1
jun
Seneste opdatering: 1/6-13 kl. 1515
8 kommentarer - Tryk for at kommentere!

The standard answers of the left are wrong.

From an American perspective, the Swedish riots hold at least two lessons. First, they illustrate the weakness of the left’s go-to explanation for mob violence—that it is a function of inequality and poverty. Sweden, after all, is an exemplary country in terms of both social equality and treatment of minorities. But not even in Sweden, apparently, is taxpayers’ generosity sufficient to maintain law and order, according to this standard interpretation.

Second, the riots are a reminder of the left’s inexhaustible egalitarian ambitions. Not even in a welfare state like Sweden is the left willing to abandon the idea that the solution to violence and destruction lies in ever more social programs and more radical redistribution of wealth. There is always a new, absolutely necessary social reform waiting around the corner. What is the actual situation in Sweden, then? What are the intolerable social injustices that force young men into the streets? [..]

In other words, the Swedish riots pose a real challenge to the standard progressive theory, which tends to explain social problems with reference to a lack of resources, inadequate public investments, and uneven distribution of wealth. If not even egalitarian Sweden is spared riots and violence, and if the progressive theory is the answer, to what lengths must we go in order to persuade unruly youths to channel their grievances through the democratic process? Paulina Neuding i Weekly Standard

Neuding gendriver udmærket den svenske, socialpsykologiserende standarforklaring på opstandene, som hele det politiske spektrum abonnerer på, da de alle er lige værdipolitisk røde, men hun er også selv udfordret: Hun har ikke så meget som antydningen af et eget bud på, hvorfor det skete. Er hun blank eller bange for at være ærlig?

Så skriver hun at “In the American blogosphere the idea has spread that the Swedish riots are related to Islam. This is not the case,” og det er jo rigtigt nok. Der er ikke påvist nogen sammenhæng overhovedet, hvilket dog ikke betyder, at der ikke kan være en. Foreløbig står vi altså med forkerte svar, og Neudings ikke-forklaring på opstanden (der intet havde med en machetesvingende, sindsforvirret portugisers død at gøre.) Måske er det så enkelt, at der er grupper af unge der keder sig, har en småtbegavet forkærlighed for ildebrande, som dansk politi siger, og har et medbragt, kulturelt had til statsmagter og deres repræsentanter, siden det nu gentager sig i enhver europæisk indvandrerforstad. Måske ved Säpo noget, de ikke har fortalt offentligheden? Riksdagen gør i al fald ikke, kan man høre. Én ting er sikkert – det kommer igen og også denne sommer og det rette ord for det, er lavteknisk terror uanset hvad grunden er.

Et andet bud på engelsk, der går længere i kritikken, men ikke meget i forklaringen. Måske er det som med visse sygdomme: Man kender forløbet, men ikke den præcise årsag og der er kun pseudokure for den: Åreladninger og Riksdagsdebatter. MARGARET WENTE, Sweden’s immigration consensus is in peril i canadiske Globe and Mail:

When the immigration minister, Tobias Billström, mildly suggested that “we need to discuss the volume” of immigration, his own party nearly disowned him. What accounts for this excruciating excess of political correctness?

The best explanation I have heard comes from Jonathan Friedman, an American anthropologist who is married to a Swedish woman, and lived in Sweden for several years before moving back to California. He blames a “politics of submission by Swedish elites.” Continued large-scale immigration, he told me in an e-mail, is untenable in a situation of economic decline. But Sweden’s elite “refuses to see what is really happening and instead holds on to absurd ideologies of immigration as enrichment.”

In other words, such outbreaks are bound to happen. And they are bound to create big cracks in Sweden’s famous tradition of social cohesion. As Swedes redistribute more and more of their wealth to people whose habits are culturally alien, and who are permanently dependent on the state, the immigration consensus is bound to crack. We love to envy Sweden. But really, it’s Sweden that should envy us.

Annoncer fra Danske Partner-Ads:


Donér engangsbeløb?Kan du forpligte dig til fast betaling?

  • LarsS

    Der intet nyt under solen i Sverige 2013, problemet er blot vokset siden sidst og vokser sig større og større, dag for dag – den/de underliggende årsag(er) er uforandret. Matematisk kaldet eksponentiel vækst!

    Læs:
    From Paradoxes of Multiculturalism to Paradoxes of Liberalism.
    Af Carl-Ulrik Schierup & Aleksandra Ålund, Linköping Universirty, Remeso, Norrköping, Sweden

    http://jceps.com/PDFs/09-2-08.pdf

    “A growing unrest in Swedish multiethnic suburbia during the autumn of 2009,
    and eventually running like a wildfire across disadvantaged districts of major Swedish
    cities, emerges as consequence of a dual crisis of the welfare state and the nation
    (Schierup 2006). Burning city wards in Sweden in 2008-09, caught up in violent
    conflicts between youth and police, are just among some of the latest instances of a
    row of urban rebellions….”

    “Urban residential segregation and the concentration of racialised poverty in
    disadvantaged Swedish neighbourhoods are similar to processes observed in, for
    example, the kind of disadvantaged poly-ethnic suburban environments found around
    Paris and other French cities. Multiethnic suburban areas in cities like Stockholm,
    Malmö, Gothenburg and Uppsala have evolved into stigmatised territories with the
    reputation for being a ‗social problem‘ in itself, populated largely by socially
    marginalised ‗majority Swedes‘ and disadvantaged new ethnic minorities of recent
    immigrant background (Ålund op.cit.)”

    • ja, jeg ved nu ikke hvor ‘ disadvantaged ‘ de er, nok er skolerne ofte dårlige, men det er fordi de er gjort ulidelige af dem selv. I princippet kunne de alle blive kandidater fra et masseuniversitet, hvis de virkelig ville.

      og fattigdom findes – som Neuding skriver – næsten ikke i Sverige sammenlignet med andre vestlige lande, Sydeuropa.

      It’s true that in recent years social inequality has increased in Sweden, as in the United States, but Sweden still has one of the lowest poverty rates in the world. According to Eurostat, only 1 percent of the Swedish population lives in material poverty​—​the second-lowest rate in Europe, where an average of 9 percent live in poverty.

      Jeg er glad for, at jeg ikke skal ‘løse’ de problemer, som Sverige stadig spæder på med rasende fart. De kommer til at sætte hæren ind en dag, og de kan kun takke sig selv.

      Dertil skal lige lægges det, vi allerede evidste om de multikulturelle hyklere, som er meget værre end i Danmark. Disse landsforæddere skal ikke nyde noget selv

      Fem av 349 riksdagsmän bor i utsatta områden

      Sakine Madon: Journalisterna lever i samma kvarter, Stockholms innerstad lockar 19 procent av samtliga svenska journalister – på en yta där tre procent av svenska folket bor.

      Racism and discrimination do exist in Sweden, as they do everywhere.

      skriver Neuding. Ja, fra ovenstående.

  • kung_och_fosterland

    En alternativ förklaring.

    Det är djupt tragiskt att naturen inte är rättvis i sin fördelning av begåvning. Men vi måste förhålla oss till verkligheten och inget annat, om vi skall kunna åstadkomma en lindring av problemet, för helt går det inte att lösa.

    Det handlar inte om brist på möjligheter, fattigdom etc. då skolorna i förorten ofta får 50 procent mer per elev än skolorna i etniskt svenska områden.

    Men invandrarelever från MENA och Afrika klarar i lägre grad av att lyckas i svensk skola trots extrastöd pga av de i m e d e l t a l har en lägre kognitiv förmåga än svenska elever. Det gör dom chanslösa på en meritokratisk arbetsmarknad där även helsvenska ungdomar har svårt att få jobb.

    Sverige är öppet mål och gratis allt men de får ändå inte in pucken. Det skapar frustration och besvikelse hos de som inte lyckas. Svenskar som invandrare. Invandrarna upplever att de orättvist får sitta på avbytarbänken och se svennarna göra mål. Vänstern underblåser dessa känslor genom att hela tiden förklara allt i termer av svensk diskriminering, främlingsfientlighet, rasism och a l d r i g i termer av faktisk kognitiv förmåga. Vad får man som resultat? Samhällshat, etniska motsättningar, kriminalitet och kravaller!

    • Du har fuldkommen ret! og de 13 linjer er sandere end noget jeg nåede at høre i Riksdagsdebatten (jeg hørte ikke SD)

    • Anonym

      kung och fosterland sier her noe meget viktig ! Somaliere har en gjennomsnitt- IQ på 68. Da er det ikke lett å “integrere” seg. Og så er det samfunnets feil at elever ikke klarer vanlig undervisning og etter 10-12 års skolegang fortsatt er funksjonelle analfabeter. I tillegg finnes det vel dårlig med kamelgjeteroppdrag i Sverige.
      Og i tillegg kommer ungdomsarbeidsløsheten som rammer alle. Norge har tatt imot ca 50 000 svensker, som er i arbeid her. Til alles tilfredshet.
      Sverige må umiddelbart stenge grensene og begynne å repatriere folk som ikke kan eller vil intergreres.La dem gjerne få litt økonomisk “stød” med. Mange hater jo tydeligvis både Sverige og svenskene.

  • HH

    Det är rätt märkligt att vissa vetenskapliga sanningar förtigs. En vetenskaplig sanning är faktiskt att vissa människor aldrig kan lära sig ett annat språk mer än minimalt. Det beror inte på att de är dumma, utan helt enkelt på hur hjärnan fungerar. Det spelar ingen roll om man heter Olle, Lena eller Ahmed eller Soraya, det handlar om en meddelandefunktion som man saknar. Jag läste precis detta som en svensk språkforskare skrivit om i en bok.

    Idag hade jag samtal med ett trevligt par från Göteborg. Jag som en gång bott där, utan att vara infödd, minns hur trevlig stan var, hur lätta göteborgarna var att ha att göra med. Goa gubbar allesammans. Nu fick jag ett samtal om den kommande biltullskatten. Som ni vet är den till för att bekosta diverse andra rätt fundamentala saker trafikmässigt. Men jag sa spontant – men det kan väl inte vara fair att vissa göteborgare ska betala denna skatt och andra inte? De höll med mig för det hade de också tänkt på.

    Hur som helst – det som skrivits tidigare här om det sociala experimentet – (Alvar Myrdal ansåg ju att föräldrar inte var passande för skötseln av sina barn. Kärleken glömde hon och den frånvaron har ju sonen Jan berättat om mycket tydligt)- som egentligen aldrig kommer att ha något slut. Förrän pengarna tar slut.

    Min generation hade inget överflöd. Ingen skolmat, ingen betald skola. Men jag är inte missnöjd ändå. Trots detta bär jag på en gnagande känsla av att vi går mot ett stup. Och de som leder landet och låtsas att vi inte behöver, t ex, ett fungerande försvar, har inte längre kontroll över situationen. Vi skriker allt vad vi kan. VI ÄR INTE RASISTER! Men vi ser omöjligheten i programmet!!

    H C Andersen var min barndoms läsning. Den om kejsaren som var naken har i alla tider varit sinnebilden för ett lätt vansinne. Jag skulle vilja säga att H C Andersen, likt de klassiska filosoferna, för att inte tala om Rabelais eller historien om Kung Ubu, fullständigt förklarat vansinnet i vår tid.

  • Steinadler

    From an American perspective, the Swedish riots hold at least two lessons. First, they illustrate the weakness of the left’s go-to explanation for mob violence—that it is a function of inequality and poverty. Sweden, after all, is an exemplary country in terms of both social equality and treatment of minorities.

    For det første så kan det være god grunn til å tro at det nesten alltid er relative forskjeller som utløser misunnelse og frustrasjon. For det andre så er det stor forskjell på et samfunn der fattigdom er relativt normalt og slike som de nordiske, og en del andre europeiske land, hvor inntektsforskjellene er langt mindre enn i f.eks. USA. Faller man i et land som Sverige ned blant de la oss si ti prosent fattigste betyr det gjerne også at man havner under et avskjæringspunkt der man ikke lenger kan opprettholde noe som ligner den levemåten som preger det store flertallet av befolkningen. Faller man ned blant de ti prosent fattigste i et land som USA har man vel stadig mer felles med de nederste 30% enn med de øverste 30%. Enda tydeligere kan jo dette være i enkelte virkelig fattige land der fattigdommen er normaliteten og slett ikke kan danne grunnlag for noe slikt som “utenforskap” da det snarere er de rike som befinner seg utenfor i sine godt beskyttede ghettoer.

    Resultatet av den “nordiske modellen” derimot kan lett bli at det kun er et forholdsvis lite mindretall som faller ut av det man generelt opplever som en generell middelklasselivsstil. Slipper man så inn hundretusener av kke-vestlige innnvandrere som bare i begrenset grad lar seg integrere overhode, slik man har gjort i Sverige, så sier det seg selv at svært mange av disse vil havne i den gruppen som faller ned i en sosialgruppe som i utgangspunktet er prosentvis ganske liten i Norden. Og disse vil dessuten komme til å utgjøre en sterkt overproporsjonal andel med en desto klarere følelse av at de befinner seg i et reellt “utenforskap”.

    Det er mot denne bakgrunnen at den muslimske kulturbakgrunnen kan vise seg å bidra til særegent aggressive reaksjoner på et “utenforskap” som i og for seg har en viss reell basis nettopp pga den innteksfordelingen som preger de nordiske landene.

  • Pingback: Dalrymple: Trouble in Paradise « Snaphanen()