13
apr
Seneste opdatering: 14/4-15 kl. 0025
Ingen kommentar - Tryk for at kommentere!

Marika Formgren var lederskribent i svensk presse indtil januar 2014, hvor hun sagde op og forlod faget da hun havde forvisset sig om, at hun ikke var ansat for at udtrykke sin overbevisning, men for at “anpassa sig till informella regler för vad som anses politiskt korrekt.” Heldigvis skriver hun stadig, selvom hun nu uddanner sig nu til ingeniør.

I Sverige skal man gå med livrem og seler, hvis man vil benytte sin grundlovsfæstede ytringsfrihed. Man skal være lidt af et et IT -geni og anonymisere sig, og man skal være parat til at blive forfulgt ikke bare af udemokratiske organisationer som Researchgruppen og Expo, men også af Expressen og Aftonbladet, hvis demokratiske sindelag aldrig har imponeret. Vi kender selvfølgelig lignende typer i Danmark, den nedrige vilje til at terrorisere er tilstede i periferien, men de er ikke en faktor, nogen behøver tage alvorligt. De har yderst begrænset medvind fra mainstream.

Fra Formgren’s lange, absolut nødvendige artikel Med skräcken som verktyg i dag, der i et sundt demokrati havde været en to-sides feature i Dagens Nyheter eller Svenska Dagbladet:

Att skaffa sig makt genom att sätta skräck i andra anses allmänt som avskyvärt. Det är därför terrorism – oavsett terroristens politiska tillhörighet – hatas av de allra flesta; för att terrorism går ut just på väcka människors skräck. Det är därför totalitära stater, oavsett om de varit höger- eller vänsterdiktaturer, gång på gång har visat sin brist på respekt för människans värdighet. Medan politikerna i demokratier måste vinna väljarnas förtroende kan politikerna i diktaturer göra som de vill. Om någon har fräckheten att protestera kan man hänga honom på torget, androm till varnagel. Det sägs att makt alltid korrumperar men jag hävdar att makt som bygger på skräck korrumperar mer än all annan makt.

Skräckens primat – när makthavare och aspirerande makthavare upprätthåller makten genom att gjuta skräck i medborgarna – är något jag har antytt i tidigare texter. När jag beskrev Värdegrundsdemokratin var det ett annat sätt att försöka formulera hur vi i Sverige i dag har makthavare som försöker skrämma oss till att sluta tänka själva och i stället lyda blint. [..]

Medierna och journalisterna är huvudrollsinnehavare i dramat. I en fungerande demokrati är journalisternas uppgift att granska makthavarna, att stå i allmänhetens tjänst eller på den ”lille mannens” sida, och för väljarnas räkning kontrollera att makthavarna håller sina löften och inte missbrukar maktpositionen. I Sverige i dag har många journalister i stället tagit på sig uppgiften att granska och hålla koll på väljarna, att representera makthavarnas intresse av att tysta dissidenter och kritiker. [..]

Jag är bekymrad för demokratin i Sverige. Många av texterna jag har skrivit de senaste åren har kretsat kring hur det kastrerade debattklimatet, den snöpta tankefrihet som är resultatet av skräckens primat, hotar demokratin. Jag har omväxlande kallat fenomenet för bland annat Värdegrundsdemokrati, mjuktotalitarism, mediekrati, men det grundläggande temat har varit detsamma: när medborgarna i ett land inte får fullständig information om, och inte får delta i/ta del av en helt fri debatt om samhällsförändringar och politiska perspektiv på dessa, då råder ingen riktig demokrati. För att riktig demokrati ska råda räcker det nämligen inte med fria val, väljarna måste också inför dessa fria val kunna bilda sin politiska uppfattning genom fri information och fri debatt. Åsiktskorridoren är alltså odemokratisk. Med skräcken som verktyg

Annoncer fra Danske Partner-Ads:


Donér engangsbeløb?Kan du forpligte dig til fast betaling?