8
okt
Seneste opdatering: 9/10-09 kl. 0112
13 kommentarer - Tryk for at kommentere!

Den dag Al-Jazeera fremstiller Danmark som et paradis for muslimer, bliver vi for alvor bekymrede. (Se f.eks: “ Imam: Sweden is the best Islamic state now,“).  DĂ„rlig reklame kan vĂŠre  bedre end ingen. En af Al-Jazeeras anker er, at MellemĂžsten ikke lĂŠngere frit kan dumpe sit befolkningsoverskud og sine  uĂžnskede fundamentalister til 43.000 km 2 dansk jord. Vi kommer over det. Man skal forestille sig det omvendte: en dansk dokumentar, der flĂŠber over at danskere ikke lĂŠngere kan emigrere til Quatar efter behag og fĂ„ fuld adgang til en veludviklet velfĂŠrdsstat. Nej, vel ?

ScreenShot034

InstruktĂžren af den film, der i aften pĂ„ Al-Jazeera fremstiller Danmark som et racistisk mareridts-samfund, lavede sĂ„ sent som sidste Ă„r en film, der beskrev Danmark som trygt og idyllisk. (A long journey home.) Den arabiske nyhedsstation Al-Jazeera sender i aften i den bedste sendetid en dokumentarfilm, der i 50 minutter beskriver Danmark som et racistisk og fordomsfuldt land, der tager afstand fra muslimer. Filmen vil blive set af millioner af mennesker i hele verden, og bekymringen er stor hos Udenrigsministeriet. Men ironisk nok lavede selv samme instruktĂžr, Awad Joumaa, sidste Ă„r en film, der beskrev Danmark som det modsatte: Nemlig trygt og idyllisk.Filmen handler om hans far, Hussein, der har boet i danmark i en stor del af sit voksne liv. I filmen fĂžlger man hans rejse tilbage til hjemlandet Libanon. I filmen siger faren: Danmark har givet os meget. Vigtigst af alt har landet givet os tryghed. Vi opdagede demokrati og personlig frihed. Vi fik et hus og uddannelse til vores bĂžrn. Men sĂžnnens taknemmelighed kan altsĂ„ ligge pĂ„ et lille sted. Fra kĂŠrlighed til had pĂ„ et Ă„r. FilminstruktĂžr ĂŠndrede holdning pĂ„ et Ă„r (Al Jazzera: A Journey home, Al Jazzera, april, Danmark har en radikal regering og Gang-related violence mars streets of Denmark. Denmark’s strict immigration regulations.)

ScreenShot037

Mens vi venter pÄ fredagsbÞnnen og den arabiske gade

DR vĂŠrt Nikolai Sommer: “Har vi danskere fĂ„et et ekstra problem i MellemĂžsten, eller har vi faktisk mest et problem med den fĂžrte politik i Danmark”. Vi har et problem, mener SFĂ©ren Fathi el Abed, og stĂžtter sig pĂ„  den svenske bĂžrnebogsforfatter Lena Sundström. Vist har vi problemer, men det ligner ikke dem el Abed og hans parti beskriver. Eller Nikolai Sommer.

Naser Khader: Filmen om Danmark vises pÄ Al-Jazerra i aften kl 19 dansk tid. Skal ses den. Traileren er desvÊrre meget slem! HÄber ikke at filmen ligner traileren. Det er ikke fair over for Danmark. Jeg skal kommentere filmen i aften pÄ Deadline kl 22.30. Det interessante er, hvordan imamerne reagerer i morgen, nÄr de holder deres fredagsprÊdikner. HÄber de maner til besindighed, og ikke de optrapper konflikten. DR 2  Deadline

Inflation i eksperter

Man undres tit over den Ăžjensynlige harmonisering mellem journalistiske floskler og standardvendinger, isĂŠr de dĂ„rligste af dem. “Utilpassede” og den besynderlige ellipsis “anden etnisk oprindelse” er et par af dem vi har udsat for spot og forhĂ„nelse. At der findes en hemmelig EU-manual i dĂ„rligt skrivearbejde for journalister er nok at strĂŠkke den for langt. Vi taler snarere om et selvbekrĂŠftende miljĂžs ekkokammer. Jeg har en fornemmelse af at ordet “ekspert” er gĂ„et fuldstĂŠndigt i selvsving hos bladsmĂžrerne pĂ„ det seneste. I takt hermed er graden af visdom i diverse ekspertudsagn ogsĂ„ for drastisk nedadgĂ„ende (LFPC).

[…] JĂžrn Beckmann er tidligere mangeĂ„rig chef for klinisk psykologisk afdeling pĂ„ Odense Universitetshospital. Til Jyske Vestkystens netavis, jv.dk, siger han, at Kirsten Bay Andersens morder er ubegavet, nĂ„r han efterlader hendes tĂžj i en container. “En begavet morder havde ogsĂ„ bundet tĂžjet til noget beton og smidt det i havet,” siger JĂžrn Beckmann til jv.dk. […]

Ud over at vĂŠre ubegavet giver JĂžrn Beckmann fĂžlgende karakteristik af en mand, der begĂ„r en sĂ„dan forbrydelse. “Det er en enormt kynisk person, der begĂ„r et mord og binder beton til offeret og drukner det. Han skulle have opfyldt nogle kliniske behov, der er meget skrĂŠmmende,” siger han til jv.dk. […] Ekspert: Kirsten-morder er ubegavet

Blik ned i afgrunden

RetfĂŠrdighedspartiet Socialisterne. Hvad er  retfĂŠrdighed ? Det er nĂ„r man kĂžber for 70 kroner, betaler med 100 og fĂ„r 30 tilbage, sĂ„vidt vi ved. MĂžd en militant indvandrer til Sverige,  der nyder godt af en universitetsuddannelse, men alligevel vil torpedere det samfund, der giver ham husly og smĂžr pĂ„ bĂždet. Afzelius og Wiehe var velfĂŠrdsteoretikere og romantikere, som ville revolutionere et samfund, der var i sit absolutte zenith. Det taler for sig selv. Den lille nazist, musikalske sergent og medlĂžber Herbert von Karajan kom engang til at sige noget klogt: “Et symfoniorkester er som en Jumbo-jet i luften. Hvis den flyver – forstyr den ikke.” Karajan havde flyvercertifikat og Sverige er om ikke Jumbo, sĂ„ endnu en hĂžjtudviklet jetmaskine selvom det taber fart og hĂžjde.

“Det handlar inte om att vinna ett val. Vi vill helt enkelt att samhĂ€llet ska förvandlas genom en revolution, inte genom parlamentarism.”, sĂ€ger Ammar Khorshed. Han tar avstĂ„nd frĂ„n stenkastning, men inte av moraliska skĂ€l utan helt enkelt för att det inte gagnar kampen.  De frĂ„gorna kan inte separeras frĂ„n allt annat. Grogrunden till rasismen Ă€r nedmontering av vĂ€lfĂ€rden. Arbetslösheten gör att det finns ett missnöje som riktas mot svag grupp i samhĂ€llet, flyktingar till exempel. Det har vi sett mĂ„nga exempel pĂ„ i historien och det Ă€r inget som Ă€r unikt för Sverige. Vad jag vill uppnĂ„ med kampen mot rasism och för flyktingars rĂ€ttigheter Ă€r att dra paralleller till den högerpolitik som förs av dagens regering men Ă€ven av sossarna de senaste 20- 25 Ă„ren. SĂ„ vad jag vill uppnĂ„ Ă€r helt enkelt dra parallellerna och fĂ„ med folk i kampen mot högerpolitiken och i slutĂ€ndan utmana kapitalets makt över samhĂ€llet. Vilket Ă€ven Ă€r en kamp för ett socialistiskt samhĂ€lle. Möte aktivisten Ammar Khorshed

Kleresiet Man skulle tro at fordrivelsen af en prÊst fra et kÞbenhavnsk  sogn ville ringe  journalisters alarmklokker, eller i  det mindste nysgerrighed, men det er ikke  sket. Kun lidt her:

Samme uge som sogneprÊsten i Tingbjerg , Ulrich Vogel, mÄtte opgive sin prÊstebolig pÄ grund af jÊvnlige overfald og indbrud, er Simon Emil AmmitzbÞll, der for tiden er folketingsmedlem for Liberal Alliance, rykket til angreb pÄ den gudstjeneste, der hvert Är afholdes i Christiansborg Slotskirke i forbindelse med Folketingets Äbning. Jo, det gÊlder sandelig om at prioritere sine politiske udmeldinger. AmmitzbÞll vil i religionsfrihedens navn have stoppet gudstjenesten for folketingsmedlemmer. Nu er der sÄdan set ganske mange gode grunde til at adskille stat og kirke , men spÞrgsmÄlet er, hvorfor Liberal Alliance sÄ vÊlger en af de dÄrligste?  Peter Kurrild-Klitgaard.

Afpresning eller apologi

Dette er jo en noget anden kausalitet end vi gerne bliver prĂŠsenteret for: Vold og hĂŠrvĂŠrk i ghettoerne skyldes at de unge keder sig og mangler “tilbud” pĂ„ sunde frihedsaktiviteter (LFPC).

Bander griber til brandattentater for at skrĂŠmme rivaliserende grupper, demonstrere magt eller for at true kommunerne til at oprette sĂŠrlige tilbud til dem.[…]

Socialmedarbejder Stig Bo Kristensen fra boligselskabet AKB fÊrdes dagligt i TÄstrupgÄrd:

»Der er knĂŠgte, som forsĂžger at give indtryk af uro for derved at opnĂ„ gevinster. Det kan eksempelvis vĂŠre Ăžnsket om en klub,« siger Stig Bo Kristensen, der understreger, at han ikke har kendskab til gerningsmĂŠndene bag tirsdagens brandattentat. […] Bander bag brandattentater

Herta MĂŒller: En samtidserfaring

Dagens Nobelprisvinder af Thomas Nydahl

I en intervju gjord 2005 sĂ€ger Herta MĂŒller att hon misstror sjĂ€lva sprĂ„ket, ”eftersom jag har upplevt att man kan göra allt med det som man kan göra med mĂ€nniskan. SprĂ„k kan göra stor skada”. Denna slutsats ter sig alldeles rimlig mot bakgrund av Nobelpristagarens eget liv, som tillhörig den tysksprĂ„kiga minoriteten i en av östblockets hĂ„rdaste diktaturer, Ceausescus RumĂ€nien. I detta bisarra land, möjligen bara övertrumfat av Enver Hoxhas Albanien, var sprĂ„ket livsfarligt. Det som fick sĂ€gas bestĂ€mdes av kommunistpartiet och den allsmĂ€ktige ordföranden. Andra sprĂ„kliga uttryck betraktades med misstro och fientlighet. MĂŒller har berĂ€ttat att ett sĂ„ oskyldigt ord som ”resvĂ€ska” klipptes bort av censuren ur hennes debutroman Flackland, ordet kunde ge associationer till emigration och flykt.

Herta MĂŒller föddes 1953 i en liten by i Banatdistriktet, dĂ€r RumĂ€nien, Ungern och det forna Jugoslavien möttes, i den tysksprĂ„kiga minoriteten i. Hon studerade germanistik och rumĂ€nsk litteratur vid universitetet i Timisoara – en av de legendariska upprorsstĂ€derna mot diktaturen – och blev en del av Auktionsgruppe Banat som samlade rumĂ€nsk-tyska skribenter vilka hĂ€vdade yttrande- och tryckfriheten. Hon flydde födelselandet redan 1987 för dĂ„varande VĂ€sttyskland och Ă€r alltjĂ€mt bosatt i Berlin.

I mitten av 1990-talet fick jag en inbjudan att tillsammans med Agneta Pleijel, Gabriela Melinescu och Dan Shafran besöka det postkommunistiska RumĂ€nien för samtal med författare och förlagsmĂ€nniskor. Av hĂ€lsoskĂ€l tvingades jag avstĂ„ och Thomas Kjellgren tog min plats. Av det kom det ut tvĂ„ viktiga saker: dels ett temanummer av tidskriften Ariel med titeln Vi har inte kysst stöveln, dĂ€r Kjellgren tillsammans med Melinescu, Shafran och Inger Johansson presenterade en rad spĂ€nnande rumĂ€nska författarskap. Samtidigt utgav jag Kjellgren egen bok Att framkalla det mĂ€nskliga, dĂ€r han bland annat presenterar just Herta MĂŒller. I essĂ€n om henne sĂ€ger han bland annat att hennes landskap Ă€r ett nedslĂ€ckt Flackland som med sin smĂ€rta och grymhet har sin motsvarighet i mĂ€nniskornas inre, i ett slags förstummad och förlamad vĂ€ntan. Kjellgren Ă„terger en mycket mörk sida hos MĂŒller, som Ă€r viktig inte bara som vittnesmĂ„l om ett förflutet, utan ocksĂ„ som en förmedling av insikten om mĂ€nniskans tillkortakommanden och öden: ”Den tuktade vegetationen – bilden av en diktaturockuperad vĂ€xtlighet – Ă„terkommer medvetet i Herta MĂŒllers böcker. I rovlanden vĂ„ldtas kvinnorna. Doftar hĂ€r nĂ„got i denna trakt, förutom fukten, sĂ„ Ă€r det av vallmo och död”.

Redan 1985 introducerades MĂŒllers författarskap för svenska lĂ€sare. Det skedde med debutromanen Flackland. DĂ€refter har det kommit bĂ„de romaner och mer essĂ€betonade böcker, sammanlagt en dryg handfull. Till de poetiskt mĂ€rkvĂ€rdiga böckerna hör Barfota februari (1989), Resande pĂ„ ett ben (1991) och Kungen bugar och dödar (2005). Den senare Ă€r en sjĂ€lvbiografiskt prĂ€glad berĂ€ttelse, med starka inslag av skrĂ€ck och klaustrofobi. Det finns nĂ„gra scener i den som etsat sig fast i mitt minne. Fyra Ă„r efter lĂ€sningen finns bilderna kvar knivskarpa i minnet: av hur hon grips av den förhatliga sĂ€kerhetstjĂ€nsten Securitate och förhörs om sina möten. SĂ€kerhetsmĂ€nnen griper MĂŒller under en resa och för henne av tĂ„get, tar ifrĂ„n henne biljett och pass och börjar förhöra henne. SjĂ€lv Ă€r hon pĂ„ vĂ€g till Bukarest, för att trĂ€ffa sin tyske förlĂ€ggare. Man vill veta allt som planerats för mötet. Men i sin vĂ€ska, som ju ocksĂ„ ska genomsökas, har hon ett brev till Amnesty International, dĂ€r ocksĂ„ namnen pĂ„ i RumĂ€nien gripna personer finns med. BĂ„de MĂŒller och de personer som fanns med pĂ„ listan skulle fĂ„ flerĂ„riga fĂ€ngelsestraff om brevet hittades. Men sĂ€kerhetsmĂ€nnen försöker testa henne, genom att slĂ€ppa henne fri pĂ„ perrongen, men utan biljett och pass, i förvissningen om att tĂ„get skulle gĂ„ vidare utan henne. MĂŒller fruktar för sitt liv, att man helt enkelt ska döda henne och sedan kalla det ”sjĂ€lvmord”. Denna hĂ€ndelse förföljer henne. NĂ€r hon Ă„ker tĂ„g grips hon Ă„nyo av skrĂ€cken. Diktaturens kanske starkaste vapen, medborgarnas skrĂ€ck, har satt sig i bĂ„de kropp och sjĂ€l. Den person som figurerar sĂ„ starkt i tĂ„gberĂ€ttelsen, Inge Wenzel pĂ„ vĂ€g till Rimini, visar sig vara en affisch. Den bilden var utbytbar men kom sedan att förfölja MĂŒller. Hon togs med hem och fick pryda en vĂ€gg i författarinnans sovrum.

PĂ„ ett mĂ€rkligt och kusligt sĂ€tt tycks mig denna berĂ€ttelse sammanfatta hela Herta MĂŒllers författarskap. Den visar pĂ„ den moderna, tekniskt drivna, diktaturens grepp om mĂ€nniskan, som fĂ„r henne att tveka om vad som Ă€r verkligt och vad som bara Ă€r fantasi eller bild. Verkligheten Ă€r nĂ„got man aldrig kan vara sĂ€ker pĂ„ eller lita till. I kommunistpartiets RumĂ€nien var det mesta sken: propagandabilder, förhĂ„llningsregler, censur, övergrepp och fysisk utplĂ„ning.

Men man gör ett stort misstag om man tror att allt Ă€r över i denna vĂ€rld bara för att Ceausescu och andra partidiktatorer störtats. Moderniteten Ă€r sig lik, Europa Ă€r en kontinent som plĂ„gas av andra sorters förtryck, och mer subtila former av tankekontroll. I den mĂ€rkvĂ€rdiga Idag hade jag helst inte velat trĂ€ffa mig sjĂ€lv (pĂ„ svenska 2007) fĂ„r vi t.ex. stifta bekantskap med alkoholen och vad den gör med mĂ€nniskor. ”Spriten tar bort dagen och natten fyllan” skriver hon och stĂ€ller den drickandes flykt mot den nyktres besök i förhörsrummen. Vilka Ă€r mĂ€nniskornas alternativ: ska man behöva fly rent fysiskt, rĂ€cker det inte med att gĂ„ ner sig i galenskapen?

Maktlösheten som lyser sĂ„ starkt frĂ„n varje text av Herta MĂŒller kunde lika gĂ€rna ha skildrats av en mĂ€nniska utanför öststaterna. Maktlösheten Ă€r det som förenar oss. NĂ€r vi lĂ€gger enkronor i insamlingsbössorna och blĂ€ndas av den egna godheten, gör vi det för att vi saknar kunskaper om den raffinerade apparat som gör nödhjĂ€lp till en del av mottagarens beroende. NĂ€r vi skriver bloggar och insĂ€ndare tror vi att vi talar till andra Ă€n oss sjĂ€lva. NĂ€r vi lĂ€gger valsedlarna i lĂ„dorna tror vi oss pĂ„verka skeenden, medan vi sannolikt bara medverkar till marginella personförĂ€ndringar i de parlamentariska församlingarna. Inför en sĂ„dan uppgivenhet och maktlöshet fyller Herta MĂŒller – pĂ„ samma sĂ€tt som den tidigare nobelpristagaren Imre KertĂ©sz – en viktig roll. Det Ă€r inte sĂ„ att hon dunkar oss uppmuntrande i ryggen, snarare bidrar hennes texter till att genomlysa mörkret, göra dess mekanismer tydligare. I detta slags svartsyn finns ocksĂ„ en klarsyn: sĂ„ hĂ€r förhĂ„ller det sig med den moderna mĂ€nniskan, detta Ă€r hennes villkor, och med insikten om det kan vi förhĂ„lla oss bĂ„de till vĂ„ra egna privata liv, och vĂ„r plats i kollektivet. Det Ă€r inte lindrande. Det Ă€r rentav smĂ€rtsamt. Men det Ă€r samtidigt en hĂ„llning som i sin illusionslöshet gör tillvaron möjligare att uthĂ€rda.

Leonard Cohen sĂ€ger i sin framtidsvision – The Future – att vi har mord att vĂ€nta oss. Man kunde sĂ€ga att detta mord – massmordet – ocksĂ„ prĂ€glat hela 1900-talet och att det vore dumt att tro att vi ens börjat skaka av oss erfarenheterna frĂ„n förintelsen, gulag och alla de lĂ€ger, celler och gravar dit mĂ€nniskor förts för att de haft fel hudfĂ€rg, nationalitet, Ă„sikt, bakgrund eller för att de bara varit instrument för en specifik maktordning. Är det nĂ„got MĂŒller förmĂ„r, sĂ„ Ă€r det att i prosa, poesi och essĂ€istik visa pĂ„ hur dessa samband kan se ut. Om Cohen erbjuder en dyster profetia sĂ„ förmĂ„r MĂŒller beskriva den som samtidserfarenhet.

Thomas Nydahl

Information: Hun skriver pÄ fortidens vrede

0 0 vote
Article Rating


DonĂ©r engangsbeløb?Kan du forpligte dig til fast betaling?

13 Comments
Most Voted
Newest Oldest
Inline Feedbacks
View all comments
JensH
JensH
11 years ago

@Johansen

“Awad Joumaa har sin frie ret til og kunne passende flytte til Libanon, hvor faderen kommer fra.”

Jeg ved ikke om faderen kom fra Libanon, men Awad Joumaa er ifĂžlge denne artikel fra Ekstra Bladet rejst hjem til Vest-bredden:

“Han har mĂždt instruktĂžren af filmen et par gange. Han boede i Århus, inden han rejste tilbage til Vestbredden.”

http://ekstrabladet.dk/nyheder/samfund/article1235745.ece

Johansen
Johansen
11 years ago

Hvis Danmark er et racistisk og fremmedfjendsk land, hvorfor ser vi sÄ en stadig strÞm af familiesammenfÞringer og flygtninge hertil primÊrt fra den islamiske verden?
Awad Joumaa har sin frie ret til og kunne passende flytte til Libanon, hvor faderen kommer fra.

Bjovulf
Bjovulf
11 years ago

Schweitz tillader anti-minaret-plakaten.

http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/8297826.stm

Zurich allows anti-minaret poster

The SVP’s poster has divided Swiss cities

Switzerland’s biggest city, Zurich, has allowed the use of a controversial poster
which urges a ban on the building of minarets in the country.

PeterK
PeterK
11 years ago

I dette tilfÊlde er dÄrlig reklame det bedste vi kan Þnske os. Jo mindre de bryder sig om os jo bedre, man kan sÄ hÄbe at de bliver vÊk. MÄtte den dag snart komme, hvor der er en seriÞs aflÞser for olien.
MÄtte den dag ogsÄ snart komme hvor vi fÄr smidt den selvudrÄbte intelligentsia og den nuvÊrende generation af politikere pÄ porten. Nu er der snart kommunevalg, det er meget vigtigt hvor man sÊtter krydset, ikke bare partiet, men personen.

JensH
JensH
11 years ago

PĂ„ bĂ„de DR og TV2NEWS er de dybt bekymrede over om hvad denne film vil betyde for Danmarks renommĂ©. De virker helt skrĂŠkslagne ved tanken om, at Araberne mĂ„ske ikke vil kunne lide os. Personligt har jeg det lige omvendt. Jeg hĂ„ber denne film betyder, at Araberne netop fĂ„r et meget fĂ„rligt indtryk af Danmark, og de som fĂžlge deraf ikke kommer hertil for at sĂžge om asyl. MĂ„ske Film Fonden skulle bevillige penge til denne Awad Joumaa, sĂ„ han ogsĂ„ kan lave film om hvor generĂžse man er overfor indvandrere i Sverige, Norge, UK, Holland, Belgien, Tyskland og Frankrig.… Read more »

Robin_Shadowes
Robin_Shadowes
11 years ago

Gudmunsson skriver om Islamofobil: I postfacket pĂ„ jobbet idag: “Islamofobil har utformats av konstnĂ€ren Ida Dzanovic och ingĂ„r i den verktygslĂ„da mot rasism och islamofobi som ByrĂ„n för Lika RĂ€ttigheter i Kista tagit fram för att lyfta dessa frĂ„gor. Med vĂ€nliga hĂ€lsningar Sveriges AntidiskrimineringsbyrĂ„er” Hmm. Ida Dzanovic, det lĂ„ter bekant. Hon har bloggen Forum för frihet, och jag vill minnas att Jonathan Leman en gĂ„ng snabbt plockade fram nĂ„gra guldkorn ur hennes skrivande: “Du ska inte skriva för sionister och inte heller för sionistförlag!” “Jag stĂ€ller mig mot NATONALISMEN…den riktiga nationalismen som började man kalla för sionism, men som viker… Read more »

Victor
Victor
11 years ago

Jeg sidder og ser den nu. Det er faktisk meget sjovt – han har tĂžrret al jaz. En del af materialet har vĂŠret bragt fĂžr.

Som feks denne del:

http://www.youtube.com/watch?v=MBHh4Lwp5NY&feature=channel

li
li
11 years ago

Jeg syntes vi straks skal lave en del 2 af denne film, hvor vi oplyser kommende jihadkriger asyl ansĂžger om, at vi er uheldbredelige vantro hunde, og ifĂžlge skodranen kan bosiddende muslimer i Danmark ikke komme i det muslimske paradis. NĂ„r del 1 er fuld af lĂžgn, sĂ„ lad os endelig lyve sĂ„ meget i del 2 sĂ„ jihadkrigerne bliver bange for at komme herop til os vantro hunde. Endnu et jihad tricks, hvor vi nu skal presses til at begrĂŠnse vores ytringsfrihed, fordi de islamiske helvedes dyrkende lande bliver sure! Jeg tĂžr vĂŠdde min vantro hund pĂ„, at denne… Read more »

Mette
Mette
11 years ago

Hvem har betalt for filmen?

Pk
Pk
11 years ago

Har lĂŠnge undret mig. Der er ca.1.2 milliard muslimer og orderne Taknemmelighed og venlighed
indgÄr ikke i deres begrebsverden, men at smadre andre mennesker og deres lande er Êrefuldt.
Det stÄr jo ogsÄ i Ko-ranen, at de skal gÞre det.
Ran, er det ikke noget med at stjĂŠle?

Bjovulf
Bjovulf
11 years ago
Reply to  Pk

Ha, sĂ„ mĂ„ “ko-ran” jo vĂŠre kvĂŠgtyveri, ikke? 🙂

Blev man ikke hĂŠngt eller skudt for det i Det vilde Vesten?

JensH
JensH
11 years ago

Hmmm, hvilket ĂŠrinde er det egentlig den ‘dansk’-palĂŠstinensiske SF’er, Fathi El-Abed, er ude i ??? Tror han at han og de Ăžvrige herboende muslimer vil kunne ‘indkassere’ en eller anden ‘taknemmeligheds-gĂŠld’ ved at han prĂžver at gĂ„ pĂ„ Al Jazeera og modsige det billede Awad Joumaas film viser?? Fatter Fathi El-Abed ikke at vi Danskere er bedĂžvende ligeglade med “Danmarks renommĂ©” er godt eller skidt i den tilbagestĂ„ende Arabiske verden???

http://www.berlingske.dk/verden/al-jazeera-afviser-indlaeg-fra-sfer

Victor
Victor
11 years ago

Hmmm – nu kan man sĂ„ jĂ„be pĂ„, at Ekstrabladet tager et lille kig pĂ„, om Awad har oppebĂ„ret dagpenge i den periode, hvor han har lavet filmen.