“Ett synnerligen oroväckande och allvarlig attack mot polisen,” skriver tidligere anklager Sven-Erik Alhem.Boende i Hagsätra: Det ser ut som ett slagfält, Ungdomar löpte amok i södra Stockholm, Elva gripna efter attack mot polisen. Fra svensk debatforum

Jag har en bekant som arbetar med ungdomskriminalitet i Stockholm. Hen är övertygad om att nästa gång en polis dör eller allvarligt skadas i tjänsten så kommer det vara i en förort till Stockholm, Göteborg och Malmö.

Polisen tvingas regelbundet dra pistol mot ungdomar som beväpnade med tillhyggen lägger sig i deras arbete. Man vågar inte reagera på våldet man utsätts för eftersom risken för upplopp är överhängande. Det är lättare att låta bli ett ingripande. Konsekvensen blir att förorten blir ett parallellt samhälle efter gatans lag och parlament. Poliserna riskerar sina liv och sin hälsa men är för rädda för att reagera.

Per Svensson synes reaktionerne er barnlige

Af HANS RUSTAD 
Per Svensson, journalisten som skrev artikkelen i SAS-bladet, Scandinavian Traveler, der han trekker linjen fra Quisling til Fremskrittspartiet, ser ingen grunn til selvkritikk. Han mener reaksjonene er barnslige og bekrefter det artikkelen beskriver.

Svensson representerer det offisielle Sverige som mener motstandere av masseinnvandringen og omdanning av Sverige til et annet samfunn, er udemokratiske. Svensson og hans likemenn kan ikke aksepterer eller respektere at det er standpunkt og synspunkt på linje med deres egne. De stempler dem som fascister, slik statsminister Stefan Löfven og finansminister Andersson nylig gjorde.

De tegner en manikeeisk verden: sort/hvitt, oss mot dem. Sverige deltok ikke i kampen mot nazismen, men gjør det nå på etterskudd.

Det er i den ånden Svensson skriver. Han er tidligere kulturredaktør på Expressen, og skriver nå for Sydsvenska Dagbladet.

Svenskene vil være flinke, men den politiske korrektheten inviterer til en type flinkhet som ender i fanatisme. Den tiltrekker seg en egen type mennesker: humørløse, nidkjære, retthaverske, som ikke har noen skrupler med å stemple andre. De er politiske misjonærer, med et element av hevnere. Men når hevnen rammer det folket de skriver for, bidrar de til polarisering. Fascisme-linjen til socialdemokraterna øker konfliktnivået mange grader.

For Svensson var FrPs reaksjoner bare et bevis på at han har rett. SAS har trukket bladet. Det mener han åpenbart var feil. Det var heller ingen misforståelse med redaksjonen, slik pressetalsmannen antydet. De visste hva de fikk, sier Svensson til Dagbladet. Per Sandberg hadde nesten ikke ord for å beskrive hva han syntes om Svenssons karakteristikk.

– Det låter som en dårlig spøk, og Sandbergs reaksjon framstår som litt barnslig. Men dette bekrefter på en måte nettopp det jeg skriver om – konsekvensene av at høyrepopulistiske partier kommer i maktposisjon, sier han, og utdyper:

– Det er ubehagelig og veldig urovekkende at ett parti i ett nordisk land kan bestemme hva andre skal lese. Frp bekrefter min hypotese om at disse partiene har uvilje overfor andres argumenter; det er karakteristisk for denne tradisjonen.

I den åtte sider lange artikkelen, kalt «Ytterste høyres framvekst», konstaterer Svensson at Sverigedemokraterna, Dansk Folkeparti og Frp nå besitter en makt «ytre høyre» aldri har hatt før, og prøver å analysere hvordan vi er kommet dit.

Det er tydelig at redaksjonen for Scandinavian Journal ikke har noen hemninger eller motforestillinger når den politiske korrekthet går i angrepsmodus. Den tror åpenbart at dette er sannheten. Den forstår ikke at Norge er et annet sted, for ikke å snakke om Danmark.

Carl I Hagen tok et poeng da han sa at SAS er et statseid selskap som stadig trenger tilførsel av ny kapital. Her angriper man partiet til Norges finansminister. Er det klokt?

Men slike argumenter gjør ikke inntrykk på folk som Svensson. De er out on a mission.