Muslimen der blev kristen og teolog –  og jaget ud af Vollsmose:

EDL og den “angivelige” udbredelse af sharia

The Daily Mail er måske en af verdens bedste mainstreamaviser hvad angår kritisk dækning af multikulturalismen og dennes konsekvenser, men når det kommer til græsrodsinitiativer som EDL svinger man konsekvent over i shaming og pegepindsjournalistik. Årsagen er formentlig at finde i et panisk ønske om at bevare avisens stuerenhed, men kedeligt at læse er det. Der kunne siges meget om denne artikels tilskrivning af “angivelig” dette eller hint, eller om at “sammenstød” mellem EDL og voldelige venstreekstremister blev undgået, hvor førstnævnte part altså afholdt en fuldt lovlig demonstration, og de andre kom for at forstyrre denne.

På samme måde som multikulturalismens konsekvenser herhjemme ikke i sig selv er uløseligt forbundet med Dansk Folkeparti, kan virkeligheden i Storbritannien heller ikke trylles væk ved at shame en bevægelse der måske er, men ikke burde være det, det eneste markant synlige modspil på græsrodsplan. Man må bare resignere og konstatere at i forhold til de voldsomme ændringer af det britiske samfund der her forsøges elimineret som “alleged” er det absurd at forestille sig at shamende mediedækning kan have nogen som helst passiviserende effekt på den britiske befolkning. Er befolkningen lammet af apati må årsagerne trods alt findes andre steder (LFPC).

A demonstration by far-right group the English Defence League again descended into violence today as extremists began fighting among themselves.

Around 2,000 ‘protestors’ – some wearing makeshift Burqas daubed in St George’s Cross – took to the streets of Blackburn town centre, supposedly to demonstrate at the alleged spread of Sharia Law and militant Islamism. […]

Flying the flag: Extremists sparked flares and carried banners, some carrying the Star of David [billedtekst] Shaming the St George’s Cross: Vile EDL thugs in 2,000-strong hate protest wear flag-coloured burkas to confront Muslims – Video: Tommy Robinson’s Blackburn ‘We Demand Justice’ Speech.

Det ældste portræt af Jesus?

På den ene side er dette en af vores lejlighedsvise off-topic-poster om emner der fascinerer Snaphanens redaktion. På den anden side er det ubehageligt relevant. Det er en ubærlig tanke at disse jahiliyya-artifakter, altså i islamisk sammenhæng efterladenskaber der i bedste fald er værdiløse, i værste anti-islamiske forfalskninger, befinder sig i et muslimsk land i en tid med alvorlige omvæltninger. Det må anses for en sikker fremtidsprognose at utallige kulturelle skatte i denne verdensdel vil gå tabt for evigt i de kommende år, ud over altså dem der allerede er ødelagt (LFPC).

The image is eerily familiar: a bearded young man with flowing curly hair. After lying for nearly 2,000 years hidden in a cave in the Holy Land, the fine detail is difficult to determine. But in a certain light it is not difficult to interpret the marks around the figure’s brow as a crown of thorns.

The extraordinary picture of one of the recently discovered hoard of up to 70 lead codices – booklets – found in a cave in the hills overlooking the Sea of Galilee is one reason Bible historians are clamouring to get their hands on the ancient artefacts.

If genuine, this could be the first-ever portrait of Jesus Christ, possibly even created in the lifetime of those who knew him.

The tiny booklet, a little smaller than a modern credit card, is sealed on all sides and has a three-dimensional representation of a human head on both the front and the back. One appears to have a beard and the other is without. Even the maker’s fingerprint can be seen in the lead impression. Beneath both figures is a line of as-yet undeciphered text in an ancient Hebrew script.

Astonishingly, one of the booklets appears to bear the words ‘Saviour of Israel’ – one of the few phrases so far translated.

The owner of the cache is Bedouin trucker Hassan Saida who lives in the Arab village of Umm al-Ghanim, Shibli. He has refused to sell the booklets but two samples were sent to England and Switzerland for testing. […]

The director of Jordan’s Department of Antiquities, Ziad al-Saad, has few doubts. He believes they may indeed have been made by followers of Jesus in the few decades immediately following his crucifixion.

‘They will really match, and perhaps be more significant than, the Dead Sea Scrolls,’ he says. ‘The initial information is very encouraging and it seems that we are looking at a very important and significant discovery – maybe the most important discovery in the history of archaeology.’

If he is right, then we really may be gazing at the face of Jesus Christ. Hidden in a cave for 2,000 years… is this the first-ever portrait of Jesus?

Last night for a few brief shining television moments …, Wafa Sultan, courageous author of the indispensible jeremiad “A God Who Hates,” strove gamely to educate Bill O’Reilly — often seemingly impenetrable by facts regarding Sharia — about how Islamic Law, patterned on the “perfect example” of Islam’s prophet Muhammad, sanctions rape. Andrew Bostom

Wafa Sultan kommer til København igen i år for fjerde gang på fem år.

Nøglen til islams magt er de trælbundne kvinder

Som svar på statsadvokatens hate speech-anklage udgiver Lars Hedegaard en bog om kvinder i islam. Helle Baldersbæk har interviewet forfatteren.

Samme dag, som Lars Hedegaard indtager sin plads på anklagebænken i Østre Landsret – nemlig den 26. april – udkommer hans nyeste bog, Muhammeds piger med undertitlen vold, mord og voldtægter i Islams Hus. Bogen er en reaktion på hate speech-anklagen i kølvandet på et interview, der blev lagt uredigeret ud på Snaphanen, hvorfra det bredte sig til alle skrevne og elektroniske medier i landet, der kunne se det interessante i, at en forfatter sagde, at muslimske piger kunne risikere at blive voldtaget, tævet eller dræbt af deres egne fædre. At Hedegaard flere gange undervejs pointerede, at det ikke er alle muslimske fædre, der voldtager deres døtre og heller ikke de fleste, prellede af som vand på en julegås.Seksuelle overgreb på småpiger, unge piger, voksne kvinder og endog ældre kvinder har fundet sted siden verdens skabelse og sker i alle kulturer. Men reaktionerne er meget forskellige fra kultur til kultur [..]

Et er, at muslimske piger, der måske er født i Vesteuropa og har levet hele deres liv her, kan finde på at have hemmelige kærester og gå så langt som et fysisk kærlighedsforhold. De er ret meget på den som vordende ærbare brude. Men den slags er der råd for – en ny mødom kan konstrueres på få minutter uden nævneværdigt ubehag.Noget andet er mysteriet om de forsvundne mødomme i muslimsk dominerede lande, hvor piger og kvinder er pakket ind og under opsigt døgnet rundt. Hun kan kun forlade sit hjem i følge med mandlige slægtninge, og indenfor hjemmets fire vægge hviler familiemedlemmernes øjne på hende. Det er en gåde, hvor sådan en piges mødom er forsvundet hen.Den syriskfødte psykiater Wafa Sultan fortæller om oplevelser fra den gynækologiske klinik i Aleppo i Syrien. Her blev den samme historie fortalt igen og igen med visse afvigelser, men det handlede altid om en ung kvinde, der skulle giftes i nær fremtid og som barn var faldet så uheldigt, at hun blødte fra underlivet.Hun havde brug for en jomfruattest, og efter indgående snak med de unge piger, handlede det om seksuelt misbrug, der var foretaget af nære familiemedlemmer. Sappho interview med Lars Hedegaard. – SE også Hedegaard: Ayatollahens seksuelle vejledning (29.3.2011) Hedegaard: “Dette er en politisk retssag”, Lars Hedegaard frifundet i racismesag.

Nu handler 266 sager jo for juristerne ikke om sandhedsværdien af det sagte, det er kun os andre, der kan være interesserede i den. Lad os tage et kig på Sverige og se om klanlulturernes kvindevold er enkeltstående, beklagelige hændelser eller om den danner et mere systematisk mønster. I 2006 levede i Stockholms, i Västra Götalands og i Skåne Län hvert sted cirka 200 unge piger under beskyttet identitet. Dvs. at i det mindste 1000 unge indvandrerkvinder beskyttes af det offentlige imod familiens mordforsøg, sandsynligvis langt flere. Det skønnes at 100.000 unge kvinder i realiteten lever som fanger i deres hjem i Sverige. Der er 11 udredte og dømte ærsdrab, men mørketallet er meget stort. Dels er der “balkonpigerne” og dels er der drab begået i hjemlandet. Sandheden er, at ingen kender tallet. Alene fra det sidste halve år, husker jeg tre svenske æresdrab fra pressen. Altså – enkelttilfælde eller en tendens ? Forskellen er en retssag, hvis du ikke udtrykker dig ifølge statsadvokatens verbale Emma Gad. Tager man til et af klanernes overvejende muslimske hjemlande, bliver tendensen forstærket og tydeliggjort hinsides enhver tvivl: Kvindemord øger med 1.400 procent i Tyrkiet og Tre af fire kvinder i hele Tyrkiet i gennemsnit mindst en gang om måneden udsættes for fysisk eller psykisk vold.

Förutom de i media uppmärksammade hedersmorden på Fadime och Pela,har polisen kännedom om nio andra fall av hedersmord som begåtts i Sverige de senaste åren. Omkring tjugo misstankar om hedersmord rapporteras till polisen årligen. På grund av bristande bevisning har fallen lagts ner. Värt att notera är att många hedersmord inte anmäls i Sverige, istället väljer förövaren att erkänna brotten i sitt hemland där brotten inte går under samma stränga lagstift- ning som i Sverige. Utöver det antal hedersmord som begås årligen i Sverige, fäller polisen årligen ca trettio fall av misshandel och omkring åtta hot. Till detta antal sker inrapporteringar om hot och fall av misshandel varje vecka, men i de flesta fall är bevisningen för knapp för att kunna ledas till åtal. Hedersrelaterat våld i Sverige i världen, pdf.

USA: Løgnen om anti-muslimske hate crimes

The Center for Security Policy today released a revised edition of their groundbreaking longitudinal study, Religious Bias Crimes 2000-2009: Muslim, Jewish and Christian Victims – Debunking the Myth of a Growing Trend in Muslim Victimization, based on FBI statistics reported annually in the Uniform Crime Reporting Program. The Center’s study contradicts the assertions that religious bias crimes against Muslims have increased, and that the alleged cause is widespread “Islamophobia” in America. In fact, the study shows that religious bias crimes – also known as hate crimes – against Muslim Americans, measured by the categories of incidents, offenses or victims, have remained relatively low with a downward trend since 2001, and are significantly less than the numbers of bias crimes against Jewish victims.

The Center’s study also contradicts the assumption of increased hate crimes against Muslims which has been asserted by Senator Richard Durbin’s (D-IL) Senate Judiciary Committee’s Subcommittee on the Constitution, and is the topic of hearings being held today. Printed copies of the study were delivered to each member of the U.S. Senate early this morning.

According to the Center’s analysis, in 2009, Jewish victims of hate crimes outnumbered Muslim victims by more than 8 to 1 (1,132 Jewish victims to 132 Muslim victims). From 2000 through 2009, for every one hate crime incident against a Muslim, there were six hate crime incidents against Jewish victims (1,580 Muslim incidents versus 9,692 Jewish incidents). Even in 2001 when religious bias crimes against Muslims increased briefly for a nine-week period, total anti-Muslim incidents, offenses and victims remained approximately half of the corresponding anti-Jewish totals. […] New Study on Hate Crimes Debunks the Myth of a Growing Trend in Muslim Victimization

The MSA ( Muslim Students Association) bills itself as a resource and support group, a place where Muslim students can network and help grow the association.

Terrorism expert Patrick Poole, however, told CBN News his investigation of the organization shows it’s being used for another purpose.

“The Muslim Students Association has been a virtual terror factory,” said Poole. “Time after time after time again, we see these terrorists — and not just fringe members: these are MSA leaders, MSA presidents, MSA national presidents — who’ve been implicated, charged and convicted in terrorist plots.”

The roll call includes Anwar al-Awlaki, the al Qaeda cleric linked to terror plots from Fort Hood to Times Square and beyond. […] Muslim Student Group a Gateway to Jihad? (More than 80 percent of all convictions tied to international terrorist groups and homegrown terrorism since 9/11 involve defendants driven by a radical Islamist agenda.)

Svensk journalist om Trykkefriheds-møde: ”Det var helvede”

Det var paranoidt. Det var ubehageligt. Det var uanstændigt. Sådan beskriver den svenske journalist Malin Waak Trykkefrihedsselskabets møde om Sverige, som hun deltog i.

Flere svenske medier har omtalt onsdagens Trykkefriheds-møde Hvorfor er der så stille i Sverige. Søndag var det Malin Waak, der i Helsingborg Dagblad skrev om sin deltagelse i Trykkefrihedsselskabets arrangement.Tonen slås an allerede i overskriften ”En sørgelig samling danskere” og i den redaktionelle bemærkning: ”Malin Waak går til trykkefrihedsmøde og mødes af en hengemt stank” På besøg i helvede…….[..]

Hedegaard: Waak fik rig lejlighed til at tale

Lars Hedegaard, der var mødeleder ved arrangementet, forstår ikke, hvordan Malin Waak kan komme med en sådan kommentar:

“En journalistisk reportage er der i hvert fald ikke tale om, snarere en række moraliserende opstød, der skal vise, hvor godt et menneske Waak er. Men det er åbenbart sådan, man gør i den svenske mainstream-presse, og det forklarer jo ikke så lidt om debatklimaet på den anden side af Øresund.

Jeg ved ikke, hvor hun vil hen med sin påstand om, at hun ikke kunne få ordet, selv om hun prøvede. Jeg gav hende ordet mindst tre gange – dvs. hver gang hun bad om det – og hun fik lejlighed til at sige meget mere end nogen af de andre tilhørere. Hendes stærkt fordømmende betragtninger om indlederne, om den danske debat og Danmark i almindelighed blev tålmodigt påhørt af forsamlingen, uden at nogen på nogen måde antastede hendes ret til at udtale sig. Det var i øvrigt interessant, at hun ikke gav sig til kende som journalist. Det kom først frem, efter at jeg spurgte, hvem hun var, og hvilket medie hun repræsenterede,” siger Lars Hedegaard.” Sappho

Gay couple sues city for harassment by Muslim youths

A gay couple from Utrecht is holding the municipality, the police and central government liable for the financial and emotional damage they suffered as a result of intimidation and violence of Moroccan youths.The couple have made official police reports to the Utrecht police eight times in the past years. On no single occasion was a suspect arrested. Meanwhile, the two men have moved to another municipality.

The men are holding the municipality, the police and the State liable. They want to force a damages settlement from the three bodies via civil proceedings. In separate proceedings, they also want to compel judges to force the Public Prosecutor’s Office (OM) to prosecute the perpetrators. Between the summer of 2009 and 2010, the men were continually intimidated. Windows of their house were broken and their car was damaged. Because police there said they could not take action against this, the men eventually found themselves forced to sell their home at way below its estimated value. Nisnews Artikler om sagen på hollandsk. TV-indslag fra december 2010, utekstet:

French National Front makes “historic” gains in local elections

Marine Le Pen’s far-Right National Front party has made “historic” gains in the first round of local elections in France, only narrowly trailing Nicolas Sarkozy’s UMP party.In what observers called a “severe warning” to the French President, the UMP obtained just over 17 per cent of the vote.That is less than two per cent more than the National Front (FN), which is enjoying a revival under the leadership of Miss Le Pen, 42, daughter of party founder, Jean-Marie.

(…) the Socialist Party obtained 25.11% of the votes, the UMP (Sarkozy’s party) 17.13%, the Front National 15.26%, the Front de gauche more than 9% and Europe Ecologie-Les Verts 8.3%, according to the Interior Ministry. (…) The presidential majority was credited with 32.5% via additional votes from the right, a tactic that angered both the Front National and the Socialists. Participation in the election appears not to have gone beyond 45%, a record low for this type of election. Telegraph og Gallia Watch.

Brorskapet vil islamisere moderniteten, ikke modernisere islam

Se interviewet med Bat Ye’or på Document.no.

Af Julia Caesar:

Copyright Julia Caesar, Snaphanen, HRS och document.no. Citera gärna delar av texten men iaktta gott bloggskick och länka till Snaphanen!

Det är mars månad, men vinden är isande kall. Den här marsdagen vräks en barnfamilj från sin lilla kyffiga bostad och ställs på gatan. De har inte betalat hyran på länge. Mannen är arbetslös. Kvinnan försöker skydda barnen, två flickor på sex och fyra år och en treårig pojke, från den lokala mobb som har gått man ur huse för att skadeglatt se på skådespelet. Familjen är illa sedd. Mannen sägs syssla med någon sorts mystisk revolutionär verksamhet som ingen begriper sig på. Arbeta och försörja sin familj klarar han i varje fall inte. I famnen bär kvinnan det yngsta barnet, ett spädbarn på fyra månader. Nu står de på gatan. Sängarna och deras övriga torftiga möblemang har sålts för att skulderna hos slaktaren, mjölkaffären, bagaren och apotekaren ska kunna betalas. De är totalt utblottade. Till slut lyckas de hitta en tillflykt i ett eländigt smutsigt kyffe. Kvinnan är så pressad av situationen att hon inte längre kan amma lille Guido, och han dör av undernäring.

Några månader tidigare har mannen i familjen skrivit i ett segervisst brev till sin bäste vän: ”Trots allt har revolutionens vulkanutbrott aldrig varit mer nära förestående. Jag återkommer med detaljer.”

Mannen är Karl Marx (1818-1883), och den bostad som han och hans familj vräks från i mars 1850 ligger i Chelsea, London. Det kyffe som ska bli deras tillflykt ligger vid Leicester Square. Två månader senare, den 24 maj 1850, får den brittiske ambassadören i Berlin en rapport skriven av en preussisk polisspion som granskar de tyska revolutionärernas aktiviteter. Han beskriver de två rum där Marx lever med sin familj, inklusive hushållerskan.

”Allting är trasigt, sjaskigt och slitet”

Han har inga fasta tider för sömn eller vaken tid. Ofta stannar han uppe hela natten och ligger sedan påklädd på soffan dagtid och sover till kvällen, obekymrad om alla som kommer och går genom deras rum. (Det finns totalt två rum i bostaden.) Det finns inte en enda ren eller hel möbel. Allting är trasigt, sjaskigt och slitet, täckt av tjocka lager av damm och fullständigt kaos överallt. I mitten av vardagsrummet står ett stort, gammaldags bord täckt med vaxduk. Där ligger manuskript, böcker och tidningar, barnens leksaker, trasiga paltor ur hustruns sykorg, en massa naggat porslin, knivar, gafflar, lampor, ett bläckhorn, holländska lerpipor, tobak, aska … Ögonen börjar rinna av den tunga tobaksröken när man kommer in i Marx rum. Allting är smutsigt och täckt med damm, det finns ingenstans där man kan sätta sig ned. Det enda som finns är en trebent stol. En stol råkar ha fyra ben. På den leker barnen att de lagar mat.

Karl Marx, kommunismens profet och Den Store Tänkaren. Mannen som har haft ett större inflytande än någon annan intellektuell i modern tid. Med hjälp av lärjungarna Vladimir Lenin (1870-1924), Josef Stalin (1878-1953) och Mao Zedong (1893-1976) har hans läror legat till grund för jordens två största kommunistiska imperier, Kina och Sovjetunionen, och orsakat hundratals miljoner människors död. Marx ägnade sitt liv åt att formulera teorier om kapitalets utsugning av arbetarklassen. Men själv satte han sig över alla moralfilosofiska principer. Han sög ut sin omgivning mer hänsynslöst än den värsta kapitalist. Han arbetade aldrig för sin egen försörjning utan lät sin familj leva i svält och misär. Arbetarklassen visste han ingenting om. Han satte aldrig sin fot i någon fabrik, gruva, kvarn eller annan tung industri. Den enda proletär Karl Marx träffade var sin egen hushållerska. Henne gjorde han med barn. När barnet föddes vägrade han erkänna faderskapet och prackade det istället på den ständigt utnyttjade vännen Friedrich Engels (1820-1895), som han hade en livslång symbiotisk relation med.

Marx var ingen vetenskapsman

När Karl Marx dör den 14 mars 1883, sittande i morgonrocken vid eldstaden, är han 60 år gammal. Dödsfallet väcker föga uppmärksamhet i pressen. Till begravningen infinner sig totalt elva personer. Engels finns naturligtvis där. Ständigt denne Engels. Han säger några väl valda ord, förljugna in i det sista. Döttrarna Laura och Eleanor och ytterligare några personer tar farväl av den döde revolutionären. Den världsrevolution som han ägnat sitt liv åt att dra upp riktlinjerna för får han aldrig uppleva.

Mellan de båda scenerna, vräkningen av Karl Marx och hans familj från Chelsea i mars 1850 och begravningen trettiotre år senare ligger ett liv som hör till historiens märkligare och som kastar skuggor långt in i vår tid. Knappast någon profet har idealiserats och ikoniserats lika mycket som Karl Marx, möjligen med undantag av Muhammed. Trots att marxismen är den lära som utan tvekan har kostat flest oskyldiga människor livet är det uppenbarligen fullt möjligt att fortfarande kalla sig marxist utan att skämmas. Den 25 februari kunde man till exempel höra författaren Andreas Malm beteckna sig själv som ”en kämpande marxist” i radions Studio Ett.

Han ser beteckningen som hedrande och är antagligen inte ensam om det.

Vår blinda tilltro till profeter

Det finns någonting i mänskligt beteende som skrämmer mig mer än det mesta. Det är vår blinda tilltro till auktoriteter och profeter. Vårt behov av profeter att tro på tycks oändligt. Vi är ständigt beredda att bli bedragna, att tro på de himmelssvävande visionerna och de vackraste lögnerna. Vi anförtror oss till dem som lovar oss mening och gemenskap och ger oss tillhörighet till flocken. Profeterna sveper in oss i sina visioner som mjuka gosefiltar och befriar oss från vårt individuella ansvar.

Som barn lärs vi genom uppfostran att tro på och lyda den auktoritet som representeras av våra föräldrar. Det är en nödvändig process, men om uppfostringsnitet och auktoritetstron drivs för långt kan det få ödesdigra konsekvenser. Den polsk-schweiziska psykoanalytikern Alice Miller (1923-2010) har mer klargörande än någon annan beskrivit ”den svarta pedagogikens” förödande inverkan på barnets och därmed också den vuxna människans psyke. Ett litet barn är helt utlämnat till och beroende av sina föräldrar. Barnet har inget val och inget att jämföra med utan måste acceptera föräldrarna som de är och allt som de utsätter barnet för. Barnet måste dessutom älska sina föräldrar.

Om vi som vuxna behåller auktoritetstron oförändrad riskerar det, som historien visar, att resultera i katastrofer. Blind tilltro till auktoriteter och profeter lägger grunden för totalitära maktsystem som karaktäriseras av ondska och tyranni, förföljelse av oliktänkande och folkmord. I totalitära samhällen raseras mänsklig humanitet och tillit. Förnuftet upphör att gälla. Den starkaste drivkraften blir rädslan. Adolf Hitlers Nazityskland, Josef Stalins Sovjet, Mao Zedongs Kina är alla exempel på det.

Karl Marx sådde ondskans frön

Ondska uppstår inte från ingenstans. Någon sår ondskans frö. Under gynnsamma betingelser kan det gro och erövra makt. Karl Marx sådde ondskans frön. Han var en våldets och hatets profet. I hans teorier upphöjdes avund till moral. Våld gjordes till frihet, och plundring och stöld förvandlades till rättvisa. Han gjorde anspråk på vetenskaplighet. Men i djupare mening var han inte alls någon forskare eller vetenskapsman. Vetenskap är ett noggrant sökande efter fakta och värdering av bevis. Sådant ägnade sig inte Marx åt. Han var en agitator och mer intresserad av att förkunna det han ansåg vara sanningen än av att söka efter den. Han tog en doktorsgrad i filosofi vid universitetet i Jena, men någon akademisk tjänst fick han aldrig.

Inte någon gång under sitt liv försökte han på allvar att få ett arbete. Det enda undantaget var i London i september 1862 när han sökte en tjänst som järnvägskonduktör. Den fick han inte för att hans handstil var så dålig.

Tjugo år tidigare, 1842, gav han tillsammans med Friedrich Engels ut den revolutionära Neue Rheinische Zeitung i Köln. Det lyckades i fem månader tills den förbjöds 1843. Engels´ observation av Marx sätt att leda arbetet på tidningen var att Marx var en diktator. Ordet ”diktator” dyker påfallande ofta upp i alla sorters eftermälen om Marx. Han hade varken tid eller intresse för demokrati. Alla sorters val fann han ytterst motbjudande.

I tidningen skrev han: ”När vår tid kommer ska vi inte förklä vår terrorism.”

Revolutionärt liv i landsflykt

Redan här borde larmet ha gått. Här uttrycker Marx det hot mot mänskligheten som bland andra Vladimir Lenin och Josef Stalin i Sovjetunionen, Mao Zedong i Kina, Pol Pot i ”Demokratiska Kampuchea” och Fidel Castro på Kuba senare ska iscensätta med katastrofala konsekvenser. Här borde världshistorien ha tagit ett hopp. Men eftersom saker händer för att vi ska lära oss någonting fortsatte allting som om ingenting hänt i riktning mot den ohyggliga skörden av Karl Marx draksådd.

Karl Marx och Friedrich Engels var båda starkt påverkade av den industriella revolutionen i England 1760-1830 och den franska revolutionen 1789. De inspirerades av Georg Wilhelm Friedrich Hegels filosofi (1770-1831).

Var de än drog fram tvingades de på grund av sina samhällsomstörtande ansträngningar i landsflykt gång på gång. Från 25-årsåldern levde Marx i exil. 1845 utvisades han från Paris. 1848 hade han tillsammans med Friedrich Engels skrivit pamfletten ”Det kommunistiska manifestet”. Det ledde till att de belgiska myndigheterna i mars 1848 arresterade Marx och riktade en utvisningsorder mot honom. Även hans hustru Jenny sattes i arrest, tillsammans med mängder av prostituerade. Nästa dag kördes de av polis till gränsen. Stora delar av året därpå stod Marx inför rätta. Efter utvisningen från Belgien flyttade han med sin familj till England. London blev hans hemstad, men han umgicks bara med tyska landsmän, revolutionärer som han själv, och försökte aldrig integreras i det land där han bodde resten av sitt liv.

En teoretiker med tunnelseende

Marx var en teoretiker med tunnelseende. Han ägnade sitt liv åt proletariatet och den kommande världsrevolutionen men satte aldrig sin fot i någon fabrik, gruva, kvarn eller annan tung industri. I hela sitt liv föredrog han att umgås med medelklassintellektuella, sådana som han själv. Han var inte intresserad av socialistiska kamrater som hade erfarenhet av kroppsarbete; urmakare, grafiker, skomakare- självlärda, disciplinerade, skötsamma. De var angelägna att förändra samhället men eftertänksamma vad gällde den praktiska utformningen. Marx inte bara tyckte illa om dem, han var direkt fientlig mot dem. Han betraktade dem med förakt: revolutionär kanonföda, inte mer.

När han organiserade det revolutionära arbetet tillsammans med Engels såg han till att peta arbetarklassocialister från alla positioner där de kunde ha inflytande. Hans motiv var dels intellektuellt snobberi, – han föraktade den intellektuella underlägsenhet som han såg hos dem – dels att människor med egen erfarenhet av fabriksarbete tenderade att vara emot våld som metod att få bättre villkor. För egen del såg Marx en våldsam revolution inte bara som nödvändig utan oundviklig. Men han hade ingen lust att själv undersöka industriarbetarnas villkor för att lära sig något av deras erfarenheter. Varför skulle han göra det? I allt väsentligt hade han ju dragit sina slutsatser om mänsklighetens öde redan i slutet av 1840-talet. Varför skulle han anstränga sig mer?

Das Kapital – ett ofullbordat verk

Karl Marx specialitet var att påbörja mängder av arbete som han aldrig fullföljde. Han hade en brinnande önskan att skapa en bättre värld, men han saknade den självdisciplin och uthållighet som var nödvändiga för att organisera sitt arbete. Han levde ett ohälsosamt liv, motionerade inte, åt stora lass starkt kryddad mat, rökte som en borstbindare, drack hårt och hade föga förvånande ständiga besvär med sin lever. Han har beskrivits som ”outhärdligt smutsig”, badade ytterst sällan och tvättade sig sparsamt. Hans korta och breda uppenbarelse kröntes av ett ovårdat kolsvart hår, ett stort yvigt skägg och smutsig gulblek hy. Bakom en monokel i preussisk stil sprutade små ögon elaka gnistor av eld.

Den mesta tiden av de 34 åren från flytten till London till sin död 1883 satt han på British Museum och letade material till sin stora studie om kapitalet. Från början föreställde han sig att verket skulle bestå av sex volymer. Men den enda volym han producerade (i två delar) och lyckades få tryckt 1867 saknar logiskt mönster. Det är en serie fristående redogörelser i godtycklig ordning om arbetsvillkoren under kapitalism i mitten av 1860-talet. De utgår från ett enda arbete, Engels’ Condition of the Working Class in England som hade publicerats tjugo år tidigare och byggde på föråldrade och inaktuella källor.

”Bourgeoisin ska minnas mina bölder”

Resten fick Engels ta hand om. Ständigt denne Engels. Sedan Marx dött 1883 tog han tag i projektet och sammanställde Volym 2 utifrån 1 500 sidor anteckningar, av vilka han var tvungen att skriva om en fjärdedel. Resultatet är 600 tråkiga, röriga sidor om 1860-talets ekonomiska teorier. Volym 3, som Engels arbetade på från 1885 till 1894, är inget mer än en serie anteckningar, inklusive 1 000 sidor om ocker – någonting som skulle visa sig ha högst privat relevans i Marx eget liv.

Snusket, drickandet och den dåliga kosten är antagligen förklaringen till att Marx hela sitt vuxna liv plågades av varbölder över hela kroppen. Som värst blommade de när han skrev Das Kapital. Ingen kan läsa Das Kapital utan att ha Marx varbölder i åtanke. ”Vad som än händer”, skrev han till Engels, ”hoppas jag att bourgeoisien, så länge som den existerar, får anledning att minnas mina bölder.”

Læs mere »

Hvad der sad i lige netop den Volvos CD spiller. Tilfældet får lov at råde, det trumfer så tit uanset. Det storladne lydbillede og det lille, kvindelige atomkraftværk forlenede den svenske motorvejs wasteland i rædselsfuldt vejr med noget udholdeligt. Spolaren virkede ikke, måtte ind på en tank og skifte en gummislange. Spiste en pizza, tomme kalorier uden smag, købte Svenska Dagbladet for fortrolighedens og selskabs skyld, det eneste på tryk for alfabetiserede. Det var vel altsammen tilfældets mening med den dag.

Hollandsk islamkritiker møder statskommissær
Vi bringer denne førstehåndsberetning ‘som beset’. Holder den vand bekræftes alle paranoide forestillinger om den totalitære multikulturalisme (LFPC).

Dear friends,

When I showed up at Schiphol (Amsterdam) Airport on March 3 for my travel to Florida the following most strange discussions occurred.

At the gate Dutch people were interviewing all passengers who wanted to board. As soon as I showed my documents that dealt with the meeting I was attending, the supervisor took over the questioning and wanted to know why this meeting was being held.

I explained it was about the threat of Shariah and radical Islam.

The next question was: “Can you give an example of that?” The hairs rose on my neck upon hearing that question; it was as if I had to take an exam on the topic.

As I’m a very simple man with some feeling of honor, I immediately replied: “What kind of question is that?”

The supervisor became angry: “I think that’s a very good question.”

Since I really wanted to get on the plane I decided to play along and answered him: “There is a plan to make it illegal to speak negatively about Allah or Muhammad.”

The supervisor followed up by asking: “Who is doing that?”

I answered: “The OIC, the Organization of the Islamic Conference.”

The supervisor was still not satisfied and asked: “Which Dutch political parties are backing this?”

I replied: “The Christian Union is not against it.”

The supervisor: “Ah, a truly important party, but not really.”

Me: “They also force halal food upon others.”

He: “So what? Isn’t there also kosher food and Hindu food?”

Læs mere »

Kaos i den arabiske verden – mere Middelhavsunion

Dette er vel ikke spor overraskende. Almindelig logik ville tilsige at holde tilbagestående og voldshærgede lande på sikker afstand, men den suicidale drift hos den europæiske elite er uudslukkelig, og vanviddet stopper først den dag vore lande kollapser (LFPC).

In light of the uprisings in the Arab world the Union for the Mediterranean project, launched in 2008 in Paris, is needed more than ever. The statement was made by the new French foreign minister, Alain Juppe’, who already yesterday insisted on the need to revive this ambitious project.

During a speech to the Paris National Assembly Juppe’ stated that ”The Med Union is an idea that is needed more than ever before”, and added that ”Our common interest is to ensure that the development of the two shores will allow citizens of the south to live at home, on their land, in their countries, and to find there their rightful peace, freedom, work and prosperity. […] UPRISINGS: JUPPE’, MEDITERRANEAN UNION NEEDED MORE THAN EVER

“A Supermarket in Småland”

Jeg ved ikke, hvorfor jeg kom i tanker om Allen Ginsbergs digt, trøst antagelig, jeg afskyr supermarkeder, jo større desto mere lammende livslede. Måske uro over at være tilbage på gerningsstedet efter syv lange år. Jeg børster mit i mellemtiden noget rustne svenske af, men føler mig mere uhjælpelig dansk, end jeg på forhånd troede jeg ville. Men der er andre billeder, jernaldergravfeltet (480-1050 e.kr.) ved Hamneda på hver side af Lagan. 170 høje op til 12 meter i diameter.”…Detta minnesmärke efter Sven, sin fader,” står der på en af runestene, som nu befinder sig i kirken ved siden af.

Og alle dyrene der er tidligt ude, selvom tjälen endnu er i jorden. Nogle gensyn er lettere end andre, men det er trods alt godt at se det medieufiltrerede Sverige, at slippe for alle disse idiotiske, selvoppustelige meningsmaskiner og tale med venlige, fordringsløse indfødte i glesbygden igen. På gamle, tilgroede stier, hvor alt er det samme og alt alligevel er helt forandret.

Læs mere »