Universitetet er Liverpool University. Interviewer er den canadiske blogger Vlad Tepes. Jack Buckby er medlem af Liberty Great Britain.

This is part I of what will likely be a 3 part interview. It gets quite interesting. I hope to have the rest of it done within a day or so. Thank you Jack for taking the time with me to do this and best of luck to the Liberty Great Britain. The natural home it seems, for law abiding indigenous English people who have been grotesquely abused and selectively enforced against for believing in themselves, their own culture, their own history and a right to preserve it in the country which they built.

EU kan blive et nyt Sovjetunionen

Jeg har gennemløbet næsten den samme holdning til EU som som Lars Seier Christensen og David Gress. Mange må dele vores skuffelse over og frygt for EU, for Dansk Folkeparti står til at blive det største den 25 maj, UKIP og Front National bliver meget store, men det vil ikke gøre indtryk på dem, der virkelig bestemmer i EU, dem vi ikke kan afsætte.  Tidligere var EU modstandere/skeptikere røde, i dag er de borgerlige og nationale, ikke ‘nationalister’, som det vil hedde sig i Sverige, og allermest i de meget gamle nationer som Danmark. I dag udkommer prof. David Gress’ bog EU – Europas fjende

Engang stemte vi begge ja til EU, men selvom det for mange lyder overdrevent og paranoidt, er vores analyse, at EU har potentiale til at blive et nyt Sovjetunionen. EU skader Europa. Det kommende valg til Europa-Parlamentet søndag 25. maj kan blive et vendepunkt: Øjeblikket hvor vi begynder at redde Europa fra EU. For at det kan ske, skal danskerne og resten af Europa indse, hvilken fremtid de går i møde under det nuværende system, og forstå hvilke risici Bruxelles udgør.

Siden 1993 har EU stedse mere tydeligt vist sig som det, visse af dets fædre altid ønskede, det skulle være: et socialistisk tvangsforetagende. EU-elitens drøm er en politisk union med fælles finanspolitik, hvor magten er forbeholdt en ikke-folkevalgt og selvsupplerende gruppe af selvbestaltede eksperter, der påtager sig at vide, hvordan borgerne skal opføre sig, og hvordan de skal tænke. [..]

Vor fælles bekymring har resulteret i en bog, som den ene af os har støttet materielt og moralsk og den anden skrevet. »EU – Europas fjende« udkommer i dag på Peter la Cours Forlag. Den vil vise, at det rigtige Europa er langt mere mangfoldigt og interessant end den triste kulisse, EU kalder »Europa«. Den vil med eksempler fra finans-, klima- og kulturpolitik vise, hvordan EU modarbejder det sande Europa. Vi vil opfordre alle til at hjælpe os med at reformere eller om nødvendigt fjerne den nuværende skadelige og udemokratiske version af EU for at redde det sande Europa. Det er vor tids vigtigste opgave. EU kan blive et nyt Sovjetunionen

Henrik Gade Jensen skriver om bogen:

Og nu har David Gress meldt sig på banen med sin bog, som mange måske først vil se som en voldsom kritik af EU, og det er den også og velbegrundet, men som jo sammenholdt med Gress´ øvrige bøger ikke mindst er et forsvar for Europa, dette kontinent som har skabt den vestlige civilisation i kraft af sin mangfoldighed af nationer og kulturer og sprog, sin indbyrdes konkurrence, og sine religiøse og åndelige stridigheder.

Mange vil opfatte det som en vild overdrivelse, når David Gress og Lars Seier i dag sammenligner EU med Sovjetunionen, men med en smule historisk erfaring vil mange også vide, at Sovjetunionen begyndte som et ombejlet ideologisk projekt, som rigtig mange fandt fornuftigt og godt i sin vorden. Franklin D. Roosevelt troede, at tvangskollektiviseringerne og Gulag var en slags New Deal. EU er en mærkelig hybrid, og svær at karakterisere i ét begreb, men der er mange iboende totalitære træk med overdreven tro på politisk projektmageri og skabelsen af nye mennesker ubundet af gammelt, nationalt og religiøst tankegods.

Forbandet være deres minde!

Lars Hedegaards tale på Danmarks befrielsesdag:

I dag, på Danmarks befrielsesdag, den 4. maj, taler Dispatch Internationals chefredaktör Lars Hedegaard for Dansk Samling: Ingen vil rejse monumenter til vores ære. Der vil blive rejst skamstøtter: ”Her hviler de usle rester af en generation, der svigtede i kampen mod ondskaben. Forbandet være deres minde!” [..]

Læs mere »

Geert Wilders, who has a fatwa issued against him for his views on Islam, wants to form an anti-EU bloc with Nigel Farage’s party.  Dutch MP Seeks Tie-In With UKIP

Svensk sensur

Av ELIN ØRJASÆTER på Document.no

En kri­tisk bok om inn­vand­ring har blitt best­sel­ger i Sve­rige. Komisk nok debat­te­res den bare i Danmark.

Sve­rige det lan­det i Ves­ten som mot­tar flest flykt­nin­ger i for­hold til befolk­nin­gen, Malta og Kyp­ros unn­tatt. Ni av ti asyl­sø­kere har ikke papi­rer på hvem de er. Sve­rige gir dem like­vel opp­hold, i et langt større omfang enn andre nor­diske land. De stil­ler hel­ler ikke krav til fami­li­ens for­sør­ger­evne ved familiegjenforening.

Boka ”Invand­ring och mør­klägg­ning” av Karl-Olov Arnst­berg og Gun­nar San­de­lin er en kri­tisk gjen­nom­gang av denne sær­svenske inn­vand­rings­po­li­tik­ken. Boka har solgt i ti tusen eksemp­la­rer. De første fem tusen ble solgt uten medie­om­tale. Eneste unn­tak var Aft­on­bla­det, som slak­tet boka under over­skrif­ten ”Samma gamle rasism”. Artik­ke­len var illust­rert av mar­sjere­nede nyna­zis­ter, i seg selv en grov tra­kas­se­ring av de to skik­ke­lige forfatterne.

Dans­kene deri­mot, har gitt boka fått solid omtale. I Jyl­lands­pos­ten ble den kalt ”den vik­tigste svenske bok på mange år”. Filo­so­fen Lars Østman kalte den mor­somt nok ”Sve­ri­ges for­budte bog” i Ber­ling­ske.

For­fat­terne, hen­holds­vis pro­fes­sor i etno­logi og jour­na­list, er sær­lig opp­tatt av at inn­vand­rer­nes mang­lende del­ta­kelse i arbeids­li­vet. Inn­vand­rerne til Sve­rige er for en stor del analfa­be­ter, mens svenske arbeids­plas­ser er tek­no­logi­in­ten­sive og kre­ver solid grunn­ut­dan­ning. Ghet­to­fi­se­rin­gen gjør at andre­ge­ne­ra­sjon ikke inte­gre­res. Uten­riks fødte utgjør fem­ten pro­sent av befolk­nin­gen men hele 60 pro­sent av trygde­bud­sjet­tet. Kri­mi­na­li­te­ten i ghet­to­ene er enorm. Svenske medier opp­gir ikke gjer­nings­man­nens etni­si­tet ved for­bry­tel­ser. Folk har ikke godt av å vite det, mener svenske medier.

For­la­get Troll­tekst, der jeg er med­eier, utga ”Invand­ring och mør­klägg­ning” som ebok i fjor. En dag på sen­høs­ten eks­plo­derte sal­get gjen­nom nett­si­den vår. For­fat­terne hadde nem­lig ryk­ket inn en hel­si­des annonse for boka i Dagens Nyhe­ter, for å gjøre boka kjent. Annon­sen, som over­ho­det ikke var rasis­tisk etter norsk måle­stokk, avfødte raseri i svensk kul­tur­elite og demon­stra­sjo­ner på gaten. Til og med en bis­kop, Åke Bon­nier, gikk hardt ut mot Dagens Nyhe­ter fordi de hadde tryk­ket den ”rasis­tiske” annon­sen. Som bokas ebok­for­leg­gere satt vi litt for­bløf­fet på side­lin­jen og bivå­net brå­ket i Sve­rige.

Læs mere »

Copyright Julia Caesar, Snaphanen och HRS. Citera gärna delar av texten men iaktta gott bloggskick och länka till Snaphanen!

Av Julia Caesar (collage: Affe)

Den 27 juli 2009 är en fin sommardag. Just den dagen faller en man från en balkong på Vita liljans väg i Stockholmsförorten Bredäng. Han faller fyra våningar och tolv meter mot sin död. Mannen är klädd i en Ralph Laurenskjorta och seglarskor från Timberland. Han heter Sture Wiholm och är 60 år gammal. Polisens utredning visar att Sture Wiholm var mångmiljonär. Han var grundare av företaget Bindomatic som han nyligen sålt med god förtjänst.

Utredningen av Sture Wiholms mystiska död ska komma att avslöja omständigheter som chockar inte bara poliskåren utan hela Sverige. En av landets mest hyllade ikoner kommer att falla tungt, om än inte lika bokstavligt som Sture Wiholm.

Jussi vill skipa rättvisa

Några dagar före Sture Wiholms död har Karin, 29, berättat för sin pojkvän Jussi, 39, att Sture Wiholm har sålt henne och tillsammans med andra män utsatt henne för grova sexuella övergrepp. Jussi blir förbannad och vill skipa rättvisa. Den 27 juli ringer Karin till Sture Wiholm och berättar att hon har en tjej hemma som är under 18 år som han kan få ha sex med. Wiholm blir entusiastisk och förhör sig om vad flickan ställer upp på:

“Jag kan ju ordna en träff med flera killar och så där. Om det är en bra tjej som ställer upp liksom. Vet du vad hon ställer upp på? Ställer hon upp på att bli fastbunden? Ställer hon upp på kiss och såna saker?”

Sture Wiholm går rakt i fällan

Sture Wiholm går rakt i fällan. När han kommer till lägenheten i Bredäng finns ingen ung flicka där. Där sitter istället Karin, Karins 60-åriga mamma och Jussi. Exakt vad som hände kan polis och tingsrätt aldrig fastställa. Obduktionen visar att Sture Wiholm har misshandlats grovt innan han föll från balkongen. Hans urinblåsa är spräckt och har lossnat från bukväggen, och hans testiklar är krossade.

Jussi uppger att han inte har haft för avsikt att döda Sture Wiholm, bara få honom att inse att han gör bäst i att aldrig mer förgripa sig på Karin eller någon annan ung kvinna.  I hovrätten får Jussi sitt straff sänkt till två års fängelse för grov misshandel och olaga frihetsberövande. Karin och hennes mamma döms villkorligt för olaga frihetsberövande.

Kvinnor är “slavar” som ska plågas och förnedras

Polisens utredning visar att Sture Wiholm har levt ett dubbelliv. Wiholm var inte bara framgångsrik företagare utan dessutom hallick med speciell inriktning på våldsamt gruppsex med unga flickor. Flera män på en flicka var han särskilt förtjust i. I hans efterlämnade mobiltelefonkorrespondens kallas flickor “slavar”. De ska plågas och förnedras. På ett USB-minne har han omkring 300 telefonnummer och kontakter.

En av kontakterna är 17-åriga Ulrika, som bara var 14 år när hon träffade Sture Wiholm första gången på ett hotell. Sedan dess har hon vid flera tillfällen haft sex med honom och fem-sex andra medelålders män. Hon har nästan alltid varit tvungen att ha ögonbindel på sig för att inte se vilka männen är.

Han vräker sig över henne med hela sin tyngd

Januari 2009. Sture Wiholm har bett Ulrika komma till en av de lägenheter han disponerar, en liten 1:a på Trollesundsvägen i Bandhagen. Där ska Wiholm själv och ytterligare en man ha sex med henne. Hon blir tillsagd att sätta på sig ett raffset med flygvärdinnetema och den vanliga ögonbindeln.

Mannen är stor och tung. Han kallar henne “hora” och “slampa”, är fruktansvärt brutal och vräker sig över henne med hela sin tyngd. Han sätter sig över Ulrikas ansikte och pressar sitt underliv och anus mot hennes näsa och in i hennes mun så att hon nästan kvävs. Bredvid sitter Sture Wiholm och tittar på utan att ingripa. När Ulrika efter omkring 40 minuter äntligen slipper loss rusar hon in på toaletten och hulkar hysteriskt medan hon tvättar av sig sperma, slem och avföring. Sedan tar hon en taxi direkt till en psykolog som hon har kontakt med. Där bryter hon ihop.

Jämställdhet en ny karriärväg inom polisen

Början av 1980-talet. Jämställdhet är ett ord på allas läppar. Ända sedan socialdemokraternas extra partikongress i september 1967 på temat “Ökad jämlikhet” har ordet med journalisternas energiska hjälp bokstavligen hamrats in i det allmänna medvetandet. Men svensk polis släpar efter. Polisyrket är av tradition manligt och styrt av manliga värderingar. En juristutbildad polischef som anställts 1975 ser att här öppnar sig fantastiska möjligheter till en ny karriärväg inom polisen. Det är hans feministiskt engagerade hustru som inspirerar honom.

Magnetisk verkan på kvinnor

1989. Polischefen utses till rektor för Polishögskolan. Hans namn är Göran Lindberg.  Han är alltid klädd i polisuniform när han föreläser om jämställdhet, etik och alla människors lika värde. Genusfrågor, rättvisa och respekt ligger honom särskilt varmt om hjärtat. På kvinnor har han en närmast magnetisk verkan. De lyssnar på honom med lysande ögon, blossande kinder och röda fläckar på halsen. De känner att han ser dem, att han står på deras sida.

“Varje möte måste präglas av respekt”

1997. Göran Lindberg utses till länspolismästare i Uppsala län. Han är feministernas favorit. För kvinnojourerna är han en frälsargestalt. 2002 utses han till Framtidens Man av Uppsala kommun. När han åker landet runt på betald arbetstid och inkasserar dubbla inkomster genom att föreläsa à 30 000 kronor gången brukar han säga:

“Varje möte i livet med en annan människa måste präglas av respekt.”

Senare ska polisen hitta 44 föreläsningsfakturor på sammanlagt mer än 1,1 miljoner bara för perioden 26 januari 2006 till 29 november 2008. Samtidigt har Lindberg haft en hög heltidslön. Stockholms dåvarande länspolismästare Gunno Gunnmo gick till Rikspolisstyrelsens ledning och ifrågasatte Lindbergs agerande. Han fick beskedet att det var en godkänd bisyssla.

Ett av hans favoritord är “värdegrund”

Ingen kan lika engagerat som Göran Lindberg tala om vikten av etik och moral. Han anställer elva etikhandledare och skickar alla anställda på obligatorisk kurs i etik. Han representerar polismakten i Genderforce, ett samarbete för att förbättra Sveriges militära och civila internationella insatser ur ett genusperspektiv, och han framträder i FN och på internationella konferenser.

”I grunden handlar våld om värderingar; om en man ansåg att en kvinna hade samma värde som han själv, skulle han inte slå eller våldta henne.” (Göran Lindberg i en paneldebatt i FN, i Genève, januari 2000.)

Av den icke genuscertifierade delen av poliskåren får han snart öknamnet “Kapten Klänning”. Det bär han med stolthet, säger han. Ett av hans favoritord är “värdegrund”. Extra hedrande är uppdraget som sakkunnig hos Jämställdhetsombudsmannen. 

Hela Sveriges förkämpe för jämställdhet

Sjuttonåriga Ulrika berättar för polisen att mannen som begått det brutala övergreppet mot henne var polischef. Han har varit med i en artikel i Dagens Industri. Pliktskyldigt undersöker polisen saken för att kunna avskriva misstanken. På mittuppslaget i Dagens Industri den 10 februari 2009 hittar de en stor bild på Göran Lindberg, 63. En av deras egna kolleger. Efter 2006 länspolismästare i rikspolischefens stab med olika utredningsuppdrag åt Rikspolisstyrelsen, särskilt i etik.

Upptäckten blir en chock för utredarna. En av poliskårens högsta chefer med närmast ikonstatus, misstänkt för grov våldtäkt. På bilden i Dagens Industri står han med en blå lykta i handen som ska symbolisera jämställdhet. Rubriken lyder: “Han lär företagen bli mer jämställda”. 

”Jämställdhet är ett effektivt vapen för att minska våldet i samhället. När kvinnor och män möts på lika villkor visar båda könen upp sina bästa sidor” säger Göran Lindberg i intervjun.

Han brukade kalla sig “Peter”

Vad ingen vet är att det ibland sitter skrämda tonårsflickor på hans hotellrum när han är ute på sina föreläsningsturnéer och talar om respekt och värdegrund. Flickor som han har fraktat med sig i sin tjänstebil, en svart Saab ägd av Rikspolisstyrelsen, för att ha sex med efter föreläsningarna. Ibland bjuder han in andra män att delta. Han ser flickorna som sina slavar som han har rätt att plåga och förnedra så mycket han vill. Han betalar ju.

Han brukade kalla sig “Peter” och säga att han arbetade på ett dataföretag. Ibland kallade han sig Kalle. Vilket faktiskt var sant, eftersom han heter Karl Göran Gustav. På betalteletjänsten Telefiket  sökte han kontakt med kvinnor att ha sex med. Kvinnor ringer gratis till Telefiket, män betalar. Regelrätta sexköp är förbjudna, men det finns kodord och andra sätt att kringgå reglerna. Om en man kallar sig “generös” är det klart vad han menar.

“Ska vi dela på en slyna?“

December 2009. Efter Ulrikas vittnesmål rullar en polisutredning igång. Den döps till “OperationVärdegrund”ochledsavJonasTrollevid Stockholmspolisens människohandelssektion. Internutredningsenheten och Säpo kopplas in. För att minimera risken för läckor sker arbetet under maximal sekretess.

Det blir snart tydligt för utredarna att Göran Lindberg inte är vilken sexköpare som helst. Han föredrar brutalt och förnedrande sex med mycket unga flickor, helst i grupp med andra män som han säljer flickorna till. Ett SMS kan till exempel låta så här:

“Ska vi dela på en slyna tisd på dan?”

Ett annat: “Är du intresserad av att träffa två härligt kåta, XX och en väldigt ung flicka. Jag ska träffa dem i morgon och vill du hänga på och är kåt och generös så hör av dig.”

Husrannsakan på juldagen

Juldagen 2009. Medan Göran Lindberg sitter i sin villa i Enskede och äter julmiddag med sambo, barn och barnbarn gör utredarna husrannsakan på hans kontor på Polishögskolan. Några veckor tidigare har han överraskande gått i pension. Han har skrivit ett ytterst kortfattat mail till byråchefen Ivar Eriksson:

“Hemställan att erhålla pension.

Hemställes härmed att from 1 december 2009 gå i pension. Mvh Göran Lindberg”

Han får sin ansökan beviljad. Egentligen skulle han ha gått i pension första april 2011. Han har behållit både sitt kontor, nycklar, tjänstetelefon, inloggnings- och passerkort och tjänstelegitimation.

En svart väska och tackbrev från Gudrun Schyman

På anslagstavlan på Göran Lindbergs kontor på Polishögskolan sitter ett personligt brev från Gudrun Schyman där hon tackar honom för hans engagemang för jämställdhet. Där finns också ett brev från rikspolischefen Bengt Svensson med en inbjudan till lunch. På skrivbordet ligger mängder av lappar med kvinnonamn, telefonnummer och e-postadresser, helt öppet.

När utredarna har skuggat Lindberg har de sett honom bära en svart väska till och från sina sexträffar. Väskan står på kontoret på Polishögskolan. Den visar sig innehålla en samling tortyrredskap för sexuellt bruk: handbojor, läderremmar, en disciplinboll  med remmar,Viagratabletter, olika vibratorer, salvor och dagen efter-piller. 

Dessutom en groteskt stor dildo – “så stor att det gör ont bara att se den” skriver Jonas Trolle i den nyutkomna boken “Jakten på Kapten Klänning”. När han har dokumenterat innehållet i den svarta väskan med tortyrredskap skriver han:

“Jag känner att det snart är färdigt för mig med alla äckliga sexbrott. Jag börjar få nog. Med ens är det inte spännande, inte kul – bara äckligt, äckligt, äckligt.”

Hans primära behov är att plåga

Göran Lindbergs primära behov är att plåga. I hans hemdator finns cirka 25 000 bilder som vittnar om hans sadistiska preferenser. Kvinnor som är bundna till händer och fötter med kroppen förvriden i de mest fasansfulla ställningar. Kvinnor med stora maskindildos instoppade i både vagina och analöppning medan vatten spolas, som om det vore en bergborr i en gruva. En gråtande kvinna med något som ser ut som köttkrokar i munnen. Människor i olika uniformer som torterar sina offer. I Lindbergs tjänstedator på Polishögskolan hittas information som funnits utlagd på AdultFriendFinder.com, “världens största sociala nätverk för gratis sexkontakter, sexdejting, amatörer och swingers”.

Planerar att förgripa sig på 14-åring

Tidigt i utredningen får polisen klart för sig att Göran Lindberg planerar att förgripa sig på en 14-årig skolflicka som han fått kontakt med på Telefiket. Julia bor i en vanlig familj i ett litet samhälle i Dalarna. Telefonavlyssningen får den polis som lyssnar att gråta. “Det här är bara så för jävligt.” Det är outhärdligt att lyssna på Göran Lindberg när han pratar med Julia. Han är vidrig, grym, totalt hänsynslös. Han väser fram sina ord till Julia. Han flåsar. Han beskriver hur han ska ha analsex med henne och få henne att lida. Hur hon ska suga av honom efteråt. Det är uppenbart att han onanerar samtidigt som han pratar.

Samtidigt som Lindberg fortsätter att ringa till Julia söker han efter likasinnade för att tillsammans, i grupp, förgripa sig på henne. Han har kontakt med en man i Avesta och en kvinna i Gävle. De ska binda Julia och ha sex med henne i alla möjliga ställningar och i alla kroppsöppningar.

Den dagen kunde allt ha gått åt helvete

12 januari 2010. Kall vintermorgon, mycket snö. Det är den här dagen allt kunde ha gått åt helvete i spaningen på Göran Lindberg. I stora brottsutredningar går polisen en svår balansgång. Å ena sidan ska de ingripa och förhindra brott. Å andra sidan behöver de ha bevis som håller i rätten. I vissa lägen måste polisen iaktta vad som kallas “interimistisk passivitet” tills bevisen är tillräckliga.

Lindberg kör som en biltjuv i sin gamla skraltiga Nissan King Cab. På bilen sitter en dekal där det står “100 procent cowboy”. Han kör mot en liten ort i Örebro län. Där ska han ha sex med två unga tjejer, Frida och Jennifer. Den här gången använder han artistnamnet Kalle. Flickorna blir chockade över att han är så gammal. Han binder och slår Jennifer och tar gång på gång stryptag på Frida. Frida blir alldeles röd i ansiktet, Lindberg är nära att strypa henne. Jennifer blir rädd och hjälper Frida att slita bort hans händer. Om Lindberg hade lyckats strypa Frida hade det skett med sex poliser utanför. Poliser som samlar bevis.

Flickor med skadad självkänsla

En rad unga kvinnor var utsatta för Göran Lindberg. I boken har alla fingerade namn: Ulrika, Karin, Julia, Jennifer, Frida, Klara, Tove, Ida, Olivia, Therese och Bea. Och så alla de namnlösa flickorna. Varför ställer de upp för en sexsadist som Göran Lindberg? Varför går de med på att träffa honom igen trots att han har varit våldsam och förnedrat dem grovt? Jonas Trolle beskriver inte Lindbergs offer närmare, men det är uppenbart att det handlar om djupt trasiga och utsatta flickor och kvinnor som säljer sex för pengar. Flickor med tidigt skadad självkänsla, flickor som aldrig har fått lära sig att sätta gränser. Unga flickor som söker bekräftelse, i vilken form som helst.

Skrämmer med våldsamma härskartekniker

En annan förklaring är Göran Lindbergs våldsamma härskartekniker. Han skrämmer, hotar, håller fast, binder och misshandlar flickorna tills de gör som han vill. “Min vilja är din lag” säger han. “Det är jag som bestämmer vad vi kom överens om.”

Karin, kvinnan i Bredäng, lät övergreppen fortsätta på grund av hot om att bilder skulle läggas ut på Internet. Men mest rädd var hon för Lindbergs makt. Han sa flera gånger att han kunde ”sätta dit” henne. Han kunde använda sin position inom polisen för att förstöra hennes liv. 

Han riktar in sig på de sköraste flickorna

Læs mere »

An attempted takeover of Muslim-majority state schools in Bradford by a group linked to the “Trojan Horse” plotters is being opposed by teachers in the city

In video footage seen by the Telegraph, the man accused of being at the centre of the Bradford plot, Faisal Khan, describes how he and his colleagues have worked for a “number of years” to “change the head teacher” at schools in the city, adding: “We have to do that for every single school… we have to be there, on governing bodies, because that’s what it’s all about… It’s time we took these schools back.” Mr Khan, a councillor formerly for George Galloway’s Respect party, now sitting as an independent, insisted last night that his sole motive in removing head teachers was driving up standards and said he had no wish to “Islamise” schools. City fights new Trojan Horse Islamic schools plot (se video)

Ekstra Bladets sandhedvidne i Hedegaard sagen

I går havde Ekstra Bladet en artikel Ven om anholdt for Hedegaard-attentat: Det er ikke ham

Hvis politiet har fat i den rigtige mand, så har den 26-årige ændret karakter, siger god ven til den anholdte. – Han kunne aldrig finde på at tage en pistol i hånden. Hans straffeattest er helt ren, så det giver ingen mening, at han kunne finde på sådan noget. De må have den forkerte mand.- Jeg kender ham rigtig godt, og han kunne aldrig finde på at gøre sådan noget. Han er en helt normal muslim, der slet ikke færdedes i de ekstreme miljøer.

Jeg talte med ham for cirka otte måneder siden, hvor han fortalte, at han havde det godt i Libanon. Han var flyttet derned for at være sammen med sin kone og nye datter.- Han fortalte også, at han havde været i England og Tyskland, men pludselig hører jeg, at han er anholdt og sigtet for attentatet mod Lars Hedegaard. Det kommer som et stort chok for mig, siger Faruuq Salman til Ekstra Bladet. Ven om anholdt for Hedegaard-attentat: Det er ikke ham

Farooq Mohammad Salman er lillebror til den mand, der husede JP-Politiken terroristerne i sin lejlighed i Mørhøj i 2010, hvor de blev pågrebet inden de nåede at udføre attentatet. Nogle forsvarere vil BH måske helst være foruden.

Det minder mig om, da jeg overværede appelsagen i Østre Landsret mod en af JP terroristerne, Munir Awad. Hver dag dukkede tre islamister fra Gøteborg op i samme antræk, de nægtede at rejse sig når dommeren kom ind. De fik lov til upåtalt at vise deres foragt for retten. Det tog forsvareren fire dage at henstille til dem, at deres tilstedeværelse måske ikke gavnede hans klient så meget. Til sidst daffede de tre overvægtige, langskæggede arabere i profetens antræk ned i deres svenske Ford Focus og tog hjem til Gøteborg. Munir Awad blev ikke frikendt. Han så også ud til at hygge sig i det danske fængselssystem, der ikke ligner nogle af dem han tidligere har frekventeret. Udsigten til 12 år bag tremmer, havde ikke tæret det fjerneste på hans glimrende humør.

Dine politikere har allerede givet Danmark bort

Der var aldrig noget demokratisk flertal for det. Hvad skal det nytte at protestere mod en fremtid, der ikke kan undgås?

Andelen af indvandrere og deres efterkommere i Danmark bliver ved med at vokse, oplyser Danmarks Statistik.Det fremgår af nye tal fra Danmarks Statistik. Ifølge Danmarks Statistik vil »indvandrere og efterkommeres andel af den danske befolkning fortsætte med at stige«. Således var der i begyndelsen af i år 11,1 procent indvandrere eller efterkommere. I 2050 vil denne andel ifølge en fremskrivning fra Danmarks Statistik være vokset til 17,6 procent.

»I antal personer er det de ikke-vestlige efterkommere, som stiger mest,« oplyser Danmarks Statistik.I nogle aldersgrupper udgør indvandrere og deres efterkommere dog mere end 11,1 procent af befolkningen. F.eks. udgør de mere en 15 procent blandt de 21-37-årige, og alene blandt de 29-årige udgør de hele 22,3 procent. »I dag er 13 procent af de 16-64-årige indvandrere eller efterkommere. Om 25 år vil andelen være 21 procent,« fastslår Danmarks Statistik.Hver femte 29-årige er indvandrer eller efterkommer

Genpostering fra 2009 fordi… jeg fik lyst til at høre den. Og nu også på Amsterdam Post.  Giv dem blod os sex lige i sylten, så visner de af angst. De bliver måske voldelige, men så giv dem overvold tilbage. Shock and awe. Det er feminisme. Ikke neglebidende, universitært ævl. Ikke underkastelse, fortolkninger, undskyldninger –  modstand! Det er også en smuk, poetisk-teatralsk video modsat Outlandish’ kaffebar på Valium, uden et enkelt skud Viagra. Forlad de mænd, forlad islam, forlad dårlig musik! Brug høretelefoner, den er flot produceret:

Khaled var frihedens store stemme i 1980’ernes Algeriet, hvor folkemusikken raï trodsede diktaturets mørkemænd. Han var stjerne i sit franske eksil, men hans sange om drukture og utroskab var blevet noteret af hjemlandets fundamentalistiske mørkemænd, og Khaled figurerede højt på deres dødslister. ‘ Kongen af Rai, Aïcha’s far spiller i Vega d. 8 oktober.

“Aisha” som lidenskabelig kærlighedssang: Som man kan se ved at sammenligne denne originalversion (1996), der musikalsk er lysår bedre end Outlandish’  flegmatiske, blodfattige kopiversion, så er det to helt forskellige kvinder, de besynger.

Cheb Khaleds drømmesyn er en fri, ikke for fastholdere, kortskørtet, utilsløret kvinde med neglelak og tyk læbestift, en drøm der forsvinder fra ham og teaterscenen op i luften som en arabisk Columbine, flygtig som eros er.  Aben man ser i flere glimt, er lige ud af Commedia dell’Arte, der ikke var kendt for sin snerpethed inden kirken udrensede uartighederne,  for langt senere at acceptere sit nederlag til naturen.

Kunstgrebet at snøre erotikken inde,  klarer Outlandish 400 år senere på 4 minutter. “Halal-versionen” eller kunstnerisk forræderi og snylteri kan man alt efter behag kalde deres islamiserede, klorblegede udgave. Deres video hylder den tæmmede, indhyllede kvinde Aisha, den usikre, pseudomaskuline mands magt over kvinden. De der læser fransk, kan se at også Outlandish´ tekst er en næsten hel-amputeret, primitiviseret version af originalen.

Det giver alt i alt god mening, at Outlandish anvender islamistiske referencer og optrådte på “Islamofobi-konferencen” i 2006 sammen med 1200 andre kønsadskilte mørke-mænd og kvinder, der samlede sig for at afpresse Danmark, netop de bornerte, livsfornægtende typer, der nu fører sig frem som frisindets og tolerancens fortalere, netop de voldsparate  typer Khaled måtte flygte fra i 1986.

Khaled er det moderne Mellemøsten, der i dag må gispe efter vejret selv i Europa, fordi vi nu har så mange fascistoide muslimer, at de frisindede ikke længere kan leve i sikkerhed her takket være europæisk ‘humanisme’. Vi slår frihedsstemmerne i arabverdenen ihjel, samtidigt med at vi sørger for at slå os selv ihjel. Jeg er ikke politiker, men jeg har tillid til, at europæiske politkere vil løse dilemmaet på den værst tænkelige måde for alle parter.

Han er også kvindernes næsten ikke udtalte  længsel. Vi har et Europa, hvor også de skal leve i angst for halvmånens grønne pest. Der er andre sange på nettet med Cheb Khaled, for eksempel Didi. Hør den flot producerede lyd med hovedtelefoner. (En anden algierer der er truet ud af landet, er Souad Massi, der synger en blanding af country og fado med orientalsk præg, for eksempel her i Moudja.)

Og mere musik, september 2012:

Forspil

Nu hørte jeg det igen akkompagnerende i Michaels Palins indtagende Hammershøi-film. Bachs præludium no.1 fra Das Wohlptemperierte Klavier. For mig var det kærlighed ved første møde. Det var i 1967, hvor den er lagt ind som citat i mellemstykket i Procol Harums “Repent Walpurgis” min. 2:28. En omvej til Bach, men ét sted skal enhver begynde. Det er så kort og enkelt, og jeg ved ikke, hvorfor jeg aldrig kan blive færdig med det, hvorfor der ikke kan slides på det, som med så megen anden musik, jeg holder af. Det er som den første kærlighed, hvad enten man er 4 eller 14 år, følelsen og lyden kan ikke forklares, den fylder hele ens verden uden ord. Man er kommet hjem til et nyt hjem, hvor man ikke havde været før.

Organisten Matthew Fisher brugte mange klassiske referencer, blandt andet Vidor. Orkestrets verdensberømte A Whiter Shade of Pale er også båret oppe af Fishers orgel og kærlighed til Bach. Hele sangen er bygget over barokkens vandrede basso continou, men den låner mere fra andre end Bach og fra noget så (da)nutidigt som Percy Sledges “When a man loves a woman.”

Den surreelle tekst har været genstand for utallige (over) fortolkninger, måske handler den om kønsakten i en drøm, men der var ikke en stor musiker i tiden, der ikke var fascineret af den. Det der drog alle fra Beatles til Hendrix var, at de ikke forstod, hvad de hørte, og de forstod ikke, at det var engelske arbejderdrenge fra Croyden, der havde udtænkt det. Det var ikke grader og eksaminer, det var instinkt og følelse for at grave lidt dybere i tiden, end de fleste andre.

Der er en dejlig version af den her fra London 2003, hvor Matthew Fisher er tilbage i orkestret igen i Union Chapel, og det er en kirke.  Han er fuld af referencer, er det “In an English Country Garden” (minut 3:55) Han klokkelignende orgellyd er sangen, Gary Brooker er bare den, der skal aflevere dens anden gåde – teksten.

Læs mere »

After the raid in two Prague centres of the Islamic Foundation last Friday, the police have charged the editor of a book on Islam with promoting a movement suppressing human rights and freedoms. A number of those present, including diplomats from Indonesia, have complained about the police raid. They say the police came during the main Friday prayer, when there were about 100 people there.

The police may have staged the raid over the book called The Fundamental of Tawheed by Abu Ameenah Bilal Philips, a Muslim militant who seems to justify suicide bombing as part of jihad and physical punishment of criminals, such as cutting off limbs. According to him, there is no such thing as rape in marriage under the Sharia law. Police also said the raid led to the arrest of a man suspected of distributing books inciting racism, anti-Semitism, and xenophobia. Australia, Britain and Germany banned his [Bilal Phillips] entry. Muslims protest against police raid in Prague .

Bilal Phillips har været i Danmark inviteret af Islamisk Trossamfund uden videre problemer, naturligvis. Det var til den franske journalist Mohamed Sifaoui’s skjulte kamera Islamisk Trossamfund i marts 2006 betroede: “Vi er salafister, vi er muslimske brødre.” De var så imbecile, de  ikke vidste hvem han var, de kunne antagelig ikke forstå en fransk googling på hans navn. De havde nemlig selv prøvet at myrde ham flere gange.

Det er en modig journalist, der lader sit liv afhænge af sine subjekters formodede dumhed, det er ikke en Peter Øvig Knudsen, der paraderer sin frygt i medierne i dag. Det man afstår fra at lave, giver ingen points. Det er nobelt at ville beskytte sine børn, men det er ikke journalistik eller litteratur.

Hvem infiltrerer danske moskéer i dag otte år efter? Dansk TV ligesom Channel 4 gjorde ? De har for travlt med SE & HØR. Politikerne? De bygger nye moskéer. Pårørende til de kommmende dødsofre for dette lallende idioti, skal vide i god tid, til hvem de skal send regningen.

Geert Wilders om Ukraine på Russia TV

Det er en delikat balancegang på Kanal Putin her, men Wilders klarer den og bider ikke på kanalens madding. Enhver der ser RT i disse uger, er klar over hvor propagandistisk RT er mht. Ukraine, men EU gør heller ikke den bedste figur, og de har godt af at få det at vide også nu EU står til at få tørre tæsk den 25 i denne måned.

Anden halvdel af interviewet handler om det kommende EU valg til Mickey Mouse parlamentet. Dette sagt af en, der var med til at stemme os ind i 1972. Unge har vi alle været, i dag elsker socialisterne og multikulturalisterne EU, der er ikke så meget EEC blues over dem længere, det er kun Skousen og Ingemann der er lidt bagud i perceptionen, politisk parallelforskudt skulle jeg måske skrive, for det var de også i 1972.

Dansk presse er gået totalt i Se & Hør i medierne. Qvortrup, hvem Fanden er det, siger jeg? Jeg er ikke en kunde.  Bevares, sagen er grov, men når Qvortrup har mistet job, al hæder og er blevet straffet og Se og Hør er nedlagt, lever vi videre som ingenting. Den totale overvågninsrisiko forsvinder ikke af den grund.