8
feb
Seneste opdatering: 13/7-14 kl. 0139
31 kommentarer - Tryk for at kommentere!

97% af samtlige kreative nyskabelser gennem tiderne er udtænkt i Vesten. Forklaringen er Vestens åbne og konkurrerende samfund. Så klart er budskabet fra forfatter og investor Lars Tvede, som i sin nye bog ‘Det kreative samfund’ udfolder sin analyse af civilisationernes historie. De store mellemøstlige og østasiatiske civilisationer var førhen foran os i Vesten, men så slap vi kreativiteten løs. Hvad skete der? – Og kan vi fastholde vort historiske momentum?

I bogen argumenterer Lars Tvede for Vestens overvældende andel af verdenshistoriens samlede opfindelser. Men han tegner samtidig et billede af en vestlig nutid præget af gældsætning og strukturkrise, og hvor overdreven politisk regulering er ved at bremse os. ‘Det kreative samfund: Hvorfor kom Vesten foran?’

Jeg var der i et stopfuldt Cepos, og kan meget anbefale at høre det. Lars Tvede begynder minut 5:10. Kai Sørlander anmeldte Tvedes bog i Weekendavisen den 17.1.2014 Anm: Falske forestillinger (ikke online) og skrev blandt andet:

Tvede blotlægger altså en simpel historisk dynamik, som indebærer, at civilisationer bliver stærke og rige, når der er omstændigheder, som fremmer kreativitet og samhandel. Til gengæld vil de så igen svækkes, når disse omstændigheder ikke længere er til stede. Civilisationer kan med tiden få dårlige ideer, som undergraver deres egen kreativitet og samhandel. De kan stivne i traditioner og regler, som blokerer for nytænkning. Generelt har civilisationer en næsten uundgåelig tendens til at sande til og blive dekadente.

Disse enkle historiske dynamikker illustrerer Tvede med et rigt eksempelmateriale. Han fortæller om Kinas opblomstring og forfald. Og en tilsvarende historie om Romerriget. Desuden informeres vi om, hvorledes den islamiske kultur kvalte sig selv indefra.

1-r - cepos 017

Det er på denne baggrund, at Tvede beskriver, hvorledes den vestlige civilisation voksede frem. Vesteuropa blomstrede, fordi der opstod en kædereaktion af begivenheder som renæssancen, reformationen, oplysningstiden og industrialiseringen. Det medførte, at Vesten gjorde den videnskabelige metode til en del af sin egen arv og dermed ikke kun skabte varige fremskridt inden for videnskab og teknologi, men også verdens første permanent kreative og dynamiske samfundsmodel.

Når det først er sagt, at Tvedes bog er spændende at læse, og at han peger på nogle vigtige sammenhænge, så må det også tilføjes, at hans analyse har store blinde pletter. For det første så ser han hovedsagelig den statslige omfordeling som en trussel mod kreativiteten. Han overvejer overhovedet ikke, om den radikalt stigende ulighed, som vi oplever i Vesten – og især i USA – også kan være en sådan trussel. Men er virkeligheden ikke, at rigdommen bruges til at sikre egne privilegier og til finansielle transaktioner, som mest af alt har karakter af lotteri?

Det er også interessant, at Tvede overhovedet ikke har et ord at sige om asylpolitik. Vi har lavet et system, som kræver, at vi skal tage mod asylansøgere fra hele verden. Dermed går vi ud fra, at de vestlige lande kan bære konsekvenserne af sociale sammenbrud og politisk undertrykkelse overalt i verden. Tvede siger klart, at nogle kulturer er dysfunktionelle i forhold til kreativitet; og han peger også på velfærdsstatens potentiale for moralnedbrydning.

Men hvorledes kan han så være fuldstændig tavs om faren for, at asylsystemet kan føre til politisk og kulturel opløsning? Til slut er der en lidt ømtålelig sag. Tvede skriver, at »i tidlige fortolkninger af kristendommen var det f. eks. helt i orden at udøve religionskrige, hvor modparterne blev tortureret til døde eller slagtet i tusindvis. Først med Det Nye Testamente og senere fortolkninger er kristendommen ændret til den fredselskende religion, som størstedelen af dens tilhængere anser den for at være i dag.« Det tog mig lidt tid, før jeg forstod, hvad meningen er. Tvede hævder, at Det Gamle Testamente er en tidlig fortolkning af kristendommen, og at Det Nye Testamente så kommer med en senere og fredeligere fortolkning af kristendommen. Hvad er der dog sket med vor arv, når Gyldendal ikke fanger en sådan enfoldighed?.

2-r - cepos 014

Annoncer fra Danske Partner-Ads:


Donér engangsbeløb?Kan du forpligte dig til fast betaling?

  • Machiavelli

    Ja det er ikke let at vide, men jeg hørte Jussi Björling til morgen – igen – en fantastisk sanger og han er fra Vesten.

  • Steinadler

    Denne (mis)forståelsen av kristendommen fra Tvedes side virker aldeles historieløs. Vestens “åpenhed” bestod ganske riktig i et samspill mellom aggressivt utadretttet handel og misjonerende kristendom. Her handlet det ganske bokstavelig om tro-verdighet. Det er for eksempel ikke vanskelig å tenke seg at forestillinger om “det lovede land” har hatt en viktig funksjon ved etableringen av Amerikas Forente Stater. Uten en viss tvetydig, tildels hyklerisk variant av kristendommen ville knapt den angelsaksiske “eksepsjonalisme” ha vært mulig hverken i sin britiske eller amerikanske tapning. Men med dette har det også ganske åpenbart fulgt et hovmod uten like. Videre kristelig er vel slike forestillinger om egen utvalgthet ei heller. Og hovmod står som kjent for fall.

    The task of the church is not to bring in the kingdom of God. . . . The kingdom of God marches toward us; we do not march toward it. While we await the coming kingdom, our task is to faithfully symbolize and signify what the kingdom of God is like. . . . An overarching commitment to success compromises faithfulness. It involves the presumption that we know perfectly what ought to be, and that we should bring about those conditions no matter what the cost. Understanding Jacques Ellul reveals a Christian thinker who often thought and wrote in an apocalyptic register. Here “apocalyptic” is not meant to connote doomsday predictions, but rather the biblical apocalyptic literature described by James K.A. Smith in Desiring the Kingdom, as “a genre of Scripture that tries to get us to see (or see through) the empires that constitute our environment in order to see them for what they really are.” Apocalyptic Reading in a Technological World: Why We Need Jacques Ellul Today “Future hater” or misunderstood? Meet the apocalyptic thinker who deliberately cut through empires.

  • Nils

    Det der skiller Vesten fra resten er kritikken, først og fremmest af religionen.

    Vestens succes skal ikke måles på hvor meget, vi har hittet på, men vor meget vi har kasseret, smadret. ødelagt og smidt væk, når det ikke fungerede.

    En keramikkunstners vigtigste værktøj er mukkerten. Vi ved sgu godt, hvordan sådan en fanden skal svinges.

  • Børge

    Den ak så fortærskede kreativitet.

    I hele mit lange liv har jeg arbejdet sammen med kreative mennesker, dvs. mennesker der gennem deres arbejde har bevist, at de har geniale opfinderhjerner, der opfinder ting, der kan sælges til god pris, og som sideeffekt giver arbejde til mange mennesker.

    Man kan ikke opdrage mennesker til at blive kreative. Alle de kreative, jeg har kendt, var karakteriserede ved meget høj intelligens kombineret med et kunstnerisk gen. De var som regel alle glade for musik eller billedkunst. På den ægte måde.

    Så kreativitet ligger i generne og lige så vigtigt som erkendelsen af dét, er erkendelsen af kravene til opvækst og omgivelser. Det kan siges kort – Frihed. Kreativitet vokser ikke i kollektivets golde jord. I daginstitutionerne, skolen, universitetet og velfærdssamfundet kvæles kreativiteten. Kreativitet kræver høj himmel og store vidder – plads ganske enkelt.

    Et vigtigt element i frihedskomplekset er erkendelsen af ejendomsretten til kreationerne. Det er tungt og svært at omsætte sine kreative idéer til virkelighed. Andre kan ikke gøre det. Geniet må selv knokle med tingene. Lange nætter i halve, hel og flere år. Afsavn. Og når det hele så er godt overstået, så kræver forsat genialitet, at samfundet reagere taknemmeligt, og ikke som det nuværende kommunistiske Danmark, der dyrker misundelse på og tyveri af udbyttet af geniernes arbejde som religion.

    For os der har oplevet, fulgt og været venner med genier, er det let at se, at der i Danmark – ja hele vesten – der jo lever i socialismens løgne, ikke længere vil være plads til genier. Vi tillader ganske enkelt ikke den jord, de kan gro i.

    • Morten – – –

      Det er nemlig helt rigtigt, at dansk “kreativitet” og muslimsk ditto, titnok har statiskhed til fælles. Så vi er ikke en kreativ kultur, men en dynamisk, hvor muslimerne er statiske i følge en naturlov om vekslen mellem de tvende. Som demonstreret af den langt mere overbevisende amerikaner, Lawrence Taub.

      – – –

  • Allan Hansen

    Frihed og kreativitet
    er blot to sider af den samme mønt.

  • Morten – – –

    Kreativitet er helt enkelt ikke det rette ord – dynamik er! For det er udviklingen, der er forskellen. Tvedes iagttagelser er et langt stykke af vejen hæderlige, men når man har læst Lawrence Taub’s påvisning af mønstrene i civilisationernes udviklingsfaser … så føles Tvede ikke rigtigt umagen værd. Han er i bedste fald indeholdt i Taub, som han tilsyneladende ikke engang har læst? Og så skal man ikke begynde at udbrede sig om dette emne efter min ringe mening. For det løber man sur i, som det også påpeges med de “blinde punkter”.

    Det Nye Testamente mod Det Gamle er glimrende at få forstand af, men de skal sættes i det rette perspektiv. Og Tvedes er alt for umodent – ikke mindst i forhold til, at der findes tænkere, der længe inden Tvede har udarbejdet langt mere dybtgående analyser af det emne, Tvede tager op på dette i forhold til hans studier præmature stade.

    – – –

    • Allan Hansen

      Det er vi så ikke helt enig om.
      Kreativitet er jo netop en
      kontrolleret dynamisk proces.
      Hvor imod en ukontrolleret
      dynamik kan være de “sorte huller.

    • “Tvedes iagttagelser er et langt stykke af vejen hæderlige”

      Og derfor kan han holdes problemfrit frem af Cepos. De virkelige dynamikker og brutale historiske betragtninger vinder ikke gehør hos dette segment. Her nøjes vi bare med, at tale om kreativitet. Det er mere harmløst!

  • Arvid Bengtsson

    Andra har skrivit bra om detta ämne tidigare. Jag vill särskilt rekommendera Toby E. Huff, Intellectual curiosity and the scientific revolution, Cambridge University Press 2011

    • norge

      Niall Ferguson har også skrevet om dette.

  • Morani ya Simba

    Det er en meget vigtig diskussion. Vi er i fuld gang med at sætte Vesten’s arv over styr i disse år, i en blanding af politisk korrekthed hvor det hedder sig at “alle kulturer skal respekteres” (et radikalt, i dobbelt forstand, brud med den Napierske holdning at nogle ting er civiliserede og andre er barbariske og vi skal fremme de første og bekæmpe de sidste) og diverse internationale institutioner (først og fremmest FN og EU) som er decideret anti-demokratiske og desuden “international lov og konventioner” som fuldstændigt undergraver national suverænitet (vi har jo direkte Stampe’s ord for at Danmark ikke kan bestemme hvem der skal være danske statsborgere).

    Det er enormt farligt fordi der er stigende en fornemmelse af at fx. DF og de Radikale, og de vælgere de repræsenterer, ikke kan føre en fornuftig dialog om disse emner længere. Der mangler simpelthen en fælles referenceramme hvorfra man kan diskutere. Og når man ikke kan diskutere plejer andre “udtryksformer” at tage over hvis “historien” er nogen vejviser. Europa er igen på vej mod et stort opgør…

    • Jeg tror nærmere vi er ved at være dér, hvor selv de radikale kan fornemme problemerne. Det system der er blevet bygget op omkring internationale menneskerettigheder, FN, EU og alt det andet sovs der har dannet vores forståelsesrammer, er lige så stille véd at lide skibsbrud. Bare det faktum at vi sidder hér og “blogger” om “værdidebat” eller “højreekstremisme” siger jo alt om, at den “gamle” forståelsesramme bliver udfordret. Og selvfølgelig slår den fra sig, så længe den kan.

      Om ikke så længe vil VI have det privilegium, at kunne kalde den radikale tone for skinger…

  • Allan Hansen

    Det aksiomatiske videnskabs ideale.
    ( Begrundelse “fra oven,,.)

    Det var Aristoteles, der fik ideen til aksiomatiske metode, mens
    han udarbejdede teorien om syllogitiske slutninger.
    Han opdagede, at alle gyldige syllogistiske slutningsformer
    kan udledes af, eller “reduceres til,, to udvalgte sådanne former.
    Som om det ikke var nok, runder han det hele af med at vise, at valget af disse former til en vis grad er vilkårligt.

    Den aksiomatiske metode=at sammenfatte en stor
    mængde indsigt ved at vise, at de kan udledes logisk
    af et lille antal grundantagelser (aksiomer).
    En sådan samling af en række indsigter, hvoraf nogle
    få, aksiomer , tages for givet, og de øvrige udledes
    af dem ved logikens hjælp, kaldser vi et aksiomatisk
    system.
    Aksiomatisk system= et sæt grundantagelser (aksiomer)
    samt alt det, der kan udledes logisk af dem (teoremer).
    En hovedidé i den aksiomatiske metode er, at man
    kan udlede en mængde påstande af nogle få præmisser.
    Man vil helst have så få ubeviste antagelser som muligt.

    ” Vi må formode, at det bevis, der benytter færre postulater,
    hypoteser eller præmisser, alt andet lige er bedre,,.
    Man kunne også sige, at koge en mængde data ned til
    den stærkeste fællesnævner, der har man aksiomet.
    Det man opnår ved den aksiomatiske metode er først
    og fremmest følgende: at man klart kan se
    begrundelsessammenhængene mellem de forskellige
    indsigter, hvordan nogle af dem kan begrundes ud fra
    andre, og hvordan de i enkelte tilfælde kan begrunde
    hinanden gensidigt.
    Einstein anvendte netop den aksiomatiske metode i
    hans arbejde.

  • Ole Burde

    En af de ting som har gjort vesten anderledes end andre kulturkredse , er de exeptionelle idivider som altid er ankommet på det rigteige sted og det rigitige tidsspunkt til at føre udviklingen VIDERE , ofte i tilsyneladende umulige situationer .

    Carlemagne , Wilhelm erobreren ,Columbus ,Galileo, Newton , Francis Drake , listen er næsten uendelig . Vores forfædre var istand til at slutte op omkring en værdig lederskikkelse på måder som det er svært for os at forstå . Da Francis Drake døde af sygdom under sejlads midt i atlanterhavet , blev han ”begravet” sammen med tre af hans bedste piratskibe , læssede med enorme guldskatte stjålet fra spanske galeoner . Sagnet siger at alle hans erfarne og hårdhudede pirat-krigere sørgede over hans død i en hel uge , efter at have sat ild til de tre skibe midt i Atlanten .

    Hvis den vestlige civilisation ikke har udspillet sin rolle i historien , vil der ankomme flere af slagsen når vi har mest brug for dem! …Eller måske er de allerede iblandt os uden at vi er stand til at genkende dem og slutte op bag dem ? I så fald er det FORBI .
    Gert Wilders er måske den personlighed som kommer nærmest til at høre til listen . Hvis det vil lykkes for ham i Holland , er alt muligt .

  • Allan Hansen

    Steen.
    Hvor blev den groteske historie af?

  • Angela

    Det är en viktig diskussion Morani ya Simba och Peter Andersen. Helt rätt.

    McCrone (The Myth of Irrationality), en annan tänkare anser att den dominerande bilden av människan i västvärlden är romantisk idag. Den är helt irrationell och helt ovetenskaplig dvs den har inget samband med det hjärnforskarna kommit fram till. Han framhåller att västs framgångar beror på att vi tidigare främjat vetenskap och rationellt tänkande men att det nu pågår en kulturell dragkamp mellan dem som vill fortsätta bygga på det rationella och dem som förespråkar den irrationella och romantiska synen (postmodernism, multikulturalism). Han säger att företrädarna för ett rationellt eller vetenskapligt synsätt har haft svårt att hävda sig.

    Vi vet inte vad våra tidiga förfäder hade för mental kapacitet vi får pussla. Men människors utveckling beror inte på mängden hjärnmassa vi föds med utan på den utveckling vi skaffar oss. Utan utveckling skulle vi stanna på djurens nivå och leva i ett ständigt nu. En kulturellt präglad uppfostran som omfattar logiskt tänkande, självmedvetande, förfinad känsla, minne och språket framför allt lyfter civilisationen och för oss framåt. Utan uppfostran och skolning utvecklas inte barn. Att tänka på det sätt vi är vana vid i västerlandet är inte medfött utan förvärvat av personer som växer upp i västerlandet.

    Skaparkraft eller kreativitet är inte medfött. Tanken att det kreativa skulle vara skilt från skolning har blivit så inarbetat att det blivit en dogm. För att bli kreativ krävs skolning. Kreativitet utan kunskap blir ingenting eller undermåligt. Ingenting blir bättre, hur kreativ man än är, än den kunskap man har. “Det bidde bara en tumme” sa skräddaren som skulle sy en kostym men inte var utbildad. Studerar man speciellt kreativa personers livshistorier ser man att skolning och modeller är nödvändigt. Det framhålls ständigt att de flesta nobelpristagare kommer från protestantiska och judiska familjer i USA vilka lägger större vikt vid utbildning.

    I en undersökning av tjugufem stora matematikers bakgrund kunde man konstatera att tjuguen av dem hade fått speciell stimulans under barn- och ungdomsåren. Underbarnet Mozart hade arbetat hårt under många år med sin musik under professionell ledning av sin far och hade enorm erfarenhet när han var sex år. De flesta exceptionella personer har haft en exceptionell barndom även om romantiskt lagda levnadsskildrare vill att deras geni skall ha kommit från ingenstans. Einstans far var intresserad av electricitet och magnetism. Picassos far var lärare i målning och lät sin son kopiera stilleben.

    Förutom gedigen kunskap krävs en stor arbetskapacitet för att bli geni eller kreativ. Någon har räknat ut att det krävs 10 000 timmars övning för att bli någorlunda bra på nästan vilken aktivitet som helst, från schack till piano.Kreativitet sker inte av sig självt. Den romantiska människosynen är förknippad med Freud som befäste en bild av människan som icke-rationell och styrd av sina drifter, framför allt av sin sexualitet, vilket var tvärtemot uppfattningen om en förnuftig utbildad person som västerländsk kultur kämpat sig fram till.

    • Skåning

      Uppriktigt sagt så skulle jag vilja säga att det du skriver är till stor del bullshit. Kreativt tänkande är inte bara kulturellt. Det kan jag sätta min vänstra lillfinger på. Jag har helt enkelt sett för många personer under min uppväxt som totalt saknar denna förmåga, alldeles oavsett andra kvaliteter eller uppfostran. De kan omöjligen tänka out-of-the-box, och saknar därmed kreativitet. Det är samma människor som är totalt främmande för fantasy- eller sci-fi-litteratur, eller för den delen aldrig skulle kunna tänka sig att måla en tavla. Sedan kan de faktiskt ha hur hög eller låg IQ som helst (fast sällan jättelåg IQ). Ingen uppfostran i världen hade kunnat få dessa människor att vara “kreativa”. Sedan vet jag inte om vi anglo-saxare, vikingar, germaner, hade lite mer av detta än andra folkslag, vågar jag inte påstå. Sydkorea, Japan och Taiwan är ju praktexempel på kreativitet, även om det oftast rör mindre viktiga saker än så länge. Det var inte Östasiater (med hög IQ) som upptäckte DNA, eller “hittade” Higgs-partikeln, trots att de hade alla förutsättningar att göra det. Enbart kulturellt, njae. Jag tror faktiskt inte det. Skiljer det inom en grupp så brukar det generellt skilja mellan grupper också.

      Sony gjorde några balla mobiler, det gjorde Nokia också, men det var en amerikan som uppfann smartphones, som nu i huvudsak tillverkas i Korea.

      • Angela

        Och vad har du för belägg för det? Jag skulle vilja säga att du inte har något mer än bullshit att komma med. Man kan inte bara kasta ur sig påståenden och hänvisa till vad man själv sett och tror. “Kreativt tänkande är inte bara kulturellt.” ????? “Jag har helt enkelt sett för många personer under min uppväxt som totalt saknar denna förmåga, alldeles oavsett andra kvaliteter eller uppfostran” Jaha. Och? Vad har det med detta att göra?

        “Kreativt tänkande är inte bara kulturellt” Det har jag inte skrivit heller. Kreativitet (konstruktiv) kräver som jag visade i min kommentar bildning -kunskap, kunskap, kunskap och träning dvs att kunna omsätta kunskapen i praktiken. Inte förrän du har denna gedigna kunskap och träning blir du kreativ på ett konstruktivt sätt. Du kan gå utanför ramen och improvisera. Plus vilja och tålamod dvs självdisciplin. Självdisciplin kan man kanske säga kan läras in i stort sett. Det är kulturellt och uppfostran. Kravlöshet skapar sällan självdisciplinering.

        “Tanken att det kreativa skulle vara skilt från skolning har blivit så inarbetat att det blivit en dogm. För att bli kreativ krävs skolning. Kreativitet utan kunskap blir ingenting eller undermåligt. Ingenting blir bättre, hur kreativ man än är, än den kunskap man har.”

        Kreativ blir man när man skaffat sig så mycket kunskap om något och vet hur det skall användas så man kan göra det i sömnen. Det kräver enormt arbete. Och vilja. När du är så pass duktig kan du gå utanför ramarna. Men din kreativitet blir aldrig bättre än den kunskap/färdighet du har. Du måste ha något att tänka med. Annars blir kreativiteten därefter. Då välter du bara torn eller förstör det andra byggt upp. Som jag exemplifierar i nästa stycke eller vi ser i samhället idag. I Sverige t ex. Det generationer av svenskar byggt upp i årtusenden revs på några sekunder sedan man öppnat gränserna.

        Vad är kreativitet? Destruktiv eller konstruktiv? Ett barn bygger ett torn av klossar. Barnet har efter långt tålamod förstått hur man kan göra och fingerfärdighetsträning byggt ett högt torn. Barnet tänker, lär och tränar. Den lika gamle kamraten som inte brytt sig om att vare sig lära , träna eller tänka river tornet på en tiondels sekund. Destruktiv contra konstruktivt skapande.

        • Angela

          Tillägg:”… alldeles oavsett andra kvaliteter eller uppfostran”.

          Det kan ju ha varit papegojor eller härmapor du träffat på. För de är bara rabblare, efterföljare och har ingen kunskap. Tips. Läs om hur kunskap blir till.

      • Ja, man behöver kanske skilja mellan konstruktiv och destruktiv kreativitet, men kanske hänger de ibland samman med varandra, eller kan växla vid olika tidpunkter både i enskilda människors liv, samt också, därmed, i hela nationers liv. Vem vet….

        De krav, eller förutsättningar som krävs för att konstruktiv och intelligent kreativitet skall kunna blomstra, är ofta onekligen ingredienser som kunskap, kunnande, vetande, tålmodighet, fantasi samt både ett förutseende, långsiktigt och flexibelt tänkande.

        Men dessa faktorer är kvalitéer som i och för sig kan finnas hos de flesta olika befolkningar i större eller mindre omfattningar, men som kan yttra sig olika beroende på vilka krav för överlevnad som just deras klimat ställer. Detta som i sin tur skapar traditioner och ideal, eller social fokus där uppskattning och erkännanden ges till vissa förmågor

        Det kan vara social uppskattning av t ex ingenjörer, uppfinnare, tekniker osv., i vissa klimatområden, som inte ges lika stor social uppskattning och erkännande i andra klimatområden.

        Men det finns ändå hos de allra flesta folkstammar och folk runt jordklotet både konstruktivitet, kreativitet och uppfinningsrikedom i form av både kultur, sånger, berättelser, inklusive skapelseberättelser, kulturella traditioner och ritualer, konstnärliga uttryck, dans och musik osv., och också i form av tekniska lösningar på olika problem. Det finns nästan överallt en uppfinningsrikedom t ex vad gäller både att bygga och skapa bostäder, även leksaker samt olika lösningar på de eventuella problem som just det klimatet kräver för överlevnad.

        Dessa olika klimatförhållanden skapar både olika tekniska lösningar och kulturella traditioner, ideal och förhållningssätt som medför att man gör olika prioriteringar för vilka färdigheter och förmågor som ses som viktiga, betydelsefulla och värdefulla för överlevnad i en sådan kultur.

        Ett iskallt klimat kräver både att kunna vara förutseende, planerande, tålmodig och att kunna tänka långsiktigt och förutseende vilket har främjat många tekniska uppfinningar och andra uppfinningar av bara farten. Dessa kreativa, avancerade tekniska uppfinningsförmågor har rent socialt varit uppskattade. De människorna har socialt, av hela samhället, uppskattats, erkänts och belönats vilket har förstärkt viljor att kunna producera mer sådana färdigheter.

        Lever man i ett klimat som i stort sett har sol året om, där man kan gå omkring utan särskilt mycket kläder året runt, odla grödor eller växter året runt, eller bo i hus som inte kräver särskilt mycket isolering från kyla därför att det aldrig blir någon period av iskyla, ja, det skapar inte ett lika stora krav, eller lika stort tryck, på åtgärder för överlevnad osv., osv. Där finns då andra former av kreativa förmågor som kanske prioriteras mer, som ges social uppskattning, erkännande och belöning vilket i sin tur förstärker och fokuserar på vad som anses vara viktiga färdigheter och förmågor i en sådan kultur.

        • Angela

          Tack för att du skrev en kommentar så jag fick veta var jag hade skrivit för någonstans innan. 🙂 Jag har inte hunnit läsa din kommentar men det skall jag göra sedan. Jag tänkte bara jag skulle göra ett tillägg men kom inte ihåg vilket inlägg det var jag skrivit i tidigare men tack vare din kommentar kunde jag härleda det. Så denna kommentar är inte speciellt till dig utan allmän. Men tacket är till dig.

          De flesta känner nog till Alexander den store och den gordiska knuten. Jag drar inte den historien utan ställer bara frågan: Var Alexander kreativ när han tog sitt svärd och högg sönder knuten som han inte kunde lösa upp? Var han destruktiv eller konstruktiv? Eller bara impulsiv. Tänkte inte alls. Något att fundera på när man inget annat har att göra.

        • Angela

          Exakt!

  • Kuffarten

    Læg lige mærke til en ting: Den vestlige ‘civilisation’ udsprang af kristendommen. Intet mindre. Deraf kom også ideerne til demokratiet (næstekærlighed osv.). Vesten er kristen (eller i dag skal man nok til at sige ‘var’, for det går den gale vej!), og det er ganske enkelt derfor! Vesten blev velsignet af Gud, dermed blev Vesten også mere fremgangsrig. Alle de onde diktaturer er præget af antikristenhed, afgudsdyrkeri, fx tilbedelse af Allah, barbari, lovløshed og en ondskab, der overgår al forstand. Det medfører ikke blot stupiditet og analfabetisme, men også massemord, voldtægter, hævndrab, massakrer osv. Noget, som især trives side om side med de kristnes fjender: muslimerne!

  • hvis du hører foredraget, siger Tvede også at “kulturer trækker lange spor” (han bruger den syd og nordengelske udvandring til USA som eksempel, the rednecks) – det gør den førkristne også i Europa, ikke mindst heroppe hos os og vikingerne

  • Britta Due Andersen

    Jeg var til stede og fandt, at han standsede omkring 1990. Da EU stadig handlede mest om frihandel, derfor var han også positiv overfor EU.
    I dag vil de bare overregulere os og hæmme vores kreativitet, det burde han forholde sig til. Og ja, hele asylsystemets kvælertag forholdt han sig heller ikke til. Han ville helst bare være flink.

  • Morani ya Simba

    Det her er lidt en anden vinkel på samme diskussion, om Vesten skal hævde at have universielle værdier. Det er mit indtryk at der groft sagt er to fløje her, “fæstningsbyggerne”, her repræsenteret ved Kasper Støvring og Morten Uhrskov, og “imperialisterne”, repræsenteret ved Katrine Winkel Holm. Begge sider har nogle gode argumenter og det er iøvrigt interessant at netop Charles Napier og hans kontante modstand mod enkeafbrænding i Indien er blevet nærmest “ikonet” på “Vestlig kulturel selvtillid.”

    Jeg selv erkender at vi pt ikke rigtigt har økonomien og befolkningsoverskuddet (nærmere bestemt et overskud af friske unge Jens’er og Joe’s der kan argumentere for vores “civiliserede” værdier med håndfaste midler ude i fjerne afkroge. Og, mere problematisk mangler vi faktisk konsensus hjemme i Vesten om at vores værdier er så fantastiske. Det mener hverken venstrefløjen (som jo er karakteriseret ved had til det “borgerlige” vestlige samfund og dets værdier) eller de radikale (som er karakteriseret ved jeg ved ikke hvad, spaghetti-rygrad??).

    Men jeg selv tilhører klart “imperialisterne” (selvom jeg erkender at vi ikke har resourcerne til en stor “offensiv” lige nu) og mener derfor Katrine Winkel Holm repræsenterer det jeg ville kalde “Civilisationen” her. Og netop Napier’s afskaffelse af enkeafbrænding (det var ikke kun ham og det var en proces over årtier snarere end et bestemt tidspunkt briterne tog et opgør med menneskeofriing in Indien) er for mig et af det Britiske Imperiums tre stolteste stunder, sammen med den globale kampagne mod slaveri, også i det 19. århundrede og, naturligvis, “kronen på værket” over den britiske indsats for menneskelig frihed, Churchill og modstanden mod Nazismen før USA vågnede og USSR blev overfaldet.

    Men Morten Uhrskov tager fejl; det er ikke “storhedsvanvid” at stå for civiliserede ideer. Den dag det bliver det, har barbarerne vundet.

    (Og iøvrigt skal vi holde os gode venner med Indien. Det er vores mest oplagte “allierede civilisation” i dette århundrede, for at bruge Huntington’s inddeling af verden).

    http://blogs.jp.dk/setfrahoejre/2014/02/08/om-vestligt-storhedsvanvid/
    http://kulturkamp.blogs.berlingske.dk/2014/01/29/om-enkebraending-og-a ndre-saerheder/

  • Pingback: Where the World’s Young People Live « Snaphanen()

  • Erling

    Godt foredrag – saerligt holder jeg af det afdaempede toneleje – men der er noget helt galt, naar man kan staa og sige at et leksikon paa 11.000 (!) bind kun fylder 23 hyldemeter, hvilket giver to milimeter per bind.

    Hvis der ikke er en stemme der siger ‘lige et oejeblik…’ til saadan nogle tal, er man nok ikke den bedste til at vurdere videnskabelige praestationer eller statistisk litteratur som f.eks. den af Charles Murray.

  • Erling

    ‘Stort set hele deres haer var slaver’, siger han om romerne. Hvor forkert kan et udsagn vaere!?! Jeg traekker min forrige ros tilbage! (Nu hvor jeg har hoert mere end ti minutter)

    Den bog kan han beholde for sig selv.

  • Pingback: “Vi är så olika som man kan vara” « Snaphanen()