Av Julia Caesar
Copyright Julia Caesar, Snaphanen och HRS. Citera gÀrna delar av texten men iaktta gott bloggskick och lÀnka till Snaphanen!
Vi Ă€r alla produkter av evolutionen, Ă€nda ned pĂ„ cellnivĂ„ perfekt anpassade till klimatmĂ€ssiga och andra faktorer i de miljöer dĂ€r vi föds. Men vad hĂ€nder nĂ€r vi rubbar evolutionens lagar? NĂ€r stora migrantströmmar flyttar till lĂ€nder med helt annorlunda förutsĂ€ttningar? Eller nĂ€r man pĂ„tvingas ett annat kön Ă€n det man Ă€r född till? OmrĂ„det Ă€r minerat med starka tabun. Sedan andra vĂ€rldskriget har vi blivit indoktrinerade med den ideologiskt betingade myten att det inte existerar nĂ„gra raser och dĂ€rför heller inga rasskillnader. Dominerande vĂ€nsterdebattörer över hela vĂ€rlden styr debatt, forskning och politiska beslut genom att pĂ„stĂ„ att ras och kön Ă€r sociala konstruktioner och att vi alla Ă€r lika. Alla andra stĂ„ndpunkter – Ă€ven vetenskapliga och objektiva fakta – stĂ€mplas som rasism eller högerextremism. I nĂ„gra krönikor försöker jag beskriva mĂ€nniskans utveckling ur evolutionens perspektiv och visa vad som hĂ€nder nĂ€r vi gĂ„r emot evolutionens lagar.
Ett lands vĂ€lstĂ„nd bygger framför allt pĂ„ tvĂ„ saker: rĂ„varutillgĂ„ngar och mĂ€nsklig förmĂ„ga. Det vet alla. Alla vet ocksĂ„ att mĂ€nniskor Ă€r olika begĂ„vade. Trots att IQ (intelligenskvot) Ă€r en av nyckelfaktorerna bakom hur vi bygger vĂ„ra samhĂ€llen Ă€r det absolut tabu att tala om det – Ă€nnu mer tabu Ă€n det var att prata om sex i det viktorianska England. Oviljan att tala om IQ och lĂ„tsasleken att alla mĂ€nniskor Ă€r lika leder de europeiska lĂ€nderna mot sjĂ€lvdestruktion och sjĂ€lvutplĂ„ning. Den massiva invandringen frĂ„n lĂ„g-IQ-lĂ€nder i tredje vĂ€rlden förĂ€ndrar för all framtid mottagarlĂ€ndernas genomsnittliga IQ och dĂ€rmed ocksĂ„ ekonomi, vĂ€lfĂ€rd och pĂ„ sikt möjligheten att bibehĂ„lla ett demokratiskt statsskick. FĂ„ om ens nĂ„gra lĂ€nder lyckas skapa eller upprĂ€tthĂ„lla demokrati nĂ€r landets genomsnittliga IQ sjunker under 90. Aktuella exempel Ă€r Egypten och Syrien.
Ăndrad demografi handlar inte om hudfĂ€rg. Det handlar om att bryta sönder och byta ut en etniskt homogen befolkning – som de nordiska lĂ€nderna hade för bara 50 Ă„r sedan – mot en genetiskt, kulturellt, socialt och ekonomiskt omstörtande förĂ€ndring som följer av massinvandring frĂ„n outvecklade och dysfunktionella lĂ„g-IQ-lĂ€nder.
Diagrammet visar FN:s Human Development Index (HDI) för de lÀnder som utrikes födda invÄnare i Sverige kommer ifrÄn. Det visar ocksÄ hur andelen utrikes födda frÄn lÀnder med mycket högt HDI har minskat kraftigt sedan 1960 (dÄ invandringen frÀmst kom frÄn europeiska lÀnder).
Varför reser sig inte Afrika ur sitt elÀnde?
Hur kommer det sig att Afrika inte nÄgonsin tycks kunna resa sig ur sitt elÀnde trots rika naturtillgÄngar och ett varmt klimat, och trots att miljarder och Äter miljarder i utlÀndskt bistÄnd vrÀks över kontinenten? Forna tiders kolonialisering brukar anges som orsak. Men de afrikanska ekonomierna har gÄtt krÀftgÄng sedan européerna drog sig tillbaka. Försummelse, korruption och förfall kan ses överallt i Afrika och stora delar av VÀstindien.
“Jag Ă€r pessimistisk med tanke pĂ„ Afrikas utsikter. Alla vĂ„ra sociala initiativ utgĂ„r ifrĂ„n att deras intelligens Ă€r densamma som vĂ„r, samtidigt som alla undersökningar visar att den inte Ă€r det”
sa en av vĂ€rldens mest kĂ€nda vetenskapsmĂ€n, Nobelprisvinnaren James Watson i en intervju i Sunday Times i oktober 2007. Tillsammans med Francis Crick upptĂ€ckte han 1953 DNA-molekylens struktur, av mĂ„nga rĂ€knat som 1900-talets viktigaste vetenskapliga upptĂ€ckt. Han var 1988-92 ledare för ett av de mest prestigefyllda vetenskapliga projekten nĂ„gonsin, “Human Genome Project”, kartlĂ€ggningen av det mĂ€nskliga genomet som avslutades 2001.
“Folk förvĂ€ntar sig att alla Ă€r lika”
“Folk förvĂ€ntar sig att alla Ă€r lika” sa Watson i intervjun. Sedan tillade han nĂ„got som han bittert fick Ă„ngra: “men folk som mĂ„ste förhĂ„lla sig till svarta arbetstagare vet att det inte stĂ€mmer.”
Uttalandet vĂ€ckte proteststormar och fördömdes över hela vĂ€rlden som rasistiskt. Englands Equality and Human Rights Commission övervĂ€gde att dra saken inför domstol, och Federation of American Scientists beskyllde Watson för att “anvĂ€nda sin unika position till att gynna personliga fördomar som var bĂ„de rasistiska och ondsinta, och utan vetenskapliga belĂ€gg”.
Proteststormarna mot James Watsons uttalande ledde till att han omedelbart fick lÀmna sin tjÀnst som chef för Cold Spring Harbor Laboratory i delstaten New York.
Afrikaner har lÀgst genomsnittlig IQ i vÀrlden
Tidigare hade James Watson skrivit i sin sjÀlvbiografi:
“Det finns ingen grund till att tro att den intellektuella förmĂ„gan hos folk som har varit geografiskt Ă„tskilda under evolutionen skulle visa sig ha utvecklats identiskt lika.”
Watson hade rÀtt. Afrikaners genomsnittliga IQ Àr lÀgst i vÀrlden, kring 70. Hur obehagligt vi Àn tycker att det Àr finns det i dag flera hundra vetenskapliga studier som visar samma sak. (Att ett vÀrde Àr genomsnittligt innebÀr att lika mÄnga ligger över som under genomsnittet. Det finns alltsÄ stor individuell variation, och det finns högintelligenta och lÄgintelligenta i alla folkgrupper).
Och det finns, precis som James Watson skrev, ingen anledning att tro att den intellektuella förmÄgan, eller för den delen andra egenskaper hos olika folkgrupper som har varit geografiskt Ätskilda under evolutionens mÄngtusenÄriga historia skulle ha utvecklats identiskt lika. BÄde kulturer och det mÀnskliga genomet förÀndras genom evolutionen inför de krav som stÀlls av skilda geografiska, klimatmÀssiga och andra förhÄllanden. Ett exempel Àr olikheter i hudfÀrg som anpassning till ett soligt eller solfattigt klimat.
Samband mellan IQ och lÀnders ekonomi
Finns det ett samband mellan Afrikas lÄga genomsnittliga IQ och kontinentens fattigdom, svÀlt, stamkrig och religiösa krig, analfabetism, folkmord, primitiva seder som könsstympning, tro pÄ hÀxkonst och medicinsk underutveckling? Varför Àr somliga lÀnder vÀlmÄende medan andra Àr fattiga?
Britten Richard Lynn, professor i psykologi, och finlĂ€ndaren Tatu Vanhanen, professor i statskunskap har undersökt sambanden mellan lĂ€nders ekonomi och invĂ„narnas IQ, först publicerade i boken “IQ and the Wealth of Nations” 2002, senare i “IQ and Global Inequality” 2006. Kartan hĂ€r ovanför visar genomsnittlig IQ i de undersökta lĂ€nderna; högst i Ostasien, medel i USA, Kanada, Europa och Ryssland och lĂ€gst i Afrika.
Resultaten vÀckte det obligatoriska raseriet
Författarna kunde visa ett starkt samband mellan olika lÀnders genomsnittliga IQ och deras vÀlstÄnd, mÀtt i inkomst per capita, livslÀngd, arbetslöshet, lÀskunnighet och grad av demokrati. De drar slutsatsen att skillnaderna mellan lÀnders vÀlstÄnd har samband med lÀndernas medel-IQ. Ju lÀgre genomsnittlig IQ hos ett lands befolkning, desto sÀmre utvecklat land.
Det hade inte varit politiskt opportunt att jÀmföra de hÀr parametrarna tidigare, och det var det fortfarande inte. Eftersom Lynn och Vanhanen var de första forskare som kunde visa sambandet mellan nationell ekonomi och genomsnittlig IQ vÀckte deras resultat naturligtvis det obligatoriska raseriet hos mÀnniskor som föredrog att Àven i fortsÀttningen inte vilja veta varför vissa lÀnder Àr rika och andra fattiga. Med andra ord den traditionella vetenskapliga striden nÀr forskare presenterar nya rön.
Ostasien i IQ-toppen, Afrika i botten
Richard Lynn och Tatu Vanhanen kunde ocksÄ visa stora skillnader i genomsnittlig IQ i de undersökta lÀnderna. I samtliga gjorda IQ-undersökningar toppar ostasiater (orientaler) med högst genomsnittlig IQ, och det bekrÀftades Àven i Lynns och Vanhanens resultat. De sex ostasiatiska lÀnderna Kina, Japan, Taiwan, Hong Kong, Singapore och Sydkoréa har alla en genomsnittlig IQ mellan 105 och 108. De 29 europeiska lÀnderna har mellan 92 och 102, medan de 19 afrikanska lÀnderna söder om Sahara har mellan 59 och 73.
UngefĂ€r tio Ă„r tidigare, 1995, hade en av vĂ€rldens mest utskĂ€llda forskare, J. Philippe Rushton (1943-2012), professor i psykologi vid University of Western Ontario, Kanada, chockat vĂ€rlden med boken “Race, Evolution and Behavior. A Life History Perspective” dĂ€r han gör en omfattande kartlĂ€ggning av olika etniska grupper och skillnaderna mellan dem. Jag Ă„terkommer till honom. En förkortad version av boken kan laddas ned hĂ€r.
“The Bell Curve” chockade vĂ€rlden
Det var samma vĂ€rld som inte pĂ„ lĂ„nga vĂ€gar hade hunnit hĂ€mta sig efter den chock som mastodontverket och bestsellern “The Bell Curve” av Richard J. Herrnstein och Charles Murray förde med sig nĂ€r den kom ut Ă„ret innan, 1994; Ă„ttahundrasjuttiotvĂ„ sidor fullpackade med statistik över sambanden mellan intelligens, ras och klass hos USA:s befolkning. Herrnstein och Murray kunde visa pĂ„ stora skillnader i genomsnittlig IQ. Vita amerikaner av europeisk hĂ€rstamning har IQ 100, afroamerikaner 85 och orientaler 106. Personer med IQ 75 (strax över grĂ€nsen för psykisk utvecklingsstörning) utgör 25 procent av svarta amerikaner, men bara 5 procent av vita.
IQ-skillnaderna mellan svarta och vita var inget nytt. De var kÀnda sedan tidigare. Det som utlöste de mest vredgade protesterna var Herrnsteins och Murrays hypotes att skillnaderna kunde ha en genetisk förklaring. IQ-gapet mellan grupperna hade nÀmligen visat sig bestÄ över tid, trots stora förbÀttringar i den svarta befolkningens levnadsvillkor.
VÀrldens frÀmsta forskare till motattack
Kombinationen ras, Ă€rftlighet och intelligens Ă€r ett getingbo dĂ€r var och en som hittills har satt sin fot har blivit rejĂ€lt stungen. I New York Times kallades “The Bell Curve” “raspornografi”, och övriga media hakade pĂ„ drevet.
Boken utlöste ett sĂ„dant jordskred av mediaprotester att 52 av vĂ€rldens frĂ€msta intelligensforskare fann sig föranlĂ„tna att slĂ„ tillbaka. De lĂ€t den 13 december 1994 publicera ett uttalande, “Mainstream Science on Intelligence”, i Wall Street Journal, som kraftfullt och utifrĂ„n belagda vetenskapliga fakta backade upp Charles Murray och de publicerade resultaten i “The Bell Curve”. (Richard J. Herrnstein hade hunnit avlida innan boken kom ut).
ĂndĂ„ hade Herrnstein och Murray utifrĂ„n sitt enorma material bara dragit den modesta slutsatsen att det verkar sannolikt att bĂ„de gener och miljö har nĂ„got att göra med rasskillnaderna. Att det genetiska arvet har mycket stort inflytande har visats i mĂ€ngder av adoptionsstudier. BĂ„de svarta och orientaliska barn som placeras i vita medelklassfamiljer behĂ„ller den IQ som Ă€r typisk för deras etniska grupp. Idag vet vi att intelligens Ă€r Ă€rftligt betingad till mellan 50 och 80 procent.
Egentligen börjar alltihop med synÄlen
Egentligen börjar historien om mÀnniskors olika utveckling, inklusive IQ-skillnader, med en synÄl. SynÄlen som symbol för mÀnsklig uppfinningsrikedom och intelligens. Arkeologer har funnit synÄlar, gjorda av djurben, frÄn den tid för cirka 40 000 Är sedan nÀr grupper av mÀnniskor vandrade ut ur mÀnsklighetens vagga, Afrika, mot det som i dag Àr Nordostasien och de nordiska lÀnderna.
Men vi ska gĂ„ Ă€nnu lĂ€ngre tillbaka, till den tid för cirka 200 000 Ă„r sedan nĂ€r vĂ„ra förfĂ€der Homo sapiens började utvecklas frĂ„n aporna i östra Afrika, enligt den teori om arternas uppkomst som Charles Darwin lanserade redan 1859. Modern forskning har gett Darwin rĂ€tt. Att förfĂ€derna till den moderna mĂ€nniskan sĂ„g dagens ljus i Afrika Ă€r numera de flesta forskare inom olika discipliner – arkeologer, genetiker och palenteologer – överens om.
Splittring av mÀnniskoslÀktet i tvÄ etapper
För ungefĂ€r 100 000 Ă„r sedan började vandringen ut ur det afrikanska paradiset, i första etappen till Mellanöstern. Det var den första uppdelningen av mĂ€nniskoslĂ€ktet, och dĂ€r startade den genetiska utvecklingen av olika egenskaper hos dem som lĂ€mnade Afrika och de som stannade kvar. Om man tĂ€nker den hypotetiska tanken att alla hade stannat kvar i Afrika skulle alla fortfarande ha varit mörkhyade, och bara lokala genetiska och kulturella variationer skulle ha uppstĂ„tt. MĂ€ngder av fynd pĂ„ olika vetenskapliga omrĂ„den styrker “Out of Africa”-teorin.
För ungefÀr 40 000 Är sedan skedde nÀsta delning. DÄ vandrade grupper av mÀnniskor vidare frÄn Mellanöstern mot Ostasien och det som i dag Àr Europa. De blev förfÀder till dagens orientaler och européer/kaukasier. NÀr de slog sig ned i trakter med arktiskt klimat mötte de svÄrigheter som stÀllde dem inför hÄrda existentiella prov. De mÄste hitta pÄ nya sÀtt att finna föda, och spara och lagra mat till vintern. De mÄste skapa verktyg för att kunna fiska och jaga, och de var tvungna att bygga bostÀder som skyddade mot kyla, snö och vindar.
Arkeologiska fynd har visat att husen ofta byggdes av mammutben och grĂ€vdes ned i marken för att ge mesta möjliga isolering mot kyla. EldstĂ€der och enkla lampor som eldades med djurtalg gav vĂ€rme och ljus under den kalla vintern. MĂ€nniskorna mĂ„ste ocksĂ„ kunna tvinna rep till nĂ€t att fĂ„nga djur i och lĂ€ra sig tillverka klĂ€der för att inte frysa. Det Ă€r hĂ€r synĂ„len kommer in i historien. För att kunna fĂ€sta ihop djurhudar till vĂ€rmande klĂ€der tillverkade man synĂ„lar av djurben och “trĂ„d” av senor. Uppfinningen av synĂ„len vittnar om utvecklad smartness.
Kallt klimat tvingade fram mental utveckling
Allt fler forskare Ă€r övertygade om att det var det kalla klimatet som selekterade för högre intelligens. De nya och stora utmaningar som utvandrarna till arktiska trakter stĂ€lldes inför krĂ€vde bĂ„de fysiska och psykiska förĂ€ndringar som utvecklades av evolutionen under tiotusentals Ă„r, bland annat i form av större hjĂ€rna, lĂ„ngsammare fysisk tillvĂ€xt och lĂ€gre halter av könshormoner – vilket resulterade i mindre vĂ„ld och aggressivitet, mindre sexdrift, mer planering och framförhĂ„llning, fĂ€rre barn och större familjestabilitet. I det kalla klimatet behövdes bĂ„da förĂ€ldrarna för att skydda och ta hand om barnen.
MÀnniskor började alltsÄ utveckla högre kognitiv förmÄga nÀr de vandrade ut frÄn Afrikas sol och vÀrme. En anpassning till kallt solfattigt klimat medförde ocksÄ en eller flera genetiska förÀndringar som under loppet av tiotusentals Är ledde till lÀgre grad av hudpigmentering och ljusare hy. Detta för att mÀniskorna lÀttare skulle kunna bilda livsviktigt D-vitamin i huden.
Miljoner mÀnniskor dog genom det naturliga urvalet
Nordborna och ostasiaterna var helt enkelt tvungna att utveckla sin mentala kapacitet för att överleva. Med lĂ„g IQ har man svĂ„rt att lĂ„ngtidsplanera och kan glömma att spara mat till vintern, ordna varma klĂ€der och en bostad som skyddar mot kylan. Miljoner mĂ€nniskor som inte klarade det arktiska klimatets krav gick under genom evolutionens naturliga urval. Kvar, med möjlighet att fĂ„ barn och sprida sina gener, blev de bĂ€st anpassade – de mest intellektuellt utvecklade mĂ€nniskorna.
“Denna urskiljningsprocess ligger bakom de intelligensskillnader vi ser i dag â med en genomsnittlig botten-IQ i Afrika pĂ„ 70 och en topp-IQ pĂ„ 105 i de nordasiatiska lĂ€nderna”
skriver Helmuth Nyborg, professor emeritus i utvecklingspsykologi vid Aarhus Universitet, i Dispatch International.
I Afrika fanns vÀrme och mat tillgÀngligt Äret runt
LĂŠs mere »