29
apr
Seneste opdatering: 29/4-12 kl. 2035
3 kommentarer - Tryk for at kommentere!

Wolverhamptons centrum. "White flight"? 

Nu har nummer två av tidskriften Respons kommit. Det finns mycket att säga om denna publikation, men det mesta låter jag bli. Den ter sig som en blek kopia av Axess, men saknar förstås den påträngande röst som den senares chefredaktör har – om allt, alltid. Respons har valt “analytisk kyla och sakkunskap”, vilket redaktör Glans använder som argument i sin ledare.

Nå, det må vara hur det vill med den saken. Jag blir ändå irriterad över alla dessa män och kvinnor med professorstitel som tycks så illa insatta i sin egen samtids brinnande och avgörande frågor. Till exempel Sten Widmalm att analysera några böcker i ämnet “mångkulturalism”. Han är förstås professor också han. Och en av de fyra böcker han utgår ifrån läste jag själv hösten 2009: Christopher Caldwells Reflections on the Revolution in Europe, boken med den provocerande undertiteln Can Europe be the Same with Different People in it?

New Street, Birmingham. "White flight"? 

Det är förstås inte fel att använda några år gamla fackböcker för en specialinriktad text. Men det jag slås av är att Widmalms resonemang är både yrvakna och urgamla. Hans argument emot Caldwell, förutom att han irriterar sig på dennes “tonläge”, är att slutsatserna kring begreppet “White flight” är felaktiga. Så här skriver han:

“Han antar att ökningen av andelen icke-vita i delar av Storbritannien till största delen beror på att de vita flyttar ut – utträngda av muslimsk immigration. Andelen vita sjunker såklart när fler icke-vita flyttar in, men var finns bevisen för att de vita flyttar ut och då främst som en följd av invandring?”

New Street, Birmingham. "White flight"? 

Det är minst sagt yrvaket. Litteraturen kring detta fenomen är omfattande och har fortsatt att växa sedan Caldwells bok kom för tre år sedan. Jag har här i bloggen bland annat hänvisat till Gina Khan och hennes erfarenheter från en av förstäderna till Birmingham. Utflyttningen gäller förstås inte bara från nationen – att människor som har råd till exempel flyttar till Australien, utan främst den som sker på kommunal nivå, när hela stadsdelar domineras av pakistanska immigranter eller andra. Khans stadsdel, Wards End i Birmingham, talar sitt tydliga språk.

Till sommaren kommer man både på nationell och lokal nivå att publicera den senaste folkräkningen från 2011. Den enda tillgängliga nu gjordes 2001. Men det finns ingen som helst anledning att tro, att den nya folkräkningen skulle ge Widmalm rätt, tvärtom.

Af Thomas Nydahl

Annoncer fra Danske Partner-Ads:


Donér engangsbeløb?Kan du forpligte dig til fast betaling?

  • Bjovulf

    Mere her:

    http://denkorteavis.dk/2012/amnesty/

    Et studie i politisk korrekthed
    Religion

    Af Aia Fog

    Muslimerne lider under europæernes fordomme og diskrimination. Det påstår [!!!] Amnesty International i hvert fald i rapporten “Choice and Prejudice – Discrimination against Muslims in Europe”. [ Sådan!!! – rapportens konklusion var vist vedtaget på forhånd 😉 ]

    Når man har læst rapporten, er man ikke så sikker. Hverken på rapportens konklusioner, eller på Amnestys motiver, der forekommer mere gustne, end den såkaldte menneskerettighedsorganisation giver indtryk af.

    Fordomme og diskrimination

    Konklusionerne først: Dem når rapporten frem til på baggrund af sølle 200 interviews med europæiske muslimer, der enten ”føler” sig krænkede eller ”oplever” at blive udsat for diskrimination. [ + at muslimer
    er opdraget til og bliver hjernevasket af deres imamer og hinanden til ALTID at påtage sig offerrollen.
    Dette er en meget væsentlig del af hele deres identitet og tankegang som muslimer. Det er fx., derfor det er næsten umuligt at få dem til at tilstå en forbrydelse, selv når de er taget på fersk gerning, eller der forligger meget håndfaste beviser som fx. fingeraftryk eller DNA mv. Det er ALTID alle andres skyld end deres egen – også når det går dårligt i skolen elller på andre uddannelser – fx. til eksamener. ]

    Hertil kommer den sædvanlige venstrefløjsforargede opremsning [!!!] af den lovgivning, som Amnesty og deres politiske trosfæller ikke kan lide: tørklædeforbuddet i franske skoler, forbud mod minaretbyggeri i Schweiz og det belgisk-franske forbud mod fuldstændig tildækning af ansigtet.

  • Jesper Hansen

    Utroligt at Sten Widmalm kan være professor.

    Hvis sammensætningen af beboere i et nabolag har ændret sig næsten 100% fra “hvide” til immigranter i løbet af 1-2 generationer og området bygningsmasse er uændret, så kan den eneste forklaring være at “hvide” er flyttet ud og emigranter er flyttet ind.

    En næsten 100% udskiftning på så kort må have en årsag, da langt de fleste boligområder ikke naturligt har så hurtig en udskiftning.

    Hvis der ikke var en sammenhæng, ville der ikke ske så hurtig en koncentration. Derimod ville emmigranterne blive mere jævnt fordelt.

    Udviiklingen kan skyldes flere ting:
    1. De hvide europæere er racister, der ikke vil omgås immigranterne
    2. Emmigranterne er racister, der dybest set ikke ønsker at omgås europæere, hvor de bosætter sig i enklaver
    3. Emmigranternes ankomst fører til relle og konkrete ændringer i områdets normer for adfærd og opførsel der er utålelige for de oprindelige beboere, uanset hvor tolerante de måtte være som udgangspunkt.

  • Morten – – –

    Jeg vil også nok sige, at vægringen ved at bo sådan et sted er alt rigelig forklaring på ratioen, og dertil en fuldt tilstrækkelig indikator. Vægringen tror jeg let, man kunne påvise – og så kan det være det samme med fraflytningen, for den kan man altid spekulere sig til alternative forklaringer på. Fraflytningstilbøjeligheden bliver velsagtens også hæmmet af, at man sandsynligvis allerede befinder sig i en tvangssituation, hvis man som oprindelig “havner” i en satellitby på Vestegnen.

    Jeg ville meget nødigt bo i Ishøjs sociale boligbyggeri. – Men derimod gerne i forstadens fjernereliggende villakvarter. Dér kender jeg sågar ansatte i centraladministrationen, der bor. Og de oplever ikke Ishøj som en problematisk adresse. Med mindre, altså, de har skiftet sind, siden sidst.

    – – –