Av Julia Caesar

Copyright Julia Caesar, Snaphanen och HRS. Citera gärna delar av texten men iaktta gott bloggskick och länka till Snaphanen!

(Klik fotos f. helskærm.) – I dag börjar politikerveckan i Almedalen, Visby. Ett politiskt tivoli som har överlevt sig själv. För Sveriges befolkning saknar politikernas verbala cirkuskonster all betydelse. Det är vad politiker gör, inte vad de säger, som betyder något. Och vad kan de egentligen säga, denna samling retorikakrobater som grundligt har förbrukat sitt förtroende hos stora och växande delar av befolkningen? Deras ord ekar tomma och utan innebörd. Visst, de kan tjata lite om barnfattigdom – givetvis utan att antyda att de själva har skapat den genom massimport av ett bidragsförsörjt invandringsproletariat. De kan krafsa lite på ytan vad gäller kriminalpolitiken för att intala svenskarna att vi lever i ett tryggt och rättskaffens land – trots att den importerade kriminaliteten beskriver en våldsam och galopperande utveckling. De kan ta upp pseudofrågor om skolan för att försöka dölja att den svenska skolan befinner sig i fritt fall.

Politikerna har målat in sig i ett hörn så till den grad att de knappast har något manöverutrymme kvar. De är bakbundna till händer och fötter, och det är de själva som har tvinnat repen. Sammanpressade av ängslan står de i sitt inmålade lilla hörn. Framför allt får absolut ingenting sägas som ifrågasätter Sveriges världsunika invandringspolitik. Då flyger genast rasisttillmälena som projektiler i luften. Luften är tung att andas och syrebristen och idétorkan påtagliga. Symtomen och känslan är desamma som i DDR eller vilken annan diktatur som helst; den utbredda skavande rädslan, anpassligheten, det ängsliga sneglandet på vad som ”får” och ”inte får” sägas. De brutala straffritualerna när någon bryter sig loss en millimeter från den uppgjorda fåran.

De liljevita eliterna väljer bort mångfalden i sina egna liv

Morten Uhrskov Jensen, dansk historiker och samhällsvetare, skriver i sin nya bok ”Indvandringens pris” om vad han kallar ”de liljevita eliterna”. Det är de politiskt korrekta makteliter i USA och Europa som talar sig varma för fortsatt massinvandring och omvandlar sina länder till experimentlaboratorier för så kallad mångfald. Själva undviker de dock nogsamt all närmare kontakt med den berikande mångfalden. De föredrar att bo i bostadsområden där grannarna har samma pigmenteringsgrad som de själva. Eftersom de är akademiker riskerar de inte heller att på sina arbetsplatser möta några horder av invandrade somaliska analfabeter. När de väljer skolor för sina barn väljer de undantagslöst ”vita” skolor med gott anseende.

Så ser de liljevitas solidaritet ut

Den mångfald som de liljevita eliterna driver överlåter de med varm hand åt ”de andra” att leva med; de gamla, de sjuka, de fattiga – de som inte har något val, de som inte kan, orkar eller har råd att flytta från ett mångkulturellt kaos. Det är så de liljevitas upphaussade så kallade ”solidaritet” ser ut. Solidariteten är en läpparnas falska bekännelse som gäller jordens alla befolkningar på betryggande avstånd från dem själva. Aldrig underprivilegierade och utsatta bland deras egna landsmän.

Med tunga fakta sticker Morten Uhrskov Jensen hål på de liljevita eliternas största lögn, den att invandring från tredje världen är lönsam för mottagarlandet. Det är den bara om invandrarna lyckas bättre i utbildning och på arbetsmarknaden än den infödda befolkningen, vilket sällan är fallet. Den icke-västliga invandringen har fått katastrofala ekonomiska konsekvenser för länderna i Väst. Därför ska den stoppas så snart som möjligt, menar Morten Uhrskov Jensen.

”Sverige befinner sig i en helt egen kategori”

I denna europeiska megalögn befinner sig Sverige i en helt egen kategori. Morten Uhrskov Jensen skriver:

”De svenska eliterna är eniga om att inte under några omständigheter yttra sig negativt om massinvandringen till Sverige. Det är ingen tvekan om att det bland den västliga världens politiska eliter härskar en form av omedveten konsensus som förbjuder att på allvar sätta frågetecken för de katastrofala konsekvenserna av icke-västlig invandring. Men Sverige befinner sig i en helt egen kategori. Det är otänkbart att en svensk politiker – bortsett från Sverigedemokraterna – skulle kunna uttrycka tvivel om den förda svenska migrationspolitiken.”

Så grattis, svenska politiker. Den här fällan har ni byggt alldeles själva, med energiskt bistånd av journalistkåren. Ni är era egna fångvaktare. Och det är bara ni själva som kan bryta er ut ur det politiskt korrekta fängelset.

Sverige ska vara ett undantagsland

Svenska politiker har bestämt att Sverige ska vara ett undantagsland. Vi ska vara bättre än alla andra. Världsmästare. Bäst i klassen. Där andra länders politiker handlar på uppdrag av sin egen befolkning och börjar erkänna att massinvandringen är ett fiasko har deras svenska kolleger kapat alla kommunikationskablar till verkligheten och alla förtöjningar till sina uppdragsgivare – väljarna.

Bara en regering som totalt har förlorat sitt förstånd är kapabel att fatta beslut som går emot lagar som den själv har stiftat. Nu har den borgerliga alliansregeringen lyckats med den historiska bragden. I torsdags tillkännagav företrädare för regeringen och invandringsextremisterna i miljöpartiet att de har kommit överens om rätt till subventionerad vård för personer som uppehåller sig illegalt i Sverige.

Lagbrott belönas av regeringen

Barn under 18 år får rätt till fullständig sjukvård, fullständig tandvård och läkemedel. Vuxna illegala får rätt till mödrahälsovård, hälsoundersökning och sjukvård och tandvård ”som inte kan anstå” samt de läkemedel som behövs. Villkoren blir desamma som för asylsökande, det vill säga ett besök på vårdcentral eller hos specialistläkare efter remiss från primärvården kostar 50 kronor. Svenska medborgare får betala tre gånger mer. Besök hos tandläkare kostar 50 kronor. Där kan notan sluta på många tusenlappar för svenskarna, och tusentals svenskar har inte råd med den tandvård de behöver.

Personer som uppenbart bryter mot svensk lag och uppehåller sig i Sverige illegalt ska alltså belönas för sina lagbrott. Regeringen vet inte ens vad de nya rättigheterna kommer att kosta, eftersom den inte har en aning om hur många som uppehåller sig illegalt i Sverige.

En glädjande nyhet för alla journalister

I samtliga public servicekanaler (SR Ekot, Studio Ett, SVT Rapport och Aktuellt) – som ska bedriva saklig och opartisk nyhetsförmedling – presenterades överenskommelsen på torsdagen ensidigt som en glädjande nyhet som alla vi som ska betala kalaset förväntas applådera. Journalisterna gör sig till ombud för illegala invandrare och presenterar rena partsinlagor. Precis som politikerna struntar de fullkomligt i på vilkas uppdrag de arbetar och uppvisar en total identifikation med vad de grovt felaktigt framhärdar i att kalla ”papperslösa” och ”gömda flyktingar”. De felaktiga benämningarna genomförs så konsekvent att det finns skäl att misstänka att det har utgått en generalorder från Sanningsministeriet.

Snabb faktakurs för journalister: det finns inga ”gömda flyktingar”. Om man är flykting får man asyl och har ingen anledning att leva gömd. Om man har skäl att gömma sig är man ingen flykting utan illegal invandrare. ”Papperslös” är journalistisk nysvenska och förbannad dikt med syfte att manipulera allmänheten så att den ska tycka synd om människor som bryter mot svensk lag.

Vad tycker fattigpensionärerna?

Vad tycker svenska fattigpensionärer som inte har råd att hämta ut sina nödvändiga mediciner från apoteket till en kostnad av 2 200 kronor om året efter den senaste höjningen?  Vad säger sjukpensionärerna? De arbetslösa? Det får vi inte veta i något av public services program, och inte i någon tidning heller. I Studio Ett rycks programledarna Helena Groll och Li Hellström med i glädjeyran.

Vi får höra ett snyftinslag med ett pakistanskt ”papperslöst” par som saknar asylskäl och vistas illegalt i Sverige sedan tre år. Det är synd om dem, ska vi förstå. ”Jodå, jag får fri vård”, säger den pakistanske mannen. ”Men medicinerna är så dyra” klagar han. Många svenskar med svag ekonomi skulle hålla med. Men de får betala sina mediciner själva, och de är effektivt osynliggjorda i media.

Inbjudna till Studio Ett är två evangelister i denna trosmässa, miljöpartisten Maria Ferm och som ”expert” Henry Ascher,  en vänsterextremist som driver en vårdmottagning för illegala invandrare, är aktiv kommunist och var besättningsman på det ökända ”Ship to Gaza” 2010. Det görs ingen problematisering, inget ifrågasättande, ställs inte en enda kritisk fråga. Det är så usel journalistik att man inte vill tro det öronen hör. Samma hjärntvättade liturgi upprepas i alla radio- och tv-program.

”Skamlösa hycklare spelar bort våra barns framtid”

Allt färre lyssnare/läsare/tittare låter sig dock vilseledas. I anslutning till Avpixlats presentation av nyheten finns mer än 1 000 arga kommentarer. Det här är två av dem. Först signaturen Masen 86 :

”Jag är så j-vla less på det här! Jag jobbar 9 timmar om dagen och betalar in skatt på varenda krona jag tjänar. Nyligen fick jag betala sammanlagt ca 6 000 kronor för att operera ut två av mina visdomständer, medan såna som illegalt håller sig här i landet och inte bidrar med ett öre till samhället ska få fri tandvård! Det har gått för långt! Jag börjar nästan gråta.”

Berlin 91:

”Dessa förrädare från M, MP med flera spelar bort VÅRA skattepengar. De stjäl från oss helt enkelt. Vill man betala för illegala borde de göra det från sina egna fickor, inte ta ifrån oss skattebetalare som jobbar och sliter och redan försörjer horder av analfabeter och icke-anpassningsbara medeltidsfanatiker. Vi har redan operationsköer, gamla som vanvårdas, skolor som läggs ner, studiestöd som inte räcker, pensioner som skärs ner m m. Vi behöver våra skattepengar själva. Vi kan inte försörja alla dessa streetsmarta socialturister som väller in i landet. Dessa skamlösa hycklare till politiker SPELAR BORT VÅRA BARNS FRAMTID!”

”Hur länge ska vi dra runt detta missfoster till industri”

På Studio Etts hemsida  skriver signaturen Rollo i en kommentar:

”Svensk invandrings- och flyktingpolitik antar alltmer groteska former. Hur länge till ska den krympande andelen skattebetalare acceptera att dra runt detta missfoster till industri skapad av en liten välavlönad elit som fullständigt tappat kontakten med den verklighet merparten av oss andra tvingas tampas i? Politikernas oansvariga lek som godhetsapostlar börjar anta alltmer samhällsfarliga former.”

Signaturen Björn skriver:

”Folkomröstning nu! Demokratin ligger döende och flämtar på riksdagsgolvet och ni riksdagsmän spottar på den. Vi måste injicera medborgarinflytande i beslutsprocessen fort, kanske är det redan för sent. Folket är undersåtar till en politisk adel.”

Hur mycket kan man svika sin egen befolkning?

Plundring av de svenska skattebetalarna till förmån för utländska lagbrytare som inte bidrar med en krona till välfärdssystemen – hur mycket kan en regering svika sitt eget folk innan folket gör uppror?

”Att ge vård till den som efter en asylprövning fått avslag och inte respekterar beslutet utan stannat kvar illegalt är att skicka en märklig signal om att reglerna inte är så viktiga” skriver Nya Wermlandstidningen i en ledare.

Svenska skattebetalare i allmänhet och moderata kärnväljare i synnerhet har anledning att revoltera mot alliansens politik med den ständiga placeringen av den egna befolkningen i strykklass. Med den här överenskommelsen har regeringen gått över en viktig gräns. Det vore märkligt om det inte kommer att ge utslag i valet 2014.

Med maktens ljuva sötma i näsborrarna

Beslutet om subventionerad vård till illegala invandrare är en yttring av att regeringen inte har egen majoritet i riksdagen och därför har slängt sig i armarna på det vänsterextrema miljöpartiet. Priset för att behålla makten kan bli högre än regeringen tror. För det stannar inte här. Miljöpartiet vill gå längre, mycket längre. Högt upp på deras agenda står fri invandring till Sverige, och med maktens ljuva sötma i näsborrarna är de beredda att till sista blodsdroppen utnyttja alliansregeringens beroende av parlamentariskt stöd utanför blockgränserna.

Det är en politik som attraherar framför allt yngre naiva välmenande kvinnor boende i storstad som vill rädda världen men skyr mångkulturen som pesten i sina egna liv och knappt har sett en invandrare ens på vykort. Samt journalisterna, vår tids latteetablissemang. 41 procent av den svenska journalistkåren sympatiserar med mp, bland Sveriges radios journalister 54 procent och SVT-journalisterna 52 procent. I den största yrkesaktiva åldersgruppen, 30 – 50 år, sympatiserar varannan journalist med mp.

Miljöpartiet vill ha fri invandring

Ett av miljöpartiets mål är att alla som uppehåller sig illegalt i landet ska få samma rätt till vård som de som har uppehållstillstånd. Genom en tidigare prejudicerande dom i migrationsöverdomstolen ska somalier kunna få uppehållstillstånd i Sverige utan ID-handlingar. Det ska räcka med att man med DNA-prov styrker sitt släktskap med anhöriga i Sverige. Även där vill miljöpartiet gå längre. De tycker inte att det behövs några DNA-prov. I praktiken ska vem som helst som har lust att flytta till Sverige och låta sig försörjas av de svenska skattebetalarna ha rätt att göra det. Det blir tydligt i en debattartikel i Svenska Dagbladet, skriven av miljöpartisterna Åsa Romson och Maria Ferm.

Enkel sak att ordna ett somaliskt pass

Kriminella krafter runt om i världen arbetar för samma mål som miljöpartiet: fri invandring. Det är en enkel sak att ordna ett somaliskt pass, mycket användbart för personer från andra afrikanska länder som vill leva en bekymmersfri tillvaro i Sverige, försörjd av svenska skattebetalare och utan att behöva arbeta. Det visar den här artikeln i norska Dagbladet.

Det kostade bara 420 kronor för Dagbladets reporter Pål Refsdal att bli somalisk medborgare och få ett pass från svarta börsen på en marknad i Mogadishu. På Bahkora-marknaden i Mogadishu finns det en särskild hall med ”hantverkare” som säljer ID-handlingar. Standardpriset är 50 dollar. Med ett somaliskt pass står dörrarna vidöppna in i ”den solidariska flyktingpolitikens” hemort på jorden, Sverige. Och sedan är det bara att plocka hit så många anhöriga som möjligt med hjälp av DNA-prov.

Nya asylrekord – igen

Nya asylrekord slås gång på gång. I år och 2013 väntas enligt migrationsverkets prognos 174 500 asyl- och anhöriginvandrare till Sverige. 62 000 väntas söka asyl under de här två åren, och ytterligare 112 500 vill förenas med anhöriga i Sverige. Det handlar i många fall om somaliska föräldrar som har övergett sina barn i hemlandet för att sätta sig själva i säkerhet i Sverige.

”Jag har inte sett eller hört någon journalist nämna denna siffra någonstans. När våra grannländer minskar motsvarande mottagande går utvecklingen i Sverige markant åt andra hållet” skriver journalisten och socionomen Gunnar Sandelin på Newsmill:

Sverige kör sitt eget race

I en debattartikel i Göteborgs-Posten skriver samme författare:

”Internationella jämförelser visar tydligt att Sveriges politiska elit kör sitt eget race i asylinvandringsfrågan. Ska vi på allvar kunna värna asylrätten för dem som verkligen flyr för sina liv och har skyddsbehov, så måste Sverige ändra kurs. Sverige är det land i världen som i särklass tar emot flest asylsökande somalier. Av de drygt 30 000 somalier som kom till Europa under 2010 och 2011, sökte sig bortåt en tredjedel till Sverige. Av dessa närmare 10 000 fick cirka två tredjedelar permanent uppehållstillstånd.

Till siffran ovan ska en omfattande anhöriginvandring adderas för Sveriges del. Cirka 20 000 somalier ska under två år återförenas med sina familjer. Detta är en direkt följd av att myndigheterna tagit bort lagens krav på ID-handlingar för anhöriga till förmån för DNA-prov. Sverige är ensamt om denna öppenhet inför somalisk invandring. I omvärlden är trenden den motsatta, att strama åt asyl- och medföljande anhöriginvandring” skriver Gunnar Sandelin.

Ett kommunalråds förtvivlan

I radions Studio Ett den 15 juni  ger Göran Dahlström, socialdemokratiskt kommunalråd i Katrineholm, uttryck för sin förtvivlan inför det väntade nytillskottet. Staden har redan tagit emot 800 somalier och väntar 400 ytterligare, därav 300 barn. Det innebär bostadsbrist, för få och för trånga bostäder för de voluminösa somaliska familjerna, arbetslöshet, enorma krav på skolan när 300 analfabetiska barn ska få undervisning och skenande kostnader för försörjningsstöd. Invandrarna i Katrineholm är cirka 15 procent av befolkningen men förbrukar 50 procent av försörjningsstödet. Efter två år har inte en enda somalier kommit ut i arbete.

Det Göran Dahlström säger är antagligen så långt en kommunalpolitiker kan gå för att uttrycka sin förtvivlan och desperation över en omöjlig situation:

”Vi kommer inte att klara av det här på något bra sätt, i alla fall inte ekonomiskt. Och risken för att vi skiktar upp samhället är väldigt stor. Väljarna kommer att lämna oss. Försätt oss inte i den situationen, för då är vi illa ute.”

Integrationsministern är stolt

Sedan integrationsminister Erik Ullenhag (fp) försökt blanda bort korten med en floskelkaskad och med hjälp av favorituttrycket ”i grunden” fyra gånger är det här det svar han ger Göran Dahlström:

”Jag är bekymrad över att det finns ett antal länder som sviker sitt medmänskliga ansvar… men jag är stolt över att Sverige har en öppen attityd mot omvärlden.”

Integrationsministern är stolt över den katastrof han förvaltar. Alliansregeringen skyr inga medel för att Sverige ska behålla sin tvivelaktiga position som Undantagslandet nummer ett med ambition att vara ett ”föredöme” för resten av världen – där Sverige snarare är ett avskräckande exempel.

Sverige är ett bedagat fnask

Sverige framstår alltmer som ett bedagat fnask. Hon finns till för alla – utom för sin egen ursprungsbefolkning. Viljelöst bjuder hon ut sig för alla och envar bland jordens alla befolkningar att tillfredsställa sina behov hos henne, på henne, i henne. Hon har för länge sedan förlorat sin sunda självbevarelsedrift. Vart tog den vägen? Vanmäktig ligger hon på sitt läger, utlämnad till vem som helst som vill utnyttja henne. Drogad till medvetslöshet med ideologiska slagord som ekar av tomhet, som ”solidaritet”, ”allas lika värde”, ”öppenhet” och ”gemensam värdegrund”. Hon får inte ens betalt för sina tjänster. Hon betalar varje år hundratals miljarder för att bli utnyttjad och lurad. Bakom hennes rygg ljuder skadeglada hånskratt. Så lättlurad! Så urbota dum!

”Lögnen urholkar själen”

I ett inlägg med rubriken ”Lögnen urholkar själen” återger Merit Wager på sin blogg ett brev från en så kallad ”migga” (anställd på migrationsverket) som berättar hur det känns att mötas av ständiga lögner från dem som vill skaffa sig ett bättre liv i Sverige:

”Vi som lyssnar på lögner blir urholkade i själen. Vi vill så väl, vi vill tro på människan framför oss som berättar sin historia. Om krig, död, våldtäkter, tortyr, förföljelse och hastig flykt från fängelse. När det sedan kommer fram att personen i fråga heter något annat än vad som uppgivits, har åkt hit på turistvisering eller faktiskt redan bor här med tidsbegränsat uppehållstillstånd och inte har några problem i hemlandet, hur känner vi oss då? Vi känner oss lurade, ledsna. Vi försöker hitta förklaringar till varför någon skulle vilja lura och bedra oss så. Och lögnerna är så många, så många.”

Ett kapital som inte går att ersätta

Vad håller ett land samman? Känslan av gemenskap och samhörighet som skapar sammanhållning. En lojalitet med landet och dess invånare. Tillit – en känsla av att man kan lita på varandra och på dem som styr landet. En övertygelse om att man delar grundläggande värderingar och inriktning och därför är villig att bidra till det gemensamma genom att betala skatt. Allt detta bildar tillsammans ett lands absolut största och mest oumbärliga kapital.

I hög fart håller den svenska regeringen på att förslösa det kapitalet. En befolkning som gång på gång sviks och sätts på undantag kan inte förväntas känna sig delaktig eller vara lojal med dem som sviker. Till skillnad från annat kapital går inte det här kapitalet att ersätta. När det är förbrukat väntar kaos.

Af Julia Caesar
Tidligere kronikker af samme forfatter.