Av Julia Caesar.
Fotos 2, 3, 4, 5, 8, 9, 10 af kronikøren.
Copyright Julia Caesar, Snaphanen. Citera gärna delar av texten men iaktta gott bloggskick och länka till Snaphanen!
Det är en vacker, solig dag i oktober. Den lilla grekiska ön flämtar i nästan 30-gradig värme. Nästan helt vindstilla, havet ligger blankt. Sent på eftermiddagen hörs knattret från en långsträckt vit motorbåt som långsamt smyger tätt intill strandlinjens branta bergvägg mot den lilla hamnen längst inne i bukten. Lite senare sitter 50-60 unga syriska migranter i hamnen, de flesta i 20-30-årsåldern, många kvinnor och några små barn. Ännu en last av illegala migranter har tagit sig in i EU med hjälp av turkiska människosmugglare. Det är första etappen på väg till det största resmålet: Sverige.
Smugglingen av illegala migranter in i EU slår alla rekord. Syriens religiösa inbördeskrig har öppnat en megamarknad att exploatera för de organiserade kriminella nätverk som tjänar miljarder på människosmuggling. Närmare tre miljoner syrier är på flykt utanför sitt eget land enligt FN:s Flyktingkommissariat UNHCR.
Sverige håller igång internationell svart ekonomi
För ett år sedan beslutade det svenska migrationsverket att ge PUT (permanent uppehållstillstånd) till alla som säger sig komma från Syrien. Beslutet utlöste jubel i den välsmorda smugglingsindustrin. Här öppnade sig möjligheter till nya rutter och en ny guldkantad marknad som har kommit att bli en av de största och mest profitstinna någonsin. Genom att blunda för den illegala migrantsmugglingen till Sverige medverkar svenska politiker och migrationsverket till att den internationella svarta ekonomin hålls igång. Motivet: att genom Europas största asylmottagande till varje pris upprätthålla bilden av Sverige som “humanitär stormakt”.
En betydande del av smugglingen av illegala migranter sker nu via ett pärlband av öar i östra Egeiska havet nära den turkiska kusten. Kända och populära grekiska turistöar som Samos, Kos och Rhodos har fått en ny och djupt oönskad roll som smugglingsdestinationer för illegal migration in i EU. På plats i den grekiska övärlden ser jag den cyniska hanteringen med egna ögon.
Ön är inte mer än en karg klippa
Det är en av dessa fattiga öar långt ute i Egeiska havet, en ö som kämpade hårt för sin existens redan långt innan den grekiska ekonomin kraschade och migrantsmugglingen drabbade ön. En ö där invånarna knappt klarar att få ihop en försörjning, än mindre har något att avstå till andra. Gudsförgäten är bara förnamnet. Ön är inte mer än en karg klippa som har slungats upp ur havet av en våldsam vulkanisk eruption.
Vintertid bor här bara 300 personer.
Födkrokarna är fiske och turism. På de branta torra bergssluttningarna går det inte att odla någonting. Livsmedel måste skeppas hit från fastlandet och de större öarna. Färjorna som trafikerar ön är stora och flotta, men de kommer bara ett par gånger i veckan. Matbutikernas sortiment är påvert och påminner om Sovjetväldets sista dagar. Färskvaror är en sällsynt lyx.
Monument över brustna drömmar
Den lilla ön är hårt märkt av den ekonomiska kris som har skakat Grekland sedan 2009. Husbyggen står övergivna, som monument över brustna drömmar. Kärvar av armeringsjärn pekar ut i tomma intet genom rå betong som aldrig hann bli vitkalkad. Igenbommade restauranger och nedlagda hotell med mörka fönster. De spruckna byggprojektens ägare och många andra av öborna har flyttat långt härifrån.
Men inte bara övergivna byggen vittnar om krisen. De tydligaste spåren finns i ögonen på öborna som blev kvar. Glädjen och framtidsoptimismen som jag har sett så många gånger tidigare på den här ön finns inte där längre.
Djupaste ekonomiska krisen i hela EU
Greklands ekonomiska kris är den djupaste hittills i något land inom EU. Landets enorma statsskuld har tvingat fram åtstramningar som har gjort hundratusentals människor arbetslösa och skapat den mest utbredda fattigdom som Grekland har upplevt sedan andra världskriget.
Med landets ekonomi i ruiner är det många av invånarna som knappt överlever. Turismen är ett viktigt tillskott i ekonomin, och turisterna har inte övergett Grekland. Sjutton miljoner turister besöker landet varje år. För många i likhet med mig är kärleken till Grekland större än vetskapen om landets förfall, och den drar oss hit, gång på gång.
Ön ett nytt mål för människosmuggling
Mot horisonten avtecknar sig Turkiets bergiga konturer bara några kilometer bort. Det korta avståndet till Turkiet har gett ön en ny och av öborna avskydd roll som mål för turkiska smugglares transporter av illegala migranter in i EU. Sedan i somras är ön en av svängdörrarna till Europa. Båtlaster med migranter dumpas här eller på någon annan av öarna nära den turkiska kusten.
För de kriminella nätverken har Syriens religiösa inbördeskrig blivit den hittills största och mest profitstinna marknaden att exploatera. Smugglingsindustrin omsätter gigantiska summor i en internationell svart ekonomi som inga politiker tycks vilja ta itu med.
Grekland största svängdörren för illegala migranter
Enligt EU:s gränsbevakningssamarbete Frontex är Grekland den i särklass största svängdörren till Europa för illegala migranter. Europadomstolen uppskattade 2011 att 90 procent av alla illegala passager in i EU skedde genom de porösa grekiske gränserna. Det var innan migrantströmmarna från inbördeskriget i Syrien ens hade börjat.
Alla fördämningar har brustit
Med kriget i Syrien har alla fördämningar brustit, och illegala migranter flödar i tio- och hundratusental över gränserna in i EU. Förutom över den turk-grekiska gränsen kommer många via Libyen och Egypten till Italien. Varken nationella politiker eller EU:s politiker tar något ansvar för att stoppa trafiken. Tvärtom, många EU-politiker vill öka inflödet till Europa från dysfunktionella muslimska länder i Afrika och Mellanöstern.
Vissa, till exempel EU:s tidigare kommissionär i asyl- och migrationsfrågor, Cecilia Malmström (fp), vill öppna legala vägar in i EU så att invånarna i Afrikas och Asiens u-länder obehindrat ska kunna invadera Europa istället för att bygga upp sina egna länder. Fem av riksdagspartierna (fp, c, kd, mp och v) vill samma sak. Vänsterpartiet vill dessutom lägga ner EU:s gränsbevakningssamarbete Frontex.
Öborna hårt pressade av invasionen
Invånarna på de grekiska öarna är hårt pressade av en migrantinvasion som de aldrig har bett om och som kommer som extra börda ovanpå den ekonomiska krisen. De känner sig övergivna både av sina egna och EU:s politiker. Och de känner rätt, de ÄR övergivna. Politikerna har fullständigt abdikerat från ansvaret att skydda sina medborgare och territorier från illegal invandring.
Öbornas situation är en illustration till den fråga som aldrig någonsin ställs av ansvariga politiker i något enda land som drabbas av illegal migration: Hur påverkar det mottagarlandet? Vem frågar efter invånarnas vilja och förmåga att ta emot en invasion av människor med helt andra värderingssystem och annan kultur och religion? Människor som dessutom ställer mycket stora krav på landets ekonomiska resurser?
Öarnas förbannelse är det geografiska läget
Öarnas förbannelse är det geografiska läget. Ett pärlband av öar i östra Egeiska havet – kända och populära turistöar som Leros, Rhodos, Lesbos, Lipsi, Chios, Kos, Patmos, Symi, Kalymnos – har genom närheten till Turkiet blivit nya mål för den samvetslösa smugglingsindustrin. Från den lilla hamnstaden Bodrum i Turkiet är avståndet till Kos bara 24 kilometer och tar högst en timme med båt. Smugglarnas taxa är 2 750 dollar (drygt 20 000 SEK) för den korta resan.
Grekland har rykte om sig att ha Europas sämsta asylmottagande med trängsel och dålig behandling på de få asylcentra som finns. Samos, mittemot den turkiska tremiljonersstaden Izmir, är en av de största smugglingsdestinationerna och en av få öar som har ett asylcenter. Bara en procent beviljas asyl i landet.
Turkiet undergräver EU:s migrationspolitik
Læs mere »