Av Julia Caesar:
Copyright Julia Caesar, Snaphanen och HRS. Citera gÀrna delar av texten men iaktta gott bloggskick och lÀnka till Snaphanen!
Nu sitter han i snickerboa igen, Samir i Lönneberga. Han sitter dÀr och nöter in koranverser medan pappa Abdullah kör nystartstaxi och mamma Abir gÄr pÄ etableringsstöd och tar hand om Samir och hans sju syskon. Samir har hissat upp lillasyster Faaghira i flaggstÄngen i hennes hijab. Det Àr dÀrför han sitter i snickerboa.
Ronja Rövardotter har blivit lesbisk. Hon Ă€lskar inte lĂ€ngre Birk utan lever med sin flickvĂ€n Ylva. Pippi LĂ„ngstrump har spelat ut sin roll av upprorsmakare och ersatts med Lady Gaga eller BeyoncĂ©. Rasmus pĂ„ luffen heter numera Sinan och Ă€r ett ensamkommande flyktingbarn frĂ„n Afghanistan – det vill sĂ€ga en man i 20-Ă„rsĂ„ldern som i verkligheten kommer frĂ„n Iran och pĂ„stĂ„r sig vara minderĂ„rig för att snabbare fĂ„ PUT.
I Bullerbyn Àr heller ingenting sig likt. KÀrnfamiljerna har flyttat ut. Numera tar man sig fram med homosexualitet och inseminationer i byn. Britta och Anna bor med sina tvÄ pappor, och Olle fÄr ett syskon sedan mamma Lisa har gjort en insemination.
Det Ă€r Rasmus Törnblom, 24, förste vice förbundsordförande Moderata ungdomsförbundet, som vill revidera Astrid Lindgrens sagor. Sagorna mĂ„ste anpassas till hans mĂ„ngkulturella och genuskorrekta lyckodrömmar. Rasmus Törnblom vill “lĂ„ngt bort frĂ„n romantiserade gĂ€rdsgĂ„rdar, frĂ€mlingsfientlighet och könsroller frĂ„n 1800-talet.” Att hacka pĂ„ det svenska kulturarvet kan ocksĂ„ vara gynnsamt för den politiska karriĂ€ren.
FyraĂ„rige Vide bor med sin mamma, genusaktivisten Malin Melin. Vide Ă€r sin mammas ideologiska och psykologiska försökskanin. Varken Vide sjĂ€lv eller nĂ„gon annan fĂ„r veta att han Ă€r en pojke. Eftersom han tjĂ€nstgör som redskap i Malin Melins feministiska kamp uppfostras han som ett “det”. Den brett leende mamman Ă€r mycket nöjd med sitt ideologiska stĂ€llningstagande och att hon nu har ett barn att anvĂ€nda i kampen för det avkönade samhĂ€llet.
Vi fĂ„r möta Vide och hans mamma i det första av Belinda Olssons tre tv-program om feminism, ”Fittstim – min kamp”. (tidskod cirka 33 min). NĂ€r Malin Melin lĂ€ser en saga för Vide Ă€ndrar hon i texten sĂ„ att den ska passa hennes könsförnekande perspektiv. “Mamma och pappa” blir “tvĂ„ förĂ€ldrar”. Alla personer kallas “hen”. Vide “tycker det Ă€r vĂ€ldigt skönt att ha en liten klĂ€nning pĂ„ sig, eller hur?”
Belinda Olsson frĂ„gar om Malin Melin har tĂ€nkt pĂ„ vad hon ska sĂ€ga nĂ€r Vide sĂ€ger att klĂ€nningar Ă€r för tjejer och vĂ€grar ha den pĂ„ sig? Tanken har snuddat vid Malin Melin. Hon har kommit fram till att hon ska ljuga för Vide och att det Ă€r hennes norm som ska gĂ€lla: “KlĂ€nning Ă€r för alla”.
“Men har du tĂ€nkt pĂ„ att den dagen kommer” envisas Belinda Olsson “nĂ€r hen vĂ€grar ha den pĂ„ sig?”
“DĂ„ mĂ„ste vi utgĂ„ ifrĂ„n att Vide definierar sig som pojke i sĂ„na fall. Och den dagen vet vi ju inte om den kommer” svarar Malin Melin.
Svenske jihadister i Syrien, video 2013.
Antalet jihadister boende i Sverige som har dött i Syrien uppgÄr nu till femton, berÀttar Per Gudmundson pÄ sin blogg.
“Minst fem döda frĂ„n Sverige under slutet pĂ„ Ă„ret gör att 2013 blev det blodigaste Ă„ret nĂ„gonsin nĂ€r det gĂ€ller svensk jihadism. Med rĂ„ge.”
Jihadister som i gammelmedia kallas “svenska” Ă€r invandrade unga mĂ€n som reser till Syrien för att strida med al-Qaidainspirerade grupper som Jabhat al-Nusra och ISIS, The Islamic State in Iraq and the Levant. Magnus Ranstorp och Peder Hyllengren vid Institutionen för SĂ€kerhet, Strategi och Ledarskap, Försvarshögskolan, skriver pĂ„ DN debatt:
“Det handlar bland annat om offensiva operationer, sjĂ€lvmordsbombningar, omfattande plundring, införande av sharialagar i kontrollerade omrĂ„den, bestialiska avrĂ€ttningar, bortförande och tortyr av fĂ„ngar efter summariska rĂ€ttegĂ„ngar. Det senare har nyligen dokumenterats av Amnesty International och ger en skrĂ€mmande inblick i jihadisternas agerande i Syrien”
MÄlet med jihad i Syrien Àr detsamma som i all jihad; att upprÀtta en totalitÀr shariastyrd islamistisk gudsstat, dÀr mÀnskliga fri- och rÀttigheter inte existerar. SÀkerhetstjÀnster över hela Europa inklusive svenska SÀpo varnar för vad jihadisterna kan stÀlla till med nÀr de ÄtervÀnder. I Storbritannien vÀntar Ätal och livstidsstraff för terrorbrott inte bara för hemvÀndande jihadister, utan ocksÄ i fall dÀr det finns bevis för att nÄgon har planerat att resa till Syrien för att delta i jihad.
“Det finns goda grunder att kĂ€nna oro för vad nĂ„gra hemvĂ€ndare kan Ă„stadkomma. Vi finner starka skĂ€l â baserat pĂ„ vĂ„ra studier och tidigare forskning samt exempel frĂ„n andra lĂ€nder â att statsmakterna nu bör övervĂ€ga ytterligare förslag för att komma till rĂ€tta med denna problematik”
skriver Magnus Ranstorp och Peder Hyllengren.
Inseminationsfamilj krÀver ett erkÀnnande
Ida Ljung och Anders Olsson i Stockholm vill vara en familj. Men enligt Dagens Nyheter “har de aldrig varit intresserade av att ha nĂ„gon partnerrelation med varandra”. NĂ€r Ida Ljung var ensamstĂ„ende skaffade hon sonen Mio, som nu Ă€r fem Ă„r, genom att resa till Danmark och bli inseminerad. Sedan trĂ€ffade hon Anders Olsson som blev “som en morbror” för Mio. NĂ€r Mio var tre Ă„r ville Ida Ljung ha ett barn till. Den hĂ€r gĂ„ngen fanns en spermadonator pĂ„ nĂ€rmare hĂ„ll: Anders Olsson. Eftersom han och Ida Ljung inte kan tĂ€nka sig att ha sex med varandra gjorde de en heminsemination. Resultatet blev sonen Lovi, som föddes i juli 2012.
Nu vill de göra om juridiken sĂ„ att den anpassas till just deras speciella livsstil. De vill att Anders Olsson ska adoptera Mio. Men dĂ„ mĂ„ste Anders enligt lag vara gift med Mios mamma. Och Ida Ljung och Anders Olsson kan inte tĂ€nka sig att gifta sig med varandra. De tror att tingsrĂ€tten kommer att sĂ€ga ja till deras begĂ€ran om adoption, “annars vore det jĂ€ttekonstigt”. Ida Ljung menar att vad resultatet Ă€n blir “sĂ„ kommer det att röra runt i grytan och pĂ„verka lagstiftningen, sĂ„ att den anpassas bĂ€ttre till vĂ„rt samhĂ€lle.” Hon menar: “anpassas bĂ€ttre till just oss”. Hon och Anders Olsson krĂ€ver “ett erkĂ€nnande”. Allt annat Ă€r krĂ€nkande.
Anna Odell har fĂ„tt Dagens Nyheters kulturpris för lĂ„ngfilmen âĂ
tertrĂ€ffenâ. Hennes film slog ut flera nominerade, bland annat Dan Josefssons lysande journalistiska grĂ€varbete i boken “Mannen som slutade ljuga” om Quickskandalen och sekten pĂ„ SĂ€ters sjukhus. Det ska vara en kvinna i Ă„r. Helst en som kan spela psykotisk pĂ„ ett naturtroget sĂ€tt.
“KĂ€nns det som en revansch?” frĂ„gar DN:s kulturchef Björn Wiman och syftar pĂ„ Anna Odells förra projekt ,âOkĂ€nd kvinnaâ, dĂ€r hon i en fejkad psykos lĂ„tsades ta livet av sig pĂ„ Liljeholmsbron i Stockholm 2009. Hon omhĂ€ndertogs av polis och fördes till S:t Görans sjukhus, dĂ€r hon spĂ€ndes fast i bĂ€lte och upplevde “det totala frihetsberövandet”. DĂ€rmed hade hon lyckats med sitt konstnĂ€rliga syfte, att bevisa att samhĂ€llets repressiva makt stĂ„r redo att frihetsberöva vem som helst som bara “mĂ„r dĂ„ligt” och att psykisk sjukdom Ă€r en social konstruktion. Odell dömdes av Stockholms tingsrĂ€tt i augusti 2009 för “oredligt förfarande” till 50 dagsböter.
I boken “Ljusets fiender” jĂ€mför Johan Lundberg attityderna till Anna Odells sjĂ€lvmordsinstallation med hur Lars Vilks’ konstnĂ€rskap tas emot. BĂ„da vill undersöka grĂ€nser och har ett maktkritiskt perspektiv. Men deras konstprojekt bemöts helt olika. I Anna Odells fall stĂ„r konstkritikerna upp som en man, försvarar hennes verk och upplyser allmĂ€nheten om det viktiga syftet bakom att hon tar bĂ„de polisens och psykiatrins resurser i ansprĂ„k för ett fejkat sjĂ€lvmordsförsök.
Inför Lars Vilks’ konst Ă€r samma kritiker antingen tysta eller anklagar Vilks. Hans rondellhund reduceras till “en förolĂ€mpning mot muslimer”. Dödshoten mot Lars Vilks förnekas – trots att han har utsatts för upprepade mordhot, fysiska överfall och attentat. Vilka kulturskribenter i Stockholm vill stĂ€lla sig pĂ„ Vilks sida? Inte mĂ„nga. IstĂ€llet bespottar och kritiserar de honom för att sjĂ€lva stĂ„ pĂ„ den “goda” sidan. Förövaren uppfattas som den krĂ€nkte, medan vĂ„ldsoffret (Vilks) framstĂ„r som den som har krĂ€nkt. Johan Lundberg skriver:
“Vilks har lyckats visa hur konstvĂ€rldens vackra haranger om vikten av ifrĂ„gasĂ€ttande, yttrandefrihet, pluralism och öppenhet pĂ„fallande ofta Ă€r tomma ord, lĂ€tta att uttala nĂ€r inget stĂ„r pĂ„ spel men intet vĂ€rda nĂ€r konst som Ă€r provokativ och ifrĂ„gasĂ€ttande pĂ„ allvar behöver försvaras.”
Fortsatt massinvandring till Sverige
Moderaterna planerar fortsatt massinvandring till Sverige. “Sverige Ă€r ett land byggt pĂ„ migration” pĂ„stĂ„r deras arbetsgrupp. Det största av de regeringsbĂ€rande partierna har ingenting sett, ingenting hört och ingenting lĂ€rt av de senaste decenniernas mĂ„ngkulturella katastrof. Ingen svensk regering övertrĂ€ffar de invandringsrekord som den borgerliga alliansregeringen har slagit varje Ă„r sedan den tilltrĂ€dde 2006. De vill uppenbart fortsĂ€tta att bryta ner och sĂ€nka Sverige till den bottennivĂ„ dĂ€r det inte lĂ€ngre finns nĂ„gon vĂ€g tillbaka. Den som orkar lĂ€sa 19 sidor ordbajseri hittar moderaternas rapport hĂ€r.
Alla prognoser pekar pÄ att alliansen förlorar regeringsmakten till socialdemokraterna i Ärets riksdagsval. Men massinvandringen kommer att fortsÀtta. LÄt mig pÄminna om hur Stefan Löfven uttryckte sig nÀr han höll sitt sÄ kallade linjetal pÄ socialdemokraternas partikongress den 4 april förra Äret:
” Sverige ska vara som en familj vars solidaritet Ă€r grĂ€nslös. Det samhĂ€lle som vi vill forma drivs av grĂ€nslös solidaritet. VĂ„ra vĂ€rderingar kĂ€nner inga landgrĂ€nser. I Sverige finns inte “vi och dom” â i Sverige finns vi!”
Svenska folket har att vÀlja mellan pest (s + v + mp) och kolera (m + fp + c + kd + mp). Valet stÄr mellan en floskelmaskin och en avdankad stridshingst.
Journalisten och konsulten Gustav Edman, 35, har ett kĂ€mpigt Ă„r i Ă„r. Han har bestĂ€mt sig för att 2014 ska vara Ett Mansfritt Ă
r. Han tycker att han pÄverkas alldeles för mycket av andra mÀn, sÄ han ska bojkotta mÀn och allt som de kan tÀnkas ha producerat: alla filmer och pjÀser som regisseras av mÀn, alla böcker skrivna av mÀn och all musik som framförs av mÀn. Han ska dessutom blockera alla sina manliga kontakter pÄ sociala medier. Gustav Edman vill stÀvja det patriarkala förtrycket.
Han lĂ„ter sig intervjuas av Marianne Rundström, som Ă€r betagen av hans projekt och stĂ€ller devota frĂ„gor i SVT “Gomorron Sverige”. Det framgĂ„r inte om Gustav Edman ocksĂ„ kommer att bojkotta livsmedel framstĂ€llda av mĂ€n, sĂ„lda i matbutiker som drivs av mĂ€n, vin frĂ„n mansĂ€gda vinfabriker eller om han kommer att övertyga sig om att varje tunnelbanetĂ„g, bĂ„t eller flygplan inte körs av en man innan han stiger ombord. Vi förstĂ„r att Gustav Edman har det kĂ€mpigt med att bejaka sin manliga identitet. NĂ„got mĂ„ste ha gĂ„tt snett i oidipalfasen. Vi förstĂ„r ocksĂ„ att han vet exakt hur man skapar PR för sin egen person: man slĂ„r ned pĂ„ mĂ€n. SĂ€rskilt pĂ„ vita mĂ€n. DĂ„ öppnas alla dörrar.
Miljöpartisten Jenny Wenhammar, 41, Ă€r bröstaktivist. Hon tycker om att visa sina bröst, sĂ„ ofta som möjligt och helst i sĂ„ uppseendevĂ€ckande sammanhang som möjligt. Hon medverkar i det första av Belinda Olssons tre tv-program om feminism, ”Fittstim – min kamp”. (tidskod cirka 5:50). HĂ€r filmas hon nĂ€r hon skrikande “Fria Amina! Frihet Ă„t Tunisien!” visar brösten pĂ„ tunisiska ambassaden och slĂ€pas bort av tvĂ„ poliser. Jenny Wenhammar ingĂ„r i nĂ€tverket Femen som genom att visa brösten vill uppmĂ€rksamma kvinnors rĂ€ttigheter. Till Belinda Olsson sĂ€ger hon:
“NĂ€sta steg Ă€r min fĂ„fĂ€nga, att se hur allting blir pĂ„ bild.”
Det Àr viktigt att brösten tar sig bra ut pÄ bild. PÄ kvÀllen den 30 januari Àr det dags för nÀsta tillslag. DÄ har Jenny Wenhammar mobiliserat tvÄ barbröstade vÀninnor. Under pÄgÄende mÀssa i Katolska domkyrkan i Stockholm rusar de in, sliter av sig klÀderna och skriker:
“My body, my rules!”
Demonstrationen handlar om rĂ€tten till fri abort. Jenny Wenhammar har smetat in lĂ„ren med rödfĂ€rg som ska förestĂ€lla blod och hĂ€ngt en klĂ€dgalge i höjd med underlivet. Biskop Anders Arborelius skriver i VĂ€rlden i dag att kyrkan och församlingen utsattes för ett övergrepp, “en vĂ€lplanerad sexuell provokation som skapade stor sorg och upprördhet”.
“Samtidigt Ă€r vi tacksamma att man inte tĂ€nde eld pĂ„ vĂ„r Domkyrka som man tidigare gjorde i S:t Botvids kyrka i Fittja eller vanhelgade statyn av Jungfru Maria som man gjorde i Linköping.”
Han tillÀgger:
“Till dem som begĂ„r alla dessa övergrepp vill jag Ă€ndĂ„ sĂ€ga: lĂ„t oss i stĂ€llet föra ett samtal om det som skiljer oss Ă„t! Om Sverige skall fungera som ett tryggt samhĂ€lle ocksĂ„ för sina religiösa minoriteter mĂ„ste man behandla oss pĂ„ ett civiliserat sĂ€tt.”
Vithetsnorm, afrofobi och vit vrede
LĂŠs mere »
