13
apr
Seneste opdatering: 13/4-13 kl. 2303
74 kommentarer - Tryk for at kommentere!

Av Julia Caesar:

Copyright Julia Caesar, Snaphanen och HRS. Citera gärna delar av texten men iaktta gott bloggskick och länka till Snaphanen!

Jag sätter mig på ett tåg som går norrut. Jag ska åka långt, många timmar. Mitt ärende är en aning oklart, till och med för mig själv. Jag reser för att undersöka en dröm. Jag bär på en längtan. Den sliter i mig natt och dag, den håller mig vaken när jag borde sova, den lämnar mig ingen ro. Jag måste få klarhet. Det är någonting som jag ska förstå. Jag behöver lägga pussel med de bitar som jag består av. Jag måste få veta vad som är verkligt och vad som är längtan.

Snön ligger som ett tjockt smutsigt vaddtäcke över Sverige. Landet är ännu i vinterdvala. I snötäcket små barmarksöar av sovande hus med mörka fönster som blundar. Himlen är en grå nödfilt över landskapet. De ändlösa barrskogarna är svepta i vinterns knappt ledsynsmässiga grådunkel.

Att åka tåg är att vila från sig själv. Bara sitta och låta sig fraktas. Jag är på väg till en stad som kunde vara vilken småstad som helst i Norrlands inland. Men för mig är det en särskild stad. Det är min födelsestad, en stad där jag har tillbringat stora delar av mitt liv. Det är här mina rottrådar är fästade. Staden och dess människor lever sitt liv inom mig. Hela min släkt kommer från den här staden, mitt i det undersköna landskapet med sina skogar, kullar, älvar och sjöar och praktfulla gårdar som vittnar om en rik månghundraårig byggnadstradition.

Jag bär dem alla inom mig

Det finns inte en enda levande människa kvar i min släkt i hela länet. Alla är döda. Det finns ingen som jag kan ringa till och säga “Hej, det är Julia, jag kommer till stan på torsdag, det vore trevligt att träffa dig”. Jag åker på en ensam rekognosceringsresa, väntad av ingen. Jag reser till mina minnen. Min släkt är visserligen utplånad. Men det liv som de lever inom mig pågår fullkomligt obehindrat. Ja, det är till och med så att de lever sina liv allt starkare och tydligare inom mig trots att de definitivt är döda.

Mina kära verkar inte ha fattat att de ligger under mull. De fortsätter att göra sig hörda, jag bär dem alla inom mig. Jag bär deras röster, deras skratt, deras sätt att röra sig, deras dofter. Moster och morbror på bondgården, roddturerna på sjön, åka hölass, skidåkningen, lingonplockningen. Övningskörningen i deras Volvo PV 444 så att jag kunde ta körkort precis när jag fyllde arton.

Ta inn hele skjermen 13.04.2013 223409

Mormor som tog körkort redan 1925 och kunde allting, från att måla hus till att sköta jordbruk och driva pensionat. Hon bjöd mig på min första filmupplevelse när jag var fyra år, “Snövit och de sju dvärgarna”. Men åldras kunde hon inte. Hon dog alldeles för tidigt.

Farfar som växte upp på fattighuset

Farfar som blev moderlös när han var tre år och växte upp på fattighuset. Honom har jag berättat om i krönikan “Landet som försvann” Han ville helst inte tala om den tiden. Den som har varit fattighushjon bär på en evig skam. När han äntligen vill berätta är han 75 år gammal och har bara ett år kvar att leva. Han är för svag att skriva själv, så han dikterar och farmor skriver med sirlig handstil. Han kallar fattighuset för ”ålderdomshemmet”, det var så det brukade kallas för att det låter bättre än ”fattighuset”. Ur hans berättelse stiger inte bara farfar och hans livsöde fram, utan också det Fattigsverige som vi tillfälligt har lämnat bakom oss. Nu är det på väg tillbaka.

Nöden talar mellan de återhållsamma raderna, inte bara den fysiska utan framför allt den psykiska. Bakom upplevelserna finns ibland inte ett ”jag”, utan istället det mer neutrala och distanserade ”man”.

“Man fick ju mat och kläder”

”Man fick ju mat och kläder och omvårdnad, fast man fick försaka mycket som barn får som växer upp i ett riktigt hem. Det var sträng disciplin, vi vågade inte göra något som vi inte hade lov till. En liten bit från ålderdomshemmet fanns en kälkbacke som dom kallade för Tröttbacken, dit gick vi några grabbar och åkte en dag utan lov, men när vi kom hem på kvällen fick vi stryk och fick gå och lägga oss utan mat, så det gjorde vi aldrig om mera.

Vi hade en lärarinna som var snäll mot oss barn. När vi gått färdigt i skolan hade vi avslutning, och kyrkoherden kom och hörde på oss och tyckte att vi var så duktiga att han bjöd oss på kaffe på Ekströms konditori. Det var en stor upplevelse för oss som inte var vana vid sådana saker. Jag fick springa ärenden åt ålderdomshemmet ibland, då brukade jag hälsa på en av mina äldre bröder som jobbade på bryggeriet. Jag brukade få en 25-öring av honom och ibland en läskedryck, och tänk vad man blev glad. Men denna min bror blev förkyld när han gjorde rekryten och fick TBC, så han dog och blev begravd på sanatoriets kyrkogård.

Ta inn hele skjermen 13.04.2013 223547

Två dagar efter att jag konfirmerats, jag var då fjorton år, kom en bonde och hämtade mig. Jag skulle komma till honom i Västanvik och hjälpa till på hans jordbruk med det jag kunde. Vattna och rykta hästarna och ge dom hö, hjälpa till med slåttern, bärga säden, ta upp potatis på hösten och göra alla möjliga småsysslor. För det fick jag mat, logi och kläder – en kostym på sommaren och en på vintern samt 50 öre till midsommar och 50 öre till jul.”

Släkten är förankrad i varje löpmeter räls

Farfar som trots sin arma uppväxt blir en duktig och plikttrogen man i staten. Han arbetade vid järnvägen, som sin far. På uniformen stod det SJ som i Statens Järnvägar. Min släkt är förankrad i varje löpmeter räls på den numera öde bangården. Att vara statsanställd ansågs vara tryggt och säkert. Farfar försörjde sin familj och kunde 1936 köpa ett egnahem i stadens utkanter för 9 200 kronor.

Ljusnan_in_Ljusnedal-001

Älven var stadens pulsåder ända tills flottningen upphörde. På älvstranden stod en skev liten tvättstuga där mamma och de andra kvinnorna i trakten skötte sin tvätt. Den sparades ihop till stortvätt på sommaren när isen inte band vattnet. Då eldade man under en enorm gjutjärnsgryta, där lakan och handdukar fick koka. Sköljde gjorde man från en klappbrygga i älven. Nu dånar gigantiska långtradare fram på vägarna med den timmerlast som älven fraktade gratis, och älven är bara ett pittoreskt inslag i stadsbilden. På stränderna reser sig höghus.

Staden var vacker, omfluten av vatten

Det heter inte “järnvägsstation” längre. Staden är inte längre en järnvägsknut. Det heter “Rese-Center”. Mycket missvisande, för någonting mindre centrumlikt få man leta efter. Från perrongen stiger man rakt ut in the middle of nowhere. Ett enda stort tomrum.

Staden var en vacker stad, omfluten av vatten. Sågverkspatronerna som blivit förmögna på skogarnas timmer hade byggt rikt utsmyckade trähus, och gatorna vindlade fram som de alltid gjort, med en levande och salig blandning av sko- och klädbutiker, hattmodister, fiskaffär, bok- och pappershandel, handarbetsaffär, tobaksaffär och herrekipering. Nu är allting borta. Bara bokhandeln finns kvar och kämpar tappert mot kundflykten till internetbokhandeln.

Staden ligger öde, som drabbad av en neutronbomb

Det är som om en neutronbomb har slagit ned i stadens centrala delar. Allting är öde och dött. Det finns inte ens en matbutik kvar i hela centrum. För att handla mat måste man åka buss eller bil flera kilometer till stadens utkanter. Jag ser nästan inga människor. Några somalier går förbi och ser malplacerade ut. De är malplacerade. De får bara D-vitaminbrist och benskörhet och blir sjuka och olyckliga i det solfattiga norrländska klimatet. De ska inte vara här. De kommer att flytta härifrån så fort de har möjlighet och någon annan kommun är beredd att betala deras försörjningsstöd.

Stadens huvudgata, som förr var ett livligt affärsstråk med butiker och kaféer, har brutalt huggits av och mynnar ut i ett ingenting. Ingen går på den längre. Ingen vill hamna i ett ingenting. På tvärgatan låg ett fint konditori med crèmefärgade spetsgardiner och antika möbler, känt för sina frasiga mockabakelser och omgärdat av en viss tragik för dem som närmare kände till sakernas tillstånd, för servitrisen hade diabetes och kunde själv inte avnjuta de delikata bakverken. Nu ligger gatan öde. Där finns en thairestaurang, ett par pizzerior och en tatueringsateljé.

Staden har sina egna politiker emot sig

Det är en döende stad jag ser. En av alla dessa svenska småstäder som för en daglig kamp för sin överlevnad men har alltför mycket emot sig för att klara det. Sina egna lokalpolitiker till exempel, som fyller på med invandrare när den infödda befolkningen flyttar och tror att det ska stärka den kommunala ekonomin. Jag säger inte att min barndomsstad kommer att dö i morgon. Men jag ser att den är i terminalstadiet och har en lång dödskamp framför sig.

Hur ser man att en stad är på dekis? Avsaknaden av folkliv är en viktig signal. Den avslöjar att livet, det verkliga livet, pågår någon annanstans. Jobben har för länge sedan försvunnit. Folk flyttar ut, befolkningen har minskat sedan sekelskiftet. När invånarna inte går ut utan bara sitter inne och åldras och dör bär det utför. När pizzeriorna och tatueringsateljéerna börjar ta över gatubilden är det en signal om att förfallet har börjat.

En vandalisering utan historisk motsvarighet

Den fordom vackra staden har brutalt slagits sönder av en olycklig kombination av hårdhänta kommersiella intressen och enfaldiga kommunalpolitiker. På 1960- och 70-talen våldförde de sig på stadens själ med katastrofala och irreparabla verkningar. Då revs de vackra träpatronvillorna med sina glasverandor och sin snickarglädje. Den vackra arkitekturen i den bebyggelse som fått växa fram organiskt och de hus som var resultat av den skickliga hantverksmässiga byggnadskonsten utsattes för en vandalisering utan historisk motsvarighet.

Inte bara “min” stad vandaliserades av rivningsraseri och nybyggarvansinne, det drabbade så gott som alla svenska städer. Under de så kallade rekordåren på 1960- och 70-talen begick kortsynta och korkade kommunalpolitiker landsomfattande massmord på landsortsstäderna. Det är den största stadsomvandlingen i Sveriges historia, mästerligt skildrad i en av filmaren Anders Wahlgrens dokumentärer, “När Domus kom till stan” (2004). Se den, det är en medborgerlig plikt!

När Domus kom till stan förändrades allting

Under gymnasieåren brukade mina vänner och jag dricka en kopp kaffe för 50 öre på det som då hette Konsumbaren. 1956 började kooperationen kalla sina varuhus för Domus (hem på latin). När Domus kom till stan förändrades allting i så gott som alla svenska städer. Hela stadskärnor med 1700-talshus och andra flera hundra år gamla byggnader revs för att göra plats åt stora bunkerliknande varuhus i betong. Bara i Norrköping revs 500 hus.

Ta inn hele skjermen 13.04.2013 223713

Under ett par årtionden byggdes 180 Domusvaruhus, 80 Epavaruhus och 90 Åhlénsvaruhus. Trehundrafemtio varuhus, stöpta i samma form och storlek, “så förvillande lika att man inte visste i vilken stad man befann sig” som Anders Wahlgren formulerar saken. Trots befolkningens protester försvann trivsamma, levande stadskärnor i grävskopornas käftar. Det kallades “utveckling”.

En massaker på de svenska stadskärnorna

I filmen skildrar Wahlgren fjorton städer (Eskilstuna, Ronneby, Ljungby, Karlskrona, Kristianstad, Kalmar, Skövde, Västervik, Norrköping, Västerås, Sala, Enköping, Gävle och Härnösand). Men det ser likadant ut överallt, i varenda skövlad stad. Kooperativa Förbundet, KF, hade redan 1925 startat ett eget arkitektkontor, KFAI, som under en period var Sveriges största. KF hade till och med en egen stadsplaneavdelning. Målet var att bygga så effektiva säljmaskiner som möjligt.

Under ledning av chefsarkitekten Gunnar Savås (1919-2004) och energisk medverkan av städernas socialdemokratiska politiker genomfördes massakern på de svenska stadskärnorna. Detta hände sig under socialdemokraternas långa maktinnehav.

Ingenting fick stoppa de nya konsumtionstemplen.

Den oheliga alliansen mellan lokalpolitiker och KF fick förödande konsekvenser. Nästan alla svenska städer förstördes till oigenkännlighet. Rivning av gamla kulturbyggnader, motstånd från folkviljan – ingenting fick stoppa byggandet av de nya konsumtionstemplen. Varuhusen skulle ligga på bästa stället i stan, helst vid Stora torget.

Med varuhusen följde byggandet av enorma groteska parkeringshus. Man “skulle tillgodose de bilburna kundernas behov”, bilen skulle följa med på shoppingturerna in till städernas centra. Under 1960- och 70-talen rådde till synes evig högkonjunktur. Människor fick det bättre, så vi kunde handla mer. Planerarna trodde att den gyllene eran skulle vara i evighet. Men det dröjde inte länge förrän de hundratals varuhusen konkurrerade ihjäl varandra. Numera är de förvandlade till affärsgallerior med samma kedjeföretag i varenda stad: Kapp-Ahl, Stadium, Åhléns, Lindex, Hennes & Mauritz, Din sko, Vero Moda, Clas Ohlson.

Nu finns bara de fula husen kvar

I min barndomsstad finns bara de fula husen kvar. Hus i total avsaknad av själ, kultur, historia. Allt annat är rivet. I ett av de gamla husen hyrde jag ett rum under gymnasieåren. Huset står faktiskt kvar. Men det är förvandlat till oigenkännlighet med ful brun puts, okänsligt bytta moderna fönster och ogästvänliga entréer med porttelefoner. Tiden är en annan. Nu behövs porttelefoner.
Jag sitter på ett kafé och läser lokaltidningen. Den är en skugga av den tidning som farfar hummande läste varje dag och kommer mänskligt att döma inte att överleva särskilt länge till. Jag noterar att merparten av stadens sjukvård drivs av det privata vårdföretaget Aleris, ägt av Wallenbergssfärens Investor. Hur länge till är sjukvården i den lilla staden intressant ur investeringssynpunkt? Sjukhuset går med ett underskott på 27 miljoner. Fyrtiofem anställda har varslats, tjugofem undersköterskor, läkarsekreterare och administrativ personal har sagts upp av Aleris.

“De fördömdas stad – varför bor man egentligen här?”

“De fördömdas stad” kallas staden i en kommentar i lokaltidningen. Några ytterligare kommentarer:

• “Varför bor man egentligen här? Det finns inga jobb, stan är öde, befintliga affärer går i konkurs men inga nya öppnar, det satsas inget på barn och ungdomar, skolorna är dåliga, sjukhuset existerar knappt längre…. listan kan göras lång.”

• “Jag ser massor av nya invånare. Är det kanske så att Svenssons flyttar då staden håller på att förvandlas till ännu en multikulturell och problemfylld småstad? Kan det vara så att de med utbildning och/eller drivkraft inte vill bo i en stad där skattepengarna man bidrar med aldrig kommer en själv till gagn? Kan det vara så att staden inte kan ta emot fler arbetslösa inflyttare?”

• “Värre kommer det att bli!!! Alla jag känner är så less på vad som prioriteras här. Kommunen lägger alldeles för lite pengar på skola, vård och omsorg. Och många beslut som tas verkar totalt ogenomtänkta. Många omkring 40-års åldern funderar på att flytta på grund av kommunens alla indragningar, och de runt 30-årsåldern flyttar för dom är så less. Jag kommer absolut att uppmuntra mina barn att så fort som möjligt försöka ta sig härifrån till en kommun där pengarna läggs på det som är viktigt!”

Varenda kommun ska begå samma misstag

Som drivna av en vansinnig naturlag ska varenda liten kommun begå samma misstag som andra redan har gjort. I synnerhet i Norrland. Processen följer ett givet schema, vi känner igen det. Arbetsmarknaden förändras, jobben försvinner. Med jobben försvinner invånarna i produktiva åldrar. Befolkningen minskar, bara de gamla och de som inte kan flytta blir kvar. Allt fler hyresbostäder står tomma. Då kommer något geni i kommunstyrelsen på det som lanseras som en lösning: flyktingar! Vi fyller de tomma lägenheterna med flyktingar!

Eller som folkpartiet uttrycker saken i ett centralt producerat uttalande som har spritts och reproducerats även i den här lilla staden:

“Det är bra att vår kommun har beslutat att öka flyktingmottagandet från 50 -70 till 100 -120 personer. Det handlar om medmänsklighet och om att bära vår del av ansvaret när fler söker skydd i Sverige.

Ett ökat flyktingmottagande spär inte på arbetslösheten bland dem som bor här sedan tidigare. Tvärtom skapar ett ökat flyktingmottagande nya jobb. Med en negativ egen befolkningsutveckling – antal födda minus antal döda – är ett inflyttningsöverskott en förutsättning för att undvika minskande invånarantal, krympande skatteunderlag och minskande service.”

Uttalandet antogs nyligen enhälligt vid Folkpartiet liberalernas årsmöte i staden. Vem tror de att de lurar? Tror de på sina egna floskler? Oavsett vilket förkortar deras ansträngningar stadens dödskamp. Nu kommer det bara att gå fortare utför. Och vid the point of no return kommer de ansvariga att för länge sedan ha flyttat därifrån.

Förstår de vad som håller på att hända?

Om alla bara inte vore så förtvivlat vänliga.

“Vill du att jag ska tvätta det åt dig?” frågar kvinnan i SJ:s bistro när jag köper ett äpple.
“Trevlig helg!” säger personalen på apoteket.
“Den här chokladbakelsen kan jag rekommendera” säger flickan bakom kafédisken.

De är vänliga medan deras stad sjunker under deras fötter. Förstår de vidden av vad som håller på att hända? Jag vet inte. Förstår jag vidden av vad som håller på att hända med min gamla hemstad? Ja, jag tror det. Min resa är en resa i förlustens landskap. Jag ser allt som är förlorat och aldrig kommer tillbaka. Allt som jag ser, hör och tänker bekräftar att mina minnen kommer från en helt annan tid. De utspelade sig här, men fast de lever så starkt inom mig är de obönhörligt försvunna i den yttre världen. Samtliga medverkande har avgått ur rollistan. Den tidens blommande syrénbersåer, det eviga solskenet och ”Drömmen om Elin”, ”Livet i finnskogarna” och ”Lyckobringaren” i farfars dragspel finns inte längre.

Jag reste för att undersöka en dröm

Jag reste för att undersöka en dröm. Jag ville ta reda på om jag skulle kunna flytta tillbaka till den stad där jag föddes. Kan jag flytta mitt liv hit? Räcker mitt kapital av den kärlek och glädje som jag har upplevt här i det förflutna för att bära över den verklighet jag ser nu?

Fast hela stan har rivits står kyrkan kvar där den har stått sedan 1300-talet. Hela min släkt har döpts, konfirmerats, vigts och begravts i den kyrkan. Mormors hus alldeles intill kyrkan revs på 1950-talet för att vägen skulle fram. Det var ett av stadens vackra hus, med konstfärdigt sågad snickarglädje, glasverandor där alla rutor var av handblåst glas, trappräcket till den svängda trappan smyckat med svarvade balustrar och ytterdörrarnas glasrutor vackert färgade i rött, blått och grönt. Huset innehöll åtta lägenheter, alla eldades med kakelugnar. Jag slutar aldrig sörja att huset revs. Att leva med sina minnen är att nästan alltid vara nära sorgen.

Härifrån kommer vi, här slutar vi våra liv

På kyrkogården ligger alla mina kära begravda. Nu är den täckt av djup snö. Gravstenarna sticker upp ur snötäcket. Men skaren bär. Jag står i den djupa snön och samtalar med mina föräldrar. Fryser de inte? Nej, aska fryser inte. De säger att de har det bra. De saknar ingenting. De bekymrar sig inte längre om det som händer ovan jord. Det där får ni levande ta hand om, säger de.

Jag frågar om de har någonting att invända mot att jag sällar mig till dem när det blir dags.

Absolut inte. Det ska bli roligt att samla familjen igen, säger de. Det är ju härifrån vi kommer och här vi slutar våra liv. Men sköt om dig så länge.

Av Julia Caesar

Tidligere kronikker af samme forfatter

Annoncer fra Danske Partner-Ads:







Donér engangsbeløb?Kan du forpligte dig til fast betaling?

  • Ven

    Det är med tårar i ögonen jag tackar för denna gripande krönika. Det är så de flesta svenskars bakgrund är. Jag tänker varje dag på mina avlidna nära och kära. Jag till och med pratar med dem, för jag är säker på att de är i andevärlden och hör vad jag säger.

    Att våra hembygder förfaller och “dör”; det behöver analyseras i stort. Har näringslivet och samhällsplanerarna gjort rätt? Har medborgarna gjort rätt som låtit “experter” besluta om frågor som rör den egna familjens framtid? Finns det räddning?

    • Marit

      Ja, skøt om dig, Julia. Nordens beste journalist !

      Det du skildrer gjelder også for Norge. Planen er at vi alle skal bli historieløse og kulturløse.
      IKEA er den nye katedralen. Globalismen og multikulturalismen den nye religionen.
      “Dialog” er mantraet. Kirker gjøres om til moskeer. Prester og biskoper applauderer.
      Det er så fint med flerkultur. Mannen i gata er dum i hodet som ikke forstår det. Til tross for årevis med propaganda fra makthaverne. Nå, på 17.mai, Norges nasjonaldag, skal en islamist lede feiringen i Oslo. Det er et tillitsverv. En mann som ikke vil ta avstand til Qaradawis fatwa om at homofile må drepes og apostater like så.

      Hurra for det fargerike fellesskapet !

      • Angela

        Precis när jag var på väg att lämna för att se Agenda såg jag ditt mejl. Läs här http://www.expressen.se/nyheter/starka-reaktioner-efter-mustafas-avgan g/

        Har du möjlighet att se Agenda? Ali Esbati är väl känd i Norge? I Aktuellt hade de ett propagandainslag från Ukraina. Naturligvis skrämselpropaganda. De tror fortfarande att folk inte förstått utan att det går att skrämma in dem i leden av snälla försynta medborgare igen. Folk i hela västvärlden börjar förstå vad som är på gång. Fastän vi inte träffats har vi alla samma argument och erfarenheter. Vi kan inte ha fel alla. Målet blir ett Kina. Enpartistat, diktataur. Inte kommer folk att få mycket att bestämma över sina liv. Såg ett oerhört skrämmande Dokument utifrån om hur framtiden kommer att gestalta sig med kontrollerade slavar.

        Lägg märke till i Expressen artikeln vad Wejerud säger och statsvetaren, både från samma socialdemokratiska intresseorganisation. 70-75% av socialdemokraternas väljare är muslimer. Inte svårt att förstå varför de vill ha invandrare. Utan invandrare hade Socialdemokraterna i Sverige varit ett dött parti. Inte många ur arbetarrörelsen eller svenskar som röstar på dem. Politikerna hade fått börja arbeta i stället för att låta svenska folket betala deras lyxliv. Nu Agenda.

        Vad får man säga i invandringsdebatten?

        http://www.svt.se/agenda/vad-far-man-saga-om-invandringen

        • Marit

          Hei Angela !

          Ja, jeg får inn svensk TV her jeg bor i Midt-Norge. Men jeg orker ikke mere løgner og propaganda. Jeg må ofte bare skru av TV, for jeg blir så sint.

          Ja, Ali Esbati er kjent for meg med sitt politiske ståsted. Men han er nok ikke kjendt i offentligheten. Hans virksomhet foregår vel mer i det skjulte.

          Mvh

          Marit

        • Bjovulf

          Haha, den der “sport” med at råbe ad og skændes med sit TV, når PK-propandaen rigtigt kører løs, og de kulturradigale tosser ruller sig ud med al deres nonsens om den dejlige “kulturberigelse” og det lyksalige multikulturelle samfunds mange fordele,
          er du sgu langt fra alene om, Marit 😀

          Jeg må ofte beherske mig helt umenneskeligt meget, når mit blodtryk stiger til faretruende
          højder, og mine hænder så ubevidst begynder at lede efter noget tungt at kaste efter mit stakkels TV for at få de der komplet uvidende og dybt naive PK-idioter til at holde deres kæft med alle deres vanvittige og uansvarlige forslag – uden folkeligt mandat nogensinde –
          og så naturligvis deres afgrundsdybe foragt for vores egen kultur, vore værdier og vores folk –
          herunder alle de lidelser og grove forbrydelser de bare så letsindigt påfører os uden at blinke eller tvivle det mindste nogensinde.

          Kan I andre også genkende dette TV-rage-syndrom? 😀

        • li (islamonausea træt af de Skide/Muhammedaner)

          @ Bjovulf

          “Kan I andre også genkende dette TV-rage-syndrom? ”
          Ja 😀

          Hos mig startede det under poul Nytårshat rasmussens regime, der hvor han islamisk inkluderende opdelte os i rene og urene katagorier!
          Det var så slemt med mine vredes udbrud, at jeg faktisk “kom til” at smadre mit fjernsyn, fordi poul Nytårshat husserede alt for ofte i mit TV med alle sine ulidelige socialistiske floskler og dumme dhimmie mandslinge snik snak.
          Det var så galt, så da jeg fik et nyt TV, så tog min dengang lille datter fjernbetjeningen og slukkede for TV’et hvergang poul Nytårshat tonede frem på skærmen og meget fornuftigt konkluderede at denne mandslinge var farlig……..for vores TV og gjorde mor sur, så væk med ham.
          Da forstod jeg, at jeg måtte gøre noget, for at denne uvidende floskel brægende mandslinge Nytårshat ikke skulle ødelægge vores stuehygge som mandslingen ødelagde vores land med sin masse import af jihadkriger, så jeg lærte at se og høre på Radigale uvidende politiske korrekte politiker på en helt anden måde, jeg ser og hører dem som komiske-ali cirkus klovne, altså, det de siger er komisk løgn og satire fx når de udbryder at islam er fredens religion, så ligger jeg flad af grin på gulvet og når de klovne agtigt holder masken og “seriøst” fortæller os, at muhammedanerne er en tosproget berigelse, fordi de ikke kan magte det danske sprog osv af komiske løgne, så nu griner jeg helt tiden når den røde støjsende DDR udbreder sin komiske klovne retorik!

  • XY

    Tack för dina krönikor, JC! Alltid en höjdpunkt att se fram emot; ytterligare läsning som vackert uttrycker nostalgin och en svunnen tid, som du så skickligt skildrar.

    • Marit

      Hei Bjogulf !

      Jeg føler et nært slektskap med dere dansker og svensker. Vi er det samme folket, som alle kjemper for vår overlevelse som et sivilisert folk.
      Våre politikere har sviktet oss og ført oss bak lyset i en mannsalder. De vil gi våre land til barbarene.Uvisst av hvilken grunn.
      I Norge er nå katta ute av sekken, og det har kommet frem at masseinnvandringen av muslimer har kostet oss 70 milliarder på 10 år. Det var DEN berikelsen !
      Mens våre korrupte ledere har sagt at det er den frytelige “eldrebølgen” som koster oss flesk.
      Og mange har trodd på denne løgnen. Vi vil da ikke tro at vår statsminister lyver oss rett opp i ansiktet ?

      Det blir en fornøyelse å sparke de rødgrønne ut av regjeringskontorene til høsten ! 😉
      Du verden hvor befriende det skal bli !

  • Angela

    Så många tankar du väckte till liv i mig. Såg också “När Domus kom till stan” i somras. Några mycket bra dokumentärer visades i somras om det Sverige som vi äldre svenskar känner och som de yngre generationerna svenskar inte känner. De yngre har ingen aning om hur avancerat och modernt Sverige var. De har bara sett det förfallna Sverige av idag och tror att Sverige alltid varit så fast “lite mera äldre”. De har inte förstått hur Sverige omvandlades bara efter EU-inträdet och fick lägga sig på lägsta nivå för att anpassas till EU. Det borde vara lag på att visa dessa dokumentärer i skolorna och låta äldre berätta innan de generationerna försvinner. Sedan har vi inte längre någon som kan protestera när de yngre får sig en falsk historieskrivning till livs. Ibland skulle jag vilja kliva in i TV-apparaten och säga stopp och belägg när jag hör yngre människor tvärsäkert säga att “så var det förr”. Jag undrar alltid var de får det ifrån?

    Det är inte bara det synliga, hus och landskap som försvunnit, utan mentaliteten. Det rikliga flödande språket. Glädjen och gemenskapen. Och inte minst tryggheten, värmen och respekten för varandra. Integriteten och modet, civilkuragen. Hederlighet, ansvar, hjälpsamheten. Men också närheten mellan människor. Den alltid utsträckta handen och tilliten. Ingen gör någonting för varandra längre såvida man inte får betalt. Många honnörsord som bara gått upp i rök. Vart tog de vägen? Nu viskar alla. Ingen vågar tala högt för man tror att det inte är “fint”. Ingen får höja rösten och tala ut. Förut var det viktigt och “fint”, bildat, att tala tydligt och kraftfullt. Ingen konflikträdsla. Det var bara de som inte hade rent mjöl i påsen som “mumlade i skägget”. När man någon gång hör människor är det alltid “gapskratt” eller annat meningslöst skrän. De yngre som fått lära sig att “ta för sig” d v s “synas och höras”, “fy fan vad jag är bra”.

    Kanske SVT skulle sända “Hem till byn” igen som dokumentär för att skildra flykten från landsbygden på 60-talet. Tänkte just på det i dag när en förflugen mening i SR uttalades i samband med fågelinfluensan i Kina. Om vådan med megastäder. Ett så totalt missgrepp att avfolka den svenska landsbygden och tvinga svenska folket till en 1-2 barns politik. 1,2 t o m tror jag man påbjöd. Det talas om den misslyckade kinesiska 1 barnspolitiken som en tickande bomb men få svenskar tycks vara medvetna om den svenska 1,2 barns politiken.

    Men det hette inte gymnasium utan Högre allmänna läroverk fram till 1972 tror jag. “Frasiga mockabakelser”. Så sugen jag blev har inte lyckats få tag i lika goda som jag minns dem. Mina åt jag när jag “låg i Lund”. Vad det kända student-fiket hette kom jag inte ihåg inte långt ifrån Botaniska, tror jag men jag kommer ihåg att vi kallade dem för “japaner”. Minns ännu smaken och längtar!

    Tack Julia Caesar för ännu en läsupplevelse som berikar!

    • Robin Shadowes

      Känner också igen din beskrivning av det svunna Sverige. Dagens Sverige är iskallt och folk bryr sig inte om varandra längre. Det är bara sköta sig själv och skita i andra som gäller nu. Allt som finns kvar är bara rädsla och tystnad. Det går överhuvudtaget inte att diskutera problemen. Nog förstår folk att det är illa men man kan inte tala om orsaken. Det är då man blir kallad diverse otrevliga epitet så man står hela tiden och stampar på samma fläck.

  • Patrik Blom

    Tack Julia! Och tack Angela för de fina – av Julia inspirerade – minnesbilderna!

    Kan “det kända studentfiket” möjligtvis vara Atén? Lundagård? Håkanssons? Inte särskilt nära Botaniska, dock.

  • Ludvig

    Tack Julia för din resa bakåt i tiden.
    Det är så viktigt att vi gör den vandringen bakåt för att hitta rötterna till det skrämmande förfall vi nu upplever. Det krävs mycket grävande och mycket rannsakan av förnekade mörka drag i svensk mentalitet för att visa hur det kunde bli så här. Till exempel att vi lät ett parti behålla makten i 44 år vilket visar att vi inte fattade hur makt korrumperar och att långvarig makt korrumperar djupt och att det inte bara är makthavarna som korrumperas utan även den så kallade oppositionen,så att när denna äntligen tar över efter sossarna 1976 vågar den inte annat än att fortsätta i de nergångna sossarnas spår. Den “borgerliga” oppositionen är redan från start korrumperad av sin långvariga maktlöshet. Den har då sedan länge förlorat tron på sig själv.
    Vi behöver också gräva djupt i krigsåren under fyrtiotalet när vi som folk lärde oss att tiga,tiga,tiga och därefter aldrig upphört med detta tigande. Visst har det funnits avvikande röster men de har kämpat i en bedövande motvind.

  • Sonia Hoffman Edwards

    domusistan
    http://www.youtube.com/watch?v=JHipmHB0Plo

    den här dokumentären, engelska visserligen, berör samma tid och fenomen.
    Why I hate the sixties
    http://www.youtube.com/watch?v=VJM-xA8PcQ8

  • Bernt

    “Nu har Julia blivit tokig”, tänkte jag när jag började läsa. Jag ville hålla bort känslan, för den var ju min egen.
    Tror inte det är nyttigt att känna så där. Jag bor själv tidvis i min hemortsstad fast jag flyttat från Sverige sedan länge och varje dag kommer tanken (Förnuftet!) som påminner mig om att jag inte borde vara här.

  • snowflinga

    Tack Julia Caesar för din utmärkta och beskrivande krönika. Du borde skriva en bok om vad 68- generationen och postmodernismen har gjort när de började förstöra Europa och Norden. I många länder förvandlades ungdomarna till hippies och man undergrävde deras moral och värderingar och man även började förstöra kulturen, som i Norden där man rev vackra gamla träbyggnader där träsnidaren hade utfört ett digert konstnärligt arbete. Hela kvarter försvann och istället byggde man upp opersonliga och anonyma betongkolosser.

    Kristendomen, det gamla fundamentet på vilken den europeiska civilisationen byggdes hånades och bespottades. Även upplysingtidens filosofer som gjort mycket för att skapa Europas samvete och värderingar förkastades och blev ersatta av Frankfurtskolans nihilistiska postmodernister.

    Nu har de även lyckats ta kontroll över universitet, media och politiken. De vill förstöra Europas gamla nationer och ersätta dem med en EU superstat. Vad vi har blivit lurade och allt till musiken av postmodernismens trubadur Bob Dylan:

    http://www.youtube.com/watch?v=vldP9YgX6x0

    Vi har mycket att återvinna.

  • Peter

    Tack för en mycket gripande krönika! Påminner om ett reportage från Rapport (eller Aktuellt) för några veckor sedan, där man förutspådde att många norrländska småsamhällen skulle förvandlas till spöksamhällen redan inom trettio år.

    Och precis som du säger: hur tusan tror kommunalpolitiker att människor från MENA-länderna ska kunna bygga upp dessa orter till åtminstone något som påminner om sin forna glans. Kommer att tänka på Dorotea (tror jag att det var) där samtliga flyktingar, som i detta fall var kvotflyktingar, hade flyttat från byn en kort tid efter att de anlänt.

  • Utlandssvensk

    Det var en vacker men samtidigt vemodig krönika. Tack för den, Julia!

    Jag har många gånger de senaste 10 åren på sommrarna kört mindre vägar genom Sverige och det som slår mig är att samma fenomen som beskrivs här fortgår i hela landet, med undantag för stortstäderna och närliggande orter. Blekinge, Småland, Bergslagen, osv, överallt samma nyfattiga, förfallna och folktomma känsla och ständigt dessa araber och/eller somalier som lodar runt. Visst, de är ofta få på småorterna men eftersom inga andra är i rörelse lyckas de ändå snudd på dominera gatubilden. Att stanna till i det som uppenbarligen för inte så länge sen var en idyllisk småstad för att bjuda barnen på glass är ofta djupt deprimerande.Att se öppet otrevliga och gapiga invandrargäng på orter som Mariestad, Mariannelund, Ludvika, osv. skär verkligen i hjärtat och jag har blivit allt mer ovillig att ens besöka Sverige.

    Överallt återfinns dessutom bevis på alliansens stora framgång vad gäller nyföretagande: pizzerior och kebabstånd, med råvaror och hygienstandard som i merparten av Västeuropa inte skulle accepteras. Men i Sverige är det vägen till en lysande framtid. Att Astra, som länge var ett av världens absolut mest framgångrika företag, helt håller på att lämna Sverige, det verkar inte bekymra någon. Många yngre forskare inom läkemedelsindustrin flyttar till Schweiz, där bruttolönerna är dubbelt så höga och nettolönerna ligger nära tre gånger mot vad man får ut efter skatt i Sverige och där läkemedelsindustrin är stor och lönsam. Men lika glad för det är Reinfeldt, ty in kommer ännu fler, nya spännande människor med enorm potential……..

    • PisseNisse i Hökarängen

      Kebab- och pizzatillväxten framställs som något positivt, något slags framgångens zenit för berikare. Beviset på att “integraschooonen kan fungera”.

      En snabb koll i verkligheten säger oss att tex Singapore – som välkomnar entreprenörer som kan antas gynna landet – uttryckligen förbjuder tillträde för “kebabföretagare”. De enkla sysslorna, de företag som inte tillför något egentligt värde, vill man förbehålla de egna lågpresterarna. Alla samhällen har dem, och det är mycket vunnet om de kan försörja sig själva någotsånär.

      I Sverige försöker man inbilla befolkningen att kebabjoxande och pizzaslabbande är något värdeskapande. Trams. Tvärtom har branschens karakatär i Sverige försvårat etableringar av riktiga företag. Koti-Pizzas (“Hem-pizza”, en finsk kedja) grundare har tex sagt att det är meningslöst att etablera sig i Sverige pga allt fusk. Typiskt så deklarerar en svensk pizzeria en viss nivå av försäljningen på en nivå som stämmer med fiscus mall, och kör sedan resten vid sidan.

  • Rune

    “”Drömmen om Elin”, ”Livet i finnskogarna” och ”Lyckobringaren” i farfars dragspel finns inte längre.”
    ——————————–
    Dessa låtar är det också förbjudet numera att spela i det löpande flödet i radions P4.
    Låtar som är äldre än trettio år spelas inte i radion enligt ‘P4:s musikpolicy’ och därmed är även Evert Taube och Olle Adolphsson lagda på soptippen förutom nämnda dragspelslåtar. I enlighet med detta så vill man också lägga ner och sälja ut grammofonarkivet (SVD 29 december 2012). Vårt kulturarv skall bort, verkar det som.

  • Morten – – –

    Men de, som ikke har sådanne minder – vil de også leve nær sorgen i deres erindring? De, som er vokset op i det uskønne åndløse, og med den devitaliserende, multikulturelle parole suggestivt repeteret og repeteret af lærerautoriter og medier? Nej, de vil næppe føle vemod, snarere tomhed. For de nye generationer har ikke meget smukt, forunderligt, eller blot herligt at undres over eller føle andagt ved. Begreberne selv gør det blufærdige og neutraliserede væsen ilde til mode. Mangen socialt tugtet “hen” har ikke selvværd nok til at tage så stærke, følelsmæssige beskrivelser til sig.

    Sandelig, når vi dør, er der ikke længere nogen, der savner, så er smerten rigtignok borte. Vi tager den med os. Når vi forsvinder, er et problem løst. Så blir det bättre, for så er bagstræberiet til ende, det er sikkert og vist. Tiden læger alle sår, herunder de kollektive, og den arbejder for multikultiidéen. Det har slet ingen hast, for den som tror.

    Også på det punkt er multikulti’en enig med den skæggede mand, der uden for moskéen på Dortheavej, selvsikkert og med glødende øjne besvarede en journalists spørgsmål, om han følte sig krænket af Wilders’ film, Fitna, således: “Folk som Wilders – de forsvinder bare. Men islam bliver hele tiden stærkere og stærkere!” Amen.

    – – –

  • Stefan Borg

    “Man måste ju tro att de däruppe vill oss väl” — kommentaren fälldes redan på 80-talet (Palme var regeringschef) när en politisk diskussion bland vanliga människor hade utvecklat sig i en alltför kritisk riktning och det nu gällde att sätta stopp för den. Vilket lyckades. Ingen av de närvarande förstod att bemöta detta argument — i sig ett bevis för att den svenska demokratin redan då var död. “All offentlig makt utgår från folket” — ingen trodde längre på det, nu gällde istället att vara ett artigt barn som förstod att begränsa sig själv under den verkliga föräldraauktoriteten, den som man måste tro på för att inte gå under. Vilken ironi att bara ett par år senare, 1986, skulle den tas ifrån oss och alla svenskar bli föräldralösa. Och där står vi än idag, barn utan föräldrar, som försöker allt mera förtvivlat att tro på att de däruppe vill oss väl.

    Tack Julia, för din fina krönika. Den handlar om ett folk som hade en barndom, en lycklig barndom, men som aldrig ville bli vuxet, när tiden väl var inne. Och nu har folkets själ gått förlorad, för alltid…

  • Hans K Nilsson

    Eftersom Svensken har stor fallenhet till att glömma och förtränga är det bra att du skriver om hur det var förr i tiden i Sverige. Nu är det försvinnande få idag levande Svenskar som har för vana att läsa dina krönikor men de som gör det kan kanske ge sina egna barn och barnbarn lite kött på benen så de i varje fall har något att relatera till hur det var då är nu och med facit av detta hur det kan tänkas bli framöver i detta som jag ser det arma land. Hur VI Svenska folket tillsammans kunde trots hög utbildningsnivå låta detta vackra land förfalla på alla områden är en gåta som troligen aldrig får sitt svar. Tack för en välskriven nostalgitripp med besk eftersmak.

  • Ven
  • oldman94

    Åh . . .

    Jag känner samma lika som du…..

    Kommer från liknande del av landet….men en liten by……

    Då jag växte upp
    4 livsmedelsaffärer
    1 järnhandel
    1 herrekipering
    1 pappershandel
    1 sybehörsaffär
    1 Ur o Guld
    3 gästgiveri
    2 kaféer
    1 filkets hus
    1 bygdegård
    1 bensinstation
    1 kiosk
    osv

    inte mycket finns kvar…..

    Man byggde pensionärslägenheter i ett 50-talshus—-RIVET
    Två hyreshus 50-tal, kvar
    Två andra 70? tal ett rivet, det andra försöker man hyra ut till våra gäster
    De som lever på detta jublar…….

    Minns det växt som skedde efter kriget och framåt (lite är också vad jag hört)

    Vattenkraftens utbyggnad…..
    Stamlinjenätets utbyggnad….
    Skogsindustrin blomstrade och gav mycket jobb…..

    Få trodde på att det inte skulle fortsätta

    MEN . .
    Kraftverken färdiga
    – styrs från Råcksta utanför Stockholm eller motsvarande
    – – inga jobb i byn kvar
    – skogen sköts av ett parpersoner med skotare de har GPS, styrs centralt ifrån vad som skall huggas…..om fordonet stannar under dagen rings det upp och man frågas “Är det något fel?”

    Iofs så startade skattefinansiering redan på 60-talet AMS, A-kassa, omskolning osv….

    Sedan har det under åldrandet och flyttandet varit lågt ett tag men nu tar vi tag igen med skattefinansiering av Norrland…..
    Har redan skett iofs i de städer där man bytt militära verksamheter mot högskolor etc…..

    Och inte har vi som hamnat i exil fått det speciellt mycket bättre heller………mer pengar förmodligen men inte en högre livskvalité…..

    Kort jag berörs av din krönika eftersom jag har gjort resan från dåtid till nutid och hamnat i en annan tillvaro men som fortfarande styrs över mitt huvud………”Money Talks!!”

  • H B

    Tack Julia för ännu en högtidsstund.
    Parallellt med denna utveckling har politikerna aktivt satsat på att göra oss historielösa genom att ta bort historia som obligatoriskt skolämne (tror att det är tillbaka i någon lightversion sedan något/några år).
    Trots att jag idogt försökt föra närhistorien i form av minnen, traditioner och vår släkts historia vidare i mina egna barn märker jag hur dåligt fäste det får. Det är som 68-generationen lyckats forma en ny sorts människor där en variant av förvanskad solidaritet med andra kulturer är så mycket viktigare och tjusigare än vårt “töntiga små grodorna” (Sahlin).
    Vårt kära land som skapats av generationers uppoffringar och bildat föredöme över hela världen håller på rekordtid att läggas i ruiner på grund av just denna missriktade “godhet” som till slut förgör allt och alla i sin väg mot ett kulturellt- och historielöst mishmash-samhälle.

  • HH

    Tack Julia för dina drabbande rader. Tydligen kommer du och jag från samma norröna landsända. Låt vara att jag kommer från den norrländska stad som växte och blev betydande. Ja, jag som många andra såg den fina dokumentären och visst känner vi igen det där.

    Vid ett besök ett tag i min gamla hemstad – skulle ta hand om åldrad moder – gick jag runt helt förvirrad. Var fanns det där fantastiska huset vi bodde i ett tag? Det med halvcirkelformad utväxt på fasaden och i det fina rummet fick min äldre syster husera – hon var enda flickan i familjen och där stod hon och gned på sin fiol. Vilken lägenhet och vad hittade jag nu? Naturligtvis ett hus av gängse sort – höganästegel-klädd fasad och ingen form alls. T o m den stora fina banken i bottenvåningen var borta.

    Jag stod vid torget och letade efter min ungdoms bokhandel. Där jag köpte de böcker jag hade råd att köpa. En klassisk norrländsk fasad, rödmålad, stora fönster och taket avslutat med en lökkupol. Vilket hus för böcker! Men jag stod där i den begynnande snömodden helt förvirrad. Jag hejdade en man som gick förbi och frågade efter bokhandeln. “Men den finns ju där!” sa han och pekade. Vad såg jag? Åhléns galleria – ett svartbrunt h-lvete som upptog ett helt kvarter. Jag gick inte in.

    I mina händer kom nyligen tre böcker. Böckerna handlade om gamla tider och berättade om Säffle, Sala och Nora. När jag tittade på det försvunna – d v s slutet av 1800-talet och en bit framåt på ett nytt århundrade, slogs jag av skönheten i varje bild. Inte så att jag inte vurmar för det som blivit bättre, men det självklara i människors vardag. Framför ett bageri står personalen uppställd, på andra bilder hästar och vagnar… Precis liknade det de nordsvenska hästar jag såg som barn, hästar med en muntert ringande klocka vid halsen.

    Och allt det här jag minns och det jag nu såg berättade VÅR historia, VÅRT Sverige där människor slitit i skog och gruvor och byggt upp någonting storartat med sitt förnuft och sin vilja till någonting bättre.

    I Malmköping kan man se ett par stora, vackra hus, faluröda som berättar om en försvunnen tid, en tid som vi alla borde minnas. På 1960-talet ville kommunen göra en parkeringsplats och riva eller flytta husen. Det blev uppror! Folk vägrade bara en sådan fortsättning! Och det blev inte av.

    Det kanske det har blivit nu? Jag har inte besökt platsen sedan dess. Men som någon sa: “Vem skulle komma hit för att titta på en – parkeringsplats?”

    För en del år sen skulle jag skriva om Jenny Lind, ni vet den svenska sångstjärnan som lade världen för sina fötter. Jag kunde utgå från en biografi, dessutom hade radion en gång för längesen en talad biografi om henne. Jag fick tag på en bild från början av 1950-talet där hennes barndomshus stod kvar med en plakett på fasaden som berättade om henne. Huset, om jag minns rätt, låg centralt i Stockholm. Någon gång vid mitten av 1950-talet revs huset! Det är klart – artefakter är ju inget annat än artefakter. Men ger de inte tankarna näring? Som de bilder jag har av min ärade fader som liten. Farfar ägde en nymodighet, en kamera. Och den har jag fått överta. Men åter till Jenny Lind:

    Som jag skrev: “Till och med Mozarts pissesten står kvar. Den sten han enligt berättelsen lättade sig vid under den fortsatta färden till Prag. Men vem flyttar på stenar…”

    Har vi inte behov av minnesplatser. Visst, där finns inga röster kvar. Men anstränger vi oss kan vi höra dem som gick före oss…

  • Invandrare1957

    Annars brukar jag skriva en kommentar direkt. Men inte idag jag var tvungen att tänka till.

    Vad vill Julia. En människa utan rötter är inte en hel människa. Ända sedan 60 talet har man för en avfolkningspolitik i Sverige. Det är för dyrt med skola sjukvård alla samhällstjänster egentligen i dom här mindre orterna. Med ekonomi så har man styrt människor därifrån. Precis som nu med hjälp av ekonomin så får man människor att arbeta längre. Ett ekonomiskt tvång. Men dom orterna som var för dyra för samhället att låta svenskar bo i dom fyller man upp med somalier o andra afrikaner o araber nu. Jag förstår inte vitsen med det hela.

    Eller har man tvångsflyttat svenskar med hjälp av ekonomin för att få ett folk utan kultur utan rötter. För att få ett lättstyrt folk som man kan göra vad som helst med.

    Svensk tv visar fina program från nord Norge om livet på gårdarna tv bonden från Danmark. Själv har man lagt ner allting i Sverige med hjälp av ekonomiskt tvång. En sak vet jag bara med största säkerhet att Sverige är på väg åt helvete totalt. Men det jag söker är varför gör man det.

    Bilderberg eller inte men det finns en stor maktelit som håller ihop vid sidan om och jobbar ihop Sveriges framtid det är jag säker på. Det är inte för svenskarnas bästa. Kämpar det gör ingen längre utan man har fullt sjå med att hinna dra ihop pengar till staten och vara effektiva.

    En sån här korkad sak från mitt egna liv. Äldsta dottern som är politiskt aktiv hon ska hämta vinterdäcken idag och lämna in för byte hos en billig firma i Södertälje. Där dom tvättar bilen invändigt utvändigt och byter däck kostar väl 250 kr. Jag har inte uppfostrat henne att bli så i helvetes dum i huvet. Det är det de handlar om billiga tjänster så man orkar arbeta mer och vara effektiv. Modern politik. Men vem ska betala pensionen till dom här svartjobbarna då måste dom sista som jobbar lagligt bli ännu effektivare och dra in skattepengar en arbetande robot vore bättre den kräver inge föda. Det gör ju svensken. God fortsättning på helgen på er.

    • BC

      Det var för dyrt att låta svenskar bo i de så kallade avfolkningsbygderna, företagen gick i konkurs eller slutade anställa folk när de i “den solidariska lönepolitikens” namn var tvungna till samma höga lönenivåer som i de större städerna. Men med en kundkrets med sämre betalningsförmåga pga färre höglönejobb på orten, högre arbetslöshet och högre andel pensionärer.

      Maskerad flyttlasspolitik således, och nu ersätts svenskarna med folk som tydligen ska kallas lönsamma.så länge de önskar bo kvar. Kvalificerat bedrägeri.

  • Da Capo
    • Invandrare1957

      Tack alltid lika kul att se. Slutet på 70 talet när jag började köra på bondgårdar i Sörmland så levde dom gamla bönderna gott på 75 tunnland. dom hade ju inte så mycket skulder. Sen mitten på 80 talet när jag slutade då hade dom flesta bondfruarna börjat jobba i skolkök och diverse jobb för att försörja familjen. Nu vet ni ju själva hur det är. Mjölkbönderna har blivit djurplågare i produktionen o effektivitetens tecken. Allting styrt av staten snart när det har varit en krasch då har vi nog somaliska bönder för dom är effektivare o billigare. Men det dom inte talar om det är att det inte kommer in en skattekrona. Men staten vill ju ha det så.

    • Ven

      Mina anhöriga drev en kakelugnsfabrik i Arbrå under ? antal år på 1800-talet.
      Finns det bilder på den?

  • Da Capo

    > Ven

    http://helahalsingland.se/bollnas/arbra/1.1105850-kakelugnen-mer-an-en -energikalla?m=print
    – – – – –
    Kolonnkakelugn tillverkad av Arbrå Kakelfabrik. Kakelugnen är tllverkad 1911. Det är mönster med relieff i alla kakel samt äpplen och löv i kronan. Ugnen är ca 245 cm hög. Denna kakelugn finns att se monterad i vår utställning, Norrköpings Kakelugnsmakeri.

    http://www.nkm.se/media/medium/kakelugn-20012-5.jpg

    – använd Google excessivt!

    • Ven

      Tusen tack för informationen!
      Att en person skriver en bok om mina anfäders kakelugnsfabrik – det hade jag ingen aning om!
      Självfallet ska jag gå vidare med detta.

  • HH

    Stort tack Da Capo! Jag blev riktigt rörd och tagen av dina fina bilder! Mer sånt.

    I tidig ungdom vandrade jag genom Danmark. I Köbenhavn anade jag H C Andersen och såg jag inte Kierkegaard i sina stora stövlar? Nidbild av honom förstås. En varning dock, börjar man med Kierkegaard kan man inte sluta. Det är en fantastisk kristen filosof.

    Jag kom till små danska städer där allt såg ut precis som jag sett i Andersens sagor. Jag frågade en gång hur det kom sig att man i Danmark hade kvar så många fina, gamla miljöer. Svaret kom: vi har inte haft pengar/penge som ni i Sverige. Därför har vi kvar allt det här. Och det gläds vi åt!

  • Tenore36

    Tack Julia!
    Mina tårar hindrar mig att skriva mer.

  • Susanna Svensson

    Rivningshysterin pågår fortfarande nu hotas ett område med sekelskiftesvillor med snickarglädje fören hamnterminal. http://www.facebook.com/pages/R%C3%A4dda-Petersvik-undan-rivning/18167 9211887148?fref=ts

  • Norrlandsfan

    Tack för en bitterljuv krönika Julia ! Läser alltid dina krönikor men har inte kommenterat förut, men den stad du beskriver så målande är min gamla hemstad,namnet behåller jag självklart för mig själv. Kan bara hålla med i allt, hur ett fungerande, vackert,livskraftigt samhälle monteras ned bit för bit tills nu egentligen bara ett skal återstår . kvarvarande invånarna många äldre dör bort, dom yngre flyr arbetslöshet och tristess,den “våta filt” som numera ligger över stan, pratade bara idag med en kompis som bor kvar ( har själv flyttat ut på riktiga landet knappt 10 mil norrut) han berättade en trist historia om otrygghet och våld som följer i vissa invandrargruppers spår.Min historia i stan spänner från början 60 talet tills jag flyttade till en by norrut för drygt 15 år sen,men är ju tillbaks där ibland och handlar och är skrämmande hur det liksom bleknar bort eftersom, huvudgatan är numera nästan övergiven ,dom stackars gamlingar som bor kvar i “centrum” kan knappast gå till fots och handla längre ,allt har flyttats till utkanterna.Bitterljuvt var namnet ,anrik bygd med sån fantastisk historia och nu så på dekis, och ingenstans går man säker för “det nya sverige” min lilla ort ska nu få ett betydande antal asylsökande förmodligen Somalier, hur ska det bli undrar man, kommer det så många att det lilla samhället helt ändrar karaktär ?Möte på samhällskontoret till veckan ,,men inte huruvida vi vill och kan ta emot asylsökander och hur många, nej allt är bestämt sen kallar man till “möte”.Tack än en gång Julia dina krönikor är en oas i öknen !!

  • Naymlap

    Medan många av Europas länder efter förödande bombangrepp lade energi och kunnande för att återskapa sin ursprungliga miljö.
    Rev dumdemokraterna hela kvarter lika effektivt, som bombmattor skulle ha gjort. Hurrande och jublande dumsvenskar åsåg det hela och villa ha mer ännu mer galenskaper. Nu i efterhand åker dumsvensken till andra länder och fröjdas över alla mysiga och pittoreska
    städer för att, sedan återvända till fantomens grotta ( Domus) där det inte finns någon trevnad ingen intimitet bara svenneriet återstår.
    Just nu håller jordens dummaste folk på att göra sitt land obeboligt för all framtid. Sverige har inte haft krig på 200 år men dumheten och storhetsvansinnet har snart ödelagt landet. Men om man bara andas något om detta då, får man hela drevet efter sig . Sensmoral: Svenskingarna vill inte se verkligheten utan i sin feghet och förljugenhet föredrar de lögn och schönmalarei.

  • Naymlap

    Medan många av Europas länder efter förödande bombangrepp lade energi och kunnande för att återskapa sin ursprungliga miljö.
    Rev dumdemokraterna hela kvarter lika effektivt, som bombmattor skulle ha gjort. Hurrande och jublande dumsvenskar åsåg det hela och villa ha mer ännu mer galenskaper. Nu i efterhand åker dumsvensken till andra länder och fröjdas över alla mysiga och pittoreska
    städer för att, sedan återvända till fantomens grotta ( Domus) där det inte finns någon trevnad ingen intimitet bara svenneriet återstår.
    Just nu håller jordens dummaste folk på att göra sitt land obeboligt för all framtid. Sverige har inte haft krig på 200 år men dumheten och storhetsvansinnet har snart ödelagt landet. Men om man bara andas något om detta då, får man hela drevet efter sig . Sensmoral: Svenskingarna vill inte se verkligheten utan i sin feghet och förljugenhet föredrar de lögn och schönmalarei.

  • Angela

    Måste läsa din krönika igen. Så är det alltid man läser, läser om och läser om igen. Du är en fantastisk berättare och inspiratör. Du berör så många människor. Du kliver rakt in i människors hjärtan och får dem att gensvara. Därför bara måste man också läsa alla intressanta kommentarer som du, Julia inspirerat till. Detta är dialogen i sin yttersta eller innersta mening och form. Vi möts och delar med oss. Det känns som vi alla samlats runt köksbordet och samtalar med varandra.

    Jag hoppas alla gör som jag. Lägger in länk på Julias Söndagskrönika överallt där det passar. På nättidningar, bloggar etc. Tipsa i mejl och alla kontakter face-to-face. Vi måste hjälpas åt att sprida JuliaCaesars krönikor och tipsa om boken.

    Tack för de fina bilderna. Och Julia vi skall leva länge till om inte annat så för att “djäklas” med dem som förstört vårt land. Så våra kära döda anfäder får vänta ett tag till.
    God natt för i kväll. Och sköt om er allesammans!

  • Ole Burde

    Måske forstår jeg Julia bedre end de fleste andre beundrere, fordi min egen slægt også er uddød i det land og den by hvor jeg voksede op . Ingen i Danmark vil om få år have det samme efternavn som jeg .

    For mig er det både godt og rigtigt at denne SORG er en del af Julias motivatiion , som driver hende til at give stadig bedre udtryk for sin følelse af oprør mod destruktionen . Min egen reaktion var fuldstændig anderledes , den kan sumeres op i at jeg har 4 sønner som jeg er meget stolte af , og håber på et tidspunkt at have 16 børnebørn . Happy End , men sorgen er der aligevel …Danmark er tabt for min slægt .

  • Farbror Pelle

    Ett stort och varmt TACK till dig, kära Julia, för ännu en målande beskrivning av eländet i vårt kära fosterland. En träffsäker beskrivning av tillståndet i Riket – vi har gått från att vara ett av världens rikaste länder till – ja, vad skall man kalla det? Ingenting? För, det är ju precis vad som finns kvar utanför de största orterna och allfararvägarna – INGENTING!
    Svensk ekonomisk historia under de senaste fem decennierna uppvisar hela spektrat – framtidstro efter kriget, uppgång, rekordåren, “det goda samhällets framväxt”, en begynnande nedgång, kris på kris, och slutligen, eländet, med en utflyttande industri, ökad invandring, ökad arbetslöshet, ekonomisk kris, EU-medlemskap, kris i den offentliga sektorn, “budgetsanering”, ytterligare invandring – och till slut – ja, vad F-n skall vi kalla det? Samhällets nedmontering?
    Framför allt måste man nog lägga skulder på dels enfaldiga politiker, som gav sig hän åt s.k. social ingenjörskonst, och satte igång den offentliga sektorns ofantliga utbyggnad i slutet av 60-talet och början av 70-talet. Och, det var ju så lätt, eftersom vi då upplevde en makalös framgång för svensk industri och näringsliv! Vaddå, vi höjer skatten lite till, och lite till, och lite till…..och lönerna går ju också att höja, och höja och höja ytterligare lite till… Sedan stod vi där med en hög inflation, som man egentligen inte kom tillrätta med förrän i slutet av 90-talet/början av 00-talet – då var det ju så dags!
    Dels skall industrin ha en släng av sleven den också – man satsade inte på att utveckla och förnya produktionsmetoderna när det fanns förutsättningar, utan man fortsatte med en arbetskraftsintensiv produktion väldigt länge, vilket innebar att vi fick en ökande invandring under f.a. sextiotalet när den inhemska arbetskraften inte räckte till. Den invandringen är väl hanterbar, i jämförelse med dagens massinvandring, men eländet började redan då, det skall man minnas. Dock, det är f.a. sossarnas politik som drivit landet dit vi är nu, det är helt klart.
    Under sin tid vid makten, har sossarna framför allt inte velat se någon ökning av arbetslösheten, även om det under vissa perioder varit befogat med det. I stället för att skapa bra förutsättningar för industrin, har man sett till att vi fått en anställningslagstiftning som efter sådär 35 år fortfarande ligger som en död hand över arbetsmarknaden. Den är helt enkelt omodern, och innebär en minskad rörlighet. Resultatet blir istället att industrierna flyttar produktionen till andra länder.
    Framför allt har man gynnat STORA företag som velat göra STORA uppgörelser med facken – socialdemokratins mer handgripliga sida. Exportindustrin har varit det viktig. Men, nu har den tillverkande exportindustrin allt mer kommit att ägas av utländska händer, och de företagen verkar på den internationella marknaden på ett helt annat sätt. Framför allt så flyttar man produktionen till länder där kostnadsläget för t.ex. arbetskraft är helt annat än i Sverige – vilket leder dels till att det direkt försvinner arbetstillfällen från Sverige, dels att det försvinner underleverantörer, som förr fanns i en mängd småorter runt om i vårt land. Det hänger ihop, liksom. Vad man måste se är att det finns ett samband med en dålig näringspolitik och en död landsbygd. Fungerar det inte med de stora industrierna, så lämnar de Sverige när de har möjlighet, och då försvinner även jobben för deras underleverantörer. De är ju ännu mera utsatta, eftersom det är deras komponenter som är mest priskänsliga! Storföretagen kan ju oavsett om de är kvar i Sverige köpa komponenter antingen från tillverkaren i Bodafors, Gnosjö eller Taiwan – det är priset som är avgörande.
    Dessvärre måste jag säga att nuvarande skattepolitik inte gynnar framväxten av nya småföretag, vare sig det gäller tjänsteföretag eller producerande företag. Vi har f.a. mycket höga arbetgivaravgifter, “normalavgiften” ligger på 31,42% på bruttolönesumman. Som jämförelse kan nämnas Danmark, där den ligger på ca. 7%.
    Vidare, skattelagstiftningen är sådan att oavsett vad som händer t.ex. en tillfällig nedgång i företagets likviditet dvs. i pengaflödet, så SKALL staten ha in pengarna, oavsett vad som hänt. Det går helt enkelt inte i praktiken att få ett betalningsanstånd på säg två – tre månader för att rätta upp situationen.
    Man skall alltså ha klart för sig som ny företagare i Sverige, att vi har inte särskilt stora skillnader i lagstiftningen vad avser stora eller små företag – den stora skillnaden ligger i vilken företagsform man väljer dvs. aktiebolag, handelsbolag eller enskild firma.
    Det hemska med vår nuvarande situation är att vi har tillåtit att närsamhället monterats ned – den lokala butiken, det lokala bankkontoret, bensinmacken, konditoriet, bokhandeln, postkontoret, biblioteket, värdshuset – vad ni vill. Vad har vi fått istället?
    I bästa fall någon form av galleria, utanför stadskärnan. Småsamhällena då? Ingenting – det de en gång haft har tagits ifrån dem. Varför kan man då undra? Som jag är benägen att tro en kombination av dålig politisk styrning, med allt större problem att driva småföretag i form av allt fler pålagor, miljökrav (det går inte att parkera inne i samhällena hur som helst) och byråkrati, men framför allt allt större GIRIGHET från bankers och hyresvärdars sida. Allt fler fastigheter i såväl storstäder som på mindre orter ägs av fastighetsbolag som trissar upp hyrorna rejält för f.a. de här små butikerna som vi alla tycker om att handla i. Där jag bor har detta lett till en konstig utveckling: Här finns nu sådär sex eller sju kaféer, Coffeee House, Wayne´s coffeee, Espresso House och allt vad det heter, och alla ligger inom sådär tio minuters gångväg ifrån varandra – istället för de här småbutikerna, som man behöver. Vi har t.ex inte längre någon riktig järnhandel längre, ingen riktig dammode-butik för damer som inte är av den mera sylfidiska kroppsformen, ingen pappershandlare, den ena bokhandlaren lade ned (nu har vi två).
    Nej, det är hemskt att konstatera – Sverige avvecklas allt mer och mer. Vi är på god väg att förvandlas till en råvaruproducent, som t.ex vissa länder i u-världen, som har TVÅ stora produkter: Skogsråvara och järnmalm.
    ALL kunskap om vidareförädling och industriproduktion är helt enkelt på väg att försvinna. Den enda industrin där vi verkligen ligger långt framme är inom vapenindustrin, men det är ju så förfärligt att politikerna egentligen inte vill veta av det. För säkerhets skull har man nästan lagt ned det svenska försvaret – eller flyttat det utomlands, så att vi inte har nytta av vare sig gubbarna eller grejorna här om och när det behövs!

    • Naymlap

      Här om dagen stod det klar att en industri i närheten där jag bor. Nu lägger ner för att flytta till Belgien trots råvarorna finns här och 111 blir av med arbetet. På nästa sida läser jag Sverige tar in 150 Kongo negrer. Min första reaktion var svenskarna har mist förståndet. Men det också bero på storhetsvansinne och sådant råder det ingen brist på bland svenskar. Det ligger nära till hands att, Sveriges nedgång och fall beror på storhetsvansinne så, som i många andra fall i historien.

      • PisseNisse i Hökarängen

        Det är bestämt att svensk industri (och -kompetens) skall avvecklas. Pizza, kebab, Alis sko- och nyckelservice & krogar med låg moms ska driva ekonomin när inte värde längre kan skapas genom att man säljer hus till varandra till allt högre priser.

        Tyskland har MÖJLIGHET, VILL och KOMMER ATT kompensera sin tunga industri för ökade pålagor, Sverige – som redan är rent och bäst i klassen – har inga kort att spela med (KAN INTE kompensera) och alliansens kebabkramare skulle ändå inte VILJA om de kunde. Tyskland får behålla (och utveckla) industrin – grattis.

        I själva verket kommer svenskarna givetvis inte överleva på kebab & pizza, det är trams. Sverige kommer att bli en råvarukoloni där all världens gruvbolag kan hämta det de behöver, och så säljer svenskarna lite skog. En och annan jaktdag till tyskar går det väl att kränga med. Det kan nog hålla landet flytande ekonomiskt. Men vinka adjö till Sverige som industrination nu..

        • Sonia Hoffman Edwards

          Vatten?
          Kan vatten ha något med detta att göra?
          Det, och kanske blonda sexleksaker?

        • PisseNisse i Hökarängen

          Sonia, alltid trevlig med respons på mina inlägg, även om jag inte hänger med riktigt i dina tankebanor här 😀

          Dock tar du upp en sak jag funderat över. Sveriges Riksdag har faktiskt för våra gemensamma medel – skattepengarna – köpt in ett dyrt system som virvlar vattnet åt riksdagsmännen. En vanlig skattebetalare får nöja sig med ovirvlat vatten och att betala räkningarna; sina egna, riksdagsmännens och gratisätarnas.

        • BC

          Vatten som naturtillgång i en globaliserad värld, alltså? Vi har något, men det är inte våra kunskaper etc utan våra naturtillgångar som kommer att locka omvärldens intresse. Idag har vi emellertid “naturtillgången” godhetspolitik som försörjer förfäderna till framtidens lokalbefolkning.

  • Angela

    I en rad lysande krönikor har Julia Caesar berättat om Sveriges sönderfall. Sverige faller i bitar.Flera gånger har jag kastat ut frågan : vem styr Sverige? Naturligtvis bemöts den högst relevanta frågan med tystnad. Den obehagliga och obekväma frågan att Sverige inte längre styrs av svenskarna och att det är målet för makthavarna att upplösa Sverige och skingra svenska folket skall i det längsta undanhållas och mörkas för svenskarna själva. Sveriges gränser står på vid gavel för envar att invadera och ta för sig. Soldaterna som anfaller får t o m betalt, försörjs av svenska skattebetalare och visas vägen till makten och härligheten av en massa svansviftande hundar. Har något liknande förekommit i historien förut? Folk och länder har alltid försvarat sig, sin egendom och sina liv. Vem har vi avtal med?

    Ett sådant fantastiskt tillfälle för olika stater, folk, religioner, olika intresseorganisationer, livsstilar, kriminella, lycksökare och charlataner att förse sig. Säpo var oroade i sin årsbok. Minst 15 olika stater har sina spioner i Sverige. Flest från Ryssland, Kina och Iran. Demokratin är hotad främst av personer som driver egna krig. Ett 30-tal krigar just nu i Syrien men även i Afghanistan, Pakistan, Somalia och Yemen i samma syfte. Stater, storfinansen och religioner lägger Sverige med sina naturtillgångar under sig, utarmar Sverige ekonomiskt, utsätter folk för kriminalitet och splittrar nationen. De roffar och stjäl det som är svenskarnas egendom och livsverk. Det är ett mycket sofistikerat krig som råder. Politiker som är satta att företräda svenskarnas och försvara Sveriges intressen och gränser uppträder som landsförrädare i maskopi med fienden. Bugar, bockar och fjäskar.

    I de senaste socialdemokratiska debaclet gjordes klart det många svenskar förstått länge hur infiltrerade partierna är. Det är inte bara idrottsrörelsen och AIK som infiltreras av gangstrar. Metoderna är detsamma. De är uråldriga. Inte bara Socialdemokraterna utan alla partier är infiltrerade. För ett tag sedan var det Centern som var i blickpunkten. I Moderaterna gömmer sig andra infiltratörer och i MP. Alla är hemsökta. Vi har flera trojanska hästar i partier, i medierna inom kultur och militären – dvs inom de vanliga institutionerna när man vill ockupera och överta ett land. Mustafas lierade framförallt Broderskapsrörelsen gjorde klart att arbetarrörelsen, LO som metall inte längre röstar på Socialdemokraterna utan 75 % av väljarna är muslimer. I RD och regering är det tunnsått med svenskar. I känsliga riksdagsgrupper dit inte V fd kommunistiska partiet var välkomna för ett antal decennier sedan är sedan länge befolkade av bl a Muhajidin-krigare som för sina egna krig inte minst mot Israel i Ship to Gaza för något år sedan. Efter sammandrabbningen med Israel där många dog togs krigarna emot som hjältar av RD och sitt eget parti, MP. I debatterna frågade jag flera gånger Bildt vem som beordrat överfallet på Israel. Vem som sanktionerat det? På vems uppdrag? Ingen RD -man kan göra något på sin fritid. Ta ledigt från RD för att kriga i annat land går inte. Från RD tar man inte semester för att kriga i annat land. Att låta utlänningar sitta i beslutsfattande ställning hade varit otänkbart för några decennier sedan. Vem har ändrat den lagen? Och lagar mot utlänningars politiska deltagande var förut förbjudet. En gång utlänning alltid utlänning. Rösta får man göra i sitt hemland. I krig internerades alltid samtliga utlänningar i läger. Är den lagen också borttagen? Får Säpo överhuvudtaget finnas till och agera i ett kontraspionage? Kommer det med att tas bort? För vem skall de företräda till slut? Eller har Säpo redan överrockar som FN-chefen som för ett- två år sedan vädjade om folks agerande i FN. Hans vädjan till folk hördes bara en gång , medierna teg samfällt och kort tid därefter hade han fått en överrock.

    I Malmö kommun talas över 100 språk. 175 olika nationer är registrerade. Så “något nytt blod” är det knappast inte fråga om. “nytt blod” är för övrigt bara en floskel. Alla kämpar i ett allas krig mot alla om makten och rikedomarna i Sverige. Inte konstigt att SÄPO är bekymrade och att ÖB “sjukskriver sig”.

    Wejderud ordförande i Broderskapsrörelsen agerar för Mustafa. Nävarna i luften utanför partiet. Lämpligt nog har den Kristna broderskapsrörelsen bytt namn. Varför inte Muslimska Brödraskapet på en gång?

    Alla hukar. Så fort EXPO ryter till genom Silberstein svänger SAP:s ledning. Hur kan det komma sig att detta mystiska EXPO har ett sådant inflytande i Sverige med egen TV-kanal och medier som propaganderar varje dag. Andra nyheter som inte handlar om påstådd rasism göre sig inte besvär i bruset. Varje dag har man hittat något som kan vinklas. I dagens Aktuellt nämndes i förbigående det som varit huvudrubriker runt om i världen bara i förbigående och då bara som en turkisk liten snutt. Ingen begrep väl vad det var frågan om.

    Lämpliga samhällsvetare med rätta stämpeln gör analyser i samhällsprogrammen vid de oberoende public-service kanalerna i SVT och SR. I fallet med turken var dock SR mera öppen och sanningsenlig (SR, P1 Kulturnytt).

    Tack och lov att vi än så länge har SÄPO. Och att f d Rikspolischefen tog sig ton och uppträdde som en vuxen man i Debatt och Uppdrag granskning. Fler och fler kommer dem. Sveriges män och kvinnor. Sverige är inte kört än! Historien inte slut. Svenskarna liksom andra folk skall själva bestämma över sina öden och framtid. Varje människa är född fri och är sina egna härskare.

    • Ven

      Instämmer till fullo!
      Svenska folket har ingen Regering och stabila institutioner längre. De i toppen som avlönas av oss och bestämmer över oss, de lyfter förmåner och tar inget ansvar för svenska folkets framtid.
      Som det nu är så är det en skuggregering och Riksdagen är en teater.

      Vi svenskar behöver bilda en äkta Regering och börja om från början.

      http://janmilld.wordpress.com/2013/04/15/beredskap/#respond

    • Sonia Hoffman Edwards

      Dom första minuterna av den här videon (Som jag råkade komma till av ren slump samtidigt som jag läste kommentarer här) visar en kraftfull metafor. Det är Titanic. Vattenmassorna orsakar så att säga en viss migration (Märkligt. Jag skrev ju nyss om vatten i en annan kommentar).
      http://www.youtube.com/watch?v=kl1JoiOnZLU

  • Johan

    Tack för en fin krönika som påminner mig starkt om hur det såg ut i min barndom. Men även de förändringar som kom med stormsteg – beslutade av dem som alltid vet bäst – men sällan själva vill utsättas för det de hittat på.

    Med 69-års skolreform raserades den svenska värdegrunden definitivt genom borttagande av kristendomsundervisningen i skolorna. En 500 år gammal värderiktare ersattes med – ingenting – och flummet fick därmed fritt spelrum. Det handlar inte om man går i kyrkan eller inte, om man vill tro på gud eller inte – men det handlar om 10 enkla regler varav 7 är grunden för den mänskliga samvaron.

    Att det cirka 45-år senare ser ut som det gör är inget att förvånas över och det lär bli värre. Den sorg det medför beskriver krönikan väl.

  • Angela

    Här är en hel drös av lättledda och okunniga barnrumpor som styr oss. Har de inga föräldrar? Som kan ta dem i öronen? Och sätta dem i jobb? De kan väl börja om igen och hjälpa sina gamla föräldrar hemma. Lära sig att bädda sängen, städa, laga mat, läsa läxor och veta hut!

    http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/omar-mustafa-fortjanar-en-ursakt_ 8088778.svd

    Utan kompetens och livserfarenhet, utan att någonsin ha jobbat eller ansträngt sig utan att ha fått kämpa i livet vill de få toppjobb och topplön utan att behöva kunna något. Kändisar i politikens kändisarena där de kan få kråma sig som de tomma våp de är. Inte bättre är journalisterna som vi kunde se i Agenda. Nu skall narcissisterna leka TV. Gapandes skrikandes fjantandes eller kvinnor kråmandes framför spegeln är de små bebisar i vuxna människors kroppar. Det är rent obehagligt att se dessa “dagisbarn” som inte drar sig för att gå över lik. Vilken generation vi fostrat! Det är synd att benämna dem dagisbarn för när jag pratar med små barn har de bättre förstånd än dessa bortskämda fjantisar som aldrig blivit vuxna. De som inte haft förstånd nog att bli något annat har samlats i medierna och i politiken där det inte krävs någon högre intelligensnivå. De som har något i knoppen finns inte där. “Från demokrati, till mediokrati till idioti”, sa nobelpristagaren i sitt tacktal för några år sedan. Den fördummade journalisten som var satt att referera begrep inte ens vad han menade utan fick fråga sin bisittare. Att det var något negativt förstod hon men inte vad.

  • Angela

    Resa i förlustens landskap. Ja de har tappat huvudet. Kvar finns bara kråmande kroppar som ormar i en ormgrop som intrigerar, förlustar sig. I Ring P 1 står muslimerna på rad för att gapa och skrika och bortförklara. Konstigt att aldrig de avsnoppas? I Aftonbladet läser jag om attentatet i Boston. Under reportaget ser jag annonsen med fem vackra människor. “Svenskarna sexigast i världen”, skriker rubriken. Norrmännen tycker svenska singlar är sexigast i världen. Så långt har det gått. Var finns ord som vacker, skön, täck, huld, stilig etc? Allt har reducerats till det djuriska ordet för parning – sex. Inte någon civilisation. Inte någon kärlek. Inte någon tillstymmelse till något som definierar figurerna till något mänskligt. Så först attentatet sedan mentaliteten. Verkligheten och resultatet och svaret och konsekvensen. Hur förvänta sig något annat när huvudet skilts från kroppen?

  • En avfolkad landsbygd ligger öppen för intrång. Några hundra kupp-soldater, rådgivare eller kall dem vad du vill, kan underlägga sig landbygd och småorter. Installera sina landsmän i de tomma husen och avpressa kommun samt lokala lantbrukare till stöd. Ingen vill våga att gripa in. Det kunde ju se ut som främlingsfientlighet.
    Storstäderna vill ligga som enklaver i det nya landet. Deras trafik och handel kontrollerade av de nya makthavarna. Allt utförs på artigt och väluppfostrad sätt – men alla vet vem som bestämmer. Ungefär som Danmark under den tyska okkupationen.

    • Angela

      Ja, alla vet vem som bestämmer. 🙂 Märklig historia med Mustafa. Ännu märkligare blir det när Aftonbladet och SR och SVT plötsligt deklarerar att nu – NU har Veronica Palm brutit tystnaden fastän hon egentligen inte sa något som hon inte sagt förut. Och V P och ordföranden i Stockholms Arbetarkommun (Bollin) tillsammans går ut i medier. Och Löfven smiter till Danmark. 🙂 Partisekreteraren ser sliten ut och säger inget hon heller och V Palm såg rödgråten ut i förrgår. Det mest märkliga är artikeln som hastigt försvann på Fria Tider om debaclet. 🙂

      Vilka ynkryggar! Ja, allt utförs på ett “artigt och väluppfostrad sätt – men alla vet vem som bestämmer. Ungefär som Danmark under den tyska okkupationen.”

      • Angela

        Rättelse: Veronica Palm, Ordförande i Stockholms arbetarekommun som föreslagit Mustafa och Olle Burell
        Kommunsekreterare i Stockholms arbetarekommun. Burell var namnet och inte Bollin som jag felaktigt uppgav.

  • Angela

    Idag tog P1 Morgon upp först Ulf Bjereld, professor statsvetenskap (s) i Ekot (kl 07.00 och 08.00) upp det jag sa här, ovan, ang Omar Mustafa debaclet. Sedan i P1 Morgon med Göran Greider, chefredaktör Dalademokraten (s) och tidigare ledamot i partistyrelsen och Esther Pollack, docent i journalistik http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=55082 85 . Deras analyser var detsamma som min (formen). Innehållet skiljer sig något av det lilla som sas. Det diskuterades inte. Detta är ju en formfråga. Synd att Fria tider drog sin artikel. Hoppas de sparar den. Debaclet är ett led av det som Julia Caesar skriver. Samtidshistorien. Allt hör ihop och det nämnde också Göran Greider. Folkrörelsen. Ideologin. Svenskarna har blivit bestulna på sin framtid och möjlighet att forma sin historia. Reducerade till publik skall svenskarna stå och se på ockupationen och förstörelsen av vårt land.

    Göran Greider ansåg att Omar Muhammed var värd en ursäkt. Det anser inte jag. Han är mycket medveten om vad han gör som den infiltratör han är. Skall någon bes om ursäkt så är det alla svenskar, alla äldre som byggt upp landet och nu fått se allt raseras, förstöras och de får betala priset likaså deras barn och barnbarn och kommande generationer av svenskar.

    Det som jag varnat för och nu slog ut med all kraft och tydlighet är alla politiska analfabeter, alla obildade, okunniga, historielösa (rotlösa, rastlösa, rådlösa) barnrumpor som befolkar landets viktigaste poster politiska såväl som administrativa och media. Och det kan bara gå på ett sätt. Åt helvete! I stället för att plocka in vettiga, erfarna kunniga äldre svenskar, så gör man med en åsnas envishet precis tvärtom , mer av det som orsakar problemen, yngre och yngre politiska analfabeter – okunniga aningslösa barnrumpor. Ju mer okunnighet och aningslöshet desto bättre tycks vara mottot.

  • Angela
  • Angela

    “Svenskarna har blivit bestulna på sin samtid, framtid och möjlighet att forma sin historia.” “Samtiden” tappade jag bort. Allt är komplext, som Göran Greider sa. En riktig härva för att vi inte skall förstå eller få tag i trådarna i denna härva gör man det komplext. Det är meningen. Folk skall inte förstå för då kommer motståndet. Och det vet de. Därför skruvas tempot upp.

    Man måste ha mycket kunskap, erfarenhet, moral, känsla för rätt och fel, civilkurage , integritet och sann och äkta fosterlandskärlek och kärlek till sitt eget folk, de människor, landsmän, som man tillsammans med i en gemenskap skall överleva i, hjälpa varandra i en förskräcklig värld. Överlever inte vi kan vi inte hjälpa någon annan heller eller rädda vår värld. Vi har ett stort ansvar för att välja de ledare som har förmågan att vara ledare. Folk har länge matats negativt att svenskarna inte duger något till, inte kan något med ständiga attacker från ockupanterna om vår identitet, förmåga. Steg för steg försöker ockupanterna demoralisera svenskarna och göra dem till viljelösa, rädda förtryckta offer. Så gör alla ockupanter. Det är inget nytt i historien.

  • Angela

    Torben Carocs avslutande mening på sin kommentar förtjänar att upprepas gång på gång: “Allt utförs på artigt och väluppfostrad sätt – men alla vet vem som bestämmer. Ungefär som Danmark under den tyska okkupationen.”

  • Angela

    Kunskapsföraktet är skrämmande djupt. Dumhet, idioti, ryggradslöshet, godtrogenhet har aldrig – och kommer aldrig- att föra ett samhälle och folk framåt. Kunskapsförakt banar vägen för charlataner för människor som utan att kunna något vill försäkra sig om en plats vid köttgrytan, leva loppan i ett lyxliv de aldrig kunnat drömma om med den usla kunskap de har. Att människor stiger åt sidan för dessa dummerjönsar och låter sig styras av dem vittnar om förfallet. Och det grepp som en liten självutnämnd elit som fått härja fritt länge medan folk varit fullt upptagna med att skaffa vovve, villa och volvo. Och resa flyg till Thailand och leka “storgubbe”.

  • Angela

    Lyssna gärna och fundera. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=55083 29

    Ett utmärkt reportage från Eritrea som egentligen beskriver den västvärld vi håller på att få. Sätt in Sverige eller något annat västland i stället för Eritrea och länder och folk i Afrika och mellan-Östern och tänk. Är det så här vi vill ha det i Västvärlden? Är det det samhälle vi vill ha? FN har klart och tydligt i sitt index visat hur bl a Sverige rasar från en tätposition till 45 plats 2050. Förskräcker inte det? Vilket land ligger i täten. Jo, det gör det enda land som inte lagstiftat för multikulti. Japan! För flera år sedan på den tiden ord som globalisering, EU, mångkultur, nyliberalism, land-grabbing och massinvandring och kolonisering var tabu att framföra i debatterna på nätet. Konsekvent censurerades det. Tack och lov att locket flugit av. Snaphanen är en av dessa hjältar vi kan tacka detta för. Julia Ceasar är en annan som med sina lysande krönikor väcker folk, inspirerar folk, beskriver samtid och dåtid. Utan dessa sammanhang och berättelser har vi inte något att jämföra med. Känner man inte sin dåtid blir vilsna i planeten. Analyserna blir usla av den samtid vi lever i. Hurra för Snaphanen som gör det möjligt för oss att skriva! Hurra för Julia Cesar som bjuder oss sin kunskap och livserfarenhet! Hurra för alla skribenter här som gör detsamma och motståndet levande!

    Idag har Sverige och övriga västvärlden precis exakt desamma falanger i sina länder som är med och slåss om världsherraväldet. Och kriminaliteten, koloniseringen, ockupationen, våldtäkterna på länder och folk, landstjuveri, egendomstjuveri och slaveri följer i spåren när gränser öppnas och globalistisk mångfald får härja. Människor som säljs som slavar av samma falanger som hycklande talar om sin fantastiska godhet i västvärlden och på AIK -huliganskt maner infiltrerar maktens boningar. Vakna upp, folkes, innan det är för sent. Ni står på tur. Begriper ni inte det?

    Vi ser hur folk överges av sina länder. Pojken i reportaget tror att det endast är de svarta. Och det är en del av den lögn etablissemanget vill få människor att tro. Lögnerna är många. Förvillelsen ett enda stort gigantiskt kaos. Migrationen den största i historien, 200 miljoner, större än den förfärliga folkvandringstiden, liknar mer och mer Hobbes förfärliga skildring av ett samhälle “i ett allas krig mot alla”. Landet som planterat mångkulturen i egenintresse i västvärlden vill inte själv ha det i sitt land. När massinvandringen kommer bygger man murar. Och sätter stopp. Därför att man vet ju vad det innebär. Det är ju den strategi de själva använder i sitt försök att få världsherravälde. Varför sliter inte media kläderna av bedragarna i HC Andersens Kejsare utan kläder i den verklighet som blivit en saga?

  • Ven

    Moder Svea lider av “The nice girl syndrome”:

    http://www.varningstecken.n.nu/thenicegirlsyndrome

    • Angela

      Ja, eller “vända andra kinden till”. Dag Hammarsköld sa att tron på att alla människor är både onda och goda är överdriven. Det finns faktiskt genuint onda människor. Och mot dem hjälper det inte att vända andra kinden till. Mot dem hjälper bara en rak höger. Hammarsköld mördades av onda människor och han var inte den förste och inte den siste.

  • The Blooze

    Vägen mot en katastrof
    1. Svaga gemensamma nationella värderingar.
    2. Svag nationell krigsmakt.
    3. Svag nationell polismakt.
    4. Extremt god tillgång till vapen
    5. Stor tillgång till droger – alkohol till kristna, hasch till muslimer
    6. Känsla av vanmakt i befolkningen: ”det är ingen idé att kämpa för ett bättre liv… fogdarna tar ändå det jag skrapar ihop”
    …och en uppgivenhet gentemot anfall från andra länder (läs: Kulturer)

  • Morsan

    Jag tycker inte alls att artikeln var bra och då talar jag stort, därför att den gav en eftersmak av uppgivenhet. Jag hade massor av energi och framtidshopp och kreativitet inom mig innan jag läste den, men efteråt hade all lust att debattera i kommentarsfältet försvunnit. Detta är precis den inverkan som alla andra nyheter har på människor, förmedla så mycket elände att man blir uppgiven, passiv medborgare- usch!
    Ja, det är sorgligt att vårt land håller på att bli fattig-Sverige, men det måste finnas möjligheter att vända den trenden och inte börja LÄNGTA ned i graven till våra förfäder!
    Och vi måste börja se på problemet i stort. Varför sker dessa förändringar i vårt land. Vilka är de starka krafter som genom enkla kommandon kan skapa kaos i land efter land? Vad tusan är det som händer i Syrien? Vilka giriga krafter utan skrupler underhåller ett kaos som sedan sprids ut över andra delar av världen som, med den goda vilja vi ska ha, tar emot? Snälla låt oss diskutera detta och sedan hur dessa girigheter kan avslöjas!
    Och där måste entusiasmen och positiva sammanhållande krafter ta vid för att vända på pannkakan. Varför inte gå samman med alla som drabbas av kaoset? Detta istället för att öka splittringen mellan grupper- det är ju detta makten vill ska hända?
    Jag tycker att alla oavsett nation, kön, partitillhörighet som ser hur kaos splittrar oss och överlämnar makten till några rika och maktgalna, ska hålla ihop. Vi finns i alla länder, fattiga, rika, från alla nationaliteter, bland inhemska, bland flyktingar.
    Så kom igen! Upp ur graven! Förra artikeln var mycket bättre!

    • Angela

      De flesta som skriver i debatterna har nog definierat och begripit de krafterna. Problemet är att få andra att förstå det. Ibland kan man gripas av förtvivlan över hur trögt det är. Då kan vi erinra oss hur trögt det var för bara 7 år sedan. Inga av våra kommentarer hade kunnat skrivas.

      För att förstå måste vi kunna jämföra. Vi måste också kunna ge uttryck för vår förtvivlan och ge oss tillåtelse att få känna den. Det är smärtsamt. Det kan också få oss att ta nya tag.

      Idag läste jag Cervanka tror jag (skall kolla det). Det var glädjande att kunna läsa den artikeln. Varenda gång jag skrivit om världens störste gangster, har jag blivit censurerad. Denne förskräcklige man som styrt världen bakom kulisserna sedan kriget. Denne elake gamle gubbe som fortfarande styr och nu gjort sig enorma vinster på Japans folk och som springer hos Reinfeldt, senast före jul och jag har frågat/påpekat gång på gång vad gjorde gubbstrutten hos Reinfeldt? Dagen efter var Reinfeldt på Aftonbladet. Denne gamle gubben som spekulerat mot bl a Sverige för att skrämmas till lydnad och som tillsammans med sina landsmän fick Sverige på fall vid 90-talets början för att skrämma in svenskarna i EU – deras projekt. Hur länge skall folk blunda för detta? Nu läste jag i nättidningarna att Löfven skulle godkännas av skitstövlarna. Det är också bra att journalister nu börjar tala om det. 2006 när jag gick ut i debatterna kunde jag inte nämna Bilderbergarna. Den brittiske nobelpristagaren Pilger vågade inte nämna namnet utan fick säga “Davos-människorna”. Thatcher och brittiska drottningen sa “starka krafter”. Thatcher blev senare sparkad av dessa krafter för sitt motstånd mot EU. Jag beundrar Thatcher för hennes mod. Förmodligen blev även Göran Persson sparkad av samma etablissemang.

  • Angela

    Kan också läsas på Svd Näringsliv.
    Citat:
    ” Men den amerikanska fondinvesteraren Soros är inte ensam om att ha spekulerat mot yenen. David Einhorns Greenlight capital, Daniel Loebs Third point LLC och Kyle Bass Hayman capital management LP har också tjänat stora belopp på valutans resa nedåt. Investerarna har spekulerat mot yenen på olika sätt, genom bland annat komplicerade derivat och enklare optioner.”

    Obamas presidentkampanj stöddes och finansierades av denne gangster. Själv får han inte bli USA:s president eftersom han inte är amerikan. Då gäller det att tillverka marionetter som lydigt sprattlar när man drar i trådarna.

  • Angela

    Vilka hjälpte Grekland att dölja korruptionen vid EU-inträdet och såg till att de föreskrivna konvergenskraven vid EU-inträdet inte behövde följas? Vem utnyttjade inte detta sedan för att ro hem stålarna genom spekulation mot Grekland? Ja, just det Goldman Sachs. Papandreos har berättat den eländiga historien på nätet hur det gick till när de fick snaran om halsen. Likaså Greklands ärkebiskop. Cyperns president kunde några dagar före Cypern-kollapsen rädda undan 200 miljoner till utländsk bank. Lehman Brothers räddade undan sin pengar till GB före konkursen. Federal Reserve är inte som många tror USA:s centralbank. FED är privatägd. Ja, just det. En strategisk plats för kontroll av världsekonomin. Alan Greenspan, vd för banken. Ja just det. Han. Nuvarande Bernanke. Ja, just det han.

  • Morsan

    Tack. Jag ska kolla på detta nu med mina vänner.

  • san_ell

    Det var med en tår i ögonvrån jag läste din krönika. Växte upp på 60-talet i en liten by som kretsade kring trädgårdsnäring. Mina farföräldrar hade ett av trädgårdsmästerierna där och jag själv bodde med mina föräldrar i huset sidan om vilket gjorde att jag i stort sett tillbringade all ledig tid med att hjälpa till/arbeta i trädgården. Otaliga är de gånger jag var med min farfar på torget för att sälja de egenodlade grönsakerna, då fick man gå upp tidigt för att vara på plats när torghandeln började. Båda mina farföräldrar hade massor av syskon, min farmor hade 15st och min farfar hade minst 7st. Många av deras syskon var ofta på besök och då hjälpte de till i trädgården på förmiddagarna och sedan gjordes gemensamma utflykter på eftermiddagarna.

    Min far tog senare över trädgården och det diskuterades om min framtid där men min far sa att med EU inträdet så fanns det ingen framtid för att odla någonting i Sverige. Med facit i hand så hade han helt rätt och de få trädgårdsnäringar som finns kvar i landet är storskaliga industrier med i huvudsak import av växter och grönsaker, finns antagligen inga kvar som odlar själva. Samma sak med jordbruk och massor med andra näringsverksamheter.

    Som jag ser det har de svenska politikerna under många år sålt ut landet och nu fortsätter utförsäljningen av det sista som finns kvar nämligen den svenska folksjälen. Nu ska hela Sverige islamiseras, ju fortare desto bättre och det handlar om att “knäcka” den svenska kulturen, traditionen och de svenska värderingarna.

    Så här går det för ett land som släpper in obildade politiker i maktens boning. Har läst nånstans att många av riksdagspolitikerna saknar gymnaisekompetens, lägg till att de också saknar erfarenhet så är katastrofen ett faktum.

  • Pingback: Snaphanen – angelicaplacet()