26
okt
Seneste opdatering: 29/9-16 kl. 1734
39 kommentarer - Tryk for at kommentere!

Av Julia Caesar:

Copyright Julia Caesar, Snaphanen och HRS. Citera gärna delar av texten men iaktta gott bloggskick och länka till Snaphanen!

radler_collage

Inga ljuger som spioner. De har tränats i åratal för att ljuga så att det inte märks. Lögnen är deras främsta vapen. Men hur klarar en människa att ljuga i nästan ett halvt sekel? Prästen Aleksander Radler klarade det. Han var Stasispion i 25 år och ljög för alla inklusive två hustrur och tre barn. Utan samvetsbetänkligheter förrådde han vänner, studiekamrater och människor som ställde upp för honom. Inte förrän han är totalt överbevisad erkänner han. Då har det gått 47 år sedan Aleksander Radler började arbeta för Stasi. Men även då är hans erkännande ett spel för galleriet, för svenska media och den svenska allmänheten. Hans tyska offer väntar fortfarande på hans erkännande och hans ursäkt.

Dubbelnatur eller mytoman?

En dubbelnatur? En samvetslös lögnare? En mytoman? En man som har undervisat andra i etik. Som präst har han döpt, vigt och begravt – tillfällen av förtroende då människor anförtror sina liv till prästen och till Gud. Iförd mässhake har han förrättat högmässa och delat ut nattvarden och syndernas förlåtelse till andra människor. Församlingsborna har inte haft en aning om vem de haft att göra med. Sin egen synd och skuld lyckades han dölja i nästan ett halvt sekel.

radler portræt

Stasis före detta elitspion Aleksander Radler angav under mer än två decennier ett stort antal människor för den östtyska diktaturen DDR:s spionorganisation Stasi. Han var inte ensam, angiveriet var satt i system och sträckte sina tentakler in i kyrkan, utbildningsväsendet, kultur och media – ja genomsyrade hela samhället. Under DDR:s 40-åriga existens hade Stasi ett nät av totalt 620 000 agenter. De kallades IM, Inoffiziell Mitarbeiter. Det lät bättre än tjallare, som de i verkligheten var.

De inofficiella medarbetarna framhölls som “DDR:s andningsorgan” som människorna inte kunde leva utan, skriver professor Birgitta Almgren, som i två böcker har kartlagt Stasi och infiltrationen i Sverige. När DDR upplöstes på sin 40-årsdag den 8 februari 1990 blev 91 000 heltidsanställda och 189 000 IM arbetslösa. Det fanns en IM på var åttionionde medborgare. Aleksander Radler sade aldrig upp sig. Han förlorade liksom alla andra sitt spionuppdrag för att diktaturen kollapsade.

Ingen vanlig Stasispion

Aleksander Radler var ingen vanlig spion. Han tillhörde en kategori elitspioner som bara utgjorde 3 900 eller två procent av hela agentkåren. Hans kodnamn var “IM Thomas”, och han var klassad som IME, senare IMS. IME innebar “IM för särskild bearbetning av personer som misstänks för fientlig politisk verksamhet mot DDR”. En IMS “skulle “politiskt-operativt infiltrera och bevaka ett visst ansvarsområde”. Fram till Berlinmurens fall i november 1989 arbetade Radler som agent för avdelning XX/7 vid Stasis distriktsförvaltning i Frankfurt/Oder, en enhet som arbetade med statsapparaten, kultur och kyrka – inte bara i DDR utan även i väst. Han ansågs vara “ovanligt nitisk”. Radler var aktiv i 25 år, en uppseendeväckande lång tid. Omloppstiden för en agent var annars i genomsnitt sju åtta år.

Aleksander Radler har kunnat leva med sin hemlighet och sina lögner i nästan ett halvt sekel. Från september 1965 när han som 21-årig student i teologi och filosofi knyts till Stasi. Till den 26 juli 2012 när Dagens Nyheter med hjälp av en inhyrd reporter med specialkunskaper om underrättelseverksamhet, Lena Breitner, lägger fram så tunga bevis att den 68-årige Radler inser att spelet är slut.

“Jag var registrerad som IM Thomas”

Under 35 år av lögner har han arbetat som präst i Svenska kyrkan. När DN konfronterar honom med uppgifterna ur ett 39-sidigt expertutlåtande uttrycker han för första gången ånger över de handlingar han har begått. I ett mail till DN skriver han:

”Jag ångrar djupt hela händelseförloppet och kommer att bearbeta min livshistoria under den närmaste tiden.”

Han fortsätter:

”Det som utlåtandet verifierar är att jag var registrerad som IM Thomas. Papprena hjälper mig att förstå mer om sambandet mellan vissa möten och personer under dessa angivna år.”

Notera hur han på ett närmast svagsint sätt framställer sig själv som ovetande och behöver “hjälp att förstå” sambandet mellan möten och personer som han träffat och i flera fall angivit för Stasi. “Papprena” som Aleksander Radler syftar på är en 39-sidig utredning byggd på bland annat en rekonstruktion av sönderrivna dokument som visar att “IM Thomas” och Aleksander Radler är samma person.

Dokument eldades upp och förstördes

Januari 1990. DDR är i upplösning och kaos. Över koloniträdgårdarna i Östberlin ligger brandröken tät. Två månader tidigare har Berlinmuren fallit. Sedan Walter Ulbricht lät bygga muren 1961 har den i 28 år skilt Öst- och Västtyskland åt. De som har försökt fly till Väst har skjutits till döds av beväpnade vakter i murens bevakningstorn.

I januari 1990 har Ministerium für Statssicherheit, MfS som var Stasis egentliga namn, upplösts. I rasande tempo förstör Stasiofficerarna så mycket arkivmaterial de hinner. Det har utgått order om att alla ”operativa dokument” ska tillintetgöras. Varje spår av Stasis verksamhet måste utplånas. Men de dokumentförstörande apparaterna i Stasis högkvarter på Normannenstrasse klarar inte av den enorma pappersmängden. Lass efter lass körs ut till Stasiofficerarnas trädgårdar och bränns.

Dock inte alla. Mängder av dokument rivs sönder men hinner inte tuggas till råvara för toalettpapper. De räddade dokumenten ska vid en rekonstruktion 22 år senare bli Aleksander Radlers fall. Hade han arbetat under Stasis ordinarie utlandssspionage HVA (Hauptabteilung Aufklärung) skulle alla dokument som kunnat avslöja honom med säkerhet ha förstörts. Sådan var rutinen hos HVA. Stasi i Frankfurt Oder, som Radler sorterade under, nöjde sig med att bara slita sönder dokumenten. Därmed blev de möjliga att rekonstruera.

Fångenskap och stenhård repression

Den 8 september 1965 sätter sig en officer på Stasis enhet XX i Frankfurt Oder vid skrivmaskinen. Den här dagen har han all anledning att känna sig nöjd. Han har fått korn på en ny möjlig agent som verkar lovande: Aleksander Radler, en 21-årig student i teologi och filosofi. Officeren antecknar i det som ska komma att bli “IM Thomas” Stasiakt med nummer V 682/65:

“Han säger att han hör till de bästa studenterna under innevarande studieår, att studierna ger honom glädje och att han har lätt för att lära. I samhällsvetenskaper har han högsta betyg.”

StasiJournalisten Christoph Andersson  har gått igenom hela Aleksander Radlers akt på 5,3 kilo och mer än ettusen sidor. I sin bok “Operation Norrsken. Om Stasi och Sverige under kalla kriget” återger han Stasiofficerens anteckningar från mötet med Radler i augusti 1965. Av anteckningarna framgår att den unge teologistudenten är ytterst hängiven DDR och det socialistiska systemet.

Utåt framställer sig DDR som liberalt och humanistiskt, men DDR-medborgarna lever i fångenskap och stenhård repression. De är inlåsta i diktaturen, inspärrade bakom Berlinmuren och tvingade att leva med förtryck och spionage. Oliktänkande förföljs, fängslas och mördas. Det är förbjudet och belagt med dödsstraff att lämna DDR. Alla gränssoldater har order att bruka vapen mot dem som försöker fly, inklusive att skjuta skarpt för att döda. Mer än 700 DDR-medborgare skjuts ihjäl.

Österrikare som “ovillkorligen” ville bo i DDR

Med Aleksander Radler är det precis tvärtom. Han vill av fri vilja “ovillkorligen” bo och leva i DDR. Han är inte DDR-medborgare utan har österrikiskt medborgarskap. Han säger till Stasiofficeren att han är villig att “som kristen stödja DDR:s arbete för fred”.

I DDR ger hans österrikiska medborgarskap och pass ett ofattbart privilegium; möjligheten att röra sig fritt i Väst. Bakgrunden är att Aleksander Radlers mamma Helga, född i Riga 1905, skrev sig i Wien 1938, sex år före sonens födelse. Hon var en glödande och djupt övertygad socialist. För henne var det otänkbart att bo i “det kapitalistiska” Österrike. När sonen föds 1944 är hon 39 år gammal och vill absolut inte att han ska växa upp i Österrike. De bor först i Poznan i den sovjetiska zonen och senare i DDR. Hon indoktrinerar sonen noggrant med sin socialistiska övertygelse. Ingen far som skulle kunna balansera moderns indoktrinering finns tillgänglig. Alexander Radler växer upp utan far och bor under en tid på barnhem.

Medveten strategi att värva nya agenter

Stasis taktik för att värva nya agenter var mycket medveten. Tore Forsberg, som i mer än 30 år arbetade inom Säpos kontraspionage, berättar i en intervju i professor Birgitta Almgrens bok “Inte bara spioner… Stasi-infiltration i Sverige under kalla kriget” hur det brukade gå till:

Under en första värvningsfas gällde det att kartlägga personer som kunde bli till nytta för att förmedla information. Karaktärsegenskaper, politiska åsikter, pålitlighet, starka och svaga sidor undersöktes. Stasi inriktade sig särskilt på personernas svaga sidor för att klarlägga om det fanns något som kunde utnyttjas och fungera som hållhake. Ekonomiska problem, problem i familjen, brist på uppskattning, vänskap och kärlek? Upplever personen sig som ett offer – isolerad, ensam, utsatt för kritik eller intriger? Äventyrslystnad och behov av spänning? De blivande agenternas förmåga att få tag i information och deras sociala och ekonomiska status kartlades noga. Aleksander Radlers brist på fadersfigur är ett exempel på en sådan svaghet som Stasi sannolikt noga noterade.

Aleksander Radler ett fynd för Stasi

För Stasi är Aleksander Radler ett veritabelt fynd. Dels genom sitt österrikiska pass som gör det möjligt för honom att besöka “alla världens stater”, som det står stämplat i passet. Dels genom hans kontakter med gästföreläsare från Väst vid Humboldtuniversitetet och med “skådespelare och andra operativt intressanta personer” skriver Stasiofficeren i Aleksander Radlers akt. Officeren heter Diepold. Han och Aleksander Radler träffas regelbundet på en av Stasis diskreta mötesplatser, vanliga lägenheter där man hyr in sig hos lojala partimedlemmar. Diepold ger den unge studenten beröm och uppskattning. Han är en av de handledare som kommer att inta den vakanta rollen som fadersfigur för Aleksander Radler.

Snart är Radler igång och lämnar värdefull information till Diepold. Redan i september anger han sex utlänningar, bland annat en amerikan som gillar beatnik och den amerikanske författaren Allan Ginsberg. Radlers omdöme:

“Hans publikationer har stark anarkistisk karaktär”.

Stasi misstänker automatiskt studenter från Väst för att vilja hjälpa DDR-medborgare att fly. Flyktförsök ses i DDR som sabotage riktade mot socialismen och ytterst ett hot mot världsfreden. Inom ett år har Aleksander Radler haft 121 möten med löjtnant Diepold och angett mer än 20 personer, inklusive vänner och sin kristna flickväns bekanta.

Sverige var ett tyngdpunktsland för DDR

I augusti 1966 bestämmer sig Aleksander Radler för att resa till Sverige som turist. Det är det första av tre besök i Sverige 1966-67 innan han hösten 1968 definitivt blir tvungen att flytta till Sverige av säkerhetsskäl, efter att ha förrått sju studiekamrater. Löjtnant Diepold noterar i Radlers Stasiakt:

“Han har inget bestämt resmål i Sverige utan vill under sin semester lära känna landet och folket.”

För DDR var Sverige ett “Schwerpunktsland”, ett tyngdpunktsland och det mest betydande operativa målet i Norden. Sverige var alliansfritt och därmed en buffertstat mellan öst och väst, en populär träffpunkt för agenter när man ville träffas på neutralt och ”säkert område”. Inte från något annat nordiskt land kom så många Stasirapporter som från Sverige.

Svenska ministrar samarbetade med DDR

Under hela sin existens hade DDR ytterst vänskapliga förbindelser med Sverige, i synnerhet sedan Olof Palme blivit statsminister (s) 1969. En rad svenska ministrar reste till DDR: Olof Palme 1984, Ingvar Carlsson 1989. 1987 besökte tre socialdemokratiska ministrar, jordbruksminister Mats Hellström, miljö- och energiminister Birgitta Dahl och bostadsminister Hans Gustafsson DDR för samarbetsmöten. Som första svenska utrikesminister besökte centerpartisten Karin Söder landet 1977.

Man talade om och utövade vänskap, kulturutbyte och samarbete. DDR:s censur, förföljelse av oliktänkande, regimkritiker som fängslats eller de som mördats när de försökt fly talade man inte om. Efter Sveriges erkännande av DDR 1972 fördubblades handelsutbytet mellan länderna. Cirka 20 stora svenska företag var engagerade i DDR:s näringsliv.

Tacket för gästfriheten: att bli angivna

Augusti 1966. Den 22-årige Aleksander Radler är på väg till Sverige. Från Sassnitz tar han färjan till Trelleborg. Han har inga pengar och hoppas kunna försörja sig på tillfälliga jobb. Men hans kunskaper om svensk geografi är synnerligen diffusa. Han har skrivit “Gistad” på en liten lapp och har tänkt ta sig dit, för där har han en vän. Han tror att orten ligger i Skåne. Men ingen han frågar har någonsin hört talas om Gistad, eller också förstår de inte tyska. Till slut förbarmar sig en svensk man över honom, en som talar tyska. Radler har som vanligt gett ett förtroendegivande intryck. Mannen tror att Gistad nog ligger i Östergötland. Han ringer och får det bekräftat.

Klockan är åtta på kvällen när Aleksander Radler har stigit av färjan i Trelleborg och inte har en aning om hur han ska ta sig de 46 milen till Gistad eller var han ska övernatta. Den vänlige mannen erbjuder Radler att övernatta i hans hem i Klippan, ett par timmars resväg från Trelleborg. Inte nog med det. Mannen tipsar honom om arbetsförmedlingen i Lund och ordnar ett gratis studentrum åt honom i universitetsstaden. Aleksander Radler får snabbt ett trädgårdsjobb i Lund. Hans tack för hjälpen, skjutsen, gästfriheten och studentrummet är att ange mannen och hans hustru, liksom deras fullständiga adress i Klippan, till Stasi.

Förråder sju studentkamrater

Aleksander Radlers sista stora insats innan han 1968 lämnar DDR för att bli Stasis nye toppagent i Sverige är att ange sju studenter vid universitetet i Jena som vill fly från DDR. Studenterna litar på den unge teologistuderanden – en som är kristen och studerar teologi måste väl vara pålitlig? De ber Radler att posta brev åt dem i Västberlin. Den 27 maj 1968 lämnar en av dem, Henning Frunder, breven till Aleksander Radler. I breven ber studenterna sina anhöriga om pengar så att de kan få hjälp att ta sig ut från ofriheten i DDR. Om breven postas i Öst öppnas de av Stasi, det vet de. En av dem skriver i sitt brev till en släkting:

“Aleksander är en god vän till mig, jag känner honom sedan två år. Hans gudstro och religiositet borgar för att han varken ska skvallra eller avvika med pengarna. Därför kan alla lugnt betala in 2 500 västmark på konto 99/34686.”

Kontot i Berliner Bank tillhör Aleksander Radler och har öppnats med Stasis tillåtelse. Men Radler postar aldrig breven som han lovat. Han lämnar istället över dem till Stasi. Den där majdagen när Henning Frunder lämnar över breven till Radler vid gränsövergången till Västberlin vid Friedrichstrasse-stationen är sista gången han ser Aleksander Radler. På morgonen den 10 juli 1968 grips alla sju studenterna. Sex av dem döms till sammanlagt 18 års fängelse för “förberedelser till illegalt gränsöverskridande och statsfientlig hets”.

Tvingades vittna mot sina kamrater

Varför dömdes inte alla sju? Svaret är ett exempel på hur Stasi arbetade. För att skydda sin egen agent från misstankar ser Stasi till att lägga skulden på en av studenterna, Christine Girbig. Hon skiljs från de andra och förs till en avskild plats där hon förhörs. Klockan halv fyra på morgonen hämtar Stasi in hennes far till förhöret. Pappan är psykiskt nedbruten och gråter. Han vädjar till dottern att göra allt för att inte hamna i fängelse. Han ber henne att erkänna. Hårt pressad erkänner hon. Hon slipper straff mot att hon vittnar mot sina sex kamrater – och får på det sättet ett straff som plågar henne hela livet.

“Jag ville bara försvinna från jordens yta”

I juni förra året lyckas Expressen spåra upp de förrådda studenterna på olika platser i Tyskland och samla dem till ett möte i Berlin. Två tog sina liv efter vistelsen i Stasis fängelse.

forrådte

Fem är i livet och nu i pensionsåldern: Henning Frunder, pensionerad doktor i fysik. Gesine Overkamp, lärare i ryska. Manfred Winter, pensionerad efter ett yrkesliv inom teatern. Thomas H, pensionerad läkare som vill vara anonym, eftersom han bor i ett område med många före detta Stasianställda som grannar. Och Christine Girbig, pensionär. Samtliga kunde efter avtjänade fängelsestraff ta sig till Västtyskland.

Christine Girbig bär fortfarande på skammen över att ha tvingats vittna mot sina vänner. Skammen tynger hennes kropp, får den att krypa ihop. Hon kommer till det möte som Expressen arrangerat men vågar först nästan inte möta de andras blickar. Hon säger:

“Jag ville bara försvinna från jordens yta. Jag hoppades att jag skulle drabbas av en dödlig sjukdom. Vad som helst, bara jag skulle slippa komma dit och vittna. Jag visste att det var fel, men jag hade ju redan lovat min far. Att vittna mot sina vänner. Det var förfärligt. Skäms är inte rätt ord. Man känner sig fruktansvärd. Alldeles trasig.”

“Vi trodde att han var en god vän”

Gesine Overkamp hade precis avslutat sina studier och börjat arbeta som lärare i ryska vid ett gymnasium i Thüringen. Hon fick omedelbart sparken. Hon säger:

“Jag var inte ensam, det fanns tusen och miljoner människor som ville lämna DDR. Vi var inte fria utan inspärrade. Vi kunde inte resa, inte läsa vad vi ville, inte lyssna på den musik vi ville lyssna på, det var helt enkelt så att vi kände oss ofria – och var det. Det fanns bara möjligheten att lämna DDR, och det var illegalt.

Det var här Aleksander Radler kom in i bilden. Och svek sina kamrater.

“Vi litade på honom eftersom vi trodde att han var en god vän. Han hade byggt upp det intrycket hos oss. Han verkade intelligent och förtroendeingivande. Och vi hade få västkontakter som man kunde lita på.”

Web-tv från Expressens möte med Radlers offer kan ses här. Expressen erbjöd Alexander Radler att ta del av reportaget, men han avböjde. Den kristna tidningen Dagen har publicerat ett öppet brev till Aleksander Radler från hans offer, ett brev fyllt av sorg, bitterhet och vrede.

Till Sverige med falskt pass

Efter att Aleksander Radler angett de sju studenterna beslutar Stasi att skicka honom till “det kapitalistiska utlandet” Sverige. Stasichefen Erich Mielke är själv involverad i beslutet. Marken har börjat bränna under Radlers fötter, och han måste ut ur DDR. I Sverige fortsätter han att arbeta för Stasi med Svenska kyrkan och Lunds universitet som bas. Före avresan utrustas han med ett falskt pass där förnamnen är ändrade till Wolfgang Clifford, osynligt bläck, kameror och avlyssningsapparatur för dold avlyssning, 600 västmark för uppehället i Sverige och olika täckadresser i DDR dit han ska skicka till synes vanliga brev med kodade budskap.

Avslöjad i bok i Tyskland 1994

Aleksander Radler avslöjas 1994, fyra år efter DDR:s sammanbrott. Avslöjandet görs i boken “Theologiestudenten der Humboldt-Universität. Zwischen Hörsaal und Anklagebank”, skriven av den tyske teologen Dietmar Linke. Boken når Lunds universitet, där Radler har blivit docent och lektor 1979.

Dessförinnan har han gjort sin första avstickare till Luleå stift, där han prästvigdes 1977 och var pastorsadjunkt och kyrkoadjunkt i Burträsk några år i slutet av 1970-talet. Etthundratrettiofyra mil från Lund, långt uppe i Västerbottens inland, är Aleksander Radler lycklig och avger lyriska rapporter till Stasi. Framför allt uppskattar han de äkta människorna. De har den äkthet han själv saknar. Han skriver:

“Jämfört med människotypen i Sydsverige och Stockholm lever här alltjämt det gamla Sverige vidare. Människorna här kännetecknas av en sådan gästvänlighet och hjärtlighet att man blir mållös.”

Radler ställs inför ultimatum

Men Stasi vill inte ha sin agent långt uppe i Norrland, långt från det ur spionagesynpunkt betydligt intressantare Lund. 1979 är Radler tillbaka vid Lunds universitet. Dietmar Linke nämner i boken Aleksander Radler vid namn och att han är identisk med “IM Thomas”. Våren 1994 uppmärksammas Ingmar Brohed, vid den tiden dekan vid teologiska fakulteten i Lund, på boken av dåvarande prefekten för teologiska institutionen, nuvarande universitetskanslern Lars Haikola. Haikola kontaktar omedelbart Säpo och informerar dåvarande rektorn för Lunds universitet, Boel Flodgren.

Aleksander Radler är vid den här tiden tjänstledig från sitt lektorat vid Lunds universitet för att enligt vad han själv påstår upprätthålla en professur vid universitetet i Halle-Wittenberg. Universitetsledningen ger honom ett ultimatum: antingen säger han upp sig. Eller också ska sanningen offentliggöras. Radler flyr. Han söker sig tillbaka till Burträsk och tillträder en tjänst som kyrkoherde där våren 1995.

“Den svenska sopa-under-mattan-andan”

Lena Breitner skriver på sin blogg, Tankar om IB:

“Jag får intrycket att han sjappar från sin egen historia. Än en gång. I sann svensk sopa-under-mattan-anda valde Lunds universitet att ge Radler ett ultimatum. Antingen lämnade han sin tjänst eller så skulle saker och ting offentliggöras. Radler stack och så var det problemet ur världen. Jag får mest intrycket av att Lund drog en suck av lättnad när Radler sjappade till Burträsk.”

Istället för att informera Luleå stift behöll Lunds universitetsledning uppgifterna om Aleksander Radler. I och med att han lämnat sin tjänst ansåg Lunds universitet saken vara utagerad, enligt Ingmar Brohed i Kyrkans tidning.  Universitetsledningen informerade inte heller Svenska kyrkan om Radlers verksamhet hos Stasi. Och Säpo meddelade inte Luleå stift. I Burträsk begär man inga referenser på den nye kyrkoherden. Svensk naivitet i sin prydno.

Han var aldrig professor i Halle

Yvonne Maria Werner, professor i historia vid Lunds universitet, har kontrollerat Aleksander Radlers påstående att han skulle ha utnämnts till professor i Halle. Där har man aldrig hört talas om honom. Hon skriver på sin blogg: 

“Jag vikarierade som institutionssekreterare på Kyrkohistoriska just den termin då DDR föll, 1990. Det kom ständiga samtal från DDR till Radler, särskilt från en kvinna, som ibland lät upphetsad när hon ringde. Enligt Radler var det abbedissan i det evangeliska klostret i Quedlingburg, men jag misstänkte redan då att det var något lurt med det hela. Så här i efterhand antar jag att kvinnan var hans kontaktperson på Stasi.”

“Jag har aldrig varit spion”

I april 2012 tar Aleksander Radler emot Expressens reporter Knut-Göran Källberg i kyrkoherdebostaden i Burträsk och bjuder på kaffe. Expressen har fått ut hans Stasiakt på mer än ettusen sidor och konfronterar honom med uppgifterna i den. Radler blånekar. Det är drygt tre månader kvar tills han ska inse att spelet är förlorat och erkänna.

De läsare som vill studera Lögnens ansikte kan inte få bättre studiematerial än Expressens video  från besöket i prästgården i Burträsk. Notera Radlers kroppsspråk och brist på ögonkontakt med Expressens reporter. Han håller närmast monolog. Uthälld som en soffpotatis i den bruna skinnsoffan griper han mikrofonen och bedyrar sin oskuld:

“Jag har gjort många, många fel, men inte detta. Detta har jag inte gjort.”

Han bläddrar i dokumenten och tittar misstroget på papper efter papper:

“Det är obegripligt, jag fattar ingenting. Jag är inte spion, har aldrig varit spion. Vad jag vet har jag aldrig någonsin haft kontakt med Stasi.”

Efter hand dras nätet åt kring Radler

Det besvärliga med sanningen är att den har en tendens att förfölja en, hur fort man än springer. Efter hand dras nätet åt kring Aleksander Radler. Men det ska dröja hela 18 år från Dietmar Linkes avslöjande 1994 till Radlers erkännande 2012.

2011 beskriver professor Birgitta Almgren “IM Thomas” i boken “Inte bara spioner”. Hon har enligt en dom i regeringsrätten 2010 fått ut uppgifter ur Säpos arkiv mot löfte att inte avslöja någons identitet.

Den 28 oktober 2011 avslöjar Västerbottens-Kurirens journalist Kerstin Eriksson att “IM Thomas” är en kyrkoherde i Luleå stift. Domkapitlet inleder en utredning, men den läggs ned i brist på bevis.

Våren 2012 reser personer från Luleå stift till Berlin och söker i Stasis akter på plats. Sönderrivet material i Stasiarkivet i Frankfurt/Oder rekonstrueras och utökar informationen om “IM Thomas” väsentligt. Tyska experter anser att det inte råder någon tvekan om att “IM Thomas” är identisk med Aleksander Radler.

När biskopen i Luleå stift, Hans Stiglund, frågar Aleksander Radler om han har varit Stasiagent ljuger Radler biskopen rakt upp i ögonen och nekar.

Den 26 juli 2012 erkänner Radler i ett mail till Dagens Nyheter som publicerar en stor artikel om honom.

“Han ska inte behöva lida”

Efter erkännandet går Radio Västerbotten ut och pratar med Burträskbor som inte vet någonting om Aleksander Radlers förflutna men oreflekterat väljer att se honom som offret. Han som är så jättetrevlig! Och har gjort så mycket för Burträsk!

“Jag tycker att han har visat en väldigt positiv sida medan han har varit i Burträsk och som jag förstår det är han en populär präst. Han engagerar sig i samhället, både i stort och smått. Jag tycker inte det här är något vi ska bry oss särskilt mycket om utan han ska få fortsätta med de positiva saker som han har gjort”

säger Anders Brännström.

“Jag tycker att har man gjort en sådan sak och ångrar sig så ska man inte behöva lida hela livet för det. Han har gjort så mycket gott för Burträsk och engagerat sig mycket i föreningar. Så jag tycker att vi ska ta tillvara på det istället för att bara anklaga”

säger Ulla Britta Nordfors Wireskog.

Bor kvar i kyrkoherdebostället

korkoherdebostadSamma lokalradiokanal intervjuar Aleksander Radlers fru Bettina Radler som meddelar att maken mår väldigt dåligt psykiskt och har dragit sig tillbaka.  Från och med nu fungerar hon som Aleksander Radlers presstalesman. Om man vill nå honom måste det gå genom henne. Hon har också övertagit kyrkoherdetjänsten i Burträsk efter sin man sedan han den 31 juli 2012 begärt att förklaras obehörig som präst i Svenska kyrkan.

En behändig lösning, eftersom paret kan bo kvar i kyrkoherdebostället med anor från 1760-talet.

Tvingad att avsäga sig politiskt uppdrag

Den 28 juli 2012 meddelar Kristdemokraterna i Skellefteå att Aleksander Radler avsäger sig sina förtroendeuppdrag för partiet. Det sker inte frivilligt. Partiet har krävt hans avgång.

”Aleksander Radler har missbrukat sitt förtroende som folkvald representant för Kristdemokraterna. Hans samröre med Stasi går tvärtemot de tankar om frihet, öppenhet och det okränkbara människovärdet som Kristdemokraterna önskar förmedla genom sin politik. Det faktum att han fram tills nu har nekat till anklagelserna gör hans agerande än mer oförsvarbart”,

säger riksdagsledamot Anders Sellström, även distriktsordförande för Kristdemokraterna i Västerbotten i pressmeddelandet.

Offerkoftan – en beprövad strategi

Den 2 augusti 2012 publicerar Dagen ett brev från Aleksander Radler där han skriver:

“Sanningen är att jag definitivt begått handlingar som är förkastliga och som jag måste söka förlåtelse för. Sanningen är förmodligen också att jag troligtvis inte är skyldig till precis allt som jag nu anklagats för.”

Han drar på sig offerkoftan, en beprövad strategi. Han vill vara ensam och tänka över sitt förflutna. Han tar inte emot någon mer journalist. Hustrun tjänstgör som krockkudde mot verkligheten. Vi ska förstå att det är honom det är synd om. Men hans bön om förlåtelse publiceras på svenska i en svensk tidning. Den är avsedd för en svensk publik och når inte hans offer i Tyskland.

“De har tränats i dubbelliv i många år”

Lena Breitner skriver på sin blogg:

“Ibland när jag lyssnat på personer som jag vet varit skyldiga har jag undrat om en lögndetektor ens hade gett utslag. Varför skulle det ge utslag? Dessa personer jag tänker på har tränats i många år att leva sitt dubbelliv. Att ljuga så att ingen ens noterar vari lögnen ligger. Att ställa upp i media och verka oskyldig är således inget som helst bevis på oskuld!

Detta sätt att förhålla sig till den så kallade sanningen utnyttjar avslöjade Stasiagenter till fulländning, främst genom att själva spela offer. Utöver detta präglas svenskheten av en långt framskriden naivitet. Vi, då inkluderar jag svenska journalister, vill så gärna tro att de som säger att de aldrig varit vare sig terrorister eller spioner heller aldrig varit det. Låt mig avslöja en hemlighet: ibland ljuger dessa intervjuoffer!”

Ingen springer ifrån sanningen

Så vilka slutsatser kan dras av historien om Stasiprästen Aleksander Radler, androm till varnagel? Kanske de här:

Oavsett motiv och sprinterhastighet lyckas få eller ingen i längden springa ifrån sanningen. Svenska folket och i synnerhet politiker och myndighetspersoner måste göra upp med sin bokstavligen livsfarliga godtrogenhet och naivitet. Hur många Radler i olika former går omkring i Sverige i dag?

Av Julia Caesar
Tidligere kronikker af samme forfatter

Källor:

Birgitta Almgren: Inte bara Stasi…Relationer Sverige-DDR 1949-1990. (2009).

Birgitta Almgren: Inte bara spioner. Stasiinfiltration i Sverige under kalla kriget. (2011).

Christoph Andersson: Operation Norrsken. Om Stasi och Sverige under kalla kriget. (2013.)

Lena Breitners blogg Tankar om IB

Annoncer fra Danske Partner-Ads:






Donér engangsbeløb?Kan du forpligte dig til fast betaling?

  • Angela

    “Att ställa upp i media och verka oskyldig är inget bevis på oskuld”. Det ser vi dagligdags i politiken . Senast skandalen såg vi häromdagen när politikerna skulle bortförklara varför tre riksdagsmän “glömde rösta” i riksdagen.

    Godtrogenheten och naivismen kan studeras varje dag i SVT:s nyhetsprogram. Ibland undrar man om de är så okunniga och naiva eller bara spelar.

    Burträskbornas svar var typiska för människor som förstår att de blivit lurade men inte vill tillstå vare sig för sig själva eller andra något så genant. Kanske de inte heller förstår vilken skada Radler åsamkat andra människor. Kanske de inte vill förstå det för då skulle genansen bli ännu större.

    Tack för att du genom forskning ägnar ärkebiskopsvalet uppmärksamhet. Frågan om vem som skall vara ärkebiskop är inte avslutad. För det är den inte. Det kan bli mycket pinsamt när ärkebiskopen tvingas avgå. Både för henne och övriga kyrkans dignitärer. Svenska kyrkans medlemmar och svenska folket som är rättmätiga ägare till Svenska kyrkans stora egendomar måste få säga sitt. Det kan inte överlämnas åt några som inte har i Svenska kyrkan att göra. Även om alla svenskar inte är medlemmar längre så är de intressenter av sitt kulturarv och den gigantiska egendom som de byggt upp. Svenska Kyrkans egendomar är svenska folkets och det är dem som har sista ordet vid förvaltning och vem som styr i Svenska kyrkan.

    • Om det finns någon organisation som vill införa äkta kristen tro i Svenska Kyrkan –
      vill jag gärna vara med.

    • PisseNisse i Hökarängen

      En elak manlig kommentator skulle möjligen även kunna påstå att ditt ursäktande är typiskt för kvinnors vilja att släta över och ursäkta tom grava övergrepp. Nu hade de människorna möjligheten att kommentera i mindre hurtfriska ordalag om de känt sig lurade, eller tom hållt flabben. Ockham säger mig att dessa Burträsk-bor låtit hjärtat tala, och faktiskt tänker mest på sig själv’.

      De har länge uppfostrat sörlänningarna att älska massinvandringen. Nu, när våldtäkter, inbrott och stölder ökar lavinartat i norra Sverige, skriker man som stuckna grisar, för sånt händer ju inte i lugna Norrland. Eller hur.

      Många sörlänningar har begränsad empati tillbaks, kan jag meddela. Nu när massinavndringen nått norr, får ni lära er att omfamna den. Tillsammans med er älskade Stasi-präst.

      Heder år KD Skellefteå dock, som handlat resolut och transparent, från vad som kan utläsas.

  • Regimkritiker

    Snart är det 1a advent. Dags att dela ut flygblad utanför kyrkorna med Julias artikel förra veckan om ärkebiskopen. Samt att protestera mot den skenheliga ateisten och postmoderna kulturmarxistiska hycklaren som gillar Mohammed mer än Jesus framme vid altaret i Uppsala.

    Varna även gärna för falska profeter:
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Falska_profeter

    • Angela

      Av alla dugliga och hedervärda människor utses en ärkebiskop som har glömt det första budordet: “Du skall inga andra gudar hava jämte mig.”

      Vi skall inte ha en ärkebiskop som vill förgöra de sista resterna av vårt kristna kulturarv. Ingen annan vettig, intelligent organisation utser en ledare som har som mål att förstöra organisationen. Föredrar Jantje Ackelén islam, katolicism eller judendomen får hon naturligtvis ansluta sig till någon av dessa religioner. Gör hon inte det utan framhärdar i att bli ärkebiskop i Svenska kyrkan blir hon inget annat än en trojansk häst eller falsk profet. Medlemmarna i Svenska kyrkan vägrar på det bestämdaste att företrädas av en dylik figur. Det är en angelägen fråga för alla svenskar även de som i vredesmod redan lämnat kyrkan eftersom Svenska kyrkan är svenska folkets kulturarv och egendom. Kyrkoskatt och gåvor har i alla tider betalats och skänkts till kyrkan av dess medlemmar. Denna egendom har kyrkan förvaltat. Den får inte användas till något annat än vad det avsetts för. Kyrkans förmögenhet är inte avsedd för andra religioner. eller andra intressen.

      Inser hon inte allvaret nu och drar sig ur blir hon den första ärkebiskopen i Sverige som under förnedrande former tvingas avgå.

      • Invandrare1957

        En fundering Angela. Du tror inte svenska folket gör helt fel när dom går ur svenska kyrkan. Spelar dom onda krafterna rätt i händerna och skänker bort vårt kulturarv. Istället för att gå med i svenska kyrkan och ta makten över den. Svensken måste nog börja slåss för sitt land och kämpa för det istället för att göra tvärtom. Gå ur är ingen protest det är att stärka dom onda krafterna. Samma sak protesterar vi inte mot islam så spelar vi dom rätt i händerna och låter dom onda krafterna ta över Sverige. Man behöver nog ändra inriktning.

        • Angela

          Bra att du tar upp det! 🙂 Visst är det så. Helt rätt. Många funderar över det. Lämna kyrkan eller stanna kvar vilket är bäst? Fly eller fäkta? Hur skall det tolkas? Hur tolkas en flykt och hur tolkas det när folk stannar kvar? Vi har redan sett i medierna och hört av Jackelén själv hur hon tolkar en flykt. Vilket man än gör så tolkas det alltid till fördel för den som har tolkningsföreträdet. Medlemmarna har knappast någon arena eller tolkningsföreträde. Så flyr man för att visa sin protest lär det inte få något genomslag. Jackelén och hennes kumpaner kommer alltid att hitta andra tolkningar än att flykten har någonting med dem att göra.

          När man flyr så lämnar man kulturarvet och svenska kyrkans egendom i händerna på människor som inte drar sig för att använda pengarna till andra religioner och kulturer. Pengar som är svenska folkets. Egentligen borde kanske alla komma tillbaks igen även om de är ateister för att försvara det som är vårt. Förmögenheten är inte till för andra religioner som inte hör hemma i Sverige.

          Jesus slängde i vredesmod ut fariséerna ur templet. Det vore väl strunt om inte helt folk lyckades göra detsamma som en man!

        • Regimkritiker

          Ska man gå med i Kyrkan ska det naturligtvis göras planlagt och organiserat. Gå med det år det är kyrkoval. Gå ur åren emellan. Gå bara med om det finns bra och drivna kandidater från SD att rösta på där du bor. Gå ihop så att ni är 10 – 20 personer som är sammansvetsade och kan hjälpa fram varandra, berätta inte öppet om SD utan prata om kristen tro (även om du inte tror på Gud för fem öre). Engagera dig som lekman, kyrkoråd, och liknande.

        • VDM

          Du har helt rätt. Den som älskar sin kyrka stannar kvar och kämpar för att ändra på det man är övertygad om vara skadligt för henne. Men det förutsätter givetvis att man ser på sig själv som en kristen människa, är och vill vara en aktiv bedjande medlem. I det fallet finns det stora möjligheter att påverka och att i lämpligt fall vara till god förargelse genom att öppet och fräckt påtala att kejsaren är naken. Svenska kyrkan har ingen paragraf för uteslutning av “bråkig” medlem. Det ger den vanlige medlemmen större faktisk frihet än den som t.ex. en präst har. Men man måste våga stiga fram och sticka ut! Du kan alltså som deltagare i församlingens gudstjänster i samtal med ansvariga framföra dina kritiska synpunkter och du kan utan allt för stor ansträngning med hjälp av likasinnade bli invald i kyrkorådet och där framföra dina synpunkter. Ur ett politiskt parti som SD kan man bli utkastad om man kritiserar ledningen, men så inte från Svenska kyrkan. Vilket i sin tur för över till den synpunkten att det är en väsentlig skillnad mellan en kyrka och ett politiskt parti. Den som ser på sin kyrka som enbart ett politiskt verktyg och förmodligen själv inte ett ögonblick praktiserar sin tro, inte har någon kristen identitet att tala om, gör bäst i att lämna henne och det alldeles oavsett om man är Sverigedemokrat eller Socialdemokrat. I det fallet är det skit samma. Man är med i en kyrka för att man är kristen och med andra kristna vill praktisera sin tro. Nu går jag till mässa!

  • Breidablikk

    På tide å børste støvet av en kirkelære fra antikken: “ex opere operatis” (etter hukommelsen): Ordet og Sakramentene har virkning uavhengig av prestens personlige moral og vandel. Noe å trøste seg med i våre dystre kirketider!

  • Invandrare1957

    Tack Julia igen har du lyckats man kan inte sluta att läsa. Men varför i Sverige skyddar vi brottslingar. När man har kommit till en viss nivå i Sverige då får man skydd. Det konstiga är att den ligger inte så mycket ovanför den vanliga arbetaren den får inget skydd i Sverige där lämnar man ut namn. Även på arbetsplatsen när man har kommit en bit närmare toppen i företaget. Då skyddas man man mörkar om man har stulit. Man får en bättre tjänst om man har gjort affärer som är på gränsen till brottsligt och har gjort så det har blivit förluster i företaget på miljoner då får man en annan tjänst som är högre medans arbetaren får sparken. Man får straff efter titel o tjänst. En finansman som har gjort något han måste ju få behålla massor med miljoner för att inte förnedras i samhället arbetaren får sparken och det blir skilsmässa och staten löser in hus o hem med hjälp av kronofogden. Sverige är ett finhets DDR fortfarande år 2013. Värsta är att det blev värre med en borgerlig regering. Ibland funderar man om vår statsminister om inte bara är vit stolt neger också STASI spion. Som svenskarna beter sig så har inte jag något framtidshopp. Arbetaren är uppfostrad till att hålla käften och blunda för allt som överheten bestämmer. Tror inte den dag kommer. Att överheten har skitit i det blå skåpet. Så svensken vaknar. Som det gamla fina ordspråket säger.

  • Angela

    Det är väl helt uppenbart varför man valde Antje Jackelén till att leda Svenska kyrkan. Jackelén passar in i tiden. Perfekt för sitt uppdrag. En låtsaspräst, en pastor Jansson, som inte besväras av någon tro på något utan glatt kungör att man kan ha alla gudar oavsett vem. Ingen är bättre än en ann. “Tydligare” för att använda det nya modeordet kunde hon väl inte ha varit om det. “Du skall hava alla andra gudar jämte den kristne Guden”.

    Maktelitens mål är helt uppenbart att samla alla religioner i Sverige under samma paraply – Svenska kyrkan som med tiden får byta “kyrkan” till något mera lämpligt ord där alla religioner kan tryckas in. “Abrahams kyrka”, kanske? Kan inte hålla mig för skratt. Hur dumma tror makteliten att svenska folket är?

    Redan i Kyrkvalet hade man plockat bort alla politiska benämningar och placerat alla politiker, oavsett färg, under ett gemensamt “floskel-namn”. Än var det inte dags för politikerna att dra sig tillbaka och lämna över till de nya religiösa grupperingarna. Risken var stor att partier som SD som vill försvara den svenska kulturen åt svenskarna kunde få ökat svängrum. Men om några val till kommer politikerna att dra sig tillbaka och medlemmarna att få rösta på muslimska, buddistiska, judiska, kristna, hinduiska m fl partier/grupper i valen.

    Redan har ministrar slängt ur sig att de inte är främmande för akademisk utbildning för islam. Islam skall förvetenskapligas för att göras rumsren . Ett tag användes t o m ett medicinskt ord för avrättning för att dölja mera barbariska former som stening, halshuggning eller knivmord ända tills jag påpekade “förvetenskapligandet”. Då tystnade det direkt.

    I public service pågår omdaningen för fullt där företrädare för de olika religionerna blandas hur som helst förpackade i förföriska ordalag där lyssnaren inte kan avgöra den religiösa avsändaren förrän predikanten börjar rabbla på arabiska eller jiddish. Förmodligen tror äldre människor att det är andakt från svenska kyrkan. Och att de talar om Gud medan de i själva verket hyllar Allah som de bedragare de är på etablissemangets uppdrag.

    När de så småningom får veta bedrägeriet kommer de att vara så tillvanda, missledda och fyllda av skam att de förmodligen tycker “men det var väl inte så farligt, muslimerna lät ju precis som vi”. De kommer att svara precis lika ömkligt och skamset som de två grundlurade invånarna från Burträsk som inte visste att deras präst Alexander Radler var en STASI-agent med människors liv på sitt samvete.

    Eftersom inte psalmer förekommer i islam används populära sånger och musik, gärna klassiska stycken för att ge igenkännande och dölja religionens mer dunkla gömslen. Man förpackar religionerna i lyxförpackningar för att kunna sälja in dem ända in i folks innersta, ända in i själen. Man våldför sig på folks själar!

    Så framtidsscenariot för “Svenska kyrkan” dit Antje Jackelén skall leda svenska folket kan bestå i att det buddistiska, judiska eller islamska partiet får flest röster i “kyrkovalet” som kanske får heta “religionsvalet” eller något annat och omskärelse av småpojkar kommer att bli ett faktum, kvinnor måste dölja sig eller sitta på läktaren eller i källaren för att inte synas, gå klädda i heltäckande eller i alla fall täcka delar som talar om att de är kvinnor. Högtider som jul, advent, påsk och pingst kommer att försvinna och ersättas med andra sedvänjor. Även kyrkorna som kommer att rivas en efter en. Månggifte kommer att bli normalt det har redan de flesta partier från höger till vänster deklarerat. Sodom och Gomorra kommer att bli en norm för sexualiteten och kärleken, respekten, aktningen, ansvaret för andra människor blir ett minne blott. Människovärde och värdighet fasas ut. Detta är inget omöjligt scenario. Frågan är nog mera när än om det kommer att inträffa.

    Media framhöll symboliken i Jackeléns presentations-intervju och det hyllades som någon nypåfunnen genialitet. Nej det finns inget genialiskt i det. Det var inte ens unikt. Knappast någon upplyst i Sverige tror på de gamla judiska berättelserna i Bibeln utan förstår symboliken. Jesus, om han nu funnits, förmodligen var de flera, talade i liknelser. Jesus är berömd för att vara metaforernas mästare. Förmodligen talade man i liknelser p g a tidsandan i Kanaans land. De kristna bröt mot de traditionella teokratiska lärorna vilket kan ses i flera av hans uttalanden inte minst inför Pontius Pilatus. Vid den tiden delades världens skolor upp i Athens (demokratia och academica) där människan blev ansvarig för sina handlingar och Jerusalems tro där allt kunde skyllas på en gud. Och “bråkmakare” få Guds straff om de inte hörsammade maktens befallningar.

    Hade de kristna inte talat ett symboliskt språk så hade de med all säkerhet blivit halshuggna eller stenade.

    • VDM

      Betraktar du dig själv som kristen? En lärjunge till Jesus från Nasaret? Är han för dig Guds Messias, din Herre och Frälsare? Ber du i hans namn? Om inte, och det verkar ganska sannolikt med tanke på vad du skrivit här ovanför, vad katten har du att göra med vem som är biskop/ärkebiskop i en kristen kyrka? Tillhör du över huvud taget Svenska kyrkan? Du verkar ganska okunnig om våra interna förhållanden. T.ex. kunde man i kyrkovalet nyligen rösta på SD både till stiftsnivån och riksnivån. Lokalt hade SD inte över allt egna listor av det enkla skälet att man var för få på platsen, inte minst beroende på att många redan utträtt ur kyrkan och för den delen aldrig haft mycket till övers för henne, belastad som hon är av judiska myter och juden Jesus som förmodligen aldrig funnits, men om han trots allt gjort det, varit “metaforernas mästare” och brutit med de “traditionella teokratiska lärorna”. Är detta sista din uppfattning om den eventuelle Jesus förstår jag inte heller på den punkten vad du har otalt med Antje Jackelén som just gjort sig ett namn på symbolisk omtolkning/nytolkning av traditionella trosståndpunkter. För övrigt blev kristna både stenade och halshuggna m.m. p.g.a. sin kristna tro. Det ett historiskt välkänt faktum och borde vara känt även dig.

  • folkkultur

    Såg när nya ärkebiskopen en morgon i veckan satt hos Malou v Sivers och ojade sig över Sverigedemokrater tillsammans med programledaren. Jackelén ansåg att det behövdes “fostran” för att göra oss SD-are till “goda människor”… Då är det inte långt till DDR, och förresten var det väl någon som sade att “DDR aldrig upphörde, utan bara flyttade norrut”.

  • Magentan

    @ Angela som skriver: “”Kan inte hålla mig för skratt. Hur dumma tror makteliten att svenska folket är?”

    Jag tycker det framgår ganska klart att svenska folket tyvärr är precis så dumma som makteliten tror att folket är. En STOR majoritet är fruktansvärt ointresserade av vad som händer i Sverige, och är man så ointresserad så blir man ovetande och korkad.

  • HH

    Min mentor i livet, Sören Kierkegaard, skriver i sin dagbok 1848-1849:

    2. Följaktligen (då kristendomen inte är någon lära) är det inte ifråga om den liksom ifråga om en lära, likgiltigt vem som framställer den, om han blott (objektivt) säger det rätta. Nej, Kristus har inte förordnat docenter – utan efterföljare. Om kristendomen (just därför att den inte är en lära) inte reduplicerar sig i framställaren, så framställer han inte kristendomen; ty kristendomen är en existensmeddelelse och kan endast framställas – genom att existera. Överhuvud är ju att existera i den, att existerande uttrycka den o s v – att reduplicera.

    Som sagt, Kristus har inte förordnat docenter. Inte heller Stasi-spioner…

    • senex

      Och tusan vet om han har förordnat några högavlönade ärkebiskopar.

  • Nostradamus_i_norr

    En stor eloge till JC för en mycket bra artikel som har en träffsäker rubrik. Lögnen och undanhållandet av information och fakta har kommit att få ett allt större utrymme i Sverige. Den brittiske författaren Roland Huntfords publicerade redan 1971 en bok om svenskarna med titeln ”The New Totalitarians” http://en.wikipedia.org/wiki/The_New_Totalitarians Den tecknar inte någon vacker bild av det politiska och sociala klimatet i dåtidens Sverige, en bild som blir alltmer solkig för var dag som går.

    Professor emeritus Jacob W.F. Sundberg har skrivit ”Minnen från landet där den offentliga lögnen fått en svindlande omfattning” http://www.ioir.se/Minnen.pdf Bägge passar bra i litteraturlistan tillsammans med Orwells ”1984” och ”Brave New World”.

    Alexander Radler är långt ifrån den ende som är bosatt i Sverige, som har samarbetat med MfS/STASI. Almgren har nämnt antalet 57 i sin bok. Stellan Arvidsson (s) och Björn Jensen (s) (IM König) tillhör dessa landsförrådande kommunistkoryféer. På http://tankaromib.wordpress.com/ skriver Lena Breitner mycket initierat om svenskars samröre med DDR-kommunisterna – ett samröre som likt mycket annat skall undanhållas svenska folket och sopas under mattan.

    Riksdagen har fattat beslut om att STASIs s k Rosenholzakter inte skall offentliggöras och DDR-byket kan därför inte offentliggöras och tvättas. Varför detta hemligstämplande? Är det inte för att skydda kommunismens medlöpare som främst inom journalistkåren och politikerskrået, likt skit skulle flyta upp till ytan? Det finns troligtvis många gravade hundar i dessa arkiv och det är anmärkningsvärt att det går bra att offentliggöra namn på nazister men inte på medlöpare till kommunismen – en ideologi som är vida överlägsen nazismen vad avser mördande. De flesta svenska nazister som var aktiva före och under 2:a världskriget är avlidna men det finns en del kommunistiska landsförrädare som ännu inte är jordgubbar, trots att de är röda.

    Anledningen till att alla partier utom ett (gissa vilket) i Riksdagis inte vill offentliggöra arkiven, är sannolikt denna. Troligtvis har alltför många journalister, politiker, myndighetschefer eller andra höga företrädare för samhället och kanske också företagsledare, haft ”fingrarna i syltburken” DDR.

    Om detta skulle komma till allmänhetens kännedom skulle det kunna ställa till med problem i samhället genom att det så viktiga och fundamentala “kittet”, d v s det förtroende på vilka högtillits- och högskattesamhällen av Skandinavisk typ bygger på, skulle kunna komma att rubbas.

    Tilltron till myndigheter skulle minska. Det låga förtroendet för politiker skulle minska ännu mer. Det skulle även drabba gammelmedia och för journalistkåren skulle deras redan låga förtroende bli lika med noll, eftersom personer bland dessa jämte (s)- och (v)-politiker torde vara dem som varit allra mest insyltade. Alternativa media skulle få ett ökat förtroende på de etablerades bekostnad. Vidare skulle offentliggörande kunna medföra opinionsmässiga framgångar för partier som är kritiska till den politik som bedrivs av de sedan länge etablerade partierna. Inget av detta vill man riskera och därför har man över blockgränserna kommit överens om att det bästa är att “låta locket ligga på”. Det är föga troligt att politiker från (sd) har varit involverade i denna smutsiga byk eftersom partiet bildades 1988. Kanske inte heller från (mp) som bildades 1981, men det är mer osäkert eftersom en del röda totalitära efter Berlinmurens fall har blivit gröna totalitära.

    • @ Nostradamus: Du har måske bemærket:

      På danska Snaphanen, i december 2004, hade man dragit slutsatsen att jag var ”en ubekvem person, en ikke-person”.
      Det var ju intressant.

      Termen ’icke-person’ myntades av George Orwell i boken Nitton Hundra Åttio Fyra,
      betecknande en person vars existens helt och hållet ignoreras, eller vars identitet
      utplånats ur alla officiella register.

      http://www.ioir.se/Minnen.pdf

      Jeg har en del af Sundstrøms bøger, han har været så venlig at sende, ligesom jeg har indkøbt danske bøger til hans forskningsbibliotek

      • Nostradamus_i_norr

        Det hade jag glömt bort att Sundberg har skrivit.

        Den 66-sidiga skriften är i högsta grad läsvärd och med många referenser till DDR och med beskrivning och följdverkningar av den skadliga konsensuskulturen. En gemensam förståelse är självklart bra men inte om denna har uppnåtts utan att frågeställningar först har diskuterats och kritiskt granskats.

        Sundberg refererar till Huntford som i sin bok gör en iakttagelse beträffande den svenska mentaliteten som gäller det som Sundberg kallar icke-temata.

        “Också de normalt sett självfallnaste frågor är tabu för den svenska oppositionen.” “Kontroversiella och politiskt brännbara ämnen försvinner från den offentliga scenen och överlämnas till byråkraterna.

        Sundberg fortsätter:

        ”Att det blivit så torde sammanhänga med avsaknaden i Sverige av akademisk dialog. I de akademiska kretsarna: där var tabu och icke-personer normalfenomen. Huntford har berört det svenska förträngningssystemet med orden : “It is virtually impossible for anybody opposing the government to get a hearing. There is only one ‘objective’ truth to fit given data. – The critic becomes a heretic, and is thereby neutralized”

        ”Man har med sådana metoder lyckats rensa ut alla obekväma oliktänkande. Denna den svenska förträngningskulturen har fått till följd att diskursen försvunnit i icke-personer och icke-temata. Det har uppstått en konstlad consensus, skapad icke minst av svenska massmedia genom denna nya svenska förträngningskultur.”

        En annan intressant systemkritisk bok som inget förlag ville ge ut är den f d utrikeskorrespondenten Ulf Nilssons bok ”Sverige : sluten anstalt” som finns här http://www.gluefox.com/min/slutenanstalt.pdf

  • Nostradamus_i_norr

    Sveriges kontakter med DDR har varit både omfattande och utöver det vanliga, d v s utöver det som gäller traditionella och formella bilaterala samtal. Fram träder en bild av ett omfattande utbyte och samarbete om politik, organisation, ideologi, kunskap och säkerhetspolitik. Det rör sig inte bara om Stasiagenter i Sveriger men även om informella kontakter och gemensamma konventioner på exempelvis skolans område, spioneri, åsiktsregistrering och angiveri med kopplingar ända in i de innersta kretsarna av det socialdemokratiska etablissemanget.

    DDR:s värderingar och åsikter har överlevt sig själva men lever delvis vidare i dagens svenska samhälle. Den källa utifrån vilken efterkrigstidens samhälle hämtade sin kommunistiska näring har tillintetgjorts men kommunismens idéer lever vidare, om än i en tynande tillvaro. Det politiska etablissemanget, den svenska skolan och etablerad media och deras åsikter, står som en symbol för en svunnen tid. Den kommunistiska och åsiktsregistrerande säkerhetsapparaten Expo är inget undantag.

    Skolan är den absolut bästa platsen för indoktrinering och det insåg (s) redan innan 2:a världskriget. På bästa DDR-manér har det utformats och utformas fortsatt metoder för att indoktrinera elever i svenska skolor till ”att tänka lika och att tänka rätt”. Den svenska konformistiska skolan hade fått de nu avlidna röda kommunistkoryféerna i östblocket att bli gröna av avund, om de hade fått uppleva den svenska indoktrineringsskolan. I stället för att förmedla kunskaper och uppmuntra till kritiskt tänkande skall eleverna fostras till ’den rätta politiska läran’. Tidningen Skolvärden har publicerat artikeln ”Den svenska DDR-skolan” http://www.skolvarlden.se/artiklar/den-svenska-ddr-skolan som beskriver delar av relationen mellan Sverige och DDR. Nämnda Birgitta Almgren intervjuas i artikeln.

    Dessa artiklar kan utgöra starten för vidare studier av det svenska DDR-influerade skolsystem och om annat “fruktbärande” DDR-samarbete:
    http://freesweden.net/agnarsson.html
    http://www.varldenidag.se/kommentar/2009/12/18/DDR-skola-i-Sverige/
    http://www.varldenidag.se/nyhet/2010/02/05/DDR-och-den-svenska-skolan- Medveten-ateistisk-fostran-skulle-forma-svensk-skola/
    http://www.varldenidag.se/blogg/2010/03/18/DDR-ideologi-och-DDR-metode r/
    http://www.varldenidag.se/nyhet/2011/02/02/Manga-journalister-finns-i- Stasi-arkiven/
    http://kurtlundgren.webblogg.se/2007/september/kolmardenspionen-nya-se nsationella-uppgifter-om-st.html

    I Sverige var som bekant politiker och ”den tredje statsmakten”, med något undantag, undfallande för Hitler, även om det fanns frivilliga som gav sig ut i kriget mot denne despot. När denna totalitära ideologi hade försvunnit blev i stället despoterna i DDR (ja de kallades visst för demokrater), dem som Sverige samarbetade med. Berlinmuren föll och likaså Sovjetblocket och då fanns bara några isolerade lyckoriken kvar så som Kuba och Guatemala, med vilka man kunde utbyta erfarenheter. Som väl var för dessa historielösa och sekulära godhetsapostlar som samtidigt önskar vara hela världens samvete, trädde i stället islam in på scenen och nu är det denna totalitära ideologi som med alla medel skall försvaras. Historien upprepas men vissa förefaller att aldrig lära sig något. Kan det månn tro bero på sekulariseringen eller på frukterna av den svenska DDR-skolan?

  • Johan

    Stort tack för en välskriven krönika!
    Vidrigheterna och övergreppen i DDR pågick under lång tid. Det var likadant i fler östländer men den tyska systematiken var väldigt långt utvecklad och nätverket var omfattande.

    På samma sätt var den svenska naiviteten oöverträffad av gaphalsar i diverse fragmenterade vänsterpartier, och dessa står på det viset i stor skuld till offren än idag.

    Att då få se svensk PK-elit kombinera DDR-fasonerna med hyllandet av Islam gör mig mörkrädd. Och inte nog med det – att på fullt allvar göra allt för att brännmärka de som vill nyttja sin demokratiska rättighet att uttrycka en uppfattning som ej överenstämmer med elitens luktar demokratur lång väg.

  • Snowflinga

    Det som är sorgligt med Sverige idag är att man demolerar hela den svenska kulturen och även den svenska kyrkan. Det skulle vara intressant att se vilka toppnamn det finns i Stasiregistret som regeringen har hemligstämplat. Vad gömmer de? Vem skyddar de?

  • nobody

    Innan ‘the bald eagle’ tappade sitt hår fanns vi. Vi var också en av många nationer som gjorde henne stor.

    “Give me snuff, whiskey and Swedes, and I will build a railroad to hell” – James Jerome Hill: https://en.wikipedia.org/wiki/James_J._Hill

    “There are only two people I take off my hat to. One is the president of the United States and the other is Mr. Johansson from Sweden.”: https://en.wikipedia.org/wiki/Carl_Edvard_Johansson

    “God bless Sweden, the land that I love
    Stand beside her and guide her
    Through the night with the light from above
    From the mountains To the prairies,
    To the ocean white with foam
    God bless Sweden, My home sweet home…” – God Bless America: http://www.youtube.com/watch?v=vJNqep77vBw

    • Skåning

      Dansk avslappnade och uppkäftiga attityd mot samhället, svensk uppfinningsrikedom och arbetsmoral samt amerikansk patriotism, hade varit ett giftermål i himlen. Den här kvinnans röst gav mig gåshud. Vilken majestätisk kraft!

      • nobody

        Innan ‘the bald eagle’ flög över jorden fanns vi. Men min respekt förtjänar de ändå.

        Ragged Old Flag – Johnny Cash: http://www.youtube.com/watch?v=ZTVSBiBz10k

        Men hur fungerar Sverige idag? Johnny Cash – San Quentin: http://www.youtube.com/watch?v=1zgja26eNeY

        “Multiculti, you’ve been livin’ hell to me
        You’ve prisoned me since nineteen seventy five
        I’ve seen ‘em come and go and I’ve seen them take
        And not long ago I started askin’ why

        Multiculti, I hate every inch of you.
        You’ve cut me and scarred me thru an’ thru.
        And I’ll walk a wiser weaker man;
        Mister sosse Congressman why can’t you understand.

        Multiculti, what good do you think you do?
        Do you think I’ll be different when you’re through?
        You bent my heart and mind and you whart my soul,
        And your stone walls turn my blood a little cold.

        Multiculti, may you rot and burn in hell.
        May your walls fall and may I live to tell.
        May all the world forget you ever stood.
        And may all the world regret you did no good.

        Multiculti, I’ll hate every inch of you.”

        P.S Virka gärna en “vante” eller två till Rödakorset så att Bengt får sin lön.

        • Skåning

          Bara som en kul anekdot. Ni minns kanske den tiden då folk satte “stickers”, dvs klistermärken, på sin bil, som verkligen sade vad de tyckte. En av dessa löd:

          “America have Bob Hope, Johnny Cash and Ronald Reagan. Sweden have No Hope, No Cash and Olof Palme.”

    • Robin Shadowes

      En imponerande lista över svensk-amerikaner. Sedan får jag erkänna att en hel del namn inte säger mig någonting när det gäller politik, vetenskap, det militära. Men de flesta kommer nog känna igen en hel del namn inom framförallt filmen och musikens värld. Kul att James Franco, James Coburn och Ray Bradbury har svenska anor.

      http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_Swedish_Americans

  • Santor

    Hvis nogen tror at Sverige er anderledes i dag så kan et kort kik på syv-kløver regeringen ikke lade nogen i tvivl om at stikker-Sverige stadig regerer. Det er måske nok nye navne og titler men de samme Svensk-fjendske svinske personligheder der forråder Sverige.

  • Yngvar

    “Efter Sveriges erkännande av DDR 1972 fördubblades handelsutbytet mellan länderna. Cirka 20 stora svenska företag var engagerade i DDR:s näringsliv.”

    A German newspaper reported last month that IKEA used a trading company in the communist-ruled East Germany to contract for Cuban prisoners to build 45,000 tables and 4,000 sofa groupings.

    miamiherald.com (http://is.gd/RvmU2L)

  • Varmt Konservativ (kr) / Stay Ahead

    Inte bara Stasi, utan även, och inte minst; KGB:

    Vi väntar fortfarande på några som helst offentliga reaktioner på första delen av den tidigare SÄPO-chefen (1966-78) Olof Frånstedts memoarer, som kom ut i bokhandeln för ungefär en månad sedan. Inför bokutgivningen publicerades en intervju med den nu 83-årige Frånstedt i DN. Rubriken var “Svenska folket har rätt att få veta”, vilket antydde ett sensationellt innehåll, och det var det verkligen.

    Den sensationella uppgift som Frånstedt hade hållit inne med i alla år, och som han nu menade att svenska folket hade rätt att få veta var med all säkerhet inte att protokoll från möten mellan deltagare från socialdemokraternas högsta ledning och olika KGB-residenter i Stockholm och till och med på högsta sovjetiska nivå hamnade hos IB, som artikelförfattaren tycktes vilja få det till, utan att mötena över huvud taget ägde rum i det fördolda, inte bara någon gång, utan närmast rutinmässigt.

    http://www.dn.se/nyheter/sverige/svenska-folket-har-ratt-att-fa-veta/

    Boken: http://www.adlibris.com/se/bok/spionjagaren—del-1-bland-agenter-terror ister-och-affarer-9789153439622

    Det börjar sippra fram information på många håll som tyder på att öststaterna hade lyckats uppnå en långt mer omfattande infiltration i väst än vad som tidigare framkommit och hade täta inofficiella kontakter med politiker och andra ledande personer, som på pappret inte alls borde ha något gemensamt med kommunistregimerna, utan snarast borde vara att betraktas som ideologiska motståndare, t.ex. höga kyrkliga företrädare och socialdemokratiska eller borgerliga politiker.

    Händelser de senaste åren tyder också på att det kalla kriget fortfarande inte har tagit slut. Då tänker jag på Assange-affären, Bradley Mannings “visselblåsande” och nu senast Edward Snowdens iver för “öppenhet”. I alla dessa affärer står väst som förlorare. I alla dessa affärer utses “visselblåsarna” närmast unisont till hjältar av våra medier. Detta, tillsammans med den närmast totala tystnad som råder kring alla avslöjanden om den andra sidans affärer, kring Stasis och KGBs spionage och deras kontakter i Väst ger närmast sken av ett intensifierat och internaliserat kallt krig, som vi kanske inte ens har börjat ana vidden av.

    Det är mycket talande att inga journalister ställer sig frågan om USAs underrättelseorgan kan ha haft välgrundade skäl att försöka samla information om europeiska politiker. Redan det lilla som hittills har offentliggjorts om Stasis och KGBs kontakter med medlöpare i Väst borde göra alla som har goda avsikter tacksamma för all informationsinhämtning som kan hjälpa oss att bringa mer klarhet i, dels vad som skedde under Sovjettiden men också i frågan om i vilken grad de gamla nätverken fortfarande är aktiva, och rentav fortsätter att utvecklas och utökas, och fortsätter att arbeta mot samma mål som tidigare. Alla tecken som tyder på att så kan vara fallet måste förstås tas på största möjliga allvar och det möjliga hotet bedömas och bemötas. Den här frågan är naturligtvis av så avgörande säkerhetspolitisk betydelse att varje försök att bagatellisera den måste betraktas med misstänksamhet.

    Därvidlag tycks, precis som på 40-talet, USA vara Europas enda återstående hopp. Vid bedömning av huruvida det var fel av NSA att försöka samla information om Angela Merkel kan det vara värt att notera att även tyska journalister ser frågetecken i hennes bakgrund. Senast i somras publicerades ett antal artiklar i Die Welt där det antyddes att hon hade en betydligt högre position i den gamla östtyska regimens ungdomsförbund än vad som tidigare varit känt. Efter Berlinmurens fall tycks hon plötsligt ha sett ljuset och oväntat börjat inta helt motsatt ståndpunkt mot tidigare. I likhet med vad som är fallet i Sverige med Stasi-affärerna och socialdemokratins egna dokumentation av möten med KGB ledde Die Welts avslöjanden inte alls till någon debatt och krav på vidare utredningar. Med tanke på Tysklands storlek och betydelse i Europa finns det all anledning att välkomna alla bidrag till ytterligare klarhet – och öppenhet.

    http://www.welt.de/print/wams/politik/article116089754/Die-Tochter-des -roten-Pfarrers.html

    • Regimkritiker

      USA är misstrott och hatat i Europa helt på sina egna meriter. Det behövs ingen Kreml-infiltration för att skapa den opinionen. Snowden, Mannings, Assange är hjältar som dragit ner byxorna på den arroganta supermakten. Det allra viktigaste är att de visat att USA inte tvekar en sekund att motarbeta Europas intressen om det kan gynna något amerikanskt särintresse. Exempelvis att spionera på europeiska storföretag som konkurrerar om stora internationella upphandling med företag från USA. Sno jobb från Europa och se till att de hamnar i USA. Vilken bra allierad. Not.

  • KL

    Häpnadsväckande. Sällan har uttrycket “ulv i fårakläder” varit så träffande. All raffinerad ondska förstår att kamouflera sig i en from skepnad.

  • Naymlap

    Det är förbluffande att, det just är bland svenskar det finns så otaliga fega, lögnaktiga, dumma, förrädisk, onda mänskliga fähundar.
    De är, som falna prostituerade de kryper under lakanen med vem, som helst utan urskillning bara de kan tjäna en liten slant eller få sitta vid samma bord, med vem, som helst för att få sola sig i glansen från massmördare eller vad,som ges. De hade intima kontakter med nazisterna under kriget, 1945 började de vänslas i sänghalmen med kommunisterna, vilket pågick till 1990. Då det inte mer fanns någon strålglans kvar hos sina förtrogna dikatatorer, ej heller några sprit orgier hos dessa försupna gubbar. Numera har fähundarna växlat in på ett annat spår för nu idag är det Islam som gäller för våra prostituerade styresmän och kvinnor. Nu ligger både män och kvinnor ur den svenska s. k. “eliten” och vänslas i sänghalmen med imamer, jihadister, shariafolk, inavlade våldsmän etc. För att kunna tillfredsställa sitt enorma storhetsvansinne. Så betjänar dessa prostituerade ondskan utan några betänkligheter. I tro att, de skall bli belönade en gång lägre fram i tiden.

  • Pingback: Stasispionens rätta ansikte « Snaphanen()

  • Pingback: Häxbålen flammar över hela vår Värld – och än är förföljelserna inte slut… | Hedniska Tankar()

  • Pingback: True crime: spionteologen som kom inn fra kulden | Gjentagelser()