2
dec
Seneste opdatering: 2/12-12 kl. 1433
24 kommentarer - Tryk for at kommentere!

Av Julia Caesar:

Copyright Julia Caesar, Snaphanen och HRS. Citera gärna delar av texten men iaktta gott bloggskick och länka till Snaphanen!

Den 6 april 1994. Ett plan lyfter från Tanzania i riktning mot Rwanda. När planet närmar sig flygplatsen i Kigali skjuts det ned av en luftvärnsmissil. Alla ombord omkommer. Bland dödsoffren finns Rwandas president Juvénal Habyarimana (1937-1994)  och Burundis president Cyprien Ntaryamira (1955-1994). Det är fortfarande oklart vem som bär ansvaret för nedskjutningen. Men den blir startsignalen för ett av världshistoriens mest brutala folkmord. Samma dag som presidenten mördas inleder hutumilisen massmord på mer än 800 000 tutsier i Rwanda.

Den systematiska slakten på tutsier ska komma att pågå i hundra dagar. Lika systematiskt våldtas kvinnor. De tvingas först se sina män och sina barn hackas ihjäl. Sedan våldtas de av milismän och smittas i många fall med HIV som kommer att ta deras liv långt efter att den väpnade slakten har upphört. I juli 1994 störtas regeringen, och folkmordet upphör. Då har upp till 100 000 hutuer mördats i hämndmassakrer, och två miljoner människor har flytt ut ur landet.

Den 22 december 2011- Stanislas Mbanenande grips

Den 22 december 2011. På Bromma flygplats i Stockholm grips rwandiern Stanislas Mbanenande, född 1958, när han kommer hem från en utlandsresa. Han häktas, på sannolika skäl misstänkt för att ha deltagit i massakrer i byarna Bisesero och Ruhiro i västra Rwanda, där upp till 50 000 tutsier dödades. 2009 dömdes han i sin frånvaro i Rwanda till landets strängaste straff, livstids fängelse. Rwandas myndigheter har sedan dess försökt hitta honom för att verkställa straffet. Mbanenande kom till Sverige 1999 och har fått PUT (permanent uppehållstillstånd) och svenskt medborgarskap men också behållit sitt rwandiska medborgarskap. Han är bosatt i Gävle med fru och flera barn men har aldrig arbetat i Sverige.

Den 16 november 2012 – åtal för folkmord

Den 16 november 2012. För första gången någonsin väcks åtal för folkmord och grovt folkrättsbrott i Sverige. I Stockholms tingsrätt inleds rättegången mot Stanislas Mbanenande, 54 år. Han står åtalad för att ha spelat en aktiv roll i folkmordet i Rwanda 1994.

“Det är nog det allvarligaste brott som svensk polis har utrett, det är min bedömning” säger Hans Melander, gruppchef vid polisens krigsbrottskommission.

Delar av rättegången är just nu förlagda till Rwanda med besök på brottsplatserna. Där har i veckan det första av ett 40-tal vittnen till folkmordet hörts, en i dag nära 40-årig kvinna. Vid den aktuella tiden arbetade hon på ett vandrarhem dit tusentals personer tog sin tillflykt. Själv lyckades hon undkomma genom att gömma sig i ett utrymme under taket på vandrarhemmet, men 200 av hennes släktingar mördades. Kvinnan har kunnat peka ut och namnge Stanislas Mbanenande som en av förövarna. Intill vandrarhemmet låg en kyrka dit omkring tiotusen personer hade flytt under förespeglingar att de skulle få skydd. Kvinnan blev vittne till hur kyrkan attackerades, och milis och civila sköt rakt in i folkmassan. De som inte sköts ihjäl mördades med knivar och machete.

Tutsier framställs som kackerlackor

Det effektiva mördandet i Rwanda blev möjligt genom att folkgrupperna hutuer och tutsies redan under landets tid som belgisk koloni efter första världskriget särskildes genom olika markeringar på sina ID-kort. När folkmordet bryter ut i april 1994 väljer mördarna ut sina offer med hjälp av folkbokföringssystemet och ID-korten. Listor över tutsier upprättas. Massmedia ställer sig i den extremistiska hutumilisens tjänst och sprider hatpropaganda mot tutsier. De kallas kackerlackor. Radion skrämmer upp befolkningen med vad som kommer att hända om tutsiearmén tar makten. De uppmanas till etnisk rensning på “kackerlackorna”. Tutsier framställs som skadedjur, berövade alla mänskliga egenskaper. Hatet trappas upp men är grundlagt sedan decennier. Dehumaniseringen, avförmänskligandet, gör det så mycket lättare att mörda tutsierna.

“Det är utrotning av kackerlackorna”

“Det är utrotning av kackerlackorna, det är utrotning av tutsierna och deras vänner, det är slakt i husen, på gatorna, i kyrkorna. Det är slakt med yxor och knivar. Det är slakt för att propagandan verkar ha nått sitt mål – tutsierna ses inte som människor” säger journalisten Augustin Erba i ett radioinslag i SR P1 från 2005.

I juni 1994 säger Frankrikes president Francois Mitterand (1916-1996) att han är beredd att omedelbart ingripa mot massmördandet. Då har folkmordet pågått i mer än två månader. Mer än en halv miljon människor har mördats. En vecka efter uttalandet landar franska fallskärmsjägare i Rwanda och upprättar en skyddad zon. Hit flyr många av de ansvariga för folkmordet. Frankrike hjälper dem att fly ut ur landet, bort från rättegångar och straff. Kanske finns Stanislas Mbanenande bland dem som får franska statens hjälp att fly från rättvisan i Rwanda och ta sig vidare till Sverige. Det kommer eventuellt den fortsatta rättegången att visa.

Hur kunde Stanislas Mbanenande få PUT?

Här hejdar jag berättelsen ett slag, av två skäl.
Det första skälet: Jag ber känsliga läsare om ursäkt, men jag ser mig nödsakad att använda ett kraftuttryck. Nämligen detta: HUR FAN kunde Stanislas Mbanenande få permanent uppehållstillstånd i Sverige? Det har ingen enda svensk journalist brytt sig om att ta reda på. Han har självklart inte berättat för migrationsverket om sin roll i folkmordet i Rwanda. I den pågående rättegången förnekar han blankt all inblandning i massakern på tutsier. Han backas upp av hustrun Mukazana Jeanne D’arc Mbanenande, född 1963.

“Han är absolut oskyldig” säger hon till Aftonbladet. Även mannens advokat Tomas Nilsson uppger att Stanislas Mbanenande förnekar brott. Advokaten har betalt för att företräda sin klient oavsett om han är skyldig. Och vad ska frun säga? För att få PUT kan Stanislas Mbanenande antas ha dukat upp en historia som har fått migrationsverket att anse att han har “skyddsskäl”. Sannolikt ingår han i de 95 procent som söker asyl utan att visa några ID-handlingar. På köpet har han belönats med svenskt medborgarskap.

Minst 1 500 krigsförbrytare finns i Sverige

Stanislas Mbanenande ingår därmed i den föga hedersamma skara om minst 1 500 krigsförbrytare som har fått uppehållstillstånd i Sverige och obegränsad tillgång till de svenska välfärdssystemen. Jag har gett några exempel i en tidigare krönika, “Ett paradis för krigsförbrytare”.

• Förra året dömdes Ahmet Makitan, född 1966 – den förste krigsförbrytare som har gripits i Sverige, till fem års fängelse för grovt brott mot folkrätten.  Under inbördeskrigen på Balkan 1992 var han lägervakt i koncentrationslägret Dretelj i Bosnien-Hercegovina. Många vittnade under rättegången om hur Ahmet Makitan brutalt misshandlade och torterade fångar. Till Sverige kom han 2001 och fick utan problem permanent uppehållstillstånd. Svenskt medborgarskap fick han lika problemfritt 2006.

Förra året dömdes Ahmet Makitan, född 1966 – den förste krigsförbrytare som har gripits i Sverige, till fem års fängelse för grovt brott mot folkrätten. Under inbördeskrigen på Balkan 1992 var han lägervakt i koncentrationslägret Dretelj i Bosnien-Hercegovina. Många vittnade under rättegången om hur Ahmet Makitan brutalt misshandlade och torterade fångar. Till Sverige kom han 2001 och fick utan problem permanent uppehållstillstånd. Svenskt medborgarskap fick han lika problemfritt 2006. Han är bosatt i Sollefteå och har arbetat som skolvaktmästare.

Livvakt till Saddam Husseins son

Irakiern Yasin Ahmad Jasem, född 1962 och bosatt i Eskilstuna, beviljades i oktober 2009 tillsammans med sin familj permanent uppehållstillstånd i Sverige. Då upphävde migrationsdomstolen i Malmö migrationsverkets beslut att utvisa honom. Yasin Ahmad Jasem var livvakt åt Saddam Husseins yngre son Qusay Hussein al-Tikriti, som tillsammans med den äldre brodern Uday dödades av amerikanska styrkor i en eldstrid i Mosul den 22 juli 2003. Sönerna Uday och Qusay var kända för att vara minst lika brutala och samvetslösa som sin far. Ett ögonvittne berättar hur Qusay anländer till Suera, där väpnade styrkor har föst ihop 300 tillfångatagna shiiter på ett fält. Qusay går fram till männen och skjuter fyra av dem i huvudet. När han trycker på avtryckaren skriker han: ”Bad people! Dirty criminals!”. Sedan ger han order om exekution av resten av fångarna, stiger in i bilen och kör tillbaka till Bagdad. Det var i denne mans säkerhetstjänst Yasin Ahmad Jasem arbetade och bidrog till att upprätthålla ett av de värsta skräckväldena i modern tid.

Saddam Husseins giftkemist fick PUT

• Muhamed Kemal Abed, bosatt i Kristianstad, beviljades i november 2009 uppehållstillstånd i Sverige, även i detta fall av migrationsdomstolen i Malmö. Han var kemiingenjör i Irak, en av Saddam Husseins närmaste män och arbetade med att ta fram kärnvapen och kemiska och biologiska stridsmedel. De vapen som Saddams kemister konstruerade användes på order av diktatorn i massakrer på oskyldiga civila. En av de mest kända är giftgasmassakern i den kurdiska staden Halabja i norra Irak den 16 mars 1988 då mer än 5 000 människor dödades. De flesta av offren var kvinnor och barn. Muhamed Kemal Abed och hans familj erbjöds asyl i USA – men tackade nej eftersom han ansåg det vara otänkbart att leva i ett land som hade ”ockuperat och fördärvat Irak”. Han siktade på Sverige, och här togs han emot med öppna armar.

Ohyggliga handlingar blir plötsligt legitima

Här hejdar jag berättelsen igen, av det andra av två skäl. Vi kan stanna upp ett tag och fundera på vad fenomenet dehumanisering innebär. Som att se alla tutsier som kackerlackor. I alla krig tvärs igenom hela mänsklighetens historia har dehumanisering använts som vapen mot fienden. Han fråntas sina mänskliga egenskaper, framställs som ett värdelöst och helt igenom ondsint odjur eller skadedjur. Genom den här processen blir ohyggliga handlingar plötsligt legitima – de drabbar ju inte människor. Klassificeringen av fienden som djur legitimerar verbal och psykisk misshandel, framställande av fienden som föraktlig, avskyvärd, omänsklig, ond och farlig – hela vägen fram till fysiskt våld och massmord.

Patienter berövas sin identitet

Det behöver inte ens handla om krig. I hela människans historia har funktionshindrade eller på annat sätt avvikande människor dehumaniserats med olika metoder. Psykiskt sjuka har spärrats in på stora institutioner, berövats alla sina personliga särdrag och tillhörigheter och anonymiserats genom att få håret avklippt och kläs i likadana anstaltsuniformer. Genom att beröva patienterna deras identitet och mänskliga egenskaper blir det möjligt för andra som har makt över dem att behandla dem omänskligt och förnedrande. De frånerkänns till och med mänskliga känslor som att uppleva smärta eller frysa när det är kallt. Vem som helst som behöver en tids sjukhusvård kan i en mildare dehumaniseringsform plötsligt finna sig bli fråntagen sin identitet och istället förvandlas till nummer 4:2, klädd i landstingets vita skjorta.

Dehumanisering är att leka med elden

Att misshandla eller döda kackerlackor är betydligt lättare än att misshandla eller döda människor. Människan har en hel palett av psykologiska verktyg för olika behov. Demonisering är ett steg på vägen mot dehumanisering. När man demoniserar misstänkliggör man den andre som alltigenom ond och föraktlig. Men det är dehumaniseringen som är slutstadiet. Dehumanisering är totalitär, den dödar all empati. Dehumanisering pågår överallt, i större eller mindre utsträckning. Det är bara fråga om gradskillnader. När vi sänker oss till den nivån leker vi med elden, och det kan sluta med en större brasa än vi tänkt oss. När det demokratiska samtalet dör och vi börjar dehumanisera meningsmotståndare och oliktänkande i stället för att diskutera med dem har viktiga spärrar släppt och farliga krafter släppts lösa.

Utspytt förakt mot “jönsarna”

Den 24 november framställdes Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson som kackerlacka på en teckning i Länstidningen i Östersund. Dagen därpå spydde musikkritikern Po Tidholm ut sitt förakt över Sverigedemokraternas väljare i SR “Godmorgon världen”. Det är väljarna som är det stora problemet, anser han. De lågutbildade arbetslösa männen, bosatta på landsbygden, som är jävligt korkade, “som pruttar högljutt under middagen, förstör stämningen med smaklösa vitsar och utnyttjar sin rösträtt till att djävlas med det så kallade etablissemanget.”

“Jönsar” kallar Po Tidholm dem. Båda utspelen signalerar att vi har passerat en viktig gräns. Medias fördämningar har brustit. Nu är det fritt fram för dehumanisering av fienden – de vanliga svenska väljarna. PK-elitens krig mot resten av Sveriges befolkning accelererar.

När Gudrun Schyman kissade på golvet

De senaste veckorna har i synnerhet kvällspressen excellerat i världskrigsrubriker över några unga Sverigedemokrater, ännu inte invalda i riksdagen, som en natt för två och ett halv år sedan betedde sig illa i fyllan. Ursäkta, men jag ser inte korrelationen mellan “brottet” och proportionerna i publiciteten. Uppriktigt sagt berör mig medias blodflåsande drev mycket mer illa än det som hände en sommarnatt 2010. Okej, om politiker i andra partier hade fått samma uppmärksamhet för sina fyllor kunde jag kanske till nöds acceptera krigslarmet.

Som när vänsterpartiets ledare Gudrun Schyman satte sig på huk och kissade på golvet på en filmpremiär på biografen Grand i Stockholm 1996 och kastade sina kissblöta trosor ut i publiken.

Eller när Per Bill (m), moderaternas alkoholpolitiske talesman, aspackad 2004 joggar med barnvagn med sin lilla baby i på Stadsgårdskajen i Stockholm och slår en av vakterna som ingriper.

Eller att Maria Ferm (mp) har ett narkotikamissbruk som en av sina främsta meriter.
Eller Karin Pilsäters (fp) eller Per Gahrton (före detta mp) rattfyllor.
Eller när Per Svedberg (s) berusad och utan byxor mitt i natten bankar på en kvinnlig riksdagskollegas dörr och skriker “Knulla, knulla för fan!” så att hon måste tillkalla riksdagens vaktbolag för att få hjälp.

Men allt detta smusslades undan utan krigsrubriker i media.

Under tiden pågår allting som vanligt

Under tiden som uppmärksamheten riktas mot SD kan de sju gammelpartierna sitta med armarna i kors och glädja sig åt att rampljuset inte riktas mot deras idéfattigdom, mot arbetslösheten, mot deras arrogans mot sjuka och arbetslösa, mot varslen och deras katastrofala invandringspolitik. De slipper undan. Allting pågår som vanligt. För varje år som den borgerliga alliansregeringen sitter vid makten fortsätter kolonialiseringen av Sverige med i storleksordningen 80 000 – 100 000 beviljade uppehållstillstånd. Tre städer av Katrineholms storlek. Eller två stycken Borlänge. Per år.  I år slås nytt rekord. Till och med sista oktober har 101 958 uppehållstillstånd beviljats i år. Det tyder på att siffran för hela 2012 kommer att hamna på mer än 122 000.

Vem tjänar? Och vem förlorar?

Tidigt i min journalistbana ställde jag frågan “Vem tjänar på det här? Och vem förlorar?” Inte för att mina chefer sa det till mig. O nej. Men frågan är ett bra test för att inte bli ett rö för vinden, ett omedvetet redskap för olika maktgrupperingar. Jag lärde mig att lita till min egen moraliska kompass. Den frågan ställer uppenbarligen inte många journalister. Nu tuggar de istället fradga av frustration över SD:s framgångar. Alla dessa ansträngningar, all hets, allt detta kampanjande, alla försök till dehumanisering av de korkade jönsarna – förgäves. Lik förbannat stiger SD:s opinionssiffror. Några tjänar på att media tänder kättarbålen – men inte de som journalisterna tänkt sig.

“Allt fler tröttnar på att uppfostras av media”

Har svenska folket fått nog av journalisternas uppfostran till de “rätta” åsikterna? Det tror i alla fall Marika Formgren, ledarskribent på Smålands-Posten.

“Allt fler människor tröttnar på att uppfostras av medier” skriver hon i en ledare i lördagens Smålands-Posten.

“Det har skrivits oproportionerligt mycket, och ofta har skribenterna i sin iver att ta avstånd från SD buntat ihop järnrörsligan med partiets sympatisörer och förklarat att de alla är rasister och fascister. SD-politiker som beter sig som huliganer ska kritiseras hårt. Men att samtidigt idiotförklara de människor som av olika anledningar sympatiserar med SD tyder på att de kommenterande journalisterna har slutat att vara nyfikna på omvärlden, att man i stället vill uppfostra. Hittills under SD-skandalen verkar strategin vara: Ös på bortom det monomanas gräns, håna, idiotförklara och bunta gärna ihop toppolitiker med sympatisörer.

Många människor tar det nog som obehagliga, storhetsvansinniga uppfostringsförsök från de kommenterande journalisterna. SD kunde ha straffat ut sig själva men i stället blev det en motreaktion, en protest mot det massmediala prästerskapet. SD borde tacka de kommenterande journalisterna för opinionsframgångarna” skriver Marika Formgren.

Det är värt att tänka på. Innan en allt större del av Sveriges befolkning dehumaniseras och ses som kackerlackor och tutsier.

Af Julia Caesar

Tidligere kronikker af samme forfatter

Annoncer fra Danske Partner-Ads:


Donér engangsbeløb?Kan du forpligte dig til fast betaling?

  • Tallbarr

    Svenska medier är mycket obehagliga. De finns tre stora mediekoncerner som har den huvudsakliga makten över dagspressen och sedan finns statliga Sveriges Television och Sveriges Radio och ytterligare några medieimperium. Det finns ungefär 8 stora mediekoncerner som delvis samarbetar mot Sverigedemokraterna och mot nya tidningar som Dispatch International. En hackerattack mot Dispatch Intenational kunde spåras från några av dessa medier och det är mer än allvarligt att gammelmedia i Sverige arbetar på det sättet. Det påminner om totalitära stater där man använder fula metoder mot den politiska oppositionen. De mäktiga mediekoncerner som står bakom nästan alla svenska dagstidningar arbetar i symbios med de etablerade politiska partierna och tillsammans utgör de en obehaglig och stark maktapparat, som dessutom använder fula metoder för att mota bort konkurrenter.

    http://bojkottaaftonbladet.wordpress.com

  • Rune

    Krigsförbrytarna från Tredje Riket flydde till sydamerika.
    Och de nutida krigsförbrytarna flyr till Sverige.
    Detta säger väl något om tillståndet i Sverige?

    • Marit

      I Norge har vi også for tiden en mann fra Rwanda som står tiltalt for folkemord. Han har bodd i Norge i mange år.

  • HH

    Intet förvånar mig! Idag på radion – söndag alltså – säger en kvinnlig kommentator att SD:s framgång i väljaropinionen beror på partiets förmåga att ta på sig en filt av lidande! Att pk-media ligger bakom är inte svårt att se. Folk avskyr att mästras och de är fruktansvärt trötta på bl a Expressens vevande. På opposition kommer repression, som bekant.
    Vad jag förstår anser SD att vi i första hand har en plikt att ta hand om de människor som kommit hit och ge dem en anständig behandling så att de kan fungera här. Och för att kunna göra det måste vi mer noggrant titta på asylskälen. Julias artikel belyser oförmågan hos dem som bestämmer! Tack Julia!
    Det knakar redan. Läste jag inte nyss om flyktingar som inte får anständiga skor i vinterkylan?

  • Invandrare1957

    Tack Julia. Jag är uppväxt med krigsskadade finländare och har ställt mig många frågor om dom och deras sätt. Kallsinnligheten blev man fascinerad av när tummen låg i en och halv vecka på kapbänken i sågen och såg konstigare o konstigare ut för att en av dom kapa tummen av sig och slängde den över axeln.

    Det blir ju så att man slänger upp handen när det gör ont. Dom här herrarna från andra kulturer när den dan kommer så det blir frågan om makten i Sverige med den här invandringen så kommer den fortare än vi anar. vad kan trigga igång dom här herrarna igen dom har ju en störning känslomässigt vad är det som säger att dom kommer att vara snälla resten av livet som svensken tror dom känner ju människans lika värde direkt dom kliver över gränsen till Sverige.

    Jag tror inte dugg på det här flummet som svensken lärs upp med. Det kommer den dag när krutdurken Sverige exploderar. Hur många kommer att dödas som kackerlackor vilka kommer det vara en sak är säker svenskarna ingår där frågan om makten i Sverige kommer upp ska det vara ett arabsverige eller afrikasverige. Men sak är säker svenskt finns inte på kartan ens. För svenskarna har redan nu slutat att föda barn det kan man ju inte säga att invandrarna har gjort.

  • Regimkritiker

    Om Adolf Hitler eller Himmler flytt till Sverige 2012 hade de fått asyl. De är ju “flyktingar”, vilket innebär att de är vita som snö per definition och det råder ett absolut totalförbud mot att ifrågasätta deras liphistora till Migrationsverket, och då måste man ju tycka sååååå synd om dom.

  • Johan

    Sant. En värdering av inkommandes etiksyn borde ske innan de fick uppehållstillstånd. Vissa kriterier skull vara uppfyllda på ett sunt förhållningssätt till andra människor, främst tjejer, innan de blev godkända.

    Jasså Jimmie Åkesson är en tutsier. Det är det han är. Det var mer än jag visste. 🙂

    Men det är ju sant förståss. Vi är ju ett förföljt folk av de andra, och HOTADE. Så vi är tutsier allihopa vi, förföjda och hotade av kulturmarxisthotierna .

  • Ven

    Just så tragiskt är det i riket…

  • Arvid Falk

    I praktiken uppviglar svenska s.k. journalister till våld mot oliktänkande och i synnerhet mot dem, som har insett, att den världsunika svenska invandringspolitiken är oförsvarlig.

    Ty svenska s.k. journalister anser sig sakna något eget personligt ansvar för, om någon skulle inspireras av deras uppvigling och bruka våld t.ex. knivhugga någon sverigedemokratisk riksdagsman (eller någon annan sverigedemokratisk politiker eller sympatisör).

    Någon, som har friskrivit sig själv från personligt ansvar, är inte särskilt bekymrad över, att hon (eller han) leker med elden.

    Här är en annan ledarskribent (Jimmie Näslund), som klagar över att SDs väljare inte direkt kan identifieras. Han skriver:

    “När jag hamnar i en större grupp, oavsett om det handlar om en folksamling på ett torg, på en större restaurang eller i kön till ett flygplan brukar jag göra ett tankeexperiment.

    “Av oss som nu står här är tre personer sverigedemokrater.” Jag tänker den tanken tyst för mig själv och ser mig omkring, som för att försöka urskilja vilka personer det handlar om. “

    Man anar, att Jimmie Näslund tycker, att det skulle vara mer praktiskt, om de som röstade på SD samt SDs politiker tvingades bära armbindlar, så att de lättare gick att identifiera.

    http://allehanda.se/mer/jimmienaslund/1.5325393-inte-ens-jarnror-minsk ar-sd-s-stod

  • Johan

    Som under gamla tredje rikets tid menar du?

    • Arvid Falk

      Det finns slående likheter mellan det statskontrollerade åsiktsförtrycket i Nazityskland och i dagens Sverige.

      • Invandrare1957

        Fler o fler som vågar skriva det öppet och det är nog sanningen.

  • Andvare

    Qui Bono?

    Du steg ett par snäpp i min aktning där, Julia.

    Jag har, sedan jag “vaknade” politiskt, förundrats över en sak: Ingen tycks tro att svenskar kan radikaliseras.

    Och jag funderar över varför. För själv har jag på två år gått från inställningen “SD-Usch”, till att försiktigt börja tvivla på demokratin som styrelseform. Och på fredliga medel som den enda framkomliga vägen.

    Nota bene, jag säger inte att jag “förstår” fenomen som Breivik. Man avrättar inte barn. Och den värderingen kommer inte ur det demokratiska paketet. Utan ur något djupare, mer ursprungligt.

    Men i denna dans på slak lina: Vid vägs ände väntar också något ursprungligt. Försvaret av de egna. Av barn och barnbarns liv och framtid, och av den ärvda jorden. Och av det sätt att leva som är vårt.

    Jag råder dig, Loddfavner,
    men råd må du taga;
    du får fördel, om du följer dem,
    de bli goda att begagna.
    Om ont du märker,
    säg, att ont det är,
    och giv ej din fiende frid.

    Havamal vers 127

    • Griffin11

      Dina funderingar kring vad som sker vid vägs ände är delad; om detta vansinne, för det finns inget annat sätt att beskriva det, får fortsätta, så tror jag att vi snart är där. Inte i morgon, men snart, och jag är rädd att det slutar mycket illa för alla parter. Måhända är det just det som är den övergripande planen, vad vet jag. En fredlig lösning på denna historia är omöjlig. Jag ser denna min tid just nu endast som en transportsträcka till den slutgiltiga uppgörelsen, och jag är segerviss, utan tvekan, för även nordbor kan vara ett våldsamt släkte, hur svårt det än kan tros vara i dagsläget. Det ligger bara inte oss för… just nu, men nöden kan tvinga fram helt nya beteenden hos en människa. I synnerhet om striden gäller dennes vara eller icke vara.

  • En intressant aspekt på journalisternas dubbla måttstockar är att när några fulla SD-are greppar järnrör anser journalisterna att ALLA SD-röstare är järnrörsbenägna. Men när ett gäng invandrargrabbar gruppvåldtar en “svennehora” är det individer som gör det och inte alls något som andra kan klandras för.

    Märker ni hur dubbelmoralen formligen SKRIKER av detta journalist- coh politikerresonemang?

  • Frans Olsson

    Hederligheten hos dom vanstyrande politikerna med waberi och Fredrik Reinfeldt i spetsen finns inte kvar utan nu gäller det för dessa att se till så att det kommer massor (30 miljoner enl Annie Lööf) av nya röstboskap till Sverige i god tid före det viktiga valet till Sveriges riksdag 2014.
    Och om inte SD får nödvändiga mandat att återföra Sverige till det Sverige vi vill ha 2014, så är jag rädd för att anarki bryter ut och då kan det bli riktiga gatukrig som just nu pågår i Syrien.

  • Mrs Darkblue
  • Teodora Emerentia

    “Follow the money” – hur mycket tjänar en journalist per månad eller år? Någon som vet?

    Vore nog en viktig upplysning till den vanlige svensson som får stå för följderna av journalisternas uppfostan och åsiktsförtrryck!

    Vilka ekonomiska band finns mellan media och “flykting”-industrin? Det är pengarna som talar när man så flagrant säljer sin själ

    Judas och de 30 silverpenningarna??

  • Bengterikj

    Kackerlackan skulle kunna vara (av illustratören) menad som en bild av hur sjuklövern förhåller sig till Sverigedemokraterna, som man försöker “utrota” med alla medel – utan att ta i dem med tång (enl statsministern). Ändå borde tidningen tänkt sig för och inte publicerat den.

    Tidholms krönika var väl ironisk; om inte, var den helt meningslös

  • Johan

    Klart att vi styrs av nazister. Detta är fjärde rikets regim. De vill ha bort oss. Så de kan få ett rent muslimskt styre. För då får de fördelar och makt i detta har Waberi nog lovat.

    Googla in bilder på Hitler och islam får ni se.

  • joffe

    Det är beklagligt och beklämmande att iakttaga att Ni som bor kvar i Sverige lider så fruktansvärt av politiskt vanstyre. Och allt detta uppbackat av en hjärndöd journalistkår!

    Hur långvarigt sjuktillstånd kan förväntas patient Sverige innan uppvaknandet från narkos?

  • Ven
  • H B

    “Det massmediala prästerskapet” är en mycket bra beskrivning på mediasituationen i Sverige. I decennier har journalisetablissemanget gått armkrok med makten och är direkt ansvariga till den snabba demonteringen och avhumaniseringen av Sverige och förvandligen av välfärdsstaten till skapandet av ett nytt Balkan.

  • Pingback: » Leka med elden Señor H()