Lagändring ska öppna för muslimska helgdagar och permanent islamisk etablering

Af Johannes Brahe

Överläggningarna ska ha pågått sedan 2007 mellan den tyska delstaten Fria Hansastaden Hamburg och fyra muslimska intresseföreningar. I tisdags presenterade Hamburgs borgmästare, socialdemokraten Olaf Scholz utkastet till ett fördrag tillsammans med DITIB-Turkisk-Islamiska Unionens Institution för Religion Landsförbund Hamburg, Schuran – De Islamiska Samfundens Råd i Hamburg, VIKZ – Islamiska Kulturcentranens Förbund samt det Tyska Alevitiska Samfundet.

Vad man presenterar är ett förslag till en överenskommelse som ska ligga till grund för lagändringar.

Förslaget måste först gå igenom i senaten innan det sedan kan återremitteras till Hamburgs stadsledning. Risken att förslaget godkänns av senaten är stort då socialdemokraterna har ensam majoritet där.

Överenskommelsen mellan staden Hamburg och de muslimska föreningarna handlar om ett likställande mellan islamiska helgdagar och icke-lagstadgade kristna helgdagar samt ett antal påtagliga eftergifter till den islamska lobbyn.

I Tyskland har fram tills nyligen endast protestantiska och katolska helgdagar varit lagstadgade rörande ledighet. Olika helgdagar råder i olika delstater beroende på om de är protestantiska eller katolska. I det protestatiska Hamburg klubbades liknande överenskommelser, som nu föreslås med de islamiska föreningarna, med katolska kyrkan år 2005 och med den judiska församlingen år 2007. Innebörden är att katoliker, judar och enligt det nu liggande förslaget även muslimer ska ha rätt till ledighet från arbete och skola under vissa överenskomna respektive helgdagar. För muslimernas del rör det sig om tre lediga dagar i anslutning till Ramadan, Offerfesten Eid- eller Id-ul-Adha och Aschura. Ledigheten från arbete för katoliker, judar och muslimer gäller dock inte betald ledighet. Dagarna måste således jobbas in eller tas ut i obetald ledighet. Endast rätten att vara just ledig från arbete och skola gäller. Betald ledighet under protestantiska helgdagar gäller för alla oavsett religionstillhörighet.

Överenskommelsen med de islamiska föreningarna innefattar vidare deras acceptans för bland annat författningsskyddade lagar, mänskliga rättigheter, tolerans inför andra religioner, kulturer och världsåskådningar samt avståndstagande från våld, diskriminering av oliktänkande och andra etniciteter. Vidare principerna om likaberättigande mellan man och kvinna samt homosexuellas okränkbarhet och rättigheter.

Utöver helgdagar innefattar överenskommelsen:

Skol- och utbildningsväsen

– Regleringar av religionsundervisningen i statliga skolor. Muslimer får rätt att bedriva religionsundervisning i sammarbete med den protestantiska kyrkan.
– Staden Hamburg och de islamiska föreningarna ska inom ramen för ekonomiska, organisatoriska och rättsliga ramar samverka för att islamiska skolors budskap ska nå ut till allmänheten i större omfattning än idag.
– De islamiska föreningarna respekterar skolplikten och förpliktigar sig att deras barn deltar oinskränkt. (Detaljfrågor som om hur vida muslimska flickor måste delta i simundervisning eller klassresor lämnas dock öppna enligt en intervju med Olaf Scholz i Frankfurter Allgemeine.) !

Offentligheten

– Förändringar i lagen om rättigheter till sändningar i offentliga och privata radiokanaler.
– Ett förpliktigande för Hamburg Stad att inom ramen för lag och religionsfrihet verka för ökad acceptans av islam bland den tyska allmänheten.

Byggnads- och äganderätt

– Undanröjning av principiella hinder att uppföra församlingsbyggnader såsom moskéer.
– Förtydligande av ägande- och besittningsrätten för av islamiska samfund ägda eller hyrda inrättningar.
– Att Hamburg Stad i sin stadsplanering beaktar de islamiska församlingarnas behov av mark för etableringar.

Religion och samhälle

– Lagstadgad rätt till islamiska begravningsritualer på statliga kyrkogårdar samt att Hamburg stad tillhandahåller nödvändig mark för begravning. Särskilt rätten till jordfästning utan kista fastslås. Icke-statliga kyrkogårdar berörs inte av överenskommelsen.
– De islamiska föreningarna erkänner att stat och religion är skilda. De förpliktigar sig att underlåta att propagera för motsatsen, att öppet ta ställning för denna samhällsprincip och att verka mot eventuell annan uppfattning inom samfunden.
– De islamiska föreningarna erkänner att kvinnor och flickor har samma rättigheter till oinskränkt utbildning, yrkesliv och politisk verksamhet och inte får diskrimineras.
– Kvinnor får av de islamiska förbunden inte diskrimineras i sin religionsutövning samt inte omotiverat diskrimineras på arbetsmarknaden på grund av sin religiösa klädsel.

Överenskommelse om samarbete

– Förpliktigande till ömsesidigt samråd mellan Hamburg Stad och de islamiska föreningarna i frågor som rör ovan.
– Artikel 12 i överenskommelsen bär rubriken ”Vänskapsklausul”. I den förpliktigar parterna sig att lösa tvister i överenskommelsen i ömsesidig dialog.
– Överenskommelsen ska utvärderas och omförhandlas om tio år.

Framväxten av avtalet och reaktioner

Överenskommelsen om religionsundervisning är gjord i nära samarbete med Evangelisk-Lutherska Kyrkan i Nordtyskland och berör en femårig utvecklingsplan där islamiska lärare ska slussas in i det hamburgska skolsystemet.

Enligt Hamburgs Stads hemsida uttrycker borgmästare Olaf Scholz stor tillfredsställelse med överenskommelsen och kallar det ett ”ambitiöst projekt”. Han riktar särskilt tack till Evangelisk-Lutherska Kyrkan i Nordtyskland för deras medverkan. Även de islamiska föreningarna är nöjda. Dr. Zekeriya Altug (DITIB Hamburg):

”Överenskommelsen är för oss ett tecken på ett uttryckligen, positivt menat erkännande av Hamburgs muslimer och av historisk betydelse. Samtidigt är det en statlig bekännelse att acceptera muslimerna i Hamburg såsom likaberättigade och likvärdiga medborgare samt ett uppskattande av vårt institutionella självbestämmande. ”

Ett positivt instämmande har följt från ett antal andra förbundsländer. Delstaten BadenWürttembergs integrationsminister Bilkay Öney, socialdemokraterna, säger till nättidningen Spiegel Online att Hamburgs initiativ är en mycket viktig signal i debatten – för båda sidor, för staden såväl som för muslimer – hur vida islam ska anses vara en del av Tyskland eller inte.

Även Berlins senatstalesman Richard Meng ”gläds åt att Hamburg går vägen mot mer öppenhet och tolerans.” Katolska kyrkan har också uttryckt sitt gillande.

De tyska kristdemokraterna CDU påpekar att en hel del detaljer verkar ”otydliga”. Liberalerna FDP kallar överenskommelsen för ”onödig” då tysk lag enligt deras åsikt redan reglerar alla berörda frågor tillfredsställande.

Initiativtagare till förhandlingarna som startade år 2006 var den tidigare kristdemokratiske politikern Ole von Beust, fullständigt namn Carl-Friedrich Arp Ole Freiherr von Beust. Född i Hamburg 1955 och ättling till storheter som den saxiska och därefter österrikiska statsmannen Friedrich Ferdinand von Beust. Han är även släkt med Jutta Ditfurth. En av grundarna till miljöpartiet De Gröna på 80-talet. Ole von Beusts föräldrar var under andra världskriget tvungna att fly då hans mor enligt nationalsocialistisk terminologi räknades som halvjudinna. Von Beusts far var den förste ordförande i Junge Union, kristdemokraternas ungdomsförbund.

Överenskommelsen med de islamiska föreningarna har nu rotts i hamn av de i Hamburg regerande socialdemokraterna. Vad denna överenskommelse har för praktisk betydelse på kort sikt kommer vi kanske snart att bli varse om. På lång sikt betyder det att hamburgarna och kanske alla tyskar får vänja sig vid att islam blir en permanent del av det tyska samhället. En part med lika rättigheter som de från och med nu måste förhandla och komma överens med. Sista ordet lär inte vara sagt.

Vän av kristendom och västerländsk civilisation måste ställa sig frågan varför man sluter ett avtal med en part som står så långt ifrån västerlandets livsåskådning att ett kontrakt med dylikt innehåll måste upprättas? Om det inte kan kallas för ett kontrakt med djävulen så i alla fall ett kontrakt med västerlandets ideologiska motpol. Man kommer inte närmare helvetet än ett liv under islam, bortsett från en tidsresa tillbaka till nazisttiden. Om muslimerna i Tyskland påbörjar en tidsresa framåt eller om de västerländska samhällena kommer att stagnera fortare och långvarigare med denna maktfaktor i samhället återstår att se.
Kanske hänger den frågan på demografisk tillbakagång, olja, insyltade politiker och kärnvapen i en högre grad och i en mer komplex kombination än vi gräsrötter känner till och förstår!? Eller hänger denna fråga kanske mer på isolerade politiker i ett så komplext politiskt system, med så låg styrfart att kortsiktig pragmatism är de enda medlen som står till hands i en situation som har blivit varje demokratiskt lands regering övermäktig?

I Hamburg lever idag cirka 180 000 muslimer. Ett stenkast från Köpenhamn och Malmö.

Kontraktet:

Vertrag zwischen der Freien und Hansestadt Hamburg, dem DITIB-Landesverband Hamburg, SCHURA – Rat der Islamischen Gemeinschaften in Hamburg und dem Verband der Islamischen Kulturzentren

Övriga källor

Seit 2007 laufende Verhandlungen über Verträge mit islamischen Verbänden und Alevitischer Gemeinde erfolgreich abgeschlossen
Hamburg will islamische Feiertage wie kirchliche behandeln
Gleichstellung des Islam
Hamburg gewährt Muslimen Anrecht auf Feiertage
Hamburg schließt Vertrag mit Muslimen