Vil det køre i olie for Sveriges junta?

Når jeg kalder dem ‘juntaen’ er det fordi, det nogenlunde er hvad Anders Isaksson kalder dem i Den Politiske Adeln, de 20.000 personer der sidder på magten, gifter sig ind i hinandens familier, giver gode jobs til hinanden og børnene og iøvrigt giver pokker i demokratiet. Hvad der overgribende sker i disse år er, at nu blander folket sig. Grunden er internettet.

Internettet er i færd med at demokratisere Sverige. Det er ingen joke, hvad enhver der har prøvet at skrive i en svensk avis kan bevidne.  For 15 år siden var pressen vogterne ved gærdet. Det vil de stadig være, men nu er det nyttesløst og impotent. For hver dag der går mister rød-grønne svenske journalister indflydelse, og hvilken uendelig lykke. Disse tanker er ikke nye eller bare mine egne, se hvad Roland Huntford skrev for 41 pr siden. Et bud: De kan ikke hamle op med frie informationer, en titel lægen Eva Berqvist brugte på den første indvandringsmodstand i Sverige for tyve år siden.

Det er der ingen grund til at tro. 2015 bliver yderst dramatisk i Sverige. Bliver det voldeligt, er det svenske politikeres skyld. Det er de 80.000 årlige voldsforbrydelser også. Der bliver ikke arbejdsro til 2018 eller 2022. Balladen er knapt begyndt for de to uerfarne ledere Kinberg Batra og Löfvén. Efter mange års hårdhændet undertrykkelse, er protestpotentialet enormt. Den 10 januar holder Moderaterna Extra partistämma. Det moderate kommunalpolitiker Jörgen Dimenäs:

I fallet när det gäller migrationspolitiken har man likt strutsen tillsammans med de andra allianspartierna och socialisterna stuckit huvudet i sanden, vilket inte minst Decemberöverenskommelsen visar. Varför inte argumentera med politiska motståndare istället för att ställa dem utanför? Vem tjänar på det?

Fredrik Reinfelt manade till att öppna sina hjärtan istället på ett pedagogiskt sätt förklara de utmaningar och flyktingströmmar som följer av krig och korruption. Det hade exempelvis varit politiskt mod att fatta beslut som skulle kunnat ge kommunerna en ekonomisk möjlighet att på ett anständigt vis kunna stödja människor till ett värdigt boende och ett arbete för landets välmående.

Sedan kom då eftervalsdebatten där först Fredrik Reinfelt och Anders Borg stuckit svansen mellan benen och blivit osynliga. Detta istället för att ta debatten med sina politiska motståndare vad gäller exempelvis ekonomi, migrationspolitik och spelet kring budgetförslagen.

I Moderaternas fall så bör dessa främsta företrädare för detta eftervalshaveri ställa sina platser till förfogande. Detta till förmån för de moderater som är invalda i nuvarande parlament och som aktivt kan bidra till att förnya de nya moderaterna.Flera av oss i kommunpolitiken vill inte stå till svars för en rikspolitik som våra väljare har svårt att känna igen. JÖRGEN DIMENÄS (M) kommunpolitiker, Essunga kommun, Ledningen för M bör lämna sina platser

Kan det virkelig passe, Merit Wager?

Jag har talat med folk i regeringskansliet, partipolitiker av olika slag och riksdagsledamöter som fegt och mot löfte att inte avslöjas, sagt att de nog vet och förstår att asyleriet inte fungerar och att den enorma inströmningen av utomeuropeiska invandrare (alla som kommer är absolut inte i behov av skydd, inte ens alla som bevilja PUT är det…) kan komma att innebära ett sammanbrott av många samhällstjänster och traditionella värderingar och den livsstil som varit den svenska. Men de säger att de inte kan göra något för de får absolut inte ”gynna SD”. Hellre då missgynna folket och landet…

Fast det säger de inte och inser kanske inte ens till fullo att de gör, hemska tanke. Trots att riksdagsledamöter, som de själva alltid påpekar, är ”folkvalda” så har de inga problem med att gå emot folket och i stället lyda sina partiledare. Hellre säljer de ut landet och folket och bidrar till att skapa ett totalt kaos när det väller in (och ja: ordet ”väller” är korrekt i sammanhanget, fråga Migrationsverket hur det ser ut!) än att de ”gynnar SD”.

Krister Thelin: ”Detta ”förhandlande” och dunkla tal om kronofogdebeslut på avhysning (från bussen) innan verkställighet kan ske, tyder på okunnighet eller medveten taktik för att undvika att fatta obekväma beslut.”

Jeg sov på dette citat natten over.

Der har været mange fantasifulde forslag på, hvorfor Riksdagen kører Sverige i sænk. Ja, jeg tror dette kan være det bedste på bud, hvad der er foregået i mange år  og i  en mere tilspidset form nu.

Det forklarer naturligvis ikke, hvorfor partilederne ikke reagerer på en nødsituation, der nærmer sig økonomisk, socialt og logistisk, men det forklarer resten:

Riskdagen er dysfunktionel og fyldt op med folk, der ikke tør sige deres ærlige mening uanset den er livsvigtig for landet. Sveriges ledelse er låst, uinformeret eller begge dele. En krise eskalerer i stedet for at deeskalere. Alle kan se det, ingen gør noget.

Situationen med en riksdag, der er kortsluttet hvis ikke partilederne melder ud, er så glimrende beskevet af docent Anne-Marie Pålsson her. En øjenåbner: