Collage och diagram: Affes Statistik-blogg

Copyright Julia Caesar och Snaphanen. Citera gärna delar av texten men iaktta gott bloggskick och länka till Snaphanen!

Det är många som ångrar sig nu. Ni kan knappast ha undgått att se dem sticka fram sina ansikten ur angiven skuldfylld mylla; Ångerparaden i all sin glans. Det är den nya trenden inom det maktbärande skiktet: rulla dig i tjära och fjädrar och bedyra din skuld. Försök därmed återvinna den makt du nu inser att du har förlorat. Men inbilla dig inte för en sekund att du kommer att bli förlåten för att du gav bort Sverige.

Läckta uppgifter från Wikileaks visar att de moderata partitopparna var väl medvetna om vad de gjorde när de på åtta år öppnade gränserna och släppte in nästan en miljon invandrare.

Det började med före detta statssekreterare Mikael Sandström, numera seniorrådgivare på PR-byrån Prime Group. Han var statsminister Fredrik Reinfeldts (m) närmaste man under hela alliansregeringens maktperiod 2006-2014 och bistod honom lojalt och energiskt i hans folkutbytesprojekt.

Att byta ut den svenska befolkningen – en strålande idé

Mikael Sandström sparade ingen möda för att på bara åtta år avsevärt och för all framtid förändra Sveriges demografi genom att stå Reinfeldt bi i att importera närmare en miljon invandrare från jordens mest våldsamma och dysfunktionella muslimska länder. Såvitt känt yttrade han inte ett pip till protest mot Den Stores megalomana planer under de år då han hade goda möjligheter att påverka någonting. Vi kan alltså utgå ifrån att han ansåg att Reinfeldts utbyte av den svenska befolkningen mot analfabeter från tredje världen var en strålande idé.

Totalt ansvarar Sandström för omkring 40 000 beslut och överenskommelser under alliansens åtta år, uppger han själv. För detta uppbar han inte bara en fet lön utan också alla övriga privilegier som tillkommer en statssekreterare. Äran inte att förglömma.

Han ångrar sig alldeles kolossalt

Nu ångrar han sig. Han ångrar sig alldeles kolossalt. Säger han. I min förra krönika redogjorde jag för Mikael Sandströms syndabekännelse i tidskriften Kvartal.

“Vi måste acceptera att det inte går att återvända till den politik som skapat krisen. Vi har bortsett från att det är omöjligt att ha fri eller mycket liberal invandringspolitik i ett land med en välfärdsstat och hög ekonomisk levnadsstandard, i en värld med stora ekonomiska skillnader. Om vi inte vill acceptera att det skuggsamhälle som redan finns ytterligare växer, måste vi vidta åtgärder för att hindra människor från fattiga länder att komma hit.
Varje förändring av politiken i mindre stram riktning kommer att leda till ökade migrationsströmmar till Sverige, även av personer som saknar skyddsskäl” skriver Sandström.

Han skriver också att ”ansvaret för att situationen blev så allvarlig i Sverige är vårt eget. Flera regeringar, inte minst den som jag arbetade för under åtta år, har begått stora misstag i migrationsfrågorna.”

Heureka – vilken klarsyn! Dock undanber jag mig med eftertryck att bli inkluderad i detta ”vi” och ”vårt”. Svenska folket har aldrig blivit tillfrågat om vi vill bli utbytta mot människor från tredje världen med forntida kulturer och en religion som är fullständigt inkompatibel med svenska värderingar.

Storstäder förvandlade till regelrätta krigszoner

Ansvaret faller tungt på de politiker och journalister som utifrån sin egen agenda inte har skytt någon möda för att så snabbt som möjligt omvandla Sverige till ett mångkulturellt helvete med dagliga skottlossningar, knivskärningar, mord, våldtäkter, rån, kvinnoförtryck, hederskultur och andra importerade kulturyttringar.

Genom att målmedvetet driva en destruktiv och ansvarslös migrationspolitik de senaste 40 åren har politiker av skilda kulörer lyckats förvandla Sveriges tre storstäder till regelrätta krigszoner där dagar utan avrättningar blir alltmer sällsynta: Malmö.  Göteborg.  Stockholm.

F d finansminister Anders Borg ångrar sig

I SVT ”Min sanning” den 11 december ångrar sig före detta finansminister Anders Borg (m).  Tidskod ca 45 min.

Var det ”rätt väg”att alliansen tillsammans med miljöpartiet 2011 öppnade dörrarna på vid gavel för en till stora delar oreglerad invandring? Det måste till en rejält vänstervriden public servicejournalist – Anna Hedenmo i SVT – för att ställa en så korkad fråga.

Anders Borg, svarar – och lyssna noga på vad han säger när drygt två år har gått sedan valförlusten 2014 och han ”har haft förmånen att fundera lite grand”:

”Det har ju visat sig bli väldigt kostsamt. Hade vi vetat att det skulle komma en miljon människor till Europa, då skulle man ju inte gått i den riktningen. Då skulle man ju redan tidigare tittat på hur man kunnat strama upp regelverken.”

Invällandet och kostnaderna kom som en chock

Vilken överraskning! Invällandet och kostnaderna kom alltså som en chock för landets finansminister 2006-2014. Han har inte förstått – eller låtsas inte förstå – att om man med ekonomiska och andra incitament signalerar till hela jordens befolkning att de är välkomna att invadera Sverige utan några som helst krav på motprestation får man det man ber om. Bara politiker och journalister kan bli förvånade när migranterna väller in för att kalasa på den svenska välfärden – de flesta utan vare sig asylskäl eller ID-handlingar.

Anders Borg kostar på sig att erkänna att ”Miljöpartiet har en extrem uppfattning i frågan som inte fungerar i praktiken.”

De ifrågasatte inte partiledarens galna revansch

Var Invandringspartiet Extremisternas uppfattning okänd för regeringen 2011? Naturligtvis inte. De har aldrig försökt dölja att de vill riva alla gränser och ha fri invandring och fri plundring av välfärdsstaten. Anders Borg och Mikael Sandström var lika medvetna om det 2011 som de är nu. Men de ifrågasatte inte att Fredrik Reinfeldts besatthet, hans galna personliga revansch på sitt eget multietniska ursprung, tilläts styra ett helt lands migrationspolitik. De teg och höll med. Rättade in sig i ledet.

Fortfarande 2016 sitter Anders Borg i SVT och bedyrar Reinfeldt sin stora respekt. Det är faktiskt kräkframkallande.

Reinfeldt var tydlig om samarbetet med mp

Fredrik Reinfeldt själv var mycket tydlig med att han tänkte samarbeta med mp för att isolera SD om partiet kom in i riksdagen i valet 2010.

”Vi måste kunna söka bredare lösningar och så som svensk inrikespolitik utvecklar sig är det naturligt att börja hos Miljöpartiet. Vi ska ta ansvar för att regera Sverige även med lite mer komplicerade förhållanden” sa han i Svenska Dagbladet 2009, ett år före valet.

Den orsak han uppger är ”SD:s brutala främlingsfientlighet”.

”Det går i realiteten inte att samarbeta med ett sådant parti.” (SvD)

Detta efter att folkpartiets ledare Jan Björklund deklarerat samma avsikt att samarbeta med mp, någonting som han sannolikt inte vill bli påmind om i dag.

Anna Kinberg Batra ångrar sig

Den nuvarande moderatledaren Anna Kinberg Batra, Fredrik Reinfeldts klon och skugga, ångrar sig också.

Från att i många år ha pläderat för fri invandring ”av ideologiska skäl” låter hon meddela att hon nu tänker annorlunda. Hon kommer visserligen alltid att vara ”fast övertygad om att öppenhet mot omvärlden är en överlevnadsfråga”. (För vilka? Min anm.)

”Men öppenhet betyder inte samma sak som kravlöshet. Att bejaka öppenhet mot omvärlden är inte detsamma som oreglerad invandring” lyder den bedövande klarsynen från Anna Kinberg Batra.

Under teflonet finns – ingenting

Det är någonting med hennes uppenbarelse som gör att man halkar av henne och hon går spårlöst förbi. Ytan är hal och repellerande som teflon, och under teflonet finns – ingenting. Inga tecken på liv, temperament eller själ. Personligheten är lika stark som en Barbiedockas. Hennes påstådda omvändelse lika trovärdig som muslimska utsagor med tillämpande av taqiyya.

Anna Kinberg Batra vet att bara en av fyra nyanlända som kom till Sverige 2008 har en helårsanställning i dag. 75 procent har det inte. Det skulle kunna leda till eftertanke kring vilka människor som släppts in i Sverige och på vilket sätt det gagnar vårt land att majoriteten kommer från havererade muslimska krigszoner och har låg eller ingen utbildning alls.

Anna Kinberg Batra har fattat absolut noll

Men för AKB beror fiaskot bara på att ”alliansregeringen misslyckades med integrationen”. Det vill säga: om man trots decennier av misslyckanden öser ännu fler hundratals miljarder över integration blir det plötsligt möjligt att banka ner runda klossar genom fyrkantiga hål och tvärtom.

Människor kommer att förändras mirakulöst. Med lite integration blir oanställningsbara analfabeter från tredje världen plötsligt rena vinstlotten.

Simsalabim! I denna enda mening avslöjar Anna Kinberg Batra att hon har fattat absolut noll av de ”utmaningar” (läs: olösliga problem) som hon och de övriga i alliansen har pådyvlat Sverige.

”Anna såg till att alla dansade efter Reinfeldts pipa”

Den före detta moderaten Fredrik Antonsson skriver på sin blogg ”I otakt”:

”Gruppledaren Anna höll ordning på den interna debatten i riksdagsgruppen och såg till att alla moderata ledamöter dansade på partilinjen efter Reinfeldts pipa. Gruppledaren Anna piskade upp dem som signalerade att de hade andra synpunkter där och då, sådana synpunkter som Kinberg Batra har gjort till sina här och nu. När Reinfeldt pratade på Norrmalmstorg om ”Öppna hjärtan” klappade Kinberg Batra händerna på ett sätt som hade gjort Nalin Pekgul grön av avund.

Men det var då. Nu ångrar sig Anna Kinberg Batra. (…) Orden ”förlåt” eller ”ursäkta” finns dock inte med i debattartikeln.”

En företagsledares brev till Anna Kinberg Batra

En av mina läsare, en företagsledare som alltid har röstat på moderaterna men fått nog av partiets svek, har låtit mig ta del av ett brev som han har skickat till Anna Kinberg Batra. Med brevskrivarens tillåtelse återger jag några citat ur brevet. Denne representant för näringslivet speglar ett missnöje och en besvikelse som enligt honom är vida spridd bland landets företagare.

”Hej Anna!

Du och Tomas Tobé konstaterar att ”det är tydligt att kvaliteten och effektiviteten i integrationsarbetet måste höjas”. Okej, det håller nog samtliga med om.

Varför det? Ni har drivit en politik över våra huvuden som inneburit att hundratusentals människor har flyttat hit som jag inte har någonting gemensamt med alls. Varför skulle jag vilja ha mer integration med dem? “Integration” är när ni politiker vill använda svenskar som kanonmat för att lösa de problem som ni har ställt till med.

Jag tycker ni först skall integrera er själva i utanförskapsområdena, integrera era barn och barnbarn i skolorna där. Det var ju ni som såg till att det blev såhär och det är ju ni som har besjungit värdet av “mångfalden” i alla år. Sedan kan ni komma och fråga oss andra om vi vill dra vårt strå till stacken. Fast jag kan ge dig svaret redan nu, det är vi inte intresserade av.

Vore det lite ruter i dig skulle du se till att vi får stora invandrarförläggningar om minst 5 000 personer/förläggning på Östermalm/Vasastaden/Södermalm samt Danderyd respektive. Ovanpå det behövs det en till moské, förslagsvis på Nytorget. För erhållandet av parkeringsplatser i tillräcklig grad jämnas kvarteret väster om torget med marken. Restaurangerna Urban Deli samt Nytorget 6 samt ett tiotal andra ryker all världens väg.

Kläm in en moské i Djursholm också när du ändå har ångan uppe. Det skulle göra djursholmarna gott att få lite andlig spis redan vid 5.30 på morgnarna när muftin vrålar ut sitt budskap över nejden. Det ekar bra över vattnet. Då kan kanske Lidingöborna också få sin beskärda del.

Du satsar hellre på invandrarröster än på en röst från mig som alltid röstat på moderaterna. Jag är ju trots allt bara svensk. Numera en andra rangens medborgare i mitt eget land (som jag förstår att jag felaktigt betraktar det). Detta trots många skattemiljoner erlagda från mig personligen/mina företag samt alla anställda samt min lojalitet mot mitt Sverige. Ett Sverige jag får höra att din föregångare säger inte längre är mitt utan tillhör människor från helt främmande kulturer som kommer hit “mitt i livet”!”

Tobias Billström – den ende som protesterade

Näste man till rakning är Tobias Billström (m) som var alliansregeringens migrationsminister under båda mandatperioderna. Han är den som avviker i Ångerparaden, eftersom han är den ende i den moderata ångerkvartetten som under pågående maktinnehav faktiskt gjorde ett försök att gå emot Fredrik Reinfeldts fanatism.

Tobias Billström ledde en arbetsgrupp i integrations– och migrationsfrågor. Han reste runt i landet och lyssnade till väljarnas synpunkter. I början av februari 2013 dristade han sig till att använda det förbjudna ordet ”volymer”.

”Vi ska komma ihåg att de volymer av människor som kommer till Sverige påverkar båda dessa områden. Jag och andra partiföreträdare har rest mycket i landet under hösten, förberett arbetsgruppen och fångat upp synpunkter bland våra medlemmar och våra väljare. De är väldigt tydliga med att de vill ha förändringar i migrations- och integrationspolitiken.”

Uppläxad under förödmjukande former

Det lilla ordet ”volymer” räckte för att helvetet skulle braka loss. Kritiken både inom och utom det egna partiet var skoningslös. Billström hade uttalat det onämnbara och blev offentligt och under förödmjukande former uppläxad och tagen i örat av Fredrik Reinfeldt. Med trosvissheten hos en religiöst troende sektledare predikade Reinfeldt än en gång sitt credo:

”Invandring berikar Sverige.”

Tobias Billström talade sedan aldrig mer om volymer.

”Nästan allt tolkades som illvilja”

Nästan fyra år senare säger han i en intervju i Aftonbladet:

”Det var mycket svårt att diskutera de här frågorna på ett balanserat sätt. Nästan varje antydan att man ville förändra eller förbättra möttes med påståenden om att det fanns illvilja.”

”Vårt parti förmådde inte ta den oro som fanns bland medborgarna på allvar. Och att man inte omsatte det i förslag som kunde vinna väljarnas förtroende. Den eftervalsanalys som partiet gjorde bekräftar det. Det var en av de punkter där vi föll igenom.”

Billström valde att stanna kvar under piskan

Efter den offentliga örfilen 2013 hade Tobias Billström ett val. Alternativen var:

1. Avgå och bygg upp ett nytt liv.

2. Stanna kvar och bedriv politik emot din egen övertygelse.

Som vi vet valde Tobias Billström det senare alternativet. Han valde att stanna kvar under Fredrik Reinfeldts piska och därmed förnedra sig själv ännu mer.

Börja ordna kön till kölappsautomaten

Ångerparaden leds alltså av fyra moderater som alla hade högt uppsatta poster i alliansregeringen under många år. En statssekreterare, en migrationsminister, moderaternas gruppledare och en finansminister, alla i kretsen närmast Fredrik Reinfeldt. De kommer inte att vara de sista som träder fram och hulkande ber om tillgift. Alla de som har medverkat till att skada Sverige irreversibelt kan börja ordna kön till kölappsautomaten. Det är bråttom, det kommer att bli rusning.

Frågan är: vad gjorde den här kvartetten under de år då de hade möjlighet att göra något åt det galopperande migrationsvansinnet? Hostade de ens till på något sammanträde i riksdagsgruppen? Opponerade de sig mot sin uppenbart besatte partiledare?

Svar nej. Detta är Ångerparaden UPA, utan personligt ansvar.

Ledsen att behöva rycka undan räddningsplankan

Återstår den sista räddningsplankan: Var de ovetande om vad de gjorde? Förstod de inte konsekvenserna av den öppna gränser-politik de bedrev? Var de helt enkelt okunniga?

Jag är ledsen att behöva rycka undan plankan under fötterna på ångrarna, men de som nu tvår sina händer visste utomordentligt väl vad de gjorde. I motsats till vad Anders Borg påstår i SVT ”Min sanning” var de väl medvetna om de katastrofala konsekvenser deras politik skulle komma att få för landet. Allt annat vore att underteckna ett underkänt IQ-test på sig själva.

Läckta dokument avslöjar full vetskap

Moderata ministrar visste att massinvandring från Mellanöstern påverkar Sverige på ett ödesdigert sätt. Det avslöjar läckta dokument från Wikileaks, återgivna i en artikel av Mikaela Åkerman i Svenska Dagbladet den 21 januari 2011.

Artikeln publicerades alltså bara några veckor innan alliansregeringen ingick den hjärnsläppspräglade migrationsöverenskommelsen  med mp i mars 2011.

Det stora bekymret var den irakiska invandringen

Den 2 september 2007 reste utrikesminister Carl Bildt (m) och migrationsminister Tobias Billström (m) under största möjliga hemlighetsmakeri till Irak och träffade den amerikanske ambassadören Ryan Crocker. Med på mötet var, förutom Bildt och Billström, även utrikesrådet Björn Lyrvall och Sveriges ambassadör i Irak, Niclas Trouvé, som då var stationerad i Jordanien.

Det huvudsakliga bekymmer som Carl Bildt tog upp vid mötet i Bagdad var – enligt det hemligstämplade dokumentet – den irakiska invandringen till Sverige.

Sverige är ett av de länder i världen som har tagit emot flest flyktingar från Irak. Förra året bodde cirka 126 000 irakiska invandrare i Sverige. Enbart Södertälje har tagit emot fler irakier än USA och Kanada tillsammans.

”Invandringsproblemet skulle skena okontrollerat”

Utrikesminister Carl Bildt berättade för Ryan Crocker att man i Sverige väntade omkring 20 000 asylansökningar från irakier under 2007. Av dessa beräknades man bevilja cirka 74 procent, närmare 15 000.

”Utan ett regelverk för att skicka tillbaka tillståndslösa skulle invandringsproblemet skena okontrollerat i ett land med nio miljoner invånare” ska Bildt ha konstaterat enligt dokumentet.

De svenska ministrarna ska enligt amerikanerna dessutom ha påpekat att de flyktingar som anlänt till Sverige efter 2003 var svårare att integrera i samhället, eftersom de kom ”blottställda, lågutbildade, och utan yrkes- eller språkkunskaper”.

”Bildt och Billström nämnde också flera mycket uppmärksammade hedersrelaterade mord som utlöst fler krav från svenska folket på hårdare invandringspolitik” förklarar man vidare i rapporten.

Bildt och Billström hade full insikt 2007

Varken Carl Bildt eller Tobias Billström har velat kommentera uppgifterna i rapporten. Men det är uppenbart att Bildt, som var statsminister i den borgerliga regering som 1991-94 upphävde det socialdemokratiska Luciabeslutet från 1989 och öppnade Sveriges gränser för massinvandring från Balkan, liksom Tobias Billström 2007 hade full insikt om att i synnerhet utomeuropeisk invandring var till stor skada för Sverige.

Detta visar att ledande moderater redan efter ett års regeringsinnehav var väl medvetna om de samhällsskadliga följderna av massinvandring från avlägsna och med Sverige inkompatibla kulturer. Ändå gjorde de som de gjorde. Ändå lät de Fredrik Reinfeldt hållas när han kastade landet in i en katastrof som det kommer att ta decennier att reparera – om det ens är möjligt.

De politiska hororna säljer sin själ

Det finns ett ord för människor som säljer sig själva mot materiella belöningar: fnask. Men riktiga fnask förespeglar aldrig någon att de säljer något mer än sin kropp. Det är en affärsuppgörelse på raka villkor.

De politiska hororna säljer sin själ mot sociala och pekuniära belöningar. Säljer de sig dessutom mot bättre vetande, i full vetskap om att de tillfogar sitt land och sitt folk irreparabla skador, finns det ett annat passande ord: landsförrädare.

”Ett stort antal människor har skapat Sveriges största kris”

”Samtidigt bör vi komma ihåg att de var långt ifrån ensamma. Ett stort antal människor i makthavande och opinionsbildande ställning har bidragit till den utveckling som skapat det moderna Sveriges kanske största kris. Kön till det offentliga biktbåset borde ringla lång” skriver Arvid Nilsson på Det goda samhället.

”När bristerna mellan vision och verklighet nu blir allt tydligare kommer trycket att öka. En växande skara kommer att lämna gamla allianser och byta sida. Sannolikt kommer denna grupp med tiden att innehålla individer från vitt skilda politiska läger. Vi kommer att få höra allt fler erkännanden från personer som ägnat sig åt åsiktsprostitution långt efter att de insett problemen.”

Tiden för tomma ord och urskuldanden är förbi

Ska vi säga tack och amen till deras ursäkter? Vilket förtroende förtjänar de politiska fnasken? Inget alls om du frågar mig. No mercy. Efter den totala samvetslöshet inför Sverige och svenska folket som de här personerna har visat under minst tio års tid har vi rätt att vara djupt misstänksamma. Ett vältajmat vältrande i tjära och fjädrar handlar mer om försök att profilera sig inför en fortsatt politisk karriär än om uppriktig ånger.

Vad ska vi med deras ånger till? På vilket sätt hjälper den oss? Tiden för tomma ord och urskuldanden är för länge sedan förbi. Väljarnas förtroende är förbrukat, vår tolerans och vårt tålamod körda i botten.

Nu krävs osentimentala beslut om repatriering

Det är hög tid för alla ansvariga att kavla upp ärmarna och omsätta sina insikter i praktisk handling. Om Sverige ska kunna fås på fötter igen krävs osentimentala beslut och verkställande av repatriering i stor skala. Inte ens SD vågar tala om det, men de politiker som inser nödvändigheten av att sända tillbaka människor med en uppenbart destruktiv och våldsam agenda till deras hemländer kommer att få ett genombrott i väljaropinionen.

Börja med repatriering av tre stora grupper:

De som har fått avslag på sin asylansökan och uppehåller sig illegalt i landet.

De som har lurat till sig uppehållstillstånd på falska grunder genom inga eller falska ID-handlingar. Asylbedrägerierna är enorma.

De som har begått brott som renderar dem frihetsberövande påföljd.

Utvisning. Ingen pardon.

Friska vuxna som varken vill utbilda sig eller arbeta och försörja sig själva utan tydligt visar sin avsikt att utnyttja bidragsförsörjning bör efter en prövotid också utvisas.

Medan vi gav bort Sverige

Bortsett från rena diktaturer torde svenskarna vara det folk som har låtit sig bedras, bespottas och förtryckas mest av alla. Vi är ingalunda utan eget ansvar.

Medan vi gav bort Sverige
Fortsatte vi sköta våra arbeten.
Vi källsorterade våra sopor.
Vi betalade plikttroget vår skatt.
Vi lagade mat och diskade.
Vi bytte blöjor på våra barn.
Vi löste korsord och tittade på “Let’s dance” och “Så ska det låta”. Och Mellon.
Vi träffade våra vänner över en matbit och några glas vin.
Till jul hängde vi upp nya gardiner.
När vårsolen tittade fram tvättade vi våra bilar.
Vi köpte ny dammsugare som var mycket bättre än den gamla.
Vi köpte ny tv som var mycket bättre än den gamla.
Vi låtsades inte se asylboendet som plötsligt öppnade en bit ifrån oss.

…märkte vi nästan ingenting förrän det var för sent.

Av Julia Caesar

Tidligere kronikker af samme forfatter

DONERA TILL JULIA
Swish 073 594 52 69

Bankgiro 111-9072

IBAN-nummer SE 89 9020 0000 0902 4239 4290

Swift-BIC- kod ELLFFESS
Varmt tack för din gåva!