Julia Caesar
Copyright Julia Caesar och Snaphanen. Citera gÀrna delar av texten men iaktta gott bloggskick och lÀnka till Snaphanen!
Förre statsministern Fredrik Reinfeldt (m) Àr ute och flyger. Det gör han ganska ofta. Högt ovanför verkligheten flyger han. FrÄn flygplanet pÄ tiotusen meters höjd ser han ett land med oÀndliga fÀlt och skogar. Han drar slutsatsen att landet inte Àr fullsatt. Det finns plats för betydligt fler utlÀnningar i Sverige, ja i hela Norden. Trots att han har avgÄtt som statsminister och följaktligen borde hÄlla klaffen eller Ätminstone ha lÄg profil exponerar han i den danska tidningen Politiken sin utprÀglade otur nÀr han tÀnker.
Direkt tillfrÄgad om varför Sverige inte begrÀnsar invandringen efter mÄnga Är med en suverÀn topplacering pÄ EU:s lista över lÀnder som tar emot flest asylsökande per invÄnare svarar Reinfeldt:
“Vad betyder ordet ânogâ? Ăr Sverige fullt? Ăr Norden fullt? Ăr vi för mĂ„nga mĂ€nniskor? Vi Ă€r 25 miljoner mĂ€nniskor som bor i Norden. Jag flyger ofta över den svenska landsbygden och det skulle jag vilja rĂ„da fler att göra. DĂ€r finns oĂ€ndliga fĂ€lt och skogar. DĂ€r finns mer plats Ă€n man kan förestĂ€lla sig. De som hĂ€vdar att landet Ă€r fullt, de bör visa var det Ă€r fullt.”
Hur mĂ„nga utlĂ€nningar ett land kan slĂ€ppa in avgörs i Reinfeldts tankevĂ€rld av markarealer. Av antalet hektar och hur mĂ„nga granar och tallar – som ju Ă€ndĂ„ bara stĂ„r och ser trista ut i skogen – som kan bytas ut mot invandrare. Vad de ska leva av (bark? mossa?) framgĂ„r inte.
Behövs flera jumbojetplan för svenska politiker
SĂ„ talar en person som inte har kontakt med verkligheten eller sitt eventuella förstĂ„nd. Men Fredrik Reinfeldt flyger inte ensam. Det skulle behövas en hel jumbojetflotta för att packa in alla svenska politiker som med berĂ„tt mod flyger mot en garanterad kraschlandning för att de inte vill lyssna, inte se, inte besinna sig. Medlemmarna i Elektriska Ă
lars Klubb slingrar sig frenetiskt undan sanningar som de innerst inne vet att de kommer att tvingas konfrontera.
“Vi behöver en ordentlig diskussion om invandringen”
Ibland behöver man pÄminna sig att det inte alltid har sett ut sÄ hÀr i Sverige. För exakt 25 Är sedan fattade den socialdemokratiska regeringen under ledning av Ingvar Carlsson  det omtalade Luciabeslutet,  med syfte att kraftigt begrÀnsa antalet asylsökande till Sverige.
Den 13 december 1989. Finansutskottets ordförande begÀr ordet. Hon svÀvar inte pÄ mÄlet.
“Jag vill ha en ordentlig diskussion om invandringsfrĂ„gorna. Vi behöver det. Den utveckling som sker (…) kan stĂ€lla oss inför oerhört snabba krav pĂ„ att ta emot – inte flyktingar i politisk bemĂ€rkelse – utan ekonomisk invandring. Jag vet inte om det finns nĂ„got land i historien som har kunnat hĂ„lla emot en kraftigt ökad invandring av fattiga mĂ€nniskor. För att vi inte ska hamna i en situation dĂ€r verkligheten plötsligt talar ett annat sprĂ„k Ă€n det vi har varit vana vid, och bli överraskade av det, behöver vi idĂ©er och en ordentlig diskussion om dessa frĂ„gor (…).”
“Om inget hĂ€nder snabbt blir det en krutdurk”
Statsministern harklar sig. Med sin karaktÀristiska, anspÀnda röst hakar han pÄ vad hans partikamrat just sagt:
“Jag skulle som avslutning kunna börja dĂ€r. Bakom beslutet ligger ju litet av denna utveckling. 5 000 turkbulgarer har kommit till Sverige den senaste tiden. Inget annat land har tagit emot fler Ă€n 500. Miljoner turkbulgarer lever i den hĂ€r situationen. Det har bara börjat, det som de har bestĂ€mt sig för:
“Vi ska inte leva i Bulgarien lĂ€ngre, vi Ă„ker till Sverige.”
Detta hĂ„ller pĂ„ att spoliera vĂ„r flyktingpolitik. (…) En partikamrat sa till mig hĂ€romdagen, att hĂ€nder inget snabbt blir detta en krutdurk. Stig Malm har refererat situationen pĂ„ arbetsplatserna. Och kommunerna klarar inte att ta emot fler.”
25 Ă„r sedan Luciabeslutet
Fiktion? Nej, pÄ lördagen var det exakt 25 Är sedan den socialdemokratiska regeringen i största enighet fattade Luciabeslutet. Finansutskottets ordförande vid den hÀr tiden heter Anna-Greta Leijon.  Statsministern heter Ingvar Carlsson.
Replikerna fÀlls i socialdemokratins allra heligaste, VU, det vill sÀga verkstÀllande utskottet, och Àr citerade frÄn protokollet. Luciabeslutet den 13 december 1989 fattas för att bromsa den kraftigt ökande invandringen under andra hÀlften av 1980-talet, i synnerhet den illegala invandringen som utgjorde nÀstan hÀlften av dem som kom till Sverige. Antalet asylsökande hade under 1989 blivit vÀsentligt större Àn berÀknat. Enligt prognosen skulle det komma 20 000 asylsökande, men nu sÄg siffran ut att stiga till 29 000.
Nya smuggelvÀgar, nya invandringsrekord
Nya smuggelvÀgar hade öppnats, och 5 000 turkbulgarer, en bulgarisk minoritet, hade under hösten 1989 kommit till Sverige. Invandrarverket hade mycket stora problem med att ta emot och ordna inkvartering Ät alla. FörlÀggningarna var överfyllda, det som Äterstod var tÀltförlÀggningar, husvagnar och bÄtar. FrÄn mitten av 1980-talet ökade strömmen av migranter av alla kategorier till VÀsteuropa, frÄn 915 000 Är 1985 till 2 593 000 Är 1993. Utvecklingen oroade politikerna.
Den utomeuropeiska invandringen dominerade, och det började bli uppenbart för regeringen att invandringen ocksÄ hade negativa effekter, som enorma kostnader och hög arbetslöshet. Men medvetenheten om invandringens nackdelar ledde inte till nÄgon omlÀggning av politiken. IstÀllet hade s-regeringen satsat pÄ nya integrationsÄtgÀrder för invandrarna och satsat Ànnu hÄrdare pÄ insatser som skulle indoktrinera folkopinionen att se positivt pÄ invandringen.
Olof Palme stoppade irakiska kurder
De första varningarna om vĂ€xande problem hade kommit redan i början av 1980-talet. Jonas Widgren (1944-2004),  som 1987-1990 arbetade för FN:s flyktingorgan UNHCR, berĂ€ttar i boken “Exit Folkhemssverige – en samhĂ€llsmodells sönderfall”:
“I oktober 1983 började det komma irakiska kurder till Arlanda, nĂ„gra hundra i veckan. Olof Palme (statsminister, s) blev vĂ€ldigt besatt av den hĂ€r frĂ„gan. Vilka Ă€r dom hĂ€r och hur kan vi fĂ„ stopp pĂ„ dom pĂ„ nĂ„got sĂ€tt? Vad Ă€r lösningarna? De lĂ€mnade sin fru i nĂ„got lĂ€ger i Iran och sĂ„ kom de över Ăstberlin till Sverige. Den socialdemokratiska regeringen ville skaffa sig kontroll över inflödet. Ett viktigt skĂ€l var att det allt större antalet migranter utan skyddsbehov som tog sig in blockerade resurser för verkligt skyddsbehövande. Systemet drog med sig enorma kostnader för statskassan.”
Lösningen blev att Olof Palme hotade DDR:s statsöverhuvud Erich Honecker med att helt bryta de diplomatiska förbindelserna med den östtyska diktaturen om inte Honecker sĂ„g till att stoppa trafiken med de irakiska kurderna via Ăstberlin. Sverige var ett av fĂ„ lĂ€nder som DDR hade dialog med. Palmes hot tog skruv. All inströmning av irakiska kurder via DDR upphörde över en natt.
“Detta kan vi inte diskutera utĂ„t”
Luciabeslutet 1989 innebar att asylrÀtten begrÀnsades till migranter med flyktingskÀl enligt FN:s flyktingkonvention. Utöver dem skulle endast de-factoflyktingar med synnerligen starka skyddsbehov komma ifrÄga för asyl. I den protokollförda diskussionen i socialdemokraternas VU markerade statsminister Ingvar Carlsson tydligt att denna kÀnsliga frÄga inte fick diskuteras offentligt. Det var yttersta diskretion som gÀllde:
“Detta kan vi inte utĂ„t diskutera. Men jag hĂ„ller med Anna-Greta (Lejon). Detta gĂ€ller inte bara VU, utan vi borde ha en grupp som började fundera i yttersta diskretion över vad vi gör om nĂ„got sĂ„dant skulle intrĂ€ffa.”
Det sovjetiska kommunistvĂ€ldet var i sammanbrott, och med “nĂ„got sĂ„dant” menade Ingvar Carlsson:
“Vi kan fĂ„ mĂ€nniskor frĂ„n Estland, Lettland och andra delar av Sovjetunionen, som i vinter gĂ„r över grĂ€nsen mot Finland. De har ingen mat â det gĂ„r svĂ€lttĂ„g helt enkelt, som i desperation börjar röra sig mot Skandinavien.”
“Sverige har nĂ„tt grĂ€nsen för vad vi klarar av”
Den 14 december 1989 förklarade invandrarminister Maj-Lis Lööw  Luciabeslutet för riksdagen med att Sverige hade “nĂ„tt grĂ€nsen för vad vi klarar av” (riksdagens protokoll 1989/90:46). Inbromsningen var nödvĂ€ndig pĂ„ grund av sviktande mottagningskapacitet. VĂ€nsterpartiet kommunisterna, miljöpartiet och folkpartiet var kritiska mot Luciabeslutet, medan moderaterna och centerpartiet stödde det.
Tredubbling av asylsökande pÄ ett Är
I praktiken hann Luciabeslutet inte fÄ sÄ stor betydelse. Det fick bara gÀlla i tvÄ Är innan det revs upp. Men signalen var viktig och dramatisk. Politiska beslut som fattades i Sverige hade redan vid den hÀr tiden omedelbara Äterverkningar pÄ den industri av kriminella mÀnniskosmugglare som mot stora summor pengar fraktar mÀnniskor till attraktiva resmÄl i Norden.
TvÄ Är senare, 1991, vann de borgerliga partierna valet. En borgerlig koalitionsregering (m + fp + c + kd) med Carl Bildt (m) som statsminister och Bengt Westerberg (fp)  som socialminister och vice statsminister rev upp Luciabeslutet den 19 december 1991. PÄ ett Är, frÄn 1992 till 1993, tredubblades antalet asylsökande frÄn 27 351 till 84 018.
“Man signalerade att Sverige var öppet”
Invandrarminister Birgit Friggebo (fp) slĂ€ppte loss en okontrollerad flodvĂ„g. NĂ€r hon förhördes i konstitutionsutskottet den 15 april 1993 sa hon att hon inte hade haft nĂ„gon konkret plan. “Det handlade om en strategi.” I ett fax 2001 till författaren och historikern Ă
ke Wedin (1936-2007) Â skriver hon:
“Tack och lov satt jag i en regering som inte lĂ€t humaniteten följa den ekonomiska konjunkturen. Konjunkturer kommer och gĂ„r men humaniteten bestĂ„r.â
Sverige kastades in i en ekonomisk kris som tog hela 1990-talet att reparera. Christina Rogestam,  som var chef för invandrarverket, sĂ€ger i “Exit Folkhemssverige” att skillnaden jĂ€mfört med s-regeringens politik egentligen inte var sĂ„ stor i sina principer – men enorm i signalerna:
“Man signalerade att Sverige var öppet. Och det Ă€r klart, det styrde omedelbart alla strömmar hit.”
Bengt Westerberg stÀllde ultimatum
LĂŠs mere »
