Angelika Kirchschlager, The accidental diva. Og hun hedder Angelika = angelicus/angelica = engel. FĂždselsdag og nul flere fortrĂŠdeligheder i dag. Ich habe genug. Bingedrinking, go-go-danserinder og Andy’s Bar.
Angelika Kirchschlager, The accidental diva. Og hun hedder Angelika = angelicus/angelica = engel. FĂždselsdag og nul flere fortrĂŠdeligheder i dag. Ich habe genug. Bingedrinking, go-go-danserinder og Andy’s Bar.
UK ‘becoming colour-coded society’ because races don’t mix, says ex-equality chief: Trevor Phillips says Britain is in denial over growing levels of racial division. Weston er altid ude pĂ„ kanten, men hans tal passer, hvad der sker i Sydafrika passer, vi ser det bare ikke af hensyn til sankt Mandela og vores illusioner. Skal man blogge det og vise det, eller lade vĂŠre? Indtil videre er det ude, det er en dystopi, der demografisk set er to generationer borte, i Sverige nĂŠrmere. Vil de vĂŠre flinke, nĂ„r de kommer i flertal. Over-Sverige tror det. Jens Orback – NĂ€r vi blir i minoritet.
Snabelsjursfobikerna
Det stĂ„r en elefant i rummet. Men ingen pratar om den, trots att rummet Ă€r fyllt av folk, inklusive journalister och politiker och andra snacksaliga typer som normalt hetsar upp sig bĂ„de fort och mycket över ganska lite. De enda som pratar om elefanten Ă€r snabelsjursfobikerna â lĂ„t oss kalla dem SD â men inte mĂ„nga vill lyssna pĂ„ dem. […]
Elefanten definieras av följande: Under Ă„ren 1980â1989 beviljades runt 200 000 mĂ€nniskor permanent uppehĂ„llstillstĂ„nd i ett land med en genomsnittlig arbetslöshet pĂ„ cirka 2 procent. Under det senaste decenniet har mer Ă€n fyra gĂ„nger sĂ„ mĂ„nga â cirka 830 000 â fĂ„tt uppehĂ„llstillstĂ„nd. Och det i en ekonomi med ungefĂ€r fyra gĂ„nger sĂ„ hög arbetslöshet.
Dessutom: relativt fler kommer frĂ„n omrĂ„den dĂ€r âkulturavstĂ„ndetâ (inklusive lĂ€s- och skrivförmĂ„ga) till en modern vĂ€sterlĂ€ndsk arbetsmarknad Ă€r lĂ„ngt. Norges motsvarighet till SCB berĂ€knar att dagens utomeuropeiska invandrare pĂ„ grund av bland annat lĂ„gt arbetskraftsdeltagande genererar en âlivnettokostnadâ pĂ„ 5 miljoner kronor per individ. Giltigheten i denna berĂ€kning? SvĂ„rt att sĂ€ga frĂ„n svensk horisont. Det Ă€r ju en elefantfrĂ„ga: osynliggjord. Elefantsjukan Av: Erik Hörstadius
PÄ den 2. side min. 28.39. det skulle kunne ses i udenfor Danmark. Jan Guillou og mutter Skrap, som i virkelighedens verden er meget sÞd og charmende, TV befordrer ikke den slags. Desuden medvirker radiovÊrt Fatou Touray, Daniel Sandström (SvD) og Ylva Johansson (S), som ikke er spor charmerende. Hun mener iÞvrigt ikke, der er nogen Þvre grÊnse for hvor mange indvandrere Sverige kan modtage. Meget godt at fÄ udtalt hÞjt, sÄ hun kan hÞre det igen om ti Är. Der bliver ikke revet noget i stykker i vrede, som da KjÊrsgaard mÞdte Lars Leijonborg for 11 Är siden, men ellers er der sÄmÊnd ikke sket det store. Det demokratiske tempo er ikke for virkelystne folk. Det er dejligt at Jakob Rosenkrands i modsÊtning til Karsten Lorentzen (DF) i gÄr, ikke forsÞger at tale svensk. Tak, Jakob. Udsendelsen er You Tubet her.
Hamed Abdel-Samad frygtes kidnappet af salafister i Cairo
Politologen Hamed Abdel-Samad kritiserede islam og rejste med Henryk Broder rundt i Tyskland. Nu fortĂŠller hans bror, at Abdel- Samad er forsvundet i Cairo. Rygtet gĂ„r, at han er kidnappet af salafister. Den egyptiske nyhedsportal Youm 7.com meddelte mandag at Abdel- Samad forsvandt sĂžndag nĂŠr Al-Azhar Park i Cairo. Broderen Mahmoud Abdel- Samad fortalte han var ude pĂ„ en sĂŠrlig opgave, men at der ikke var livvagter med ham. En sort bil fulgte efter ham, da han forlod hotellet i Cairo’s centrum, indtil han nĂ„ede “Al-Azhar Parken.” Bilen ventede pĂ„ ham, og da han forlod parken mistede man kontakten med ham.
I Egypten har der vĂŠret dĂždstrusler mod ham siden han pĂ„ et mĂžde den 4 Juni 2013 i Kairo beskyldte Det Muslimske Broderskab for ‘islamisk fascisme “. Forfatteren har gentagne gange kritiseret den muslimske, politiske ideologi i sine skrifter. Deutscher Publizist in Ăgypten verschwunden, Deutsch-Ă€gyptischer Publizist Abdel-Samad entfĂŒhrt. (Snaphanens oversĂŠttelse) (Se Hamed Abdel-Samad: »Min fatwa«, Fatwa mod Hamed Abdel-Samad: âĂnskes drĂŠbtâ)
Angola forbyder islam og river moskeer ned
While the constitution in Angola guarantees freedom of religion to all of its citizens, this right no longer seems to apply to the followers of the now banned religion of Islam. According to numerous newspapers in Angola, the African nation has banned the Islamic religion. It has become the first country in the world to take such a harsh stance against Muslims.
On November 24, Angola President JosĂ© Eduardo dos Santos said that the country is working toward putting an end to Islamic influence in Angola once and for all. Again, there is no word of what or who has been influenced and why it needs to stop. The Governor of Luanda, Bento Bento, has said that âradicalâ Muslims are not welcome in the country and that the Angolan government will not be legalizing mosques or other places of worship for Muslims. Islam Banned in Angola, Angola ‘Bans Islam’, Dismantles Mosques, According To News Reports.
Av Julia Caesar:
Bildcollage: Affe
Jag tillstĂ„r att jag Ă€r urless pĂ„ Thomas Quick/Sture Bergwall, uttjatad av hans stĂ€ndiga exponering i media i mer Ă€n 20 Ă„r. Motvilligt börjar jag lĂ€sa Dan Josefssons nya bok, “Mannen som slutade ljuga”(november 2013) Sedan Ă€r jag fast. Sveriges största rĂ€ttsskandal och största vĂ„rdskandal nĂ„gonsin rullas upp pĂ„ 553 sidor, och det gĂ„r inte att sluta lĂ€sa.
Han har erkĂ€nt 39 mord och dömts för Ă„tta men inte begĂ„tt ett enda. Ingen teknisk bevisning och inga vittnen har nĂ„gonsin kunnat binda Sture Bergwall till nĂ„got av de mord han har erkĂ€nt. RĂ€ttegĂ„ngarna mot “seriemördaren” som kallade sig Thomas Quick har pĂ„gĂ„tt i Ă„ratal fram till domarna mellan 1994 och 2001 och kostat skattebetalarna minst 200 miljoner kronor. Morden var rena pĂ„hitt av en desperat mĂ€nniska som ljög för att fĂ„ droger, tillhörighet och uppmĂ€rksamhet. Han backades upp av ett gĂ€ng psykologer, lĂ€kare, poliser, Ă„klagare och advokater som ljög lika mycket som han sjĂ€lv – eller mer. Kretsen kring den falske seriemördaren utgjorde en sekt. Allt de sa och gjorde styrdes av att de var troende. Vad vĂ€rre Ă€r: nĂ€r Sture Bergwall började tala sanning fortsĂ€tter sekten kring honom att ljuga. Och Ă„tta mördare gĂ„r fria.
Sex olika tingsrÀtter misskötte sitt jobb
Sture Bergwall föddes i Falun 1950 och Ă€r i dag 63 Ă„r gammal. Sommaren 1992 tog han sig namnet Thomas Quick (Quick var moderns flicknamn) och behöll det i tio Ă„r. Sex olika tingsrĂ€tter lĂ€t sig luras av den falske “seriemördaren” och sekten kring honom. I denna tvĂ€rtom-fars agerade alla, till och med försvarsadvokaten, senare jĂ€mstĂ€lldhetsombudsmannen (JĂ€mO) Claes Borgström med alla medel för att fĂ„ sin klient fĂ€lld. Hur kunde rĂ€ttssamhĂ€llet lĂ„ta sig dras med i denna bedrövliga hĂ€rva av lögner, pĂ„stĂ„dd skuld och brist pĂ„ bevis?
Hela sanningen bakom den största och mĂ€rkligaste rĂ€ttsskandalen i svensk historia har varit okĂ€nd.Till nu, nĂ€r journalisten Dan Josefsson med boken “Mannen som slutade ljuga” fullföljer det djupgĂ„ende grĂ€varbete som kollegan Hannes RĂ„stam pĂ„började och arbetade med till sin död i januari 2012.
Största rÀttsskandalen hittills avslöjad
Det var Hannes RĂ„stam som avslöjade bluffen. VĂ„ren 2008 söker han förutsĂ€ttningslöst upp Sture Bergwall (som hade tagit tillbaka sitt riktiga namn 2002) pĂ„ SĂ€ters rĂ€ttspsykiatriska klinik i södra Dalarna. Det resulterar i tre tv-dokumentĂ€rer och en bok med titeln “Fallet Thomas Quick – att skapa en massmördare”. Boken kom ut i augusti förra Ă„ret, sju mĂ„nader efter Hannes RĂ„stams död. RĂ„stam vĂ€nde pĂ„ vartenda papper och kunde visa att morderkĂ€nnandena var lögn. Sture Bergwall erkĂ€nner för Hannes RĂ„stam att alltsammans var pĂ„hittat. Han har aldrig ens trĂ€ffat mordoffren. Sveriges hittills största rĂ€ttsskandal var avslöjad. DokumentĂ€ren dĂ€r Bergwall tar tillbaka alla sina erkĂ€nnanden blir Hannes RĂ„stams sista stora arbete innan han avlider i cancer.
Sista frikÀnnandet kom 4 november
Fyra mÄnader efter att RÄstams dokumentÀrer sÀnts i SVT lÀmnar advokat Thomas Olsson in den första resningsansökan för Sture Bergwall. Det Àr april 2009, och ansökan gÀller mordet pÄ den 24-Ärige israeliske turisten Yenon Levi i Rörshyttan 1988. I dag Àr Sture Bergwall frikÀnd frÄn alla Ätta mord som han har dömts för. Det sista frikÀnnandet kom i en dom i LuleÄ TingsrÀtt den 4 november. Hela processen av resningsansökningar och frikÀnnande domar har tagit drygt fem Är. à terstÄr gÄtan hur han hamnade i rollen som Sveriges skickligaste lögnhals och falsk seriemördare. Det Àr vanligt att oskyldiga erkÀnner mord som de inte har begÄtt, men Ätta falska mord Àr ett svÄrslaget rekord. Hur kunde det ske?
“Det vore tragiskt om min klient inte fĂ€lls”
Dan Josefsson bestĂ€mmer sig för att ta reda pĂ„ svaret. Han gĂ„r vidare dĂ€r döden avbröt Hannes RĂ„stams arbete. I “Mannen som slutade ljuga” skriver Josefsson:
“NĂ€r resningsprocessen var över och sammanlagt tio Ă„klagare sagt sitt stod det klart vad gruppen kring Sture Bergwall hade gjort. De hade fĂ„tt den ena tingsrĂ€tten efter den andra att fĂ€lla en drogberoende man som uppenbarligen knappt visste nĂ„gonting om de mord han erkĂ€nde. Alla hade dragit Ă„t samma hĂ„ll: Ă„klagare Christer van der Kwast, psykologen Birgitta StĂ„hle, polisen Seppo Penttinen, professorn och minnesforskaren Sven Ă Christianson – ja till och med försvarsadvokaten Claes Borgström som under rĂ€ttegĂ„ngarna agerade extra Ă„klagare och i sina slutplĂ€deringar kunde sĂ€ga saker som att “det vore tragiskt” om inte hans klient fĂ€lldes för mord.”
Wallraffade för att fÄ fram sanningen
Oförtröttligt nystar Dan Josefsson upp varenda dold och sunkig trĂ„d i hĂ€rvan och blottlĂ€gger fakta pĂ„ ett sĂ€tt som borde försĂ€tta hela RĂ€ttssverige, den församlade psykiatrin och samtliga lĂ€sare av boken i ett chocktillstĂ„nd. För att komma Ă„t sanningen Ă€r han tvungen att sjĂ€lv vara en smula ohederlig. Enda sĂ€ttet att avtĂ€cka dolda samband och personkonstellationer Ă€r att wallraffa, det vill sĂ€ga uppge sig ha ett annat syfte Ă€n det verkliga. Han söker upp personerna i kretsen kring Sture Bergwall. Han har tidigare skrivit tvĂ„ böcker om psykologi, nu sĂ€ger han att han vill skriva den svenska objektrelationsteorins historia och en hyllning till den kvinna som senare ska visa sig vara spindeln i nĂ€tet i historien om “seriemördaren” Thomas Quick.
Sanningen Àr hÄrresande
NĂ€stan alla svĂ€ljer betet. Det pĂ„hittade syftet visar sig vara ett “Sesam, öppna dig” som öppnar dörrar och fĂ„r inblandade att tala. Inte alla dörrar, och inte alla inblandade. Men en efter en lĂ€ggs berĂ€ttelserna till varandra. En bild börjar klarna, och sanningen ska göra de inblandade fria, Ă€ven om de inte har insett det Ă€n.
Sanningen Ă€r hĂ„rresande. Historien om den falske seriemördaren med det pĂ„hittade namnet Thomas Quick, hans behandling pĂ„ SĂ€ters sjukhus, alla vallningar av en hĂ„rt neddrogad, storljugande Sture Bergwall pĂ„ “brottsplatserna” och alla rĂ€ttegĂ„ngarna Ă€r spĂ€nnande som en thriller – men betydligt mer skakande. För det hĂ€r Ă€r pĂ„ riktigt. NĂ€r jag lĂ€ser boken mĂ„ste jag hĂ„lla mig hĂ„rt i en stabil möbel för att inte tappa den allra sista spillran av tilltro till att det finns Ă„tminstone nĂ„gon gnutta heder och Ă€rlighet kvar i det svenska rĂ€ttssamhĂ€llet. Eller hos de mĂ€nniskor som ska förestĂ€lla bĂ€ra upp det.
En skogstjÀrn töms för tre miljoner kronor
Juli 1997. Sture Bergwall vallas i Ărjeskogen i sydöstra Norge, nĂ€ra svenska grĂ€nsen. DĂ€r pĂ„stĂ„r han att han har gömt resterna av nioĂ„riga Therese Johannessen frĂ„n Drammen som försvann 1988. Ingen kropp har hittats, och utan kropp blir det svĂ„rt att vĂ€cka Ă„tal. I de fyra mordfall dĂ€r Bergwall redan dömts hade kropparna hittats lĂ„ngt innan han erkĂ€nde morden. Under hĂ€ftiga Ă„ngestattacker vimsar Bergwall tungt drogad omkring i skogen med “experterna” som en svans efter sig och letar efter vad han kallar sina “gömslen”.
Ett Ă„r tidigare har han under kraftig Ă„ngest lett gruppen till en liten skogstjĂ€rn i Ărjeskogen dĂ€r han erinrat sig att han hade massakrerat flickans kropp till smĂ„bitar och sedan i flera vĂ€ndor simmat ut till tjĂ€rnens mitt och slĂ€ppt bitarna dĂ€r. NorrmĂ€nnen tömmer skogstjĂ€rnen pĂ„ 35 000 kubikmeter vatten och silar bottensedimentet ned till dess minsta bestĂ„ndsdelar. Det Ă€r den största brottsplatsundersökningen i Norges moderna historia, och kostnaden belöper sig till mer Ă€n tre miljoner. Inte ett spĂ„r av nĂ„gon kropp hittas.
Fri tilldelning av psykofarmaka
Vallningsscenen Ă€r en absurd fars, och huvudrollsinnehavaren spelar skickligt sin roll av Ă„ngestriden seriemördare. Han leder sĂ€llskapet in i skogen och drabbas nu enligt polisens anteckningar av “kraftsam Ă„ngest”. Sjukhuspersonalen “trĂ€der till”. Det betyder att Sture Bergwall fĂ„r fler lugnande Xanortabletter. För resan gĂ€ller som annars fri tilldelning av massiva doser psykofarmaka. Bergwall behöver bara ge upp ett Ă„ngestvrĂ„l sĂ„ fĂ„r han fler piller.
Han springer omkring i terrĂ€ngen men snubblar och faller med huvudet nere i ett stenröse. Han ligger som avsvimmad nĂ„gra minuter innan han vaknar upp och utbrister: “Nu Ă€r jag nĂ€ra!” Men nĂ„got “gömsle” hittar han inte. Det finns inga vittnen och ingen teknisk bevisning som binder honom till mordet. Han har inte kunnat lĂ€mna en enda korrekt uppgift om Therese Johannessen. ĂndĂ„ döms han för mordet i maj 1998.
“Tydligt och klart att han aldrig varit dĂ€r”
NĂ„gra Ă„r tidigare flygs Sture Bergwall och hans vanliga svans av “experter” i chartrat plan till GĂ€llivare och fraktas dĂ€rifrĂ„n till sjön Appojaure för rekonstruktion av ett dubbelmord pĂ„ hollĂ€ndska turister. Den 12 juli 1984 har paret Marinus och Janni Stegehuis, 39 respektive 34 Ă„r gamla, rest ett litet tĂ€lt vid sjön och lagt sig att sova. KvĂ€llen dĂ€rpĂ„ hittas de knivmördade i tĂ€ltet, han med 25 knivhugg, hon med 20. Sture Bergwall erkĂ€nner dubbelmordet 1994, men hans minnen Ă€r pĂ„fallande diffusa. Han tror sig till exempel veta att Appojaure Ă€r en liten tjĂ€rn. I verkligheten Ă€r sjön tvĂ„ kilometer lĂ„ng och en kilometer bred.
Vid vallningen irrar han som vanligt omkring tungt drogpÄverkad och har inte en siffra rÀtt. Han har inte en aning om hur paret Stegehuis sÄg ut, var tÀltet eller parets bil stod, hur mÄnga knivhuggen var eller hur och var de tagit. Alla gissningar Àr totalt fel. Kriminalinspektör Thure NÀssén, som inte ingÄr i den vanliga gruppen kring Sture Bergwall, betraktar spektaklet och sÀger sedan i en intervju:
“Han var helt vilse. Det var tydligt och klart att han aldrig varit dĂ€r tidigare. Jag pĂ„pekade det ocksĂ„, men det gav inget gehör i utredningen.”
Men Ă„klagaren Christer van der Kwast vet pĂ„ rĂ„d. Han ger den av utredningen anlitade “minnesexperten” Sven Ă Christanson med företaget Memokonsult AB i uppdrag att Ă„terskapa brottsplatsen exakt som den sĂ„g ut 1984. DĂ„ ska vĂ€l Sture Bergwall kunna minnas. Bergwall tar tacksamt emot hjĂ€lpen och döms av GĂ€llivare tingsrĂ€tt den 25 januari 1996.
Som jakten pÄ den heliga Graal
NĂ€r jag lĂ€ser om vallningarna pĂ„ brottsplatserna framstĂ„r de som nĂ„got slags rituella vandringar för troende pilgrimer, dĂ€r Sture Bergwall hĂ„rt neddrogad irrar omkring och letar efter kroppsdelar som han pĂ„stĂ„r sig ha gömt men aldrig hittar. Svansen av “experter” följer honom andĂ€ktigt i vĂ€ntan pĂ„ att han ska försjunka i “regression” och erinra sig makabra morddetaljer. Det Ă€r sökandet efter den heliga Graal, en tĂ„lmodig vĂ€ntan pĂ„ att heliga offerplatser ska uppenbara sig bland tallar och granar.
Sture Bergwall minns fel, eller ocksĂ„ minns han inte alls. Men det gör honom inte mindre trovĂ€rdig i sektens ögon. Hur fel han Ă€n har om allting har han liksom Ă€ndĂ„ alltid rĂ€tt. Med Ă„ngesten som förevĂ€ndning blir fel rĂ€tt, och rĂ€tt blir fel. Allting Ă€r grĂ€nslöst, allting flyter. LĂ€karna och psykoterapeuterna pĂ„ SĂ€ter hĂ€vdar att morden Ă€r ett slags omedvetna, symboliska iscensĂ€ttningar (“Ă„tergestaltningar”) av fasansfulla övergrepp som bĂ„de de och Bergwall sjĂ€lv anser att han har utsatts för som barn men trĂ€ngt bort minnena av. Genom att mörda berĂ€ttar han sitt eget livs borttrĂ€ngda historia, tror de.
En sekt med starka bindningar
Den inre kÀrna i kretsen kring Sture Bergwall som Dan Josefsson kartlÀgger tonar fram som en sekt; klinikchefen Göran KÀllberg (död 2011), Bergwalls psykoterapeut Birgitta StÄhle, lÀkaren Kjell Persson (senare LÄngbergs), lÀkaren Göran Fransson, polisen Seppo Penttinen, psykologiprofessorn och minnesforskaren Sven à Christianson, försvarsadvokaten Claes Borgström och Äklagaren Christer van der Kwast. NÄgonting binder dem samman, men vad? Gruppen har sektens alla kÀnnetecken: ofriheten, de starka bindningarna som blir alltmer tvingande och osunda, ett symbiotiskt och tvÄngsmÀssigt samspel dÀr alla inblandade inklusive Sture Bergwall ytligt sett gör vinster. Krav pÄ total lojalitet inÄt och sammanhÄllning utÄt. Inga ifrÄgasÀttanden Àr tillÄtna.
Den okÀnda kvinnan i sektens centrum
SpÄren leder till Vasastan i Stockholm. Den gemensamma nÀmnaren visar sig vara en kvinna som tillbringat större delen av sitt liv, frÄn 1946 till sin död vid nÀra 91 Ärs Älder 2005, i ett mottagningsrum pÄ KarlbergsvÀgen 86 B, senare Norrtullsgatan 29. Kvinnan i sektens centrum Àr en psykoanalytiker vid namn Margit Norell, född Quensel (1914-2005). En doldis som knappt har publicerat nÄgonting men ÀndÄ i decennier varit ett slags guru för den svenska psykoanalysen. Hon Àr okÀnd sÄ till den grad att det bara finns en enda arkivbild pÄ henne, och den Àr frÄn 1943.
Det Ă€r Margit Norell som Ă€r spindeln i nĂ€tet och demonregissören bakom “seriemördaren” Thomas Quick. Hon har skapat honom utifrĂ„n en hemkokt och gravt ovetenskaplig egen variant av objektrelationsteorin som skulle fĂ„ teorins upphovsmĂ€n och -kvinnor att rotera i sina gravar om de visste. Hennes hemsnickrade teoribygge gĂ„r ut pĂ„ vi lite till mans gĂ„r omkring med traumatiska minnen av incest och andra sexuella övergrepp som vi utsatts för i spĂ€d Ă„lder – minnen som Ă€r sĂ„ hemska att vi har trĂ€ngt bort dem ur medvetandet och alltsĂ„ inte vet om dem.
Margit Norells eget Chestnut Lodge – i SĂ€ter
Teorin har förkastats av internationella minnesexperter, bland annat Elisabeth Loftus, Deborah Davis och William C. Follette. De har pekat pĂ„ riskerna med terapiformer som syftar till att framkalla borttrĂ€ngda minnen, framför allt stora risker för att de kan skapa falska minnen. Margit Norell skapar sin seriemördare utifrĂ„n djupt liggande egna behov. Dels har hon sjĂ€lv haft en svĂ„r och ensam barndom med frĂ„nvarande förĂ€ldrar, dels hoppas hon att hennes teser och skapelsen Thomas Quick ska ge henne det internationella erkĂ€nnande som hon har traktat efter i hela sitt liv. Kanske kan hon rentav brĂ€cka Sigmund Freuds kĂ€nda fall “Vargmannen”.
Hon Àr 77 Är gammal nÀr hon kommer in i Sture Bergwalls liv. En Äldrande drottning som möter sitt livsprojekt sent i livet och kÀmpar mot tiden. MÄnga vittnar om att hon blir fullkomligt besatt av Thomas Quick, hon talar stÀndigt om honom. Hennes stora idol Àr den tysk-amerikanska psykoanalytikern Frieda Fromm-Reichmann (1889-1957). Margit Norell vill bli en Frieda Fromm-Reichmann, fast i Sverige. Efter Fromm-Reichmanns förebild vill hon skapa en svensk motsvarighet till Chestnut Lodge i Rockville, Maryland, en omtalad klinik för psykotiska patienter. SÀters rÀttspsykiatriska klinik ska komma att bli Margit Norells eget Chestnut Lodge, en verkstad för psykologiska experiment pÄ levande mÀnniskor.
En karismatisk kvinna med jÀrnvilja
Dan Josefsson har intervjuat nio psykoterapeuter som stod Margit Norell nÀra i mÄnga Är. De yttre ramarna var minst sagt incestuösa: antingen gick de i psykoterapi eller handledning hos henne eller bÄde/och. Livet igenom samlar hon lÀrjungar omkring sig och knyter dem lika hÄrt till sig som om de vore hennes egna barn. Alla beskriver en karismatisk kvinna med jÀrnvilja, obegrÀnsad tilltro till sin egen förtrÀfflighet och en förbluffande förmÄga att dra in andra mÀnniskor i sitt kraftfÀlt, fÄ dem att kÀnna sig utvalda och göra dem beroende av henne. De ser henne som sin mor. Margit har svar pÄ allt. Till henne ringer man till och med för att fÄ rÄd om vilken diskmaskin man ska köpa.
Hon Àr en utprÀglat grandios personlighet med ett enormt behov av att bli dyrkad, tillbedd och aldrig motsagd. NÄgot utrymme för avvikande Äsikter eller ens diskussion finns inte. Hon vet redan allting och behöver inte andras kunskaper. Dottern Annie Norell Beach, 63, visar Dan Josefsson hur hennes mamma brukade slÄ med ett utstrÀckt pekfinger i luften nÀr hon talade, som om hon slog fast sina teser allteftersom hon formulerade dem:
“Hon sa bara “sĂ„ hĂ€r och sĂ„ hĂ€r och sĂ„ hĂ€r Ă€r det”, och sĂ„ slog hon med fingret.”
“Vi var vuxna yrkesmĂ€nniskor, men vi blev sĂ„ smĂ„”
Alla i kretsen kring Margit Norell bekrÀftar bilden av en sekt. NÄgra uttalanden av hennes före detta lÀrjungar, psykoterapeuter som nu Àr i 70-80-ÄrsÄldern:
“Vi var vuxna mĂ€nniskor, duktiga yrkesmĂ€nniskor. Men vi blev sĂ„ smĂ„.” (Tulla Brattbakk-Göthberg).
“Det var vĂ€ldigt mycket en sekt. Hela verksamheten cirklade kring Margit och det fanns över huvud taget ingen annan ledande person Ă€n hon. Jag har erfarenhet av de kristna frikyrkornas sektbildningar i SmĂ„land och kan se likheter i isoleringen och galenskapen. Vi trodde ocksĂ„ att vi var vĂ€rldsbĂ€st pĂ„ nĂ„got vis.” (Jan Stensson).
“Det Ă€r intressant hur en grupp kan utvecklas. Jag tycker att jag mer och mer upptĂ€ckte att det blev en sekt. Det var det hĂ€r att man skulle tycka pĂ„ ett visst sĂ€tt. en ofrihet att uttrycka sig öppet. Och det dikterades av Margit.” (Margareta HedĂ©n-Chami).
Margit Norell styr sjukhusbygget
Den 29 april 1991 inleds det drama som ska komma att pÄgÄ i mer Àn 20 Är. Sture Bergwall, 41 Är gammal, döms till rÀttspsykiatrisk vÄrd för grovt rÄn och hamnar pÄ kliniken i SÀter. NÀr han lÄses in Àr Ingvar Carlsson (s) statsminister i Sverige. Nya radikala tankegÄngar hade tvÄ Är tidigare manifesterat sig i en nybyggd regionvÄrdsenhet för rÀttspsykiatrin. Byggnaden Àr en kraftfull symbol för ett paradigmskifte.
Margit Norell har tillsammans med klinikchefen Göran KĂ€llberg – som var en av hennes lĂ€rjungar och frĂ„n 1983 fick bĂ„de handledning och terapi av henne – hĂ„llit sitt allsmĂ€ktiga pekfinger över utformningen, och Dalarnas lĂ€ns landsting har inte knusslat med slantarna. Lokalerna vid sjön Ljustern i SĂ€ter Ă€r ljusa och luftiga. Allt andas exklusivitet med vackra parkettgolv och vitkalkade öppna spisar. Möblerna Ă€r designade av Bruno Mathsson, musikrummen har stereoanlĂ€ggningar och tjocka heltĂ€ckningsmattor.
Alla mÀnniskor Àr innerst inne goda
Enligt den optimistiska mĂ€nniskosyn som ligger till grund för paradigmskiftet Ă€r psykopater och mördare innerst inne goda mĂ€nniskor som kan botas med psykoterapi – idealiserande tankegĂ„ngar som nĂ„gra decennier senare ska dyka upp i globaliserad form som den sĂ„ kallade “vĂ€rdegrunden” om alla mĂ€nniskors lika vĂ€rde. En av försökskaninerna under Margit Norells handledning Ă€r Lars-Inge Svartenbrant som betecknat sig sjĂ€lv som “obotlig psykopat” och nĂ€r han skrevs ut tackade för vĂ„rden genom att omedelbart rĂ„na Handelsbanken och uttala sig i Expressen: “JAG BLUFFADE ALLA PĂ SĂTER.”
LĂ€karen Göran Fransson anstĂ€lldes inför starten av den nya enheten 1989 och kallar den “en entusiastisk, humanitĂ€r satsning pĂ„ att se mĂ€nniskan bakom brottet. Vi hade en tro pĂ„ att vi kunde förĂ€ndra Ă€ven de oförĂ€ndringsbara. KĂ€nslan var att vi var pionjĂ€rer.”
Fortfarande nÀstan nio Är efter Margit Norells död svÀvar hennes ande över rÀttspsykiatriska kliniken. Klinikens vÀrdegrund lyder:
“Se mĂ€nniskan bakom brottet, Ă€ga kompetens och ha förmĂ„gan att möta patienten i alla situationer. Att i omvĂ„rdnadsarbetet anvĂ€nda sig sjĂ€lv som ett verktyg för att skapa en vĂ„rdrelation dĂ€r patienten ges möjlighet till bearbetning och tillvĂ€xt.”
Uppbrott frÄn den gamla repressiva psykiatrin
Illustration til leder i Nerikes Allehanda.Det bliver beskidt. Der er fÞrst valg om ti mÄneder, men det svenske medieparti har helt mistet kontenancen og er allerede i overdrive. For et Är siden tegnede en anden avis Jimmie à kesson som kakkerlak ved siden af en skadedyrsudrenser. Sverige er nÄet til hvor Danmark befandt sig i 1999, hvis man skal slutte efter Geoffrey Cains bog om pÊne menneskers avistegninger af Pia KjÊrsgaard: Ondskabens ikon. Ja, 1999, Sverige har vÊret en tidslomme takket vÊre pressens renholdningsselskab. De kan holde lÊserne rene, men ikke sig selv. Det bliver interessant hvor dybt de vil lade sig synke. Svensk fremmedpolitik Êndrer sig ikke om sÄ at Sverigedemokraterne skulle fÄ tyve procent af stemmerne. Om Ondskabens Ikon skrev Torben Hansen ved genudgivelsen i 2006:
En ideologisk klasse af personer, der tĂŠnker â eller rettere fĂžler â multikulturelt har vĂŠret vant til at sĂŠtte den offentlige debats dagsorden. Monopolet blev dog brudt til sidst af et fungerende folkestyre. Dette ord er som bekendt dansk oversĂŠttelse af det grĂŠske ord demokrati, og ideologernes bekymring er, at folket alt for let forfĂžres af racister og svinehunde til at nĂŠre forkerte anskuelser. Derfor bĂžr det holdes pĂ„ sikker afstand af politiske beslutninger, og derfor bĂžr kun de, der har det rette sindelag, pĂ„tage sig at definere samfundsproblemer. Ideologernes hovedpine er, at et betydeligt antal af deres medborgere er erfaringsbundne og derfor under bestemte forhold kan finde pĂ„ at stemme efter interesse.
France is on the brink of civil war, warns Le Pen
FrankÂrike er pĂ„ ranÂden av oppÂrĂžr og konÂkurs etter mange tiĂ„rs feilÂslĂ„tt innvandrings- og hanÂdelsÂpoÂliÂtikk, sier Front NatioÂnals leder Marine Le Pen i et sĂŠrÂdeÂles frittaÂlende interÂvju med The Times. LanÂdet risiÂkeÂrer etter henÂnes oppÂfatÂning Ă„ bli herÂjet og plyndÂret i noe som ligÂner en borgerkrig.
Marine Le Pen, 45, said that it would only take a spark to tip Europeâs second ecoÂnoÂmic power into virÂtual civil war â and that the trigÂger could be the vioÂlent anti-tax demonÂstraÂtions taking place in BriÂtanny over the past month.
PreÂsiÂdent HolÂlande er svak, desÂoriÂenÂtert og i lomma pĂ„ BrusÂsel, mener Le Pen.
She said: âFrançois HolÂlande is just a proÂvinÂcial sub-prefect who is well suited to his place in the EuroÂpean Union â the boss of a techÂnocrat governÂment who takes his marÂching orders from Brussels.
âThe trouble is that France is going to be put to fire and the sword. I think we are in a time of revolt. The French have the feeling that François HolÂlande has no idea of where he is leadÂing them.
Selv er hun i alle fall sikÂker pĂ„ hva hun er imot:
“â Jag har aldrig varit sĂ„ bra pĂ„ att provocera. Men provokationer fungerar bĂ€st nĂ€r de inte Ă€r för planerade. Det Ă€r ocksĂ„ bra pĂ„ ett sĂ€tt att vara en konstnĂ€r som nĂ€stan inte kan stĂ€lla ut. Det Ă€r sĂ„ ovanligt sĂ„ dĂ„ mĂ„ste det ju vara speciell konst. Det blir ju ocksĂ„ en del i det stora konstverket. Kan man inte provocera och överskrida grĂ€nser, ja dĂ„ kan man lika gĂ€rna bli blomstermĂ„lare, sĂ€ger Lars Vilks.”Lars Vilks i samtal med Ann-Marie Rauer
se hele interviewet her ca. 5.55 .
Sveriges ickevÄldsförsvar
skal kunne fĂžre en ‘ikke-voldskamp’ ved et evt. angreb pĂ„ landet, MiljĂžpartiets partiprogram, 2005. Sverige er militĂŠrt og Ă„ndeligt afrustet, svensk politik er en sindstilstand pĂ„ et ungpigekammer, den er ikke af denne verden. Man ser hvorfor de folkeslag, der overtager landet i disse Ă„r, fĂ„r det som de vil. man kan lige sĂ„ godt selv tage livet af sig, som at give disse mennesker ansvar, men MP fĂ„r 8.5 % af stemmerne og indgĂ„r i en kommende regering med Socialdemokraterne – og Sveriges Enhedskommunister, selvfĂžlgelig. man har spurgt sig, hvordan verden ser ud, nĂ„r kvinderne m/k regerer. SĂ„ledes:
Vi Àr ett pacifistiskt parti. Vi tror att fred inte bara Àr mÄlet utan Àven vÀgen dit. MÀnskligheten har utvecklat mÀngder med verktyg för att kunna hantera konflikter och kÀmpa mot orÀttvisor genom ickevÄld, som lydnadsvÀgran, generalstrejker och vÀgran att betala krigsskatt.
Vi vill se en politik som sÀtter mÀnsklig sÀkerhet före territoriell. Fred Àr inte bara mÄlet utan vÀgen dit.
Den svenska sÀkerhetspolitiken ska i stÀllet bygga pÄ alliansfrihet och arbete för internationella överenskommelser i frÄgor som rör nedrustning, ickevÄldsfördrag och demilitariserade zoner. Vi vill pÄ sikt stÀlla om försvaret frÄn ett militÀrt försvar till ett ickevÄldsförsvar, som bÄde kan göra insatser mot ickemilitÀra hot, hantera konflikter och föra ickevÄldskamp vid ett eventuellt angrepp. Miljöpartiets partiprogram, Fredlig konflikthantering och avrustning 2005 og Fred och sÀkerhet, 2013