6
nov
Seneste opdatering: 6/11-14 kl. 1241
6 kommentarer - Tryk for at kommentere!

Av CHRISTIAN SKAUG

NÄr politifolk av sine egne politimestre blir rÄdet til ikke Ä bruke uniform hvis det ikke er strengt nÞdvendig, og forsvaret ifÞlge forsvarssjefens pressetalsmann vurderer det samme, oppfattes det bÄde av nordmenn med en viss nasjonal selvrespekt i behold, og av disse nordmennenes islamistiske fiender som en delvis kapitulasjon.

NÄr statsministeren samtidig stÄr pÄ Stortingets talerstol og sier at vi ikke lar oss diktere av terrororganisasjoner, har vi Ä gjÞre med en skrikende selvmotsigelse. Staten kapitulerer uten Ä forstÄ at den gjÞr det, og uten at toneangivende observatÞrer forklarer den det.

Det er altsĂ„ blitt en risiko Ă„ personifisere symbolene pĂ„ den norske statsmakten pĂ„ norsk territorium. En soldat under fĂžrstegangstjeneste som er pĂ„ vei hjem med toget, mĂ„ tenke seg om to ganger innen han reiser i uniform – med fare for Ă„ bli den neste Lee Rigby. En islamist trenger ikke tenke seg om to ganger innen han setter seg pĂ„ bussen i full islamistmundur. En sorglĂžs Ubaydullah Hussain som plommen i egget kan pĂ„treffes der, Fjordman ser seg tvunget i eksil.

Det er ikke mange Är siden tanken pÄ noe lignende ville ha fortonet seg som en skrekkvisjon fra den villeste fantasien. Vel, nÄ er fantasien her. Hva er det egentlig som er hendt?

LĂŠs mere »



 4
nov
Seneste opdatering: 4/11-14 kl. 1433
13 kommentarer - Tryk for at kommentere!

av Sigurd Skirbekk,, professor emeritus i sociologi vid Oslo Universitet

DSM (Debatt Sanningsökande Mediakritik) Boks 99 563 GrÀnna, 2005 ; Volum 60.(6) s. 5-13

Jag har kallat detta inlĂ€gg för “Tio tabubelagda tema i invandringsdebatten”. Med “invandringsdebatt” menar jag den offentliga och mediaanpassade debatt pĂ„ senare tid nĂ€r det gĂ€ller invandring och integration av folk frĂ„n fjĂ€rran lĂ€nder och kulturer, inte varje, generell debatt om dessa spörsmĂ„l i mer speciella och stĂ€ngda miljöer. Med “tabu” menar jag det samma om detta begrepp som det som stĂ„r i lexika: en förestĂ€llning om att vissa ting och spörsmĂ„l icke mĂ„ omtalas eller beröras, eftersom detta kunde utlösa farliga krafter.

I den ursprungliga polynesiska förestÀllningen om tabun, gick det ut pÄ att mÀnniskan var understÀlld heliga krafter som kunde utlösa straffande reaktioner om dessa tabun blev berörda. I vÄrt sammanhang Àr det gÀrna rasism och nynazism som har fÄtt status som de farliga och straffande krafterna som vi kan slÀppa lös om debatten slÀpps lös.

Jag Àmnar hÀr visa att vanliga pÄstÄenden frÄn centralt hÄll i invandringsdebatten Àr formulerade pÄ sÄ sÀtt att de skapar emotionella barriÀrer mot att ta upp och vÀrdera motförestÀllningar. Och detta gör man trots att motförestÀllningarna kunde ha bidragit till en större förstÄelse för de realiteter som vi stÄr inför och till en mer förnuftig anpassning Àn det som följer pÄ de vanliga, officiella pÄstÄendena.

Detta ger grund till att se tabuiseringen i ett maktperspektiv. Personer och grupper som har fÄtt makt genom nÀringsliv, organisationer, media och utbredda tankemönster i vÄr kultur, vill inte utan vidare öppna för motförestÀllningar som kan undergrÀva trovÀrdigheten av uppfattningar som utgör grunden för deras makt och position.

PÄ den politiska högersidan finner vi mÀktiga multinationella sÀllskap och mÄnga typer av firmor med ekonomiska intressen knutna till migration av billig arbetskraft. PÄ den politiska vÀnstersidan finner vi andra grupper med en annan typ av makt, knuten till en status som moralisk elit. Denna status Àr ofta baserad pÄ en stark och enkel moralisering av rasism och fascism Àn pÄ djupare analyser av de strukturella verkningar som den ena eller den andra politiken orsakar.

Ofta kan tilslutnad til populÀra pÄstÄende bero pÄ önsktÀnkande mer Àn pÄ realitetstÀnkande. DÀtta kan föra til frÄnvaro av viktig information och perspektiv. Den hÀr skriften har vore skrivit som en serie med motförestÀllningar til utbrÀdda pÄstÄende, Àven om den refererade statistik kan vara nogra Är gamla. Tekset skriver sig frÄn 2005 dÄ den första gÄngen blev presenterad pÄ norska.

PÄstÄende 1:  -Den rika vÀrlden har en plikt att ta emot alla mÀnniskor som lider nöd, antingen denna nöd beror pÄ naturkatastrofer, underutveckling, vanstyre eller generell överbefolkning.

Tabu:
De ekologiska ramarna för folk och förbrukning sÀger att vi inte kan lÄta en antropocentrisk humanism vara den enda mÄttstocken för en ansvarig befolkningspolitik.

PÄstÄende 1 blir emotionellt pÄ sÄ sÀtt att alla motförestÀllningar blir tabubelagda. PÄstÄendet begrÀnsar vÄra valmöjligheter till att endast kunna vÀlja mellan humanism och en girighet parad med inhumanitet. Detta Àr ett ofritt stÀllningstagande som hindrar en öppen dialog om de dilemman i vÀrlden som orsakas av överbefolkning och överkonsumtion.

FrĂ„gor om moralisk plikt kan inte bara ses i ljuset av en antropocentrisk sinnelagsetik, allra minst i vĂ„ra dagar. BĂ„de rika lĂ€nders förbrukning och fattiga lĂ€nders födelsetal har ekologiska dimensioner, som det pĂ„ sikt kan vara ödelĂ€ggande att ignorera eller sĂ€tta sig över. En forskargrupp har kommit fram till att redan med nuvarande befolkningstal och nuvarande förbrukning sĂ„ förbrukar vi 1,2 gĂ„nger sĂ„ mĂ„nga resurser som naturen Ă€r i stĂ„nd att förnya varje Ă„r. En annan forskargrupp som lade fram sina resultat i slutet av mars i Ă„r, har pĂ„visat att vi överbelastar naturens ekosystem, det som skulle ha förnyat vĂ„ra resurser. VĂ€sterlandet har, i ett ekologiskt perspektiv, visserligen mĂ„nga moraliska förpliktelser att ta hĂ€nsyn till. Men nĂ„gon plikt att ta emot alla lĂ€nders födelseöverskott hör inte till dessa förpliktelser. Vi skall i detta sammanhanget komma ihĂ„g att vĂ„rt eget land genomgick en tĂ€mligen brutal period innan vi utvecklade vĂ„r form av vĂ€lstĂ„nd – pĂ„ 1700-talet kunde sĂ„ mycket som en tredjedel av alla födda dö som barn, och bara en tredjedel fick chansen att föra slĂ€kten vidare. Även icke-vĂ€stliga lĂ€nder, som har lyckats fĂ„ fĂ„tt bukt med sin skenande överbefolkning, har fĂ„tt ta till hĂ„rda medel – Kina Ă€r ett typexempel. Jag kĂ€nner indiska samhĂ€llsforskare som beklagar att man i Indien inte ges möjlighet att till att föra en lika stram befolkningspolitik som i de östasiatiska staterna. Det Ă€r sĂ€rskilt i den vĂ€stasiatiska regionen och i stora delar av Afrika som vi idag finner en helt oförsvarlig reproduktion – i ökenlandet Jemen har man t.ex. rĂ€knat ut att varje kvinna föder i genomsnitt Ă„tta barn. Traditionen med ett stort antal barn kan man inte försvara i samband med en modern hĂ€lsopolitik som gĂ€ller dödligheten pĂ„ alla livsstadier och med en liberal migrationspolitik som en lösning.

Ekologen Bredo Berntsen har i antologin, Gode formĂ„l – gale fölger, kritisk lys pĂ„ norsk innvandringspolitikk (Cappelen akademisk forlag, Oslo 2003/2004), skrevet följande pĂ„ s. 57.: “Hur Ă€r dĂ„ prognoserna för befolkningstillvĂ€xten i en mĂ€ngd lĂ€nder som redan har stora miljöproblem? Dessa prognoser Ă€r med förlov sagt helt chockerande om vi tar hĂ€nsyn till den befolkningssituation, som demograferna kommit fram till. Om vi gör tre tidssprĂ„ng, Ă„r 2000 – 2025 – 2050, i en del av dessa lĂ€nderna sĂ„ sĂ€ger de rena talen oerhört mycket. För Egypten skulle det bli 68 (millioner) 97 och 117, för Etiopien 64, 98 och 159, för Mexiko 100, 141och 167, för Pakistan 141, 211 och 260, för Turkiet 65, 89 och 103.(The world almanack and Book of facts 2001:861-862) Det kan inte kallas moraliskt av dessa lĂ€nders politiska, religiösa och kulturella elit att lĂ„ta sina befolkningar vĂ€xa ohĂ€mmat och sedan pressa sina befolkningsöverskott pĂ„ andra lĂ€nder”.

Europeiska stater, dĂ€ribland Norge, har tidigare i sin historia avvisat tyskarna dĂ„ dessa anvĂ€nde sig av argumentet “lebensraum” som skĂ€l för sin expansionspolitik. Detsamma bör vi göra nĂ€r andra lĂ€nder Ă„beropar att de har för liten plats för sina befolkningar. Det finns idag en omfattande litteratur som behandlar de ekologiska problem som vĂ€rlden stĂ„r inför under nuvarande Ă„rhundrade. En liberal invandringspolitik som syftar till att undgĂ„ obehagliga moraliska frĂ„gor idag Ă€r inte nĂ„got sunt svar pĂ„ sikt. Vi kommer i sĂ„ fall bara att skyffla över de oundvikliga problemen pĂ„ vĂ„ra barn och barnbarn.

LĂŠs mere »



 2
nov
Seneste opdatering: 8/3-24 kl. 1702
35 kommentarer - Tryk for at kommentere!

Wilders’ tale kan lĂŠses pĂ„ Frontpage Magazine: To Keep the Flame of Liberty Burning. Der kommer flere videoes, mĂ„ske allerede i dag, tirsdag. Nej, vi kan ikke tale om det. af Uwe Max Jensen. TFS-konference pĂ„ Christiansborg – Venstreradikale pĂ„ plads, herunder Redox’ Simon BĂŒnger Poulsen

Wilders, Westergaard, Vilks and Vertigo

Van Gogh 2.11.2014, I 208

Fotos fra en lang dags aften

Det var en lang dag pÄ Christiansborg og en lang aften i tÄrnets restaurant 106 meter over gadeplan. Jeg lider af en helt urimelig hÞjdeskrÊk, jeg har aldrig villet bo hÞjere en fÞrste sal, men jeg lod mig overtale at tage med derop. Jeg besluttede mig til, ikke at se ud af vinduerne, og man kan komme en del ad vejen ved at tage sig sammen. Det er elegant mad, man fÄ i tÄrnets restaurant, og Wilders lod til at nyde at vÊre ude og spise blandt almindelige danskere, om de nu genkendte ham eller ej. Han er ikke vant til det hjemme i sit safe-house. Han var gladere end jeg har set ham de andre tre-fire andre gange, han har vÊret i Danmark.

Vilks og Westergaard har ikke vĂŠret pĂ„ samme foto siden 2007. Nu har Vilks og Westergaard mĂždt de der ‘nationalister’ igen, nu ved vi, hvor vi har dem. TĂžv en kende. Man ved ikke. hvor man har Westergaard, Vilks og Park. Westergaard gik fra bladtegner til kunstner i 2006, som Vilks bemĂŠrker, nu er det kun enfoldige, der ved, hvor de har ham, og han er alligevel ligeglad. Jeg er for det meste ogsĂ„.

Positionering er for dem, der er i politik, og sÄdan betragter jeg ikke mig selv. Det er en anden snak, jeg gerne vil tage op pÄ et senere tidspunkt. Klik for helskÊrm.

Van Gogh 2.11.2014, II 027Van Gogh 2.11.2014, II 008Van Gogh 2.11.2014, I 118Van Gogh 2.11.2014, I 016

LĂŠs mere »



 1
nov
Seneste opdatering: 2/11-14 kl. 0145
6 kommentarer - Tryk for at kommentere!

I dag slutter Operation Mare Nostrum. Vi ved ikke, hvorfor EU har besluttet sig for Operation Triton, der kun bevogter Middelhavet ved Europas territorialgrÊnse (22 km fra kysten). MÄske skulle Cecilia Malmström omplaceres fÞrst, hvem ved. MÄske har de ligefrem studeret Afrikas demografi de nÊste Ärtier.

EU er efter 150.000 illegale krydsninger af hovedsageligt afrikanske fattigdomsflygtninge i Ă„r nĂ„et frem til, at Mare Nostrum udgjorde en “pull-faktor.” Det turde vĂŠre en mild underdrivelse, nĂ„r flygtningesmuglerne kun behĂžvede sejle deres last 10-20 km ud fra den afrikanske kyst, inden de blev samlet op af den italienske flĂ„de. Smuglerne kalkulerede med flĂ„den.

Den nuvĂŠrende “lĂžsning” er halvhjertet og vil betyde fĂŠrre illegale krydsninger, men ogsĂ„ flere druknede. Det kan dog aldrig vĂŠre Europas ansvar, at mennesker frivilligt vil risikere deres liv i synkefĂŠrdige joller. Den effektive og humane lĂžsning, ville vĂŠre at tale klarsprĂ„k som australierne: “Spar jer bevĂŠret, risiker ikke jeres liv, I kommer ikke til at bo her,” men det er for meget ĂŠrlighed og handlekraft forlangt af molokken i Bryssel, for de sĂžlle milliarder de koster. Nu har de uden videre folkelig debat lusket dettte lunkne kompromis igennem, og det er vel bedre end ingenting,  Man ville gerne have kendt debatten bag den, men EU er ikke et demokrati. Vi tager til efterretning,  at der har vĂŠret palaver i kulisserne i Bryssel lige sĂ„ tilpas, at den nĂ„r lavsĂŠsonen pĂ„ Middelhavet.. Mare Nostrum ends as Triton takes over, Slut pĂ„ Mare Nostrum – i dag tar EU över. Peter Hitchens: Why do refugees drown?

Theo van Gogh-mordet – de nĂžgne facts rekapituleret

Van Gogh was murdered by Mohammed Bouyeri while cycling to work on 2 November 2004 at about 9 o’clock in the morning, in front of the Amsterdam East borough office (stadsdeelkantoor), on the corner of the Linnaeusstraat and Tweede Oosterparkstraat (52°21â€Č32.22″N 4°55â€Č34.74″E). The killer shot Van Gogh eight times with an HS2000 handgun. Bouyeri was also on a bicycle and fired several bullets, hitting Van Gogh and two bystanders. Wounded, Van Gogh ran to the other side of the road and fell to the ground on the cycle lane. According to eyewitnesses, Van Gogh’s last words were: “Mercy, mercy! We can talk about it, can’t we?” Bouyeri walked up to Van Gogh, who was on the ground, and calmly shot him several more times at close range.

Bouyeri cut Van Gogh’s throat with a large knife and tried to decapitate him, after which he stabbed the knife deep into Van Gogh’s chest, reaching his spinal cord. He attached a note to the body with a smaller knife. Van Gogh died on the spot. The two knives were left implanted. The note was addressed to and contained a death threat to Ayaan Hirsi Ali, who went into hiding. It also threatened Western countries and Jews, and referred to ideologies of the Egyptian organization Takfir wal-Hijra.

The killer, Mohammed Bouyeri, a 26-year-old Dutch-Moroccan citizen, was apprehended by the police after a chase, during which he was shot in the leg. Authorities have alleged that Bouyeri has terrorist ties with the Dutch Islamist Hofstad Network. He was charged with the attempted murder of several police officers and bystanders, illegal possession of a firearm, and conspiring to murder others, including Hirsi Ali. He was convicted at trial on 26 July 2005 and sentenced to life in prison with no chance of parole. The murder sparked a violent storm of outrage and grief throughout the Netherlands. Flowers, notes, drawings and other expressions of mourning were left at the scene of the murder. Wikipedia

Lidt mere ‘loud’, end jeg er vant til

Ingen af mine bryllupper var sÄ opulente.

LĂŠs mere »



 1
nov
Seneste opdatering: 1/11-14 kl. 1246
14 kommentarer - Tryk for at kommentere!

Melanie Phillips taler i Calgary i overmorgen. BemĂŠrk omtalen af Sverige min. 4:17.

Sharia law or gay marriage critics would be branded ‘extremists’

Dette er nok det hidtil mest opsigtsvÊkkende forsÞg pÄ at at styre en ustyrlig multikultur. Man kan slÄ fast, at multikulturen truer velfÊrdssamfundet, det findes sort pÄ hvidt,  men vil demokratiet overleve multikulturen? Destroying democracy to save it :

Anyone who criticises Sharia law or gay marriage could be branded an “extremist” under sweeping new powers planned by the Conservatives to combat terrorism, an alliance of leading atheists and Christians fear.

Theresa May, the Home Secretary, unveiled plans last month for so-called Extremism Disruption Orders, which would allow judges to ban people deemed extremists from broadcasting, protesting in certain places or even posting messages on Facebook or Twitter without permission.

LĂŠs mere »



 31
okt
Seneste opdatering: 1/11-14 kl. 1301
10 kommentarer - Tryk for at kommentere!

»Man er idiotisk, hvis man ikke er bange dem«

Det er ikke for meget at sige, at denne film, som sidste onsdag blev vist pÄ et stort lÊrred i Upper East, New York, er en af de mest skelsÊttende i det 21. Ärhundrede. SÄ skelsÊttende, at skÞnt fÄ har set den, og at den blot varer smÄ ti minutter, var rygtet om dens indhold mere end rigeligt til at udlÞse de heftigste reaktioner. Hvad der fulgte efter, har haft en pÄ en gang lammende og afslÞrende indflydelse pÄ regeringer i den vestlige verden, pÄ EU, NATO og pÄ vestligt kulturliv.

hirsi ali 2005

Ayaan Hirsi Ali, Hotel Scandinavia et halvt Ă„r efter Submission, KĂžbenhavn 2005

Det er Submission -Part 1, der tales om; den kortfilm, som Theo van Gogh instruerede, og som Ayaan Hirsi Ali skrev manuskript til. At se filmen igen ti Är efter i det fine institut 92Y i selskab med Hirsi Ali selv, hÞj og slank, lange brune bukser, kalveskindsjakke og sjal, er som at genkalde sig et mareridt. Filmen kostede den hollandske instruktÞr livet; skudt ned og stukket ihjel af en marokkansk islamist i Amsterdam den 2. november 2004, pÄ sÞndag for ti Är siden.

»Jeg ville fortĂŠlle, at de korancitater har direkte konsekvenser for muslimske kvinder. Jeg ville spĂžrge, hvad der er helligst – mennesker eller hellige tekster?« forklarer Hirsi Ali. Hun nĂŠvner ogsĂ„, at den vestlige verden gennem Ă„rhundreder har forfinet redskaberne til at tage diskussioner om religiĂžst eller politisk betinget vold. »Vi ville indlede en ikke-voldelig konversation, den samme, som vi har haft om kristne, jĂžder, nazister, kommunister og sĂ„ videre. Hvorfor skulle muslimer undtages?« spĂžrger hun.

Hirsi Ali hylder oplysningstidens idealer, og i sine udfald mod islam har hun aldrig skelnet mellem islamisme og islam, som hun har kaldt »tilbagestĂ„ende« og voldelig. Konfronteret sidste onsdag med nogle af sine mest syrlige udtalelser, som at »islam er en dĂždekult«, forklarer Hirsi Ali, at hun skelner mellem islam og muslimer, mellem ideer og mennesker.»Jeg er klar over, at der findes mange forskellige tolkninger af islam og mange forskellige muslimer. Men nĂ„r det kommer til de doktriner, man finder i islam, vil jeg fastholde, at man er idiotisk, hvis man ikke er bange for dem,« fortsĂŠtter hun. Ti minutter, der ĂŠndrede verden, Ti minutter, der ĂŠndrede verden, Weekendavisen 31.10.2014 (ikke online) Zehn Jahre Mord an Theo van Gogh – Konferenz mit Wilders, Pipes & Co. in Kopenhagen, TopmĂžde for dĂždstruede 2. november

LĂŠs mere »