Af Julia Caesar
Copyright Julia Caesar, Snaphanen, HRS och document.no. Citera gärna delar av texten men iaktta gott bloggskick och länka till Snaphanen!
Svensk politik blir alltmer ett skådespel, en absurd fars där aktörerna spelar sina roller mer eller mindre väl – oftast mindre. Socialdemokraternas utrikespolitiske talesman Urban Ahlin spelade rollen av indignerad moralist när han i riksdagens utrikespolitiska debatt i onsdags anklagade utrikesminister Carl Bildt (m) för svensk passivitet i förhållande till ”det folkliga upproret” i Egypten.
”Det är knappast klädsamt för svensk utrikespolitik som alltid har varit en röst för demokrati och mänskliga rättigheter. Du Carl Bildt svek den viktigaste uppgift en svensk utrikesminister har – att stå på de förtrycktas sida” sa Urban Ahlin.
Låt oss backa bandet ett tag. ”Som alltid har varit en röst för demokrati och mänskliga rättigheter”? Antingen har Urban Ahlin glömt eller aldrig läst sin historia. Här är en liten uppfräschning för honom och andra som inte heller minns eller vill minnas i vad mån Sverige tidigare ”har stått på de förtrycktas sida”.
För 70 år sedan pågick nazisternas masslakt av judar för fullt. Den svenska samlingsregeringen under ledning av den socialdemokratiske statsministern Per Albin Hansson (1885-1946) sade sig tillämpa en neutralitetspolitik – men gjorde stora eftergifter för Nazityskland, bland annat genom att ingå avtal som gav tyskarna rätt att forsla soldater och krigsmateriel på svenska järnvägar. Innan kriget var slut 1945 hade mer än två miljoner tyska soldater färdats på de svenska järnvägarna. Dessutom ansenliga mängder vapen och ammunition.
Sammantaget var de tyska nazisterna nöjda med den svenska neutraliteten. Tysklands propagandaminister Joseph Goebbels skriver i sin dagbok den 28 januari 1942, när judeutrotningen pågår som bäst:
”Sverige har gjort mer för den tyska krigföringen än man vanligen antar. Framför allt har de gett oss ett betydelsefullt stöd i vårt krig med Sovjetunionen. De slår visserligen vakt om sin neutralitet, men på ett sätt som i hög grad är till vår fördel.”
Nazisterna betalade med guld
I min förra söndagskrönika skrev jag om professor Klas Åmarks nyutkomna bok ”Att bo granne med ondskan.”Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen”. Utifrån all den forskning som har bedrivits om Sveriges roll under andra världskriget redovisar Klas Åmark en delvis ny bild. Enligt Åmark planerade Nazityskland aldrig på allvar att anfalla Sverige. Det var ekonomiska faktorer, i första hand handelsutbytet med nazisterna, som var det tyngsta skälet till den svenska regeringens eftergiftspolitik. Sverige exporterade järnmalm, stål och kullager och importerade framför allt kol och koks. Men Sverige fick också betalt för malmen i rent guld. När det gäller mängden går uppgifterna isär. Vissa hävdar att svenska staten fick sex ton guld, andra att det rörde sig om så mycket som 36 ton guld.
Ett slags facit från Förintelsen är rapporter om vad nazisterna tog tillvara från sex miljoner mördade judar. Judarnas guldplomber drogs ut och togs systematiskt tillvara – uppgifter som var kända för den svenska regeringen från augusti 1942. En rapport vittnar om gods som mellan den 1 oktober 1942 och 2 augusti 1943 skickades från tre av de sex särskilda utrotningslägren; Treblinka, Sobibor och Bélsec:
• 25 godsvagnar kvinnohår, 248 godsvagnar kläder, 400 vagnar med olika bruksföremål.
• Pengar, guld och diamanter: 2 800 000 dollar, 400 000 pund, 140 000 000 zloty, 12 000 000 ryska rubel.
• 400 000 guldklockor, 145 000 kilo vigselringar av guld, 120 000 000 zloty i guldmynt.
• 4 000 karat diamanter, var och en mer än två karat.
Foto: En mamma på väg till gaskammaren i Auschwitz med sina barn.
Media hölls i ett järngrepp
Detta och annan information om Förintelsen och nazisternas krigsförbrytelser fick den svenska allmänheten inte vetskap om förrän sent. Regering och riksdag hade full vetskap om judeförföljelser och Förintelsen under 1942 och -43. Men kunskapen höljdes i tystnad. Hela bilden av Förintelsen i dess ohygglighet fick allmänheten inte kunskap om förrän kriget var slut på våren 1945. Ett annat mycket viktigt eftergiftsområde i neutralitetspolitikens namn var nämligen regeringens presspolitik. Den hade två syften: dels att inte störa de viktiga handelsförbindelserna med Nazityskland, dels att allmänheten inte skulle få kännedom om nazisternas brutalitet och judeförföljelser och bli upprörd. En upprörd allmänhet skulle kunna sätta igång med opinionsyttringar, och sådana var inte önskvärda.
Ända från Hitlers tillträde som rikskansler i Tyskland 1933 och under kriget höll regeringen media i ett järngrepp. Yttrandefrihet och tryckfrihet ströps och sattes i praktiken ur funktion. Tidningar och andra publikationer konfiskerades hundratals gånger, utan åtal och rättegång. Neutralitetspolitiken innebar en politiskt hårt styrd press som förhindrades att förmedla sanningen om nazisternas tyranni. Stora delar av pressen hade heller inget intresse av att rapportera om vad nazisterna själva kallade ”nyordningen i Europa”.
TV och Internet var ännu inte uppfunna, och radion med en enda kanal var hårt statskontrollerad. När Hitlers trupper invaderade Norge och Danmark den 9 april 1940 sände radion inte direkt ut nyheten till svenska folket. Istället spelades musik. Medan Norge under de två första månadernas ockupation kämpade mot nazisterna kommenterades händelserna mycket sparsamt i svensk radio. Radion var bunden av ett statligt avtal som stipulerade att ingenting ”som kunde bringa rikets neutralitet eller förhållande till andra makter i fara utsändes å den svenska rundradion”. Då som nu var medias uppgift att invagga sina läsare och lyssnare i tron att vi lever i den bästa av världar.
Tyskarna klagade ständigt
En av dem som såg presspolitiken inifrån berättar:
”Här undertrycks meddelanden av för tyskarna oangenäm natur, här uppfylles villigt deras ”order” om indragande av för dem obehagligt tryck, här släpps tvivelaktiga tyska journalister in och här ges politiska förmåner. Värre än den illa beryktade ”femte kolonnen” äro de ämbetsmän som tro att de gagna landet genom denna politik. De bedriva defaitism som tro att de handla i Sveriges intressen” skrev Sven Grafström i sina dagboksanteckningar den 23 maj 1940.
Sven Grafström (1902-55) hade varit förste legationssekreterare på Sveriges ambassad i Warszawa till och med nazisternas invasion av Polen hösten 1939 och blev senare pressråd på UD.
Sommaren 1938 hade han nyss fått en dotter och började föra dagboksanteckningar för att han ville berätta om sitt liv för henne. Trots att han var gift med en tysk kvinna från en nazistisk familj var han uttrycklig antinazist.
Under hela perioden 1933-45 klagade tyskarna via tyska ambassaden i Stockholm ständigt på svensk press. Ambassaden bevakade cirka 90 svenska tidningar och allt som de skrev om Tyskland. Nazityskland hade en totalitär inställning till media: nazisterna ansåg att det var regeringen som skulle styra vad pressen skrev och ingripa när den skrev något som var oförmånligt för nazisterna. Det var i första hand de stora svenska tidningarna tyskarna ville komma åt. Mindre tidningar brydde de sig inte om.
Torgny Segerstedt en sten i skon för nazisterna
Konflikten hade blossat upp nästan omedelbart efter Adolf Hitlers tillträde som rikskansler 1933. Torgny Segerstedt (1876-1945), liberal chefredaktör för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, skrev den 3 februari 1933:
”Att tvinga all världens politik att sysselsätta sig med den figuren, det är oförlåtligt. Herr Hitler är en förolämpning.”
Den tyske riksministern Hermann Göring protesterade omedelbart i ett telegram direkt till GHT. På tidningen trodde man först att det var ett skämt men insåg att telegrammet verkligen kom från Göring. Då sattes det upp i glas och ram på redaktionen. Under hela perioden 1933-45 skulle Torgny Segerstedt fortsätta att vara en konsekvent kritisk röst mot nazisternas illgärningar. Därmed var han en sten i skon både för Nazityskland och den svenska regeringen. Han har gått till presshistorien som en av dem som mest rakryggat och med störst integritet stod upp för demokrati och mot det brutala nazistiska tyranniväldet. Dessvärre fick han inte uppleva krigsslutet och freden. Han avled den 31 mars 1945.
Efter krigsutbrottet i september 1939 anklagades den svenska pressen gång på gång av tyskarna för ”tyskfientlighet”. Klagomålen riktades i synnerhet mot Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. Torgny Segerstedt anklagades för att ”hetsa mot Tyskland”. Under sommaren 1940 klagade tyskarna särskilt flitigt hos utrikesdepartementet – under tre månader kom det ungefär en protest per vecka. I början av hösten 1940 satte de igång en veritabel kampanj mot GHT med klagomål så gott som dagligen. Andra tidningar som tilldrog sig nazisternas ogillande var Ture Nermans antinazistiska tidskrift Trots allt!,
Social-Demokraten och dess stridbare chefredaktör Zeth Höglund och senare Aftontidningen. Social-Demokraten lyckades reta gallfeber på tyskarna med satiriska teckningar. Nazisterna var särskilt känsliga för att man drev med dem.
Metoder mot sanningen
Samlingsregeringen tog till flera olika metoder för att ingripa mot information som ansågs kunna irritera tyskarna eller var obekväm på annat sätt. Två män i regeringen gick i frontlinjen för den hårda presspolitiken. Den ene var justitieminister Karl Gustav Westman, (1876-1944) (foto), bondeförbundare och antisemit – en åkomma som han inte var ensam om i Sverige vid den här tiden när ett rasbiologiskt tänkande inte var ovanligt. I sina dagboksanteckningar från åren 1938 till 1943 gör justitieministern inte någon hemlighet av sin antisemitism. Den 29 juli 1940 skriver han om Torgny Segerstedt:
”Men Segerstedt befinner sig i oskuldens ansvarslösa tillstånd, i ett besinningslöst raseri. Hans judiska älskarinna har undanträngt hans själ och ersatt den med en judesjäl.”
Den andre i den duo som hanterade tryckfriheten under kriget var utrikesminister Christian Günther (1886-1966), opolitisk före detta diplomat. En av de metoder som användes för att ingripa mot pressen var att väcka tryckfrihetsåtal. Det skedde 55 gånger under kriget. De första åtalen kom redan hösten 1939 efter påtryckningar från tyska ambassaden i Stockholm. Först mot Trots allt!, sedan mot liberala Eskilstuna-Kuriren. Justitiedepartementet drev en särskild kampanj mot små tidningar på vänsterkanten. I maj 1940 åtalades Arbetaren bland annat för att ha skrivit:
”Det nazistiska partiet och den nazistiska staten kan endast betecknas som en gigantisk gangsterorganisation.”
Men tryckfrihetsåtalen var ingen succé ur regeringens synpunkt. Tidningarna frikändes i hälften av fallen.
Tidningar konfiskerades utan rättegång
Regeringen behövde effektivare metoder för att styra pressen. Kanslirådet Carl Gustaf Bruno lyckades hitta en gammal lagparagraf som inte hade använts sedan 1800-talet. Den gav regeringen rätt att konfiskera tidningar och andra tryckta skrifter utan åtal och utan rättegång. Paragrafen dammades av, och justitieminister K G Westman började använda den hösten 1939. Den 16 september 1940 beslagtogs Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning för första gången, och då med tre dagars utgåvor. De tidningsansvariga fick aldrig veta varför tidningarna beslagtogs.
Regeringen var ofta oenig om konfiskationerna, men statsminister Per Albin Hansson ställde sig bakom sina utrikes- och justitieministrar. Då vågade ingen protestera. Finansminister Ernst Wigforss och socialminister Gustav Möller teg och led. K G Westman gjorde sig i praktiken till envåldshärskare över presspolitiken som han ansåg vara ”behövlig och nyttig”. Hundratals beslag gjordes under kriget utifrån främmande makters bedömning, förmedlad genom utrikesminister Christian Günther. Så här brukade det gå till:
”Impulsen tas från justitiedepartementet eller från UD, i allmänhet det senare. Den som först läser de svenska tidningarna på UD:s pressbyrå, den unge Backlund, en son till den kände socialdemokratiske tidningsmannen Sven Backlund, stryker upp sin bakåtkammade ljusa jättekalufs och går in till pressrådet Oscar Thorsing med det senaste numret av Arbetaren, där en eldande artikel med för Hitler inte direkt smickrande uttalanden är rikligt försedd med understrykningar med rödkrita. Thorsing läser igenom de kritade ställena och utropar ”det här är ju för jävligt” samt tar vindeltrappan ned till den politiska avdelningen, där den ominösa artikeln väcker samma lakoniska kommentarer av herrar Staffan Söderblom och kabinettssekreterare Erik Boheman med instämmande av den i Söderbloms rum alltid närvarande herr Kumlin, (…) varefter justitiedepartementet förklarar att alla erforderliga konfiskationsåtgärder omedelbart skola igångsättas.” (Ur Sven Grafströms dagboksanteckningar från den 17 april 1942.)
”Grymhetspropaganda”
I mars 1942 beslagtogs vid ett enda tillslag 17 tidningar för att de tryckt samma skildring av hur nazityskarna torterade norska motståndsmän i norska fängelser. Publiceringen av artikeln var resultatet av en överenskommelse mellan tidningsredaktörerna. Genom telefonavlyssning fick säkerhetspolisen reda på planen och kunde ingripa snabbt. I ett TT-meddelande försvarade sig justitieminister K G Westman mot kritiken med att ”regeringen till fullföljande av sin neutralitetspolitik vid upprepade tillfällen sett sig nödsakad att inskrida mot dylika skräckskildringar riktade mot än den ena än den andra krigförande makten”.
Det verkliga skälet till beslaget var att artikeln innehöll allvarliga och välgrundade anklagelser mot Nazityskland. Sanningen fick inte nå svenska folket. Den kallades ”grymhetspropaganda” mot Tyskland. Tidningar som fällts för tryckfrihetsbrott kunde också beläggas med transportförbud. Det innebar att de inte fick transporteras med allmänna kommunikationer. Förbudet var framför allt riktat mot kommunistpartiet och drabbade främst tidningar som Ny Dag och Norrskensflamman. Trots allt! drabbades hårt när den förbjöds i nio månader under 1940 och 1941. Upplagan sjönk till hälften. Statsministern avskydde personligen tidningen och ville klämma åt den ordentligt, i synnerhet som dess chefredaktör Ture Nerman var socialdemokrat.
Statliga censurmyndigheter
För att kontrollera pressen inrättades nya statliga myndigheter. Statens informationsstyrelse inrättades 1940 med uppdrag att organisera ett nära samarbete mellan staten och tidningarna. Myndigheten skickade regelbundet ut förhållningsorder till pressen, de så kallade ”grå lapparna”. Trehundra ”lappar” med föreskrifter sändes ut under en fyraårsperiod. Pressen uppmanades att inte publicera negativa uppgifter – med andra ord sanningen – om de krigförande staterna.
”Varje krigförande stat betraktar alla påståenden om våldsdåd och övergrepp mot civila såsom mycket allvarliga beskyllningar för att icke säga en grov förolämpning mot vederbörande krigsmakt. Det är därför av yttersta vikt att dylika uppgifter icke givas publicitet” hette det i ett meddelande från Statens informationsstyrelse i maj 1940.
1941 inrättades Pressnämnden med Dagens Nyheters chefredaktör Sten Dehlgren som ordförande. Dehlgren var en av de ledande företrädare för den ”fria och oberoende” pressen som accepterade att sitta som ledamöter i de statliga organen och därifrån utöva kontroll över sina kolleger. I en av Pressnämndens instruktioner till pressen, i april 1942, sägs:
”Detaljerade skildringar av grymheter i samband med kriget böra undvikas, från vilket håll de än må komma. (…) Våra förbindelser med främmande makter skulle kunna allvarligt störas om svensk press gjorde sig till ett fält för grymhetspropaganda.”
”Grymhetspropaganda”
”Grymhetspropagandan” går igen. Presspolitiken gick ut på att hålla alla rapporter om nazisternas våld, tortyr och massmord på judar borta från de svenska tidningsspalterna. Sextiosex varningar utfärdades av Pressnämnden mot svenska tidningar efter tyska klagomål. En delikat situation uppstod när nämndens ordförande Sten Dehlgren skulle utdela en varning till Dagens Nyheters bångstyrige utrikesredaktör Johannes Wickman – en kollega på den tidning som han alltså själv var chefredaktör för. Dilemmat löstes genom att Wickman sattes under särskild bevakning för att hindras från att skriva obekväma artiklar.
Två av de tidningar som aldrig drabbades av några ingripanden var de nazistiska Dagsposten och Folkets Dagblad. Mot slutet av kriget avslöjades att Nazityskland hade bidragit till deras finansiering. Den ”opolitiske” utrikesministern Christian Günther engagerade sig djupt i presspolitiken – trots att den var en inrikespolitisk fråga. Han var också missnöjd med att ”många i den intellektuella världen, akademiker, publicister och andra” övergav ”objektiviteten” allteftersom Nazitysklands krigsförbrytelser blev mer kända. Günther var den perfekte företrädaren för den svenska neutralitetspolitiken. Han ville med alla medel förhindra att Nazityskland framställdes som den grymma diktatur och ockupationsmakt landet i verkligheten var. Framför allt ville han förhindra en journalistik som kunde leda till ställningstagande, protester och handling från de svenska medborgarna.
”Warszawasvenskarna” smugglade information
Med denna hårt kontrollerade press – vad visste svenskarna om Förintelsen? Politikerna visste på ett tidigt stadium vad den så kallade ”judefrågan” innebar i nazisternas praktiska tillämpning. En liten grupp svenska affärsmän som kallades ”Warszawasvenskarna” smugglade från sommaren 1940 med fara för eget liv ut omfattande dokument om terrorn mot det polska folket till London, dit den polska exilregeringen hade flytt. Nästan alla vägar ut ur Polen var stängda, men affärsmännen kunde obehindrat resa fram och tillbaka. Den mest aktive var Sven Norrman på ASEA. Tack vare det material som han smugglade ut under 1941 och -42 kunde brittiska BBC den 9 juni 1942 rapportera om terrorn mot de polska judarna och det massmord som pågick.
Det var banbrytande information, men den förbigicks med tystnad av svensk press. Materialet trycktes av Ture Nerman i en broschyr med titeln ”En polsk svart bok om den tyska nyordningen i Polen”, 1942. ”Svarta boken” berättade bland annat om hur tre åldriga judar fördes ut i 30 graders kyla, besprutades med kallt vatten och lämnades att frysa ihjäl. Det tog bara några veckor från utgivningen av broschyren innan den svenska regeringen efter tyska protester konfiskerade den. Via telegramtrafiken upptäckte tyskarna ”Warszawasvenskarnas” smuggling av information. Flera svenska affärsmän arresterades och fyra av dem dömdes till döden men släpptes av tyskarna i slutet av 1944.
Ett fåtal tidningar skildrade verkligheten
Judeförföljelserna tog fart i Tyskland 1933 och skärptes med Nürnberglagarna 1935 som syftade till att driva ut judarna ur arbetslivet. Men under hela perioden 1933-45 var det bara ett fåtal svenska tidningar som skildrade vad som hände. Dagens Nyheter var påfallande återhållsam, både vad gällde tonfall och antal artiklar. De små landsortstidningarna förlitade sig på utrikesmaterial från nyhetsbyrån TT, som redan då höll en intill självutplåning nollställd profil. En grupp tyskvänliga, konservativa tidningar, som Stockholms-Tidningen och Skånska Dagbladet, uttryckte förståelse för den tyska antisemitismen. Bland dem som drev en kritisk hållning intog GHT en särställning. Det var också GHT som den 13 oktober 1942 publicerade en stor artikel med rubriken ”Utrotningskriget mot judarna”. Märkligt nog konfiskerades den inte.
Flertalet tidningar präglades under hela kriget av likgiltighet. Men när flera hundra norska judar hösten 1942 deporterades med fartyg från Oslo till en säker avrättning i utrotningslägren väckte det starka reaktioner i Sverige, och även de tidningar som hade följt regeringens maningar om återhållsamhet tillät sig skarpt formulerade protester. Bara ett halvår tidigare, i mars 1942, hade justitieminister K G Westman stått i riksdagen och sagt att den norska exilregeringen var ”en krigförande part, som borde misstänkas för att ägna sig åt vilseledande grymhetspropaganda”.
Öppnade läger chockade världen
Långsamt sipprade mer information igenom. Under våren 1943 kunde de välinformerade svenska medborgare som ville lägga pussel med olika informationsbitar och få en uppfattning om Förintelsen. Men den stora allmänhet som enbart fick sin information från landsortspressens och Radiotjänsts knapphändiga och friserade nyhetsmaterial var chanslös – utlämnad till tystnad, desinformation och ovetskap. Inte förrän den sovjetiska armén befriade dödslägren i Auschwitz den 27 januari 1945 fick världen glimtar av information. Då fanns 7 650 överlevande kvar i Auschwitz. I svenska tidningar blev det bara några enstaka notiser.
Den 11 april 1945 nådde brittiska och amerikanska trupper fram till uppsamlingslägret Buchenwald och den 15 april till Bergen-Belsen, och rapporter och bilder spreds över hela världen. Omvärldens reaktion var chock och fasa. De interiörer som avslöjades överträffade de värsta skräckfantasier. I april och maj 1945 kom cirka 20 000 överlevande koncentrationslägerfångar till Sverige genom räddningsaktionen med de vita bussarna. Deras berättelser blev ett genombrott för den svenska informationen om Förintelsen. Först när kriget var slut fick alla veta.
Regeringspiska utbytt mot självcensur
Vad kan vi lära oss av medias roll under de tolv åren 1933-45? Situationen var extrem för ett litet land som var granne med den nazistiska ondskan och ville vara neutralt. Media styrdes med politisk järnhand, och ytterst få vågade protestera. Hur ser det ut i media i dag? Vilka slutsatser kan vi dra av erfarenheterna? År 2011 lever vi i ett fritt och demokratiskt land som inte är militärt hotat av någon annan nation. Våra grundläggande demokratiska rättigheter åsiktsfrihet och yttrandefrihet är fastställda i grundlagen. Men hur använder vi dem?
Det sorgliga svaret är att yttrandefrihet och åsiktsfrihet även i dag styrs med järnhand av komplexa maktstrukturer. Det gäller att tycka och skriva rätt, det vill säga vad politikerna och tongivande media har bestämt åt oss att vi ska tycka – annars kan det stå en dyrt. Ett exempel i mängden är journalisten Gunnar Sandelin, som under de senaste tre åren har skrivit fyra debattartiklar om asyl- och invandringspolitik i stora dagstidningar (DN, SvD och GP) och på nätet. Därför fick han inte den tjänst som pressansvarig på Statistiska Centralbyrån, SCB, som han sökt och var väl kvalificerad för.
Svenska journalister sitter i en gyllene bur
Generellt gäller att var och en som har tillgång till orden också har makt. Den makten missbrukar svenska journalister grovt. Den stora skillnaden jämfört med andra världskriget är att den censur som då framtvingades av regeringen i dag utövas fullkomligt frivilligt. Regeringspiskan har av journalisterna själva bytts ut mot en omfattande självcensur. Regering och riksdag har i dag absolut ingenting att frukta från en journalistkår som går som lydiga knähundar i maktens koppel.
Vi matas med ängsligt tillrättalagd information och förvrängda versioner av verkligheten framförda med daddande tonfall, som om vi inte vore vuxna människor som kan bilda oss en egen uppfattning. Få journalister orkar eller vågar stå upp för att gräva i och lyfta fram sanningar. Viktig information mörkläggs, och läsarna/lyssnarna/tittarna serveras en kost utan tuggmotstånd där utgångspunkterna och vinklingen är uppenbart tendentiösa i ämnen som mångkultur och massinvandring, islam och genusextremism. Svenska journalister sitter i en gyllene bur, och det är en bur som är ett prima gör-det-själv-hantverk. Ingen har byggt buren åt dem. Ingen har låst dörren och slängt bort nyckeln. Det har de lyckats med alldeles själva.
Journalisterna kryper för islam
Ideologin om mångkulturens välsignelser är så internaliserad i den svenska journalistkåren att den har blivit en integrerad del av det journalistiska blodomloppet. Rädslan och den politiska anpassligheten styr vad som får sägas och inte sägas. Efter nazism och kommunism kryper journalisterna i dag för en tredje brutal och dödsbringande totalitär ideologi – islam. I samband med islamistiska terrordåd är det noterbart att orden ”muslim”, ”islam” och ”islamism” helst inte får nämnas, och absolut inte ”terrorism”.
Det är uppenbart att flertalet journalister inte har skaffat sig ens rudimentära kunskaper om islam. Okunnigheten är genant. När 42 tjetjenska islamister tog 850 personer som gisslan och 170 dog i Moskvateatern den 23 oktober 2002 kallades de i media genomgående tjetjenska ”rebeller” och ”separatister” Och det låter ju revolutionsromantiskt. Allmänheten fick inte veta att det rörde sig om ett islamistiskt terrordåd.
Punktvis kan en tillnyktring anas, men fortfarande prioriteras hänsynen till muslimers uttalade benägenhet att bli ”kränkta” högre än den svenska allmänhetens rätt till allsidig och korrekt information. Den terminologi som används för att manipulera och skrämma upp allmänheten går igen. Krigsårens termer ”tyskfientlighet” och ”grymhetspropaganda” är direkt översättbara till dagens beskyllningar om ”främlingsfientlighet” och ”islamofobi”.
Kan vi lita på journalisterna?
I journalisternas fackförbundstidning Journalisten skriver chefredaktören Helena Giertta:
”Journalisten använder sin profession till att gräva, söka sanningar, beskriva verkligheten, på ett sätt som gör att publiken, läsarna/tittarna/lyssnarna, blir insatta i olika skeenden. Och dessutom gör de det på ett sätt som publiken kan lita på, utan egna bindningar. Behovet av detta kommer att växa, inte minska. (…) De allra flesta vill ha information som de kan lita på, information som är sammansatt, satt i sammanhang och beskriven på ett tillgängligt sätt.”
Helena Giertta skriver det hon har betalt för att skriva. Hur många svenska mediekonsumenter instämmer? Kan vi lita på att journalisterna ”söker sanningar och beskriver verkligheten”? Vilka journalister i gammelmedia gräver fram de stora avslöjandena i dag? Vilka ifrågasätter den förlamande konsensus som styr svenska media och politiker? Vem är dagens Torgny Segerstedt eller Ture Nerman? Eller Vilhelm Moberg?
I sin kommande bok ”I sällskap med Vilhelm Moberg” följer författaren Anders Johansson Vilhelm Moberg (1898-1973) både som författare och som samhällskritiker. Anders Johansson citerar Anna-Karin Carlstoft Bramells avhandling ”Vilhelm Moberg tar ställning” från 2007, som bland annat handlar om hans roll i vad som på 1950-talet kallades rättsrötan:
”I samband med debatterna om rättsaffärerna ville han göra gällande att pressen svek sin plikt att gräva i skeendet. En journalist var en som hade ett ansvarsfullt uppdrag att utföra. Till det hörde inte att stryka medhårs, varken uppåt – mot den som rapporteringen handlade om, eller nedåt – gentemot läsekretsen. Den enda skyldigheten gällde sanningskravet, och det var absolut.”
I Vilhelm Moberg – en vänbok berättar Eric Wennerholm hur han delgav Vilhelm Moberg sin uppfattning att han var oersättlig som författare och i lugn och ro borde ägna sig åt detta, medan han med varm hand kunde överlåta till politiker och tidningsmän att tvätta nationens smutsiga linne. Han fick då svaret:
”Det kan jag inte, för mitt samvete. Det är inte andras aktning du behöver, utan det är aktningen för dig själv, som du inte kan leva utan.”
Inte förrän man själv blir berörd
Vad gäller mångkulturen är det antagligen inte förrän man personligen eller i sin direkta närhet får uppleva dess negativa konsekvenser som sanningen kan sägas. Som när Paulina Neudings farmor blir nerslagen av ett gäng unga killar i Rosengård:
”Min farmor var en ganska typisk Rosengårdsbo. Hon var själv flykting från Polen och fick uppleva våldet och brottsligheten i stadsdelen på nära håll. Under en promenad för ett par år sedan blev hon fälld till marken av ett gäng killar, och hade sedan ont i benet resten av livet. Hon var rädd när hon lämnade lägenheten. Vi anhöriga förväntas förstå sådana våldshandlingar som ett resultat av strukturella orättvisor” skriver Paulina Neuding.
Hon avfärdar utanförskap och bristande generositet som orsaker till våld och tar istället upp den svenska generositeten mot all dem som sökt sig till Sverige:
”Rosengård är ett område som präglas av en generositet gentemot människor i nöd som förmodligen saknar motstycke i världen.”
Maktförskjutning till nätet
I dag pågår en maktförskjutning från gammelmedia till nätet som håller på att revolutionera hela medievärlden. Och inte bara den – nätet är en demokratisk revolution som kommer att vända upp och ned på alla politiska och samhälleliga grundstenar som vi hittills har tagit för givna. Alla som har en dator kan uttrycka sig på nätet, och alla kan få tillgång till den information som undanhålls av gammelmedia. Vi har bara sett början av den här processen.
I en intervju i Medievärlden säger en 34-årig kvinna att hon har tröttnat på medias lögner. Hon är singel, yvig och frispråkig. Tillhör de intellektuella, är storkonsument av medier. Dagstidningarna kan hon inte läsa utan att få ”högt blodtryck och hjärtklappning”. ”Det är ingen professionalitet, ingen finess, bara en massa lögner och stavfel.”
Hon föredrar att få sin information via Internet. ”De nya medierna är som immunförsvaret i en infekterad kropp” säger hon. Hon läser fler bloggar än nyhetssajter. De är ärligare och mer trovärdiga. ”Bloggare får inte betalt, de är mer respektabla för mig. De är sin egen chefredaktör.”
Det skulle kunna vara vilken svensk 34-åring (eller 73-åring) som helst som uttrycker sig så här. Men den här kvinnan heter Nawara Negm och bor i Egypten. Hennes åsikter och erfarenheter är lika giltiga i Sverige. Allt fler vänder ryggen åt traditionella media och söker sin information på nätet. En maktförskjutning av sådan dignitet sker givetvis inte utan protester. Ingen lämnar ifrån sig makt utan motstånd. Det går ett gnissel genom hela den svenska medieeliten. Så här uttryckte sig Maria Schottenius, till för ett år sedan kulturchef, nu kulturmedarbetare på Dagens Nyheter, den 7 mars 2010:
”PISSRÄNNOR.
En av vår tids drömmar heter interaktivitet. Åsikter ska brytas. Debatter uppstå. Vi i medierna tänkte oss att kommentarfunktioner efter artiklar på nätet skulle spela en sann demokratisk roll. Och vad fick vi? Pissrännor. Halvrasister, som i otrevlig ton kölhalar olika personer och effektivt håller de intressanta debattörerna borta.”
Att vanliga människor kan uttrycka sig på nätet kan vara en svårsmält sak för dem som sedan decennier har varit vana vid att oinskränkt ha makten och tolkningsföreträdet. Sjuttio år efter regeringens strypkoppel på pressen i neutralitetspolitikens namn har svenska media ännu lång väg kvar att gå innan de har lossat sitt eget självpåtagna koppel och det kan bli befogat att tala om yttrandefrihet. Nätet är den blåslampa i baken på gammelmedia som de inte kan vara utan.
Af Julia Caesar
Tidligere kronikker af samme forfatter
[…] Ingen kan säga annat än att ni har legat i för att uttrycka er nedvärdering av dem ni kallar “Nisse i Hökarängen”. Vanliga människor har till exempel fått veta att deras kommentarer på nätet är “pissrännor”. (Maria Schottenius, kulturchef på Dagens Nyheter, den 7 mars 2010). […]
Tack Julia Caesar, Du behövs! Din journalistik är tyvärr mycket ovanlig nuförtiden. Jag vill komplettera beskrivningen av de svenska “journalisternas” gyllene bur. Mediamarknaden i landet är dominerad av Bonnier och Schibsted. Inget nytt i detta, men effekten blir förödande. Unga och nytänkande journalister lär sig snabbt att lyda för att kunna få en anställning. Följ normen eller få sparken, och vem vill anställa då? Bryt upp (åsikts)monopolet! USA har s.k. anti-trustlagstiftning, och använder den. Dock kommer de nya medierna med tiden att urholka det gamla monopolet (egentligen oligopol). Allt fler får upp ögonen för “fulmedias” lögner och halvlögner. Systemet är… Read more »
Jomenvisst Robin det kan säkert stämma vad du skriver. Jag har FLERA favoriter som kommenterar på dessa sidor. Du tillhör en av dem och vad du skrev den 20.2 kl 0433 är precis som jag själv anser. Vi är en grupp som har ungefär samma uppfattning och det är tänkbart att någon mening från dig kan etsats in i minnet och återkommit i min text. – Jag beundrar era kunskaper och debattflöde. Jag tappar allt mer mitt modersmål. De tiotal gånger jag återbesökt Sverige under de senaste 30 åren som utlandssvensk har jag sett den grava förändring som skett i… Read more »
Håller med dig. Jag har nu bott i USA i 44 år. Är numera pensionär och ser ingen fördel för mig att flytta till Sverige. När mina föräldrar levde brukade jag resa hem vartannat år. Som du, så såg jag en gradvis försämring. Höga skatter, dålig ålderdoms vård och hög kriminalitet o.s.v. Mina vänner och bekanta tycker att det är bra och att jag är brainwashed och indoktrinerad. Men så får dem inte heller hela sanningen från svensk media. Dem vill inte gärna läsa bloggar och andra sajter för att få mer information. En kvinnlig bekant har sagt att hon… Read more »
Joffe, den första meningen kom från mig men kanske är det som man säger, great minds think alike? 😉
Med allt större intresse följer jag J.Caesars informativa avslöjanden i böcker. Dessutom i synnerligen faktabaserade krönikor i Snaphanen i olika ämnen. Ulf Thorgren ovan. var journalist sedan 1958 ungefär vid samma tidpunkt började jag arbete vid SVT. I flera år redigerade jag tv-newsprogram för producenter där jag hade avvikande ideologisk uppfattning av levererat råmaterial. Men jag fick vika mig precis som Gunnar Sandelin som i klarspråk tydligt avgett en deklaration för vad som vänsterstyrda SVT står för. Så rätt! Det tog mig 20 år att hoppa av företaget i ren protest. Thorgren tror jag inte funderat över varför vi som… Read more »
Ja pseudoproblemstillinger kan man fint diskutere i eget navn.
Någon i kommentarsfältet sa: . ”Dom som styr vårt land är sinnessjuka galningar och jag börjar misstänka att 95% av mina landsmän också är det.” Kan ligga någonting i det…. Kanske är det lätt hänt, när fler och fler tar del av informationer och upplysningar om och kring historiska händelseförlopp som ger helt nya förklaringar och perspektiv…. Vi vet ju att både franska revolutionen, första världskriget, ryska revolutionen och andra världskriget har inträffat och att det är historiska händelser…. men när man får ta del av mängder av information kring alla dessa historiska företeelser, som kastar fullständigt nya ljus över… Read more »
Replik till Dag Selander: Jag har inga invändningar mot ‘Julia Ceasars’ analys av samlingsregeringens feghet under WWII, ej heller mot Ditt fördömande av censurhanteringen som samlingsregeringen lagsatte och Informationsstyrelsen verkställde. Att en parlamentarisk majoritet gör sig skyldig till feghet och/eller manipulation förekommer och kommer att förekomma. Metoden att bekämpa detta är öppenhet och debatt, inte stöld av dödas namn, heder och rykte.
‘Julia Ceasar’ bär slöja. Det är inte nödvändigt i vårt land, tycker
Ulf Thorgren
@Victor “Den der amerikanske “current”, som ikke har noget imod at se splinten i europæernes øjne; men dæleme ikke kan få fat i bjælken i deres eget – dem har jeg ikke ret meget til overs for” mark Steyn er faktisk Canadier, som dog havde en stor del af sin opvækst i England. Han er idag bosat i USA, og er aldeles ikke ukritisk overfor USA’s til tider msiforståede tolerance overfor islamister, (specielt efter Obama kom til og anlagde sin nye ‘dialog’-linje i.f.t. den muslimske verden). Det Mark Steyn dog gansek rigitgt påpeger er, at tingene står værre til i… Read more »
[…] Direktlänk till dagens artikel som heter “Orden och Makten!” […]
Ulf Thorgren.
Du bruger mange ord til at skrive meget lidt.
Maria Due
‘Julia Ceasar’! En släkting har gjort mig uppmärksam på Dina och andra signaturers (som Jack Londons) krönikor på nätet. Samtidigt som jag uppskattar att alla argument numera kan få flera läsare tack vare Internet (den största demokratiska nyvinningen sedan tryckpressen), börjar jag undra vad som väntar en ‘Julia Ceasar’ och en ‘Jack London’ när de möter Julia och Jack hinsides. Jag har arbetat som journalist sedan 1958. Många gånger har jag kritiserat krönikörer som bygger sitt varumärke på medhåll eller polemik med andra tyckare. Det är ett genant billigt sätt, tycker jag. Ännu fegare är att stjäla en människas namn;… Read more »
* Sveriges Radio höll tyst om nazisternas två första månader av norsk ockupation… * 17 tidningar beslagtogs mars 1942 på grund av ‘grymhetspropaganda’ * Statens Informationsstyrelse från 1940 ‘De 300 grå lapparna’ Statens kontroll av media under WWII och dagens självpåtagna censur bland MSM tycks inte beröra Ulf Thorgren ett vitten; i stället ger han sig på signaturen Julia Caesar. Vad slags grus i dojan har signaturkritikern? Är det månne den s.k. neutralitet(s)politiken? Upplever Thorgren inga problem med sanningen och journalistiken under WWII och idag? Med vetskap om Thorgrens alla kåserier och krönikor under åren hade det varit intressant med… Read more »
@ Ulf Thorgren:
Det kan vara svårt att hänga med i alla turer i demokratins utveckling. Svensk demokrati är i dag inte mer hållfast än att anonymitet kan vara absolut nödvändig om man vill framföra samhällskritik och få den publicerad – och samtidigt få behålla sitt huvud ett tag till. Om du tvivlar kan du besinna Lars Vilks och Kurt Westergaards sitation.
Du har inte den blekaste aning om mina skäl att skriva under pseudonym. Du bör därför avhålla dig från att bedöma nödvändigheten av det val jag har gjort.
Hälsningar
Julia Caesar (inte Ceasar).
Till ‘Julia Caesar: OK, jag avhåller mig från fortsatt diskussion efter ett sista påpekande: jag kritiserade i första hand Din stöld av identitet, i andra hand Din (påstått nödvändiga) anonymitet.
Ulf Thorgren
Om du tillhör gammelmedias regemente så borde du, om någon, förstå att man som politiskt inkorrekt är dömd att löpa gatlopp i nämnda media, och i kulturetablissemangets egen låtsasvärld. Varför inte istället göra en insats för yttrandefriheten. Skriv en flammande artikel om massmedias förföljelse av dem som inte är politiskt korrekta och stå upp för att dessa personer ska kunna få framföra sina åsikter utan att bli hånade, baktalade och förföljda, utan istället bemötta med argument i den mån det finns några. Där har du en möjlighet att göra nytta för den reella yttrandefriheten och inte bara för ordet som… Read more »
Snart kommer Kent Ekeroth ännu en gång att stå riksdagens talarstol och säga: “Vad var det jag sa?”, efter att Muslimska Brödraskapet har infört sharia-lagar i Egypten och vridit kalendern tillbaka ett tusental år. Efteråt kommer landsförrädaren Fredrik Reinfeldt gå upp i stolen och anklaga Sverigedemokraterna för utvecklingen i Egypten, för att dom använder ett vi och dom-tänkande, gör skillnad på människor som är födda i Sverige och dom som är födda utanför Europa men valt att bosätta sig i Sverige. Så när vi får rapporter om steningar av otrogna kvinnor och hängningar av homosexuella och stympningar av tjuvar, så… Read more »
Hur har egentligen de flesta regeringar, eller maktsfärer, nationer, kungariken och ”församlingar” av olika slag, letts genom historien? Har inte alltid ”maktsfärerna” kontrollerat och styrt, dikterat de ”underlydande”, ”tjänarna” och ”slavarna” med ganska så stränga, diktatoriska ofta, och grymma, lögner, bedrägerier, piskor, hugg och slag? Ibland kanske med lock och pock, men endast ”de mest hotfulla”? De ”farligaste” motståndarna i ”maktens korridorer och slottsgemak, de har man hållit i hårda tyglar genom ”ömsom belöningar och ömsom hot om straff”? Ingenting är nytt under solen sägs det. Att kunna sammanhålla en nation kanske helt enkelt kräver lögner, bedrägerier och morot och… Read more »
Ufrivilligt komisk overskrift i Politiken: “De radikale vil have terrorkorps” 😀
http://politiken.dk/politik/ECE1201287/de-radikale-vil-have-terrorkorps/
Tænk, her gik jeg og troede, at det netop var det, de havde brugt de sidste 30
år på at skabe gennem masseimporten af uintegrerbare og hadefulde “kulturberigere”
i endeløse baner?!?! 😉
@Mette “Det lader til, at Libyen vil tæske Vesten på plads med trusler om horder af flygtninge, hvis vi skriver mere om demokrati. Det hele er efterhånden så sindssygt, at man savner ord. ” enig, men man må sige at Oberst Gaddafi “got us by the balls”, ihvertfald sålænge de Europæiske eliter holder stædigt fast ved disse nationalt selvmorderiske konventioner og hele det vanvittige ‘rettigheds-cirkus’ der følger med dem, De sydeuropæiske lande har ihvertfald god grund til at være nervøse over Oberstens trussel: http://politiken.dk/udland/ECE1201255/libyen-truer-eu-med-massiv-flygtningestroem/ Jeg ved det lyder kynisk, men jeg håber faktisk det lykkedes Gaddafi’s regime at nedkæmpe opstanden,… Read more »
@Nordbo Det är väl svårt att sia om vart Julia Caesar vill komma men jag kommer att tänka på asiatisk kampsport, vilken kommer jag inte ihåg, där idén är att utnyttja motståndarens styrka till sin egen fördel. “Angående Förintelsen vill jag tillägga att Paul Gottfried är en etnisk jude vars föräldrar flydde till USA från nazisterna i Tyskland under andra världskriget. Han förnekar inte den historiska händelsen, men visar vilken betydelse den har fått i den nya klassens världsbild och maktutövning.” De maktutövarna har använt skulden efter andra världskriget som ett verktyg eller vapen. Ett mycket kraftfullt vapen eftersom skuld… Read more »
Du tänker nog på Aikido. Jag håller med om att vi inte ska förtränga eller förneka något. Men i den poltiskt korrekta föreställningsvärlden har vi västerlänningar en skuld till resten av världen för Förintelsen (till judarna) och kolonialismen 8till tredje världen). Vi sånar vårt syndfulla förflutna bland annat genom öppna gränserna och omfamna folk från hela världen som får komma hit utan att vi ställer några krav på dem. De sista två krönikorna av Julia Caesar har jag uppfattat som ett försök att spela på den påstådda skulden på samma sätt som i den politiskt korrekta maktutövningen. Jag förnekar inte… Read more »
Jag vet, men jag tror inte Julia Caesar lever i den politiskt korrekta föreställningsvärlden. Jag har inte fått det intrycket.
Nej jag känner heller ingen skuld överhuvudtaget. Jag uppfattar att Julia Caesar stjäl problemformuleringen från de politiskt korrekta och ser det hela ur en annan synvinkel. Hon drar paralleller till vår egen tid och visar att man visst kan dra fram detta utan att för den skull vilja driva världens mest idiotiska och naiva invandringspolitik.
på sin blogg skriver 17/02 Jan Milld bl.a. Skam och skuld Centralt i pk-propagandan är att förminska och skuldbelägga oss svenskar. Vi ska således skämmas över vår historia, känna skam över vad tidigare svenskar har gjort. I linje med hur TV4 kampanjar mot drottning Silvia, och hon hålls ansvarig för vad hennes far en gång gjorde i Nazi-Tyskland. Jag och andra svenskar hålls ansvariga för vad Per-Albin Hansson gjorde, trots att vi inte ens är släkt annat än på avstånd. Och vad var det egentligen Per-Albin gjorde, som var så förfärligt? Jo, eftergifter mot Nazi-Tyskland. Iofs sant, men vad var… Read more »
@Victor “Briterne har lige skrottet deres Nimrod og deres Harrier jetz. Tyskland har stoppet værnepligten.” De aldrende og satte Euroæpiske befolkninger går mere op i velfærd end “krudt og kugler”. Det eneste vestlige land der har en bare nogenlunde ‘sund’ demografi er USA, (selvom de også har et problem nu hvor baby-boomer generationen er ved at gå på pension), og de Amerikanske kvinder har stadig en nogenlunde fornuftig fetitlitetsrate. Det eneste andet vestlige land jeg kan komme i tanke om der har det er Australien, men der er jeg ikke helt sikker. Jeg ved ikke om du kender forfatteren og… Read more »
JensH Det er en god artikel, den har jeg gemt. Endelig et lyspunkt i mørket. Ang. krigsskibe lykkedes det da at bygge Absalon og Esbern Snare på rekordtid på Lindø. Det er Nordens største krigsskibe og kan også bruges som hospitalsskibe. Det lader til, at Libyen vil tæske Vesten på plads med trusler om horder af flygtninge, hvis vi skriver mere om demokrati. Det hele er efterhånden så sindssygt, at man savner ord. Kommer horderne til EU, træder menneskerettighederne i kraft, og det har vi rigtig godt af – æv bæv – hvis vi ikke opfører os ordentligt. Sådan er… Read more »
Jens – jeg kender Mark Steyn og er ikke forelsket i ham. Den der amerikanske “current”, som ikke har noget imod at se splinten i europæernes øjne; men dæleme ikke kan få fat i bjælken i deres eget – dem har jeg ikke ret meget til overs for. Igen – vi har haft siden 1973 (?) – siden den første oliekrise, til at gøre noget ved hele vores energisektor. Det har USA også. Men et af hovedproblemene har været, at republikanerne i den grad har været i seng med olieindustrien (findes der nogen mere ond sektor i økonomien….det skulle lige… Read more »
RAFs Harrier-piloter lavede i den anledning denne flotte flyby over Westminster 😀
http://www.cubpilot.com/WingN/Harrier%20Flyby.jpg
( knib øjnene sammen, hvis I ikke kan læse deres hilsen )
Morsom. 🙂
Jag skulle gärna vilja höra någon kommentera den kritik som jag framför…
Richard Melkersson. Jeg skrev lidt om det sidste weekend under Julias kronik og konkluderede, at historien er blevet en kampplads. Det er åbenbart, at selvpiskning indgår i nedbrydningen af nationalstaterne, og denne destruktive adfærd kommer i disse år i store mængder fra universiteterne. Det må i hvert enkelt tilfælde afgøres, hvor meget ny viden, der fremlægges, og om man hovedsageligt – af politiske grunde – koger ny suppe på gamle ben for at støtte afviklingen af nationalstaten. Så man skal være forsigtig og meget kritisk, helst skal man også selv vide noget om emnet for ikke at blive manipuleret. Her… Read more »
Hej Rickard Jag kan och vill gärna kommentera Din kritik. Jag hoppas dock, att Du kan acceptera och förstå, att jeg på en dansk blog gör detta på dansk: Enhver gennemgang af et land og regimes’s beskidte fortid (i dette tilfælde af Julia Ceasar) er i mine øjne yderst relevant og nødvendig. Jeg holder personligt meget af mine svenske venner og familie; ligesom jeg på mange måder holder meget af ‘det oprindelige Sverige’. Sverige har givet os store menneskelige gaver indenfor bl.a. kommunikation og medicin – Men det moderne Sverige bygger også til stor del på andre landes ulykke. Skåne,… Read more »
Ja det här med historia… Du skriver: “Skåne, Halland og Blekinge blev fra svensk side udsat for grusom etnisk udrensning af den oprindelige danske befolkning. Smålands befolkning led under den svenske kongemagts brutale styre – Og under Dackefejden slagtedes tusindevis af smålændinge af bl.a. tyske lejesoldater i den svenske konges tjeneste.” Etnisk udrensning af den oprindelige danske befolkning? Näppeligen. Brutal besättelse? Ja. Apropå bondeuppror och lejesoldaters slakt av upprorsmän… “När Kristian II krävde nya skatter inför den avgörande kampen om Sverige utbröt oroligheter i hans norska lydriken, men de kvästes med hård hand. Några år senare, när striden om herraväldet… Read more »
Jonny. Godt brølet. Der er ingen engle i den historie,. Men jeg vil indflette, at Søren Norby følte sig så frastødt af rædslerne under det stockholmske blodbad, at han reddede mange svenskere i sikkerhed om bord på sine skibe. Det står der i hvert fald i mine bøger. I danske skoler har man i mange generationer lært, at blodbadet i Stockholm var en skændsel, og at Chr. II må have været sindssyg. Der har ikke været nogen national stolthed over hans grusomheder i Sverige, de var tværtimod en skamplet. Jeg voksede op ikke så langt fra Kalø slotsruin, hvor Gustav… Read more »
Det er mig, der har skrevet det anonyme indlæg.
@Victor
Ja, og ved ‘sejrs-demonstrationerne’ i Egypten i fredags var det den hjemvendte islmaiske had-prædikant Yusuf Qaradawi og det muslimske broderskab som fuldstændig satte sig på demonstrationerne:
http://www.information.dk/260002
Gad vide om Ulla Terkelsen har overset dette i sin begejstrings-rus over denne ‘demokratiske revolution’ i et muslimsk land??
OK – operaen er ikke forbi, før den fede dame har sunget. MEN jeg er, mildt sagt, rasende. Enhver, som har kigget lidt dybere på de økonomiske, demografiske og sociale trends i Mellemøsten har haft ÅREVIS til at forberede sig på, at det her var en reel mulighed. Og hvad er der sket. Jov, det første skridt ville have været at arbejde på at gøre sig totalt fri af afhængigheden af arabernes fossile brændstoffer. Det er ikke sket – tværtom har de fleste EU-regeringer set energi-politikken som et rent markedstiltag…..når vores børn og børnebørn skal skrive historien om de seneste… Read more »
Du har ret Victor, det har i årevis været oplagt, at dette ville komme, og jeg har svært ved at se, at det kan undgå at blive værre og værre i takt med, at befolkningerne i de muslimske lande vokser med kolossal fart. Efterhånden forestiller jeg mig, at vi om få år har krigsskibe liggene i Middelhavet for at forsvare os mod invasioner fra Levanten og Afrika. Der må også gøres noget ved grænsen mellem Grækenland og Tyrkiet, men det er, som om alt er gået i stå i øjeblikket. Jeg har svært ved at forstå amerikanerne, og måske betyder… Read more »
HVILKE krigsskibe. Vi har efterhånden ikke nogen tilbage. Briterne har lige skrottet deres Nimrod og deres Harrier jetz. Tyskland har stoppet værnepligten.
Friedman og de neoliberala har sejret over hele linjen….men den tykke dame har bestemt ikke sunget. Og historien er ikke forbi.
Julia Caesar missade att kommentera det mest hårresande i Urban Ahlins uttalande: “den viktigaste uppgift en svensk utrikesminister har – att stå på de förtrycktas sida”. Ett uttalande på förskolenivå av en person som inbillar sig att inga intrigrer eller ränker kan smidas i världen och att den svenska staten/regeringen är någon slags världspappa som kan ordna upp allting. Men sådana politiker i vår riksdag kan jag bara säga: stackars svenska folk. Vad är då den svenska utrikesministern viktigaste uppgift? Det är naturligtvis att tillvarata Sveriges och svenska folkets intresse gentemot främmande makt. Att agera så att vi kan bevara… Read more »
Jag ifrågasätter inte att hemska saker hände judarna under 2:a världskriget, men Förintelsen är numera ett vapen som används mot Väst för att hålla befolkningen på plats. Jag har flera gånger hänvisat till Paul Gottfrieds “Multiculturalism and the politics of guilt” i mina kommentarer här på snaphanen. Här är en recension: http://www.friatider.se/mot-en-sekular-teokrati Vart vill Julia Caesar komma med de sista två krönikorna? De får mig att tänka på “Om detta må ni berätta” från en statlig myndighet för politiskt korrekt historieskrivning. Det är från det hållet jag förväntar mig försök att ingjuta skuldmedvetande hos den svenska befolkningen. De skyldiga har… Read more »
@ Jag både håller med och inte håller med dig. Uppenbarligen är detta en tilltrasslad fråga som borde diskuteras grundligare. Jag kan tex inte se något försvarbart i att låta tyska trupptransporter åka genom Sverige. Kan du?
Helt andet emne: Den første katolske præst er lige blevet myrdet i Tunis:
http://af.reuters.com/article/tunisiaNews/idAFLDE71H25T20110218
Tack, uppvaknandet är hårt, men uppfriskande…!, synd att ilskan hänger kvar länge
att makten i Svedistan har /beter sig som den gör är oförlåterligt, bra att allt fler vaknar
näven SKA upp ur fickan….
Jag slutade ca 4månader innan valet 2010 att köpa och därmed också att läsa alla former av förljugna pappersblaskor. Jag har sen dess sökt all den information jag önskar via nätet. Jag vill uppmana alla och speciellt NI som har barn och barnbarn att söka och läsa relevant info via nätet så NI vet vad det är för typ av Land och i vilket tillstånd detta befinner sig i och i vilken riktning vår Makt och Mediaelit håller på att föra detta Land Sverige. Det är kanske inte så viktigt för just ER men det är desto viktigare för de… Read more »
Dina två senaste krönikor har gjort mig väldigt besviken, Julia. Det är djupt nedslående att läsa hur du anammat PK-demagogiken. HUR hjälper det oss svenskar – och våran framtida situation i ett Sverige präglat av mångkulturalism – att ge de politikskt korrekta “vi måste belysa Sveriges smutsiga historia och de rasistiska strukturer som genomsyrar det svenska samhället”-debattörerna vatten på sin kvarn?
Större delen av din text skiljer sig ju inte åt från typ Fatima Doubakils argumentation…
jag håller verkligen med dig , fast jag tycker att fler än 2 har fått mig att känna på detta sättet , å jag har kraftigt börjat ifrågasätta hennes (?) intentioner med det hela jag är så besviken , å så arg , att jag har startat en egen blogg , för att själv skriva omét , efetrsom jag inte tycker hon är tillräckligt bra på det hon håller på med när man tittar närmare på artiklarna , så är det inte så svårt att peta isär dom , å eftersom jag själv blivit ifrågasatt , efter att ha använt… Read more »
Man behöver inte gå så långt tillbaka som till andra världskriget för att hitta svek från massmedias sida. Var fanns den oberoende bevakningen av kommunismen när de härjade som värst. Var fanns det breda fördömandet av Mao, Pol Pot, DDR, Kuba, mm? Ja inte i gammelmedia. Nej, fördömandena sparades till USA och det som blev över hälldes över deras allierade. Journalisternas “Gyllene bur” skapas med början på journalisthögskolan där det är tungt att ta sig igenom om man inte är kommunist från början. Sedan hamnar man på redaktioner där de andra frukterna av journalisthögskolan finns och där det totala kravet… Read more »
Tyvärr för dem så har det börjat knaka i fogarna även där, när nu arabländerna börjar vädra sitt missnöje med islamiskt styrda stater.
Tror du har fått saker om bakfoten här…
Den som lever får se, men revolutionen i Iran började även den som en hyllad motreaktion mot en tyrann. Men de flesta är nog överens om att perserna hamnade ur askan i elden. Värst var det för kvinnorna som faktiskt andades morgonluft under shahens regim.
Jag är både orolig och skeptisk men hoppas att jag har fel.
Håller med om att “elwee” verkar ha fått en del saker “om bakfoten”, men den sortens missförstånd kanske är vanliga då massmedia inte är särskilt tydliga med detta. Däremot är man minst sagt övertydlig med Muslimska Brödraskapets förträfflighet. Den positiva propagandan för Muslimska Brödraskapet går nu på högvarv i svensk massmedia. Brödraskapet liknas vid både “Folkhemsbyggare” och Kristdemokrater. Söndagens kulturkrönika efter lunchekot hade hittat några artiklar i tre av Europas största tidningar som relaterades. Tyska “Der Spiegel” menade att “rörelsens mål numera är fred, frihet från förtryck, ickevåld och demokrati. Der Spiegel ansåg även att Brödraskapet demoniserades av oss i… Read more »
OT Jeg ved ikke om Snaphanren har haft det oppe i-f-m- med den Amerkianske CBS journalist, Lara Logan, som på Tahrir-pladsen i Kario blev overfaldet og voldtaget af en gruppe på omkring mænd under de store demonstrationer sidste uge. Der er faktisk en ‘lille detajle’ ved overfaldet, som de vestlige medier har ‘glemt’ at fortælle. Det råder Peter Hitchens fra Daily Mail nu, da han i sin klumme kan berette, at overfaldsmændene under udåden skreg ‘jøde, jøde, jøde’ ad Lara Logan: “Why did it take so long for us to find out about the brutal and obscene treatment of American… Read more »
Intressant artikel om fler “sex-incidenter” i den muslimska världen:
http://www.dailymail.co.uk/femail/article-1358759/Like-Lara-Logan-I-mob-sex-attack-victim-Tahrir-Square.html
Jag har lärt mig oerhört mycket om Sveriges historia genom Julias utmärkta krönikor (tack Julia!) och är helt chockad över vad som försiggick/föregår i Sverige under krigsåren och än idag. Sverige som för mig var ett demokratiskt, moraliskt och rättvist land, som jag var stolt över har ju förrått oss. Att säga att det är skamligt är en grov underdrift. Det som oroar nu är att många som enbart läser gammelmedia eller ser på de sedvanliga nyhetskanalerna inte har en aning om vad som är på gång, de blir manipulerade att tro att allt är “i sin ordning”, uppvaknadet kommer… Read more »
Helena Giertta, vilken hycklare! Likaså Maria Schottenius, hon är väl delägare i “Interaktiv säkerhet”?! Företaget som gammelmedia använder sig av för att systematiskt censurera obekväma kommentarer? Julia, du frågar efter någon grävande journalist som ifrågasätter. Det gör jag också och många med mig. Vad händer med dem som vågar ifrågasätta något om invandringen? Gunnar Sandelin blev nekad ett arbete, Ulf Nilsson kallad rasist? Det pågår så mycket falskspel, feghet och indoktrinering i Sverige nu. Vi blir undanhållna fakta om invandringen och islam, sanningen och konsekvenser mörkas eller tonas ner. Och under tiden pågår en kraftig förändring i landet eller ska… Read more »
Julia skriver att Svenska journalisters byggt sin gyllene bur själva, men är detta verkligt? Jag föreställer mig att myndigheter och press har någon slags överenskommelse om den otroligt fega roll som media spelar idag, att makthavare har någon slags hållhake på vad som får trumpetas ut till allmänheten. Det är svårt att föreställa sig att bland alla dessa horder av journalister inte skulle finnas en enda som är beredd att slå näven i bordet, och säga ifrån att detta ljugande och tillrättaläggande vill jag inte vara med om längre. Allt i från dom stora drakarna, till dom minsta landsortstidningar är… Read more »
Jag skulle tro att presstödet fungerar som både morot och piska mot de flesta redaktioner. Skulle det dras in kan jobb äventyras så många kollegiala påtryckningar har säkert stoppat de seriösa granskningarna under åren.
Bra genomlysning av Tystnadens rike av Julia Caesar oavsett om man håller med om allt. Sveriges historia är knepig för många och därför är det viktigt att så många som möjligt får ge sin syn, nu när Nätet gjort det möjligt. Undergivenheten utåt, och översitteriet innåt, är nog Sveriges främsta kännetecken. Ska förresten bli spännande att höra vad den labile exkommunisten Thomas Nydahl har för utbrott idag, när han fått i sig dagens första vintoddy. 🙂 Förra veckan skrev Nydahl så här: “Jag är tacksam att flera kommentatorer genomskådar Julia C. och hennes demagogi. Den här krönikan är ett mästerstycke… Read more »
Möjligen. Eftersom den förra krönikan var lätt att kritisera på ett antal punkter, så tog väl Nydahl chansen att kritisera den “demagogiska nationalism/rasism/främlingsfientlighet” som han uppfattat i tidigare krönikor.
Nydahl är ju emot alla former av nationellt tänkande.
Å andra sidan tillhör väl du dem som “Regimkritiker” här ovan utnämner till “svenska nazzar och smygnazzar”, vilka “dyker upp här i bloggkommentarerna och skriver att Julia har ditten och datten faktafel, att ‘judarna’ kontrollerar svenska media…”
@ Jonny “Å andra sidan tillhör väl du dem som “Regimkritiker” här ovan utnämner till “svenska nazzar och smygnazzar””
Läs igenom meningen ett par ggr. Ett Ja innebär vadå? Ett nej innebär vadå? Ett vet ej innebär vadå? 🙂
Så vad är egentligen din fråga?
Goten har inget nazistiskt förflutet eller närvarande, och avskyr nazismen. Därför är vi ganska bekväma när vi kritiserar det som vi upplever som “en judisk dominans för mångkultur” inom 08-media.
Men detta var inte topic för denna tråd.
Jag håller med om att “frågan” blev misslyckad. Antagligen mest irriterad över “Regimkritikers” inlägg. Möjligen blev jag även inspirerad av dina hårda ord mot Nydahl… Avsikten var iaf. ingalunda att antyda att du faktiskt skulle tillhöra gruppen “nazze”.
Tittar till din blogg då och då, och har inget emot dina raka puckar om mångkultur och 08-media. Har du hört något från Wolodarski än? 🙂
Den statliga televsionen ägnar sig åt den moderna varianten av “bröd och skådespel” för massorna, som hålls i kontroll med sorglös underhållning. Igår, i delfinalen av melodifestivalen (där utrikesminister Carl Bildt ställde upp i tramserierna i första avsnittet) genomförde programledaren hån mot sverigedemokraterna i direktsändning. Och, sett ur statens synvinkel, är detta en gyllene chans att nå maximalt med tittare, i ett av det mest sedda programen. Det kan naturligtvis “förklaras” med att det var “ett skämt”. När hånade melodifestivalen socialdemokraterna generellt senast? Material till att håna socialdemokrater saknas inte. Eller dess politiska fränder, de nya gunstlingarna i politiskt islam.… Read more »
Jag ska ta och skoja lite med Rickard Olsson på min blogg så får vi se hur roligt han tycker att det är.
Nu väntar vi bara på de svenska nazzar och smygnazzar som dyker upp här i bloggkommentarerna och skriver att Julia har ditten och datten faktafel, att “judarna” kontrollerar svenska media, att det tredje riket är missförstått och att Stalin minsann var värre än Hitler (vilket visserligen är sant men inte på något sätt ursäktar Hitlers illgärningar).
Så, du sammankopplar påpekanden av faktafel med försvar av Nazityskland och tron på “judekonspirationer”? Och du kallar dig “Regimkritiker”?
Det sägs ju att en typisk svensk följer auktoriteter och inte tål andra åsikter (inkluderar även faktabaserade dito) än de allmänt accepterade, särskilt inte sådana som strider mot vad rådande auktoritet hävdar.
Regimkritiker eller inte, en sådan person verkar du vara.
Att sedan – på PK-manér – avfärda och förminska andras åsikter genom att associera dem med det hemskaste av det hemska, nämligen nationalsocialismen, fulländar onekligen bilden. En typisk svensk; en del av problemet.
En väldigt väldisponerad intressant text! (Skummade den nu men värd att läsas lugnt senare.)
Apropå Maria Schottenius sura kommentar om interaktivitet som “pissrännor”, här om en …slående incident:
http://ingero.blogspot.com/2011/02/om-bearbetat-och-obearbetat-material.html
Här har man levat nästan hela sitt liv troendes att man levat i en sann demokrati, det bästa landet i världen. Så visar det sig på äldre dar att ingenting kunnat vara mer felaktigt. En totalitär polisstat har visat sig vara sanningen närmare. Man har även trott att statsministrarna före Palme var rätt schyssta. Så visar det sig att Tage Erlander och Per Albin Hansson är lika goda kålsupare och minst lika korrupta som denne avdagatagne landsförrädare. Bara dom senaste två åren har alla pusselbitar börjat falla på plats. 1975, samtidigt som man i riksdagen beslutar om att göra om… Read more »
Tack för denna snabbt hisnade genomlysning som får fjällen att falla från ögonen. Det är rysansvärt när man börjar se strukturerna, de sätt på vilka maskinerinet har iscensatts.
Så sant Robin, jag tror att vi har en liknande bakgrund möjligtvis. Jag är uppväxt i den rödaste av alla röda sosse kommuner, där alla som stack ut och inte följde kollektivet syntes som en stjärna på klar himmel. En av byborna kallades “Moderaten”, alltid med negativt uttal, en pappa till en klasskompis, riktigt schysst och hade bra ekonomi tyckte vi unga som inte förstod….Socialism skapar som bekant jantelag, avundsjuka och falskhet. Det enda han måste ha gjort var att inte rösta på sossarna och därigenom avvika från kollektivet…som en sjuk jävla sekt. Jag trodde i över 25 år att… Read more »
Den svenske regjeringens “neutalitet” viste seg i forbindelse med “Kvarstadbåtene” ikke å være stort verd. Historien er ikke spesielt god kjent, men ineresserte kan lese seg opp her. http://no.wikipedia.org/wiki/Kvarstadb%C3%A5tene Artikkelen er mangelfull. Redaktør i Handels & Sjøfartsidningen i Göteborg, Torgy Segerstedt, var pådriveren for å få båtene fri. Denne er ekselent: http://www.warsailors.com/freefleet/kvarstad.html Min far var extra crew på “M/T Storsten”. Sverige forbød passasjerer! 31. mars 1942 seilte de 10 båtene mørklagt ut fra Göteborg havn, eskortrert at en svensk slepebåt med fulle lanterner. Ute i Kattegatt lå tyske E-båter og konverterte danske fiskebåter med tysk mannskap og vetet på dem.… Read more »
Vilka pinsamma dumheter man får läsa i dessa spalter sedan Julia Caesar slog följe med maktens lakejer! Diverse sura uppstötningar som resultat av den långtidsmarinering i självförakt som Julia Caesar tidigare sagt sig vilja bekämpa, men som hon nu har gjort sig till en del av, och t o m en ovanligt aktiv och aggressiv del. Och som tydligen har spillt över till Norge. Det Asdic skriver om kvarstadsbåtarna är totalt felaktigt. Den svenska neutraliteten visade sig från sin bästa sida i det fallet, händelseförloppet är synnerligen väl känt, den länkade wikipedia-artikeln är i huvudsak helt korrekt, och Torgny Segerstedt… Read more »
Det var ett jäkla tjat om alla felaktigheter om andra världskriget i de två krönikor, men såg inte något återkommande om det? I för sig hade jag inte läst det heller.
“Vi i medierna tänkte oss att kommentarfunktioner efter artiklar på nätet skulle spela en sann demokratisk roll.” -Säger Schottenius.. Ja tänka sig…såna otacksamma svin. Här tar Schottenius som tillhör eliten, ledarna, fuhrerns innersta krets, helt “frivilligt” och ger medborgarna lite snacks, man lättar på trycket lite och hoppas kollektivt att undersåtarna ska vara nöjda att dom överhuvudtaget får uttala sig i finrummet bland dom allra finaste efter 100 års lydnad, och så har dom mage att klaga. “Vi i medierna tänkte oss…” Ni i medierna, ni i svensk media tänkte er, att folket ska lyda, precis som dom lydit, sugit… Read more »
Tro för all del inte att det som händer i Egypten är en demokratirörelse. Demonstrationerna framalstras på Moskéerna och efter fredagsbönen går de ut och är agiterade. Vad som har hänt i dessa Moskéer är vad som händer i alla Moskéer där man vill aktivera dessa “sleeper cells” som kommit till Moskén för bön, de aktiveras. Muslimska brödraskapet står för dessa demonstrationer. Efter att ha vidtalat Imamerna om vad de ska hetsa folk till så öppnas slussarna till denna vrede mot ett samhälle som i alla fall var bättre än det samhälle dessa människor hetsas till att kräva. Det bildas… Read more »
Nej det är sant. Du har naturligtvis rätt i det, våldtäkten på Lara Logan var minst sagt besvärlig för medierna, den avklädde Egyptens muslimer och visade att dom inte är annorlunda än övriga världens muslimer. Detsamma gäller alla uppror i mellanöstern. Jag har rest en hel del där och blev minst sagt chockad när västmedia började skrika om frihet etc etc…dom “journalisterna” känner uppenbarligen inte till muslimer…eller så driver dom en agenda…. Det är få av dom som skriker på gatorna i mellanöstern som inte anser att man ska stenas till döds för otrohet eller för att lämna islam, tex.… Read more »
Julia! Tack för att du sprättar upp den stinkande varböld som är fylld den svenska regeringens fega krypande för nazisterna under Andra Världskriget. Så länge bölden ligger och bulnar under ytan så är det fritt fram och oerhört frestande för multikultifolket att klämma ordentligt på den för att mana fram skam- och skuldkänslor hos den svenska befolkningen. Vi skall grundligt skämmas och måste gottgöra våra försummelser den gången genom att göra om Sverige till hela världens socialbyrå! Inte förrän allt kommit fram om omfattningen av sveket och bedrägerierna mot det svenska folket av samlingsregeringen under P.A: Hansson kan vi bearbeta… Read more »
Tack för detta klargörande av hur hårt styrd media var under kriget. Även det har givetvis hemlighållits, som alla nesligheter som svenska regeringar har i sitt bagage. När parallellerna sedan beskrivs blir de så uppenbara, ja faktiskt går det att se ett mönster som framträder där dagens censur blir förklarligt trots att den är självpåtagen. Det sitter liksom i väggarna i Sverige. Hittade följande bloggpost som är en utmärkt historisk bakgrund till hur nazismen vidareutvecklades under kriget och mynnade ut i ……. islamismen! Den är alltså vår tids nazism i konverterad form, därav dess ondska. Även efter ha läst denna… Read more »