Oplæg holdt for TFS i Cepos på Landgreven, 28. november 2016

Den svenske humanismes sammenbrud

En bemærkelsesværdig artikel der indvarsler den første bølge af besindelse og bekymring fra magtens korridorer. Det bliver ikke den sidste, selvom de fleste af de hovedskyldige givetvis vil foretrække at tie. Lad mig igen minde om, at det der er foregået i en generation i Sverige, på den ene eller den anden måde falder ind under samtlige, anerkendte definitioner på folkemord fra 1945 til idag.

Det kan med andre ord blive temmelig alvorligt for de hovedansvarlige, og man kan kun håbe, at et eventuelt opgør vil finde sted indenfor rammerne af retsstaten. Jeg skal følge med, men foreløbig er der ingen henvisninger til denne artikel i main-stream pressen, og jeg vil tro, den får lov at være luft. DEn bagatellisering, der foregår nu, viser at de udmærket er klar over, at de har jokket i spinaten. Lad os se, hvordan svenskerne reagerer, når veldærdsstaten er forvundet. Den er midt i processen nu: Evindelige skatteforhøjelser og aftagende velfærd. I dag steg en ældre svenskers betaling for hjemmepleje med 1550 procent (!)

Humaniteten i den svenska migrationspolitiken har brutit samman. Den kris vi just nu ser är en följd av händelser bortom vår kontroll – krig, terrorism och sönderfallande stater. Men ansvaret för att situationen blev så allvarlig i Sverige är vårt eget. Flera regeringar, inte minst den som jag arbetade för under åtta år, har begått stora misstag i migrationsfrågorna. Det skriver Mikael Sandström, tidigare statssekreterare i regeringen Reinfeldt.

“Om vi inte vill acceptera att det skuggsamhälle som redan finns ytterligare växer, måste vi vidta åtgärder för att hindra människor från fattiga länder att komma hit. Det är inte cynism att påpeka detta. Det som är cyniskt är att låtsas att det inte finns ett dilemma. ”

“Insikten att 2016 inte är ett extremt år, utan det ’nya normala’ sjunker endast långsamt in i Kommunsverige.”

“Vi måste vidta åtgärder som permanent, eller i alla fall för lång tid, gör Sverige mindre attraktivt för migranter, annars förvärras problemen ytterligare. […] Alltså måste familjeåterförening bli svårare för den som fått uppehållstillstånd i Sverige. Det gör ont att skriva detta.”

“Vi befinner oss i obanad terräng. Inget demokratiskt välfärdsland har tagit emot så många migranter på så kort tid.”

“Det stora problemet framöver kommer heller inte att vara pengar, utan att få tillräckligt många händer, fötter och maskiner som behövs för att bygga hus. Vi kommer att se ökad trångboddhet, nödbostäder och kanske även slumområden av ett slag som vi varit förskonade från under större delen av ett sekel.”

“Hur vi än gör måste vi dock räkna med att en stor grupp aldrig kommer in på arbetsmarknaden, utan kommer att vara permanent bidragsförsörjd.” De goda föresatserna och haveriet utan återvändo. Nu befinner sig den svenska migrationspolitiken i obanad terräng

En anden moderat har fået kolde fødder: Billström (M) talar ut: Vi tog inte folkets asyloro på allvar