Mellan 20 000 och 30 000 ärenden med anknytning till Sverige är inte en orimlig siffra.”

På den svenska ambassaden i Addis Abeba förbereder man sig inför den stora tillströmningen av äranden genom att bland annat bygga ut ambassaden för att klara av trycket.

Fredrik Reinfeldt kan vara nöjd. Välutbildade, framgångsrika svenskar flyr landet och analfabeter från underutvecklade muslimska länder kommer istället. Snart är Sverige färdigavvecklat, välfärdskassorna tömda till nedersta bottendammet och knivskärningar, våldtäkter, rån och dödsskjutningar lika vanliga i ett kvarter nära dig som i dagens Malmö. Det är bara en grupp som kan förhindra att det blir så, och det är försökskaninerna för det politiska högriskexperimentet. Det är bråttom.

Julia Caesar