(Klik for stort foto.) – Der var masser af begivenheder jeg gik glip i København på 200-års dagen for hvad man kalder Europas første frie forfatning, Norges. (Det var den nu ikke, 3. maj 1791 vedtog det polske parlament, Sejmen, en forfatning, der regnes for at være Europas første demokratiske forfatning, men den er glemt fordi Polen ophørte som selvstændig stat i 1795.)  Jeg vidste heller ikke vi havde fået en Eidsvoll Plads mens jeg var udenbys.

Den ligger godt lige dér ved Nyboder, midt imellem H.W. Bissens statue af Chr. IV og Ørnulf Basts skulptur To søstre fra 1949 med inskriptionen “Norge takker Danmark 1940-1945,” en tak for Norgeshjælpen, den mest omfattende humanitære indsats i Danmarkshistorien. Pladsen blev fra gammel tid kaldt Grønland.

Der er mere stil over Eidsvoll end Regnbuepladsen, en pinagtighed der, hvis den endelig skulle hedde nogen homoseksuelt, skulle have heddet Herman Bangs Plads af disse grunde. Heller ikke et ord om den nye Svend Aukens Plads, mange dårlige ideer holder ikke evigt. Jeg ved ikke hvor mange nordmænd, som bor i Danmark, det føles som mange, i al fald mange nok til at de har Den Norske Forening, en gammel aktiv forening fra 1863.

Jeg tog revanche ved at gå til åbent hus (skib?) på den norske fregat Helge Ingstad, der stadig lå på Langelinje søndag sammen med to tyske fregatter, Hamburg og Mecklenburg-Vorpommern:

Læs mere »

Schutter België op bewakingsbeelden. Politiet har pixlleret omkring ansigtet ifølge Le Soir. Man bliver ikke så meget klogere, end at man ser en hævet Kalashnikov. I 2010 var der 4000 Kalashnikovs i Bryssel til salg for 2.000 Euros stykket, nok til en lille rask krig mod eurokraterne, der  i forvejen har deres egen private politistation fordi de bor i et gated comunity i et hav af Nordafrika og bliver røvet efter noder. Af en eller anden grund har Bryssel-korrespondenterne aldrig belyst den side af byen. Om seksten år har Bryssel muslimsk flertal, det er den salighed de vil dele med resten af Europa, helst med tvang hvis man skal tage Schulz og Malmström på ordet.

Politiet beskriver gerningsmanden som medium bygget, med et atletisk udseende, han bevæger sig jævnt og var iført en mørk kasket, lyseblåt overtøj overtøj, mørke bukser og mørke sko.

Der er flere detaljer om hvad der egentlig skete her: More details released on museum shooting.  Søndag blev to jødiske brødre hårdt såret ved et overfald udenfor en synagoge i Paris. Endnu en påmindelse om, at Europa måske  nok vil “bekæmpe antisemitisme,” men at vi ikke længere magter at beskytte europæiske jøder mod selv de værste forbrydere. Jews, Get Out of Europe, skrives der på Frontpage, og det er måske nok det klogeste. Politikernes  “chock” og øregas redder for få menneskeliv.

Danish People’s Party, Neither “Far-Right” Nor “Anti-Immigrant”

The Danish People’s Party has been worried, for a decade, about not all immigrants, but about Muslim immigrants.A hostile press elsewhere keeps misstating this, just as it calls this party, which does not take issue with the generous benefits the Danish government provides — just with the fact that too many who are hostile to that government, and to its people, have come to Denmark to take advantage of those benefits, that welfare system — “right-wing” when the adjective does not apply. Hugh Fitzgerald

Læs mere »

Av Julia Caesar

Copyright Julia Caesar, Snaphanen och HRS. Citera gärna delar av texten men iaktta gott bloggskick och länka till Snaphanen!

I den europeiska civilisationens svanesång rymmer texten högstämda tomma ord om mänskliga rättigheter, humanitet och alla människors lika värde. Det började som en dröm. Efter andra världskrigets slut handlade drömmarna om en enda sak: fred. EU:s fäder Jean Monnet och den franske utrikesministern Robert Schuman skapade 1951 fröet till en europeisk gemenskap som fredsprojekt: Europeiska kol- och stålgemenskapen. Kontroll av förutsättningarna för vapentillverkning – kol och stål – skulle garantera fred och säkerhet i Europa. Åtminstone var det vad grundarna påstod. I själva verket var Monnets och Schumans sikte redan då inställt på att avskaffa Europas nationalstater och införa en överordnad europeisk federation.

Sextiotre år senare kan vi se vad det blev av den vackra drömmen: Europas eliter har med mångkulturen som vapen förklarat krig mot sin egen befolkning. Nationalstaterna ska undermineras och alltmer av makt och beslut överföras till Bryssel. I ett mångkulturellt Europa är det inte kulturen utan den gemensamma bekännelsen till universella mänskliga rättigheter som ska förena medborgarna, har EU tänkt sig. Det visar dels elitens girighet och maktbegär, dels deras totala brist på kontakt medverkligheten. Att tro att man kan lagstifta bort människans natur, sådan den visat sig genom miljoner år, är ofattbart naivt.

Genom att statuera mångkulturalism som överideologi riskerar EU att ödelägga förutsättningarna för fred – tvärtemot de uppgivna avsikterna. Mångkultur föder låg tillit, som skapar en grund för konflikter och fientlighet. EU underskattar gravt sprängkraften i etnicitet, kultur och religion, trots att det är de faktorer som genom hela världshistorien har utlöst krig.

EU – ett kvinnofientligt projekt

Med propaganda ska vi uppfostras att acceptera att våra nationer undermineras, att människor från jordens mest underutvecklade länder i kraft av “mänskliga rättigheter” väller in över Europas gränser och att välfärden och den mångtusenåriga europeiska kulturen snart är ett minne blott. Eftersom EU är ett mångkulturprojekt är det också ett kvinnofientligt projekt. En allvarlig konsekvens av massinvandring från icke-västliga länder är en dramatisk ökning av våldtäkter mot kvinnor i inflyttningsländerna. Det vill det vänsterextrema svenskfientliga partiet Fi, Feministiskt Initiativ, inte låtsas om. Jag återkommer till det.

“En skymf mot all anständighet”

“EU är nu så korrupt, slösaktigt, oansvarigt och groteskt självtillräckligt att det har blivit en skymf inte bara mot demokratin utan mot all anständighet. Dess dåliga inflytande märks över hela Europa, där unionens katastrofala ekonomiska politik har lett till en arbetslöshet på 26 miljoner och en högervåg som vi inte har sett sedan före andra världskriget” skriver Daily Mail. 

Efterkrigsdrömmen har blivit en mardröm befolkad av en maktfullkomlig elit som i snabb takt leder Europas nationer mot utarmning, konflikter och sammanbrott. Men Europas folk håller på att vakna. De EU-kritiska rösterna blir allt fler och alltmer högljudda, och EU-kritiska partier stormar fram inför valet till EU-parlamentet: EU-kritiska Ukip blir största parti i England, Geert Wilders’ islam- och invandringskritiska PVV ser ut att få en fjärdeplats och 12,2 procent av rösterna i Holland, Front National är största parti i Frankrike, Dansk Folkeparti störst i Danmark.

“Ukip sparkar på den självgoda politiska kasten”

Istället för att fråga sig vad de här partiernas framgångar är en reaktion på förfasar sig EU-troende politiker och journalister och frossar i invektiv: populistiska, högerextrema, rasistiska, främlingsfientliga… Det är så mycket lättare att distansera sig än att försöka förstå orsakerna.

Enligt de senaste opinionsmätningarna före valet väntas Ukip få mellan 27 och 38 procent av rösterna. Daily Mail, som är kritiskt till Ukips politik, medger att Storbritannien faktiskt ändå borde vara tacksamt mot Ukip “för att de sparkar på den självgoda politiska kasten och påminner den om att miljoner väljare känner sig totalt överkörda och fråntagna sin rösträtt.”

Makt korrumperar. Alltid.

Den 13 november 1994 röstade svenska folket om medlemskap i EU. Det blev nästan oavgjort. En knapp majoritet, 52,2 procent av väljarna röstade ja.  Jag hörde till de 46,9 procent som röstade nej. Jag har alltid misstrott stora maktkoncentrationer där besluten fattas långt från de människor som ska leva med konsekvenserna av besluten.

Tjugo år senare har mina farhågor besannats, med råge. Maktens mekanismer är desamma i alla sammanhang. Makten vill alltid förmera sig själv. Makt korrumperar. Alltid. Om en maktkoncentration får hållas utan motstånd kommer den med naturnödvändighet att fjärma sig från medborgarna och köra över dem, eftersom medborgarnas vilja och behov inte betyder ett dugg för makthavarna.

Gatorna nedlusade med rumänska tiggare

Ett tydligt exempel på hur EU:s beslut påverkar vanliga svenskars liv är att gatubilden i varenda svensk stad är helt förändrad. Gatorna är nedlusade med rumänska tiggare, människor ofredas i tunnelbanevagnar och gathörn av den tiggararmé som åtnjuter fri rörlighet inom Europa.

Det är ett resultat av EU-beslut, närmare bestämt det så kallade rörlighetsdirektivet från 2004, och att Rumänien och Bulgarien 2007 beviljades medlemskap i EU – trots att det var uppenbart att de båda fattiga länderna inte klarar att leva upp till kriterierna för medlemskap. När eurokrisen slog till mot Sydeuropa 2010 och det inte fanns mer att suga ut i Spanien, Portugal, Italien och Grekland drog tiggarna vidare mot nya lukrativa marknader i Nordeuropa.

Mörkläggning inför EU-valet

Som på en given signal tystnade plötsligt debatten om tiggarinvasionen inför EU-valet. Mörkläggning pågår. Och det VAR en given signal som tystade debatten. Exakt i det ögonblick SD tog upp tiggarplågan i sin valkampanj och krävde stopp för organiserat tiggeri drog samtliga andra partier och makttrogna media ner rullgardinen och startade en mörkläggningsaktion. 

Nu förnekas totalt att tiggeriet är organiserat – trots att många har bekräftat att det är kriminella ligor som utnyttjar tiggarna. Adrian Lucaci är platsbefäl på polisen i Skara med rumänskt ursprung och har arbetat i fyra år i Rumänien åt rikskriminalpolisen för de nordiska ländernas räkning. Han säger i en intervju i Skövde Nyheter: 

“Även om det finns tiggare som åkt på eget initiativ så finns minst lika många ligor och organiserade grupper som har kört hit folk. De släpper ut fem sex stycken att tigga och samlar sedan in pengarna. Det finns oerhört många grupperingar, från vanliga tiggare och de som säljer något enkelt eller spelar musik, till ligor som sysslar med åldringsbrott och inbrott. Rumäner är även världsledande på skimming.” 

Politikerna försöker smita från ansvaret

Ihjältigningsaktionen är ett sätt för politikerna att smita ifrån sitt ansvar för tiggarinvasionen på svenska gator. Och media ställer givetvis upp på mörkläggningen. Det har gått så långt att SVT och Metro begår historierevision av politiska skäl. SVT har försett en artikel av Yvonne Åstrand från 2009 med en brasklapp av ansvarige utgivaren Ulf Johansson, och Metro har retroaktivt ändrat rubriken på en artikel från 2009, “Tiggeriet gav hög timlön” till “Så många hjälpte Metros reporter med busspengar”.

Det har alltså utgått ett påbud om att de sju gammelpartierna ska tiga ihjäl det elände de genom sin politik utsätter svenskarna för. Olägenheterna har hittills konsekvent tystats ner med manipulativa “argument” som är avsedda att skuldbelägga all kritik. Till exempel: “Man kan inte förbjuda fattigdom”. Nej, det kan man inte. Men man kan kräva att varje land tar hand om sina egna fattiga. Man kan återinföra det i dag obefintliga gränsskyddet och förbjuda tiggeri. Om man vill. Om man bryr sig om de egna invånarna.

En majoritet vill förbjuda tiggeriet

En majoritet av svenskarna, 56 procent, vill att tiggeri ska förbjudas. Det visar en undersökning som gjorts av Novus på uppdrag av TT.  Det struntar sjuklövern i. SD är det enda parti som tar folkviljan på allvar och vill förbjuda tiggeriet.

Mörkläggningen från sjuklöverpartierna beror på att inget av dem vill eller vågar ifrågasätta den heliga dogmen om fri rörlighet inom Europa. Möjligen är vissa av dem överrumplade av att beslutet skulle få sådana konsekvenser som det har fått, men det borde de ha analyserat innan de fattade beslutet. Avsikten med tystnaden och bristen på åtgärder är att svenska folket ska tvingas vänja sig vid tiggarna.

Svenska folket ska tvingas vänja sig

Den uttalat svenskfientliga EU-kommissionären Cecilia Malmström (fp) anser att svenska kommuner “måste hitta ett sätt att förhålla sig till situationen”. För vi kommer att behöva vänja oss vid den, säger hon.

“Ja, till viss del kommer vi att behöva vänja oss vid det. För så länge det finns så stora olikheter som det gör inom EU, så kommer folk att försöka vandra någonstans där det finns andra möjligheter att försörja sig.”

Lojaliteten riktad mot EU, inte mot den egna nationen

Detta är totalitär politik, helt enligt EU:s principer. Folkets vilja saknar betydelse. När Cecilia Malmström och andra installeras som kommissionärer läser de under en ceremoni upp en obligatorisk lojalitetsförklaring mot den europeiska gemenskapen och institutionerna. Som verksam inom EU är man förpliktad att “fullgöra sina uppgifter med enbart gemenskapernas bästa för ögonen”. Lojalitetsplikten innebär en kraftig begränsning av yttrandefriheten. Den innebär att lojaliteten alltid ska vara riktad mot EU, inte mot den egna nationen. Genom oerhört generösa ekonomiska villkor – ett totalt omhändertagande med social och ekonomisk trygghet för hela familjen från vaggan till graven – binds politiker och tjänstemän upp i ett beroende som gör dem tysta och rädda. Som vi har märkt kommer Cecilia Malmström eller andra som representerar Sverige i EU därför aldrig att ha någon lojalitet med Sverige.

“Den ska trampas hela tiden”

EU har blivit ett hungrigt maktmonster som äter allt större delar av medlemsnationernas självbestämmande – en självgående maktmaskin, en perpéetum mobile som snurrar för sin egen skull. En av favoritbilderna i Bryssel enligt den danska före detta miljökommissionären i EU, Ritt Bjerregaard, är att likna unionen vid en cykel. “Om den inte är igång välter den. Den ska trampas hela tiden.”

Drömmen om en gemensam valuta och experimentet med euron är ett fatalt misstag som visar hur långt från verkligheten eurokraternas tankevärld befinner sig. Eftersom kulturskillnaderna mellan medlemsländerna är stora finns det heller ingen grundläggande lojalitet mellan EU:s invånare. I de rikare länderna i norr förstår folk inte varför de ska betala dyra hjälppaket på grund av ekonomisk misskötsel i Sydeuropa. Greker, spanjorer och portugiser känner sig å andra sidan våldsamt orättvist behandlade av kraven på besparingsplaner från länderna i norra Europa.

Minst 120 miljarder euro borta i korruption

EU är genomkorrumperat. Varje år försvinner minst 120 miljarder euro – nästan lika mycket som hela EU:s årsbudget – i korruption. Bedrägerier göms undan, tystas ner eller sekretessbeläggs. Vittnen berättar om transaktioner som är omöjliga att spåra. Det finns en lång rad exempel på whistleblowers som det har gått illa för. Den spanska revisorn Marta Andreasen,  anställd som EU-kommissionens högsta revisor, avskedades 2004 sedan hon kritiserat räkenskaperna och vägrat bevilja ansvarsfrihet. “EU:s finanser bara ligger och väntar på att bli bestulna” skriver hon i en bok. 

En gigantisk förlustaffär för Sverige

För svenskarna är EU en gigantisk förlustaffär. Förra året betalade svenska folket in drygt 37 miljarder kronor i medlemsavgift. Vi fick tillbaka knappt 12 miljarder kronor. Nettokostnaden var 25,6 miljarder kronor. Hur kan svenska politiker motivera att 25,6 miljarder tas från svenska skattebetalare och skänks bort till andra EU-länder? Det kan de inte. För ungefär miljonte gången sitter Sverige med Svartepetter. Norge gick inte med i EU men verkar klara sig utmärkt ändå. Schweiz likaså. Handel mellan olika länder har pågått i tusentals år, så det är heller inget argument för EU.

“EU har blivit en trojansk häst”

Den danske kulturforskaren och debattören Kasper Stövring skriver i boken “Fortaellingen om fredens Europa”: 

“EU har blivit en trojansk häst som tvingar nationalstaterna att genomföra mer än 60 000 lagar, förordningar, direktiv och beslut. Senast har EU gått till angrepp mot yttrandefriheten genom det helt igenom villkorliga ramavtal om bekämpande av rasism och främlingsfientlighet som gör hate speech-lagstiftning till en EU-rättslig förpliktelse. Det är problemet i ett nötskal: Vi har inte tagit ställning till lagarna i ett demokratiskt system. Domarna och kommissionärerna som har makten är inte folkvalda, och de är knappast lojala mot de europeiska nationerna. Deras mål är nämligen en europeisk superstat.”

Læs mere »

En sort Audi  med to personer trækker op ved  det jødiske museum, der skydes og de flygter hurtigt. Forbipasserende kunne notere nummerpladen.Indenrigsminister Joëlle Milquet siger, at “der højst sandsynligt er tale om et antisemitisk terrorangreb.”

Kl. 18.02 er mistænkte anholdt. Søndag er han løsladt igen. For at vi ikke skal være henvist til selv nok så kvalificeret sandsynlighedberegning, vil jeg forsøge at finde ud af, hvem det er. Indtil da kan man se den selvpålagte uvidenhed florere i Poltiken-segmentet og den Twittrende klasse af EU-ansatte i Bryssel, der er “chockerede over at sådan noget kan ske i det 21. århundrede.” De har en kort hukommelse. “Hvad skete der var forudsigeligt” siger Joël Rubinfeld, formanden for den belgiske liga mod Antisemitisme.

Three people were killed and one person was in critical condition following a shootout near the Brussels Jewish Museum on Saturday. It is yet unclear where exactly the event took place but according to Radio Télévision Belge Francophone, the shootout occurred inside the museum.

“A person wearing a backpack was seen opening fire before fleeing,” RTBF reported .Twelve people were being treated for shock, according to local sources.Police and emergency services were at the site, which was blocked off in the Belgian capital. Three people shot dead in ‘anti-Semitic attack’ at the Jewish Museum in Brussels after a man with a backpack who opened fire then fled (Fusillade au Musée juif de Bruxelles : un suspect interpellé (4 morts) Anti-terror expert: Brussels museum attack follows Toulouse pattern

Two Jewish men attacked, badly hurt outside Paris synagogue

Brothers hospitalized in serious condition after brutal assault in suburb of Creteil; attackers fled on foot and bicycle. Two Jewish men were assaulted Saturday night outside a synagogue in Créteil, a Paris suburb.According to Paris police, the two men, who are brothers, were attacked by two other men, one of whom fled on foot and the other on a bicycle.

The two men, who were reportedly beaten with brass knuckles, suffered multiple contusions and were hospitalized and listed in serious but not life-threatening condition. French Interior Minister Bernard Cazeneuve, who noted the victims were “of the Jewish faith,” condemned the attack with “utmost severity” on Sunday. TOI, Agression de Créteil : le chef de l’Etat appelle à la mobilisation contre l’antisémitisme

Theodore Dalrymple hos Heritage Foundation, 16 maj 2014. Titlen fører selvfølgelig talen ind på EU-eliten. Som sædvanligt også meget morsomt og dertil en sproglig nydelse. Dalrymple er også inde på sikh’er og kineseres meget lave kriminalitet i England modsat muslimers uforholdsmæssigt høje andel.

Christian Skaug har været i Oslo Tingsret og finder at udlændinge,/indvandrere er 6 gange overrepræsenterede…….men da de “kun” udgør ca. 25 % af befolkningen i Oslo – altså er de underrepræsentert i forholdet 1 : 3 i den samlede befolkning. Deres overkriminalitet er altså 6 x 3 = 18 gange mere kriminelle end gennemsnittet. Mange er røverierne er brutale, voldtægtsstatistikken fra Oslo taler sit eget sprog: 100 % af overfaldsvoldtægterne i Oslo gennem fem år begået af ikke-vestlige indvandrere.  Man kan ikke sige, norske poltikere endnu er draget til ansvar for, hvad de har gjort ved deres næsten sagesløse undersåtter, men det er da mit store håb, at den dag kommer, hvor de gør.

Ran i det nye Norge – noen måneder i Oslo tingrett

Af  Christian Skaug

At innvandrere og norskfødte med innvandrerforeldre fra enkelte land er mange ganger overrepresentert i kriminalsaker, er et empirisk faktum som ble dokumentert av Statistisk sentralbyrå (SSB) i en rapport som ble publisert den 17. juni 2011.

Nå er det slik at de aller færreste tar seg tid til å pløye gjennom denslags tekster. Og for den som skrider til verket med tålmodighet nok til å oppdage de mest informative elementene, blir det klassifiserte og fremlagte materialet svært abstrakt – og derfor hurtig glemt.

Et mer konkret innblikk i hvordan overrepresentasjonen arter seg, kunne man få ved å følge den store ranssaken som gikk for Oslo tingrett i februar, hvor 19 gutter og unge menn stod tiltalt for i alt 26 ran – mange av dem med enda yngre ofre.

Alle store medier var svært nøye med ikke å fortelle om den voldsomme ubalansen mellom det nye og det gamle Norge, men den som hadde satt seg inn i saken kunne opplyse om at 16 av de 19 navnene ikke var vanlige i Norge for en generasjon siden. Da dommen falt den 27. februar, ble 15 funnet skyldige: 14 hadde utenlandske navn og én hadde norsk.

Et spørsmål melder seg: I hvilken grad var denne saken representativ for ranskriminaliteten i hovedstaden? Ikke så rent lite, skal det vise seg.

Læs mere »

Hvem forsøger at tale? Gæt engang. Vänsterpartiets EU-kandidat Momodo Jallow med vän överfaller Dispatch Internationals team. Til alt held er dialogpolitiet til stede.