22
feb
Seneste opdatering: 23/2-18 kl. 2119
Ingen kommentar - Tryk for at kommentere!

Av Thomas Nydahl

Helle Merete Brix: Blandt kolibrier og kalasjnikover. Om terrorens offer (med forord af François Zimeray, Dreamlitt)

”Omringet af terrorisme. MĂ„ske er det derfor, det tager mig sĂ„ lang tid at skrive denne bog. Fordi jeg ogsĂ„ fĂžler mig omringet af terrorisme.” Helle Merete Brix i boken, efter samtal med en fransyska pĂ„ hjĂ€lporganisation i Paris

Just som jag lĂ€ser Helle Merete Brix nya bok om terrorns offer pĂ„gĂ„r i Stockholm rĂ€ttegĂ„ngen mot islamisten Rakhmat Akilov frĂ„n Uzbekistan, han som i april 2017 mejade ner mĂ€nniskor med lastbil pĂ„ Drottninggatan i huvudstaden. SĂ„ fick Sverige sitt första omfattande islamistiska terrorbrott (ett föregĂ„ende 2010 dödade endast terroristen, irakiern Taimour Abdulawahab sjĂ€lv). Finland fick ocksĂ„ sitt i och med attentatet i Åbo i augusti 2017 ufört av marockanen Abderrahman Mechkah. Danmark och Norge hade redan fĂ„tt sina dödliga terrorattentat.

Den pÄgÄende verkligheten hakar i alla de hÀndelser och förlopp som Brix sÄ levande och noggrant beskriver och berÀttar om, frÄn sjÀlva terrorattentaten till dess offer, med stor medkÀnsla och sakkunskap.

Helle Merete Brix har lÀnge varit med i debatten om och striden mot den mordiska jihadismen. Hon var rentav pionjÀr i upplysningsarbetet kring Àmnet, med boken I krigens hus. Islams kolonisering af vesten, som hon utgav tillsammans med Lars Hedegaard och Torben Hansen 2003.

Helle Merete Brix Ă€r frilansande journalist och författare. Åren 2005 – 2007 satt hon i ledningen för danska Trykkefrihedsselskabet. Hon har publicerat en rad böcker om islam och islamism, om Muslimska Brödraskapet i Europa och medverkat i antologier med dessa Ă€mnesomrĂ„den, hon skriver ocksĂ„ regelbundet i Weekendavisen.

Brix har ocksÄ varit ordförande för den danska Lars Vilks-kommittén som arbetat till stöd för den svenske konstnÀren Vilks, som pÄ grund av en liten teckning av en viss rondellhund, drabbats av en islamisk dödsdom/fatwa och lever pÄ hemlig plats med polisskydd.

Den nya boken Àr en rejÀl och intrÀngande skildring av de terrordÄd som drabbat flera olika europeiska lÀnder. Tyngdpunkten lÀggs pÄ de jihadistiska/islamistiska, men Brix skildrar ocksÄ vettvillingen och extremisten Anders Behring Breiviks massmord i Norge den 22 juli 2011. De Àgde rum bÄde i regeringskvarteret i Oslo och pÄ UtÞya dÀr ett stort lÀger för socialdemokratiska ungdomar pÄgick. Sammanlagt dödade han 77 mÀnniskor.

Terrorismen i Frankrike och Algeriet

FramstÀllning inleds i Frankrike. Det Àr ingen tillfÀllighet. Attentaten i Paris och pÄ andra franska orter har varit sÀllsynt blodiga och omfattande och man kan se tydliga kopplingar mellan Frankrike och den forna kolonin Algeriet varifrÄn mÄnga av terroristerna kommer eller har sina rötter.

Den moderna terrorismen inleddes pÄ fransk mark lÄngt innan al-Qaida och Islamiska Staten fanns till. PÄ 1990-talet angreps till exempel Paris-tunnelbanan tvÄ gÄnger i mycket blodiga dÄd. DÄ stod den algeriska islamist-organisationen GIA bakom. Det har ocksÄ förekommit terror i form av flygplanskapning och gisslantagande (Air France i Alger och Marseilles i december 1994).

De stora attentaten som vÀl lever i det allmÀnna medvetandet och som Brix berÀttar utförligt om, Àgde rum pÄ redaktionen för Charlie Hebdo, spelstÀllet Bataclan, de olika innerstadscaféerna, ute vid fotbollsarenan Stade du France i november 2015 med sammanlagt 130 döda och 350 skadade, och pÄ strandpromenaden i Nice pÄ nationaldagen 2016 dÄ minst 84 mÀnniskor dödades och 458 skadades.

Helle Merete Brix trÀnger nu in i den verklighet som finns kvar sedan löpsedlarna försvunnit och de dramatiska tv-bilderna slocknat. Ett terrorattentat Àr nÀmligen i högsta grad lÄngtidsverkande. De som dödas Àr för alltid döda. De skadade lever kvar mer eller mindre förstörda av den ondska och brutalitet som islamismen drabbat dem med. De Àr inte bara fysiskt skadade, lemlÀstade, invalidiserade utan ocksÄ, vilket det talas mindre om, traumatiserade, psykiskt brutna, kvar i ett mentalt tomrum dÀr bomber och skottsalvor fortfarande ekar och dÀr mardrömmarna inte bara kommer i sömnen nattetid utan manifesterar sig som rÀdsla för mÀnskliga miljöer, för stÀdernas butiker, tunnelbanor, bussar, allt som kan vÀcka minnena till liv och med förnyad kraft drabba de av terrorn sargade och mÀrkta.

Offrens röster

Vad var det dÄ som hÀnde i Paris och Nice, vem lÄg bakom förbrytelserna, och vilka effekter blev det för offren? Det Àr alltsÄ offren som Àr Brix huvudsakliga intresse, det Àr för dem hennes bok vigts.

Att de flesta attentaten Àr kopplade till IS stÄr klart idag. I takt med att IS förlorade fÀsten i Syrien ökade terrorn i Europa och övriga vÀsterlandet.

LÄt oss höra vad nÄgra av offren sÀger, med citat frÄn boken:

”Mange af de overlevende kĂŠmper med skyldfĂžlelse.” (Eskil Pedersen, överlevande frĂ„n UtĂžya).

”Jeg var mer bange end nogensinde. Jeg turde ikke tage metro, jeg turde ikke gĂ„ ud.” (Anne, aktiv i organisation för terrorns offer i Paris).

”Vi arbejder stadig pĂ„ Charlie Hebdo, og fravĂŠret af de dĂžde er der hele tiden.” (Tecknaren Coco, anstĂ€lld pĂ„ Charlie Hebdo som idag lever med livvakt).

”At Frankrig var sĂ„ dĂ„rligt forberedt. LĂŠgerne var nogle gange mere chokeret end ofrene.” (Soukini Brahma, Projekt Phoenix för vuxna terroroffer i Paris).

”Tavsheden beskytter ingen. Du kan ikke se blomsterne, hvis du er omgivet af en grave.” (Inna Shevchenko, FEMEN, överlevande frĂ„n KrudttĂžnden i Köpenhamn).

”Og at se det danske samfund vise sĂ„ meget kĂŠrlighed over for os, at give os et kĂŠmpeekram og sige: I stĂ„r ikke alene. Jeg fĂžlte mig elsket af Danmark
” (Hannah som firade sin bat mitzvah i Judiska församlingens lokaler i Köpenhamn nĂ€r terroristen slog till).

Det Ă€r starka och lĂ€rorika vittnesmĂ„l som det finns mĂ„nga av i boken. Jag lĂ€ser sĂ€rskilt dessa med stor uppmĂ€rksamhet, ty bortom politiken, bortom den sĂ„ kallade debatten, sĂ„ handlar terrorn alltid ytterst om mĂ€nniskor av kött och blod. Det Ă€r inget spel, det Ă€r konkret, hĂ„rd verklighet som lemlĂ€star, invalidiserar eller dödar mĂ€nniskor. SĂ„ ser terrorn ut. Och vi vet att de absolut flesta av dessa mordiska dĂ„d utförs av islamister/jihadister. Undantagen Ă€r fĂ„, men har samma förfĂ€rliga konsekvenser för de drabbade. De bortglömda och försummade bör man ocksĂ„ skĂ€nka en tanke. Om man ”bara skadats” (det brukar heta sĂ„) blir man snabbt bortglömd. Icke desto mindre mĂ„ste offren hantera det intrĂ€ffade.

Danmark

(Helle Merete Brix, Lars Vilks og Naser pÄ Christiansborg, januar 2018. Foto Snaphanen.dk)

Angreppet utanför Köpenhamns synagoga kommer för att alltid att vara förknippat med det som hÀnde pÄ KrudttÞnden dÀr det hölls ett möte i Lars Vilks-kommitténs regi. Det var nÀr bokens författare Helle Merete Brix, som satt pÄ scenen tillsammans med FEMEN-aktivisten Inna Shevchenko som helvetet bröt lös. MÄlet för islamisten Omar El-Hussein var naturligtvis att döda Lars Vilks. Han och Brix lyckades gömma sig. Fyra poliser blev skottskadade och filmaren Finn NÞrgaard dödades, liksom ocksÄ Dan Uzan som höll vakt utanför synagogan tillsammans med tvÄ poliser, som ocksÄ de skottskadades.

Hela detta hÀndelseförlopp skildras utmÀrkt i tvÄ separata böcker, Helle Merete Brix egen Gud og profeten tilgiver ikke. En personlig beretning om terrorangrebet pÄ KrudttÞnden, och den bok Brix skrev tillsammans med Uwe Max Jensen: Man forhandler ikke med et maskingevÊr. En bog om manden og kunstneren Lars Vilks.

I den nu aktuella boken fördjupar och breddar Brix sin skildring, i och med att nya röster finns med, som den Àldre PET-man som berÀttar om sin egen roll och konsekvenserna för honom. Före angreppet i KrudttÞnden hade han aldrig dragit sitt vapen eller ens anvÀnt sin batong. Hela hans berÀttelse Àr en lektion i den förÀndring som skett i Skandinavien sedan islamismen kom hit.

England

BÄde London och Manchester har de senaste Ären drabbats av svÄra islamistiska terrordÄd.

De flesta av oss minns bomberna/sjÀlvmordsbomberna den 7 juli 2005 i tunnelbanan och pÄ en stadsbuss. DÄden utfördes av 4 unga islamistiska mÀn. Under 2017, tolv Är senare, kom flera attentat i London. Den 22 mars kördes en lastbil in pÄ gÄngbanorna pÄ Westminster Bridge, med flera dödsoffer och mÄnga skadade som följd. Terroristen Khalid Massoud fortsatte sedan springande i ett försök att komma in i parlamentet och knivhögg dÄ en polis till döds.

Den 22 maj sprĂ€ngde sig Salman Ramadan Abedi till döds efter en konsert i Manchester Arena. Han tog med sig 22 mĂ€nniskor, flera av dem mycket unga (den yngsta endast 8 Ă„r) i döden och skadade dessutom 250 andra. Den 3 juni kom sĂ„ nĂ€sta attentat i London, dĂ„ tre terrorister körde in i Borough Market och sĂ„vĂ€l pĂ„ gatan som i olika lokaler dödade Ă„tta och skadade 48 personer. MinnesvĂ€rt frĂ„n den hĂ€ndelsen Ă€r att en pubgĂ€st, Roy Larner, gjorde motstĂ„nd, helt obevĂ€pnad och med orden ”Fuck you, IÂŽm Millwall (vilket syftade pĂ„ en brittisk fotbollsklubb). Det var uppenbart att han inte tĂ€nkte lĂ„ta sig slaktas som ett viljelöst fĂ„r och hans agerande rĂ€ddade förmodligen livet pĂ„ flera andra som kunde sĂ€tta sig i sĂ€kerhet. SjĂ€lv överlevde han skadad. Hans exempel Ă€r ocksĂ„ en del av offrens historia. Men hur mĂ„nga skulle vĂ„ga eller förmĂ„ göra motstĂ„nd nĂ€r islamisterna stormar fram med knivar eller vapen för att döda sĂ„ mĂ„nga som möjligt? Samtliga tre terrorister i detta attentat dödades av polisen.

Norge

Det spektakulÀra terrordÄd som Anders Behring Breivik stod bakom i Oslo den 22 juli 2011 och pÄ UtÞya fÄr förstÄs sitt eget utrymme i boken. HÀr visar Brix ett samhÀlle och en polismyndighet som stod helt handfallna inför en enda beslutsam terrorist. Det mesta gick fel. Brix erbjuder detaljer kring detta, men det Àr förstÄs offren för dessa tvÄ dÄd som stÄr i centrum. Hon berÀttar ocksÄ om de böcker och andra verk som utkommit och som pÄ djupet berÀttat om hÀndelserna, deras bakgrund och effekter.

Breiviks terror Àr den för skandinaviska förhÄllanden mest omfattande och katastrofala. Antalet offer Àr overklig mÄnga och mer Àn en gÄng har man fÄtt stÀlla sig frÄgan hur det var möjligt att han kunde genomföra och sÀtta sina planer i verket.

Ett offer det sĂ€llan talas om Ă€r Peder Jensen, han som i medierna blev kĂ€nd som Fjordman. Kanske beror det pĂ„ att han inte sjĂ€lv var fysiskt nĂ€rvarande vid terrordĂ„den. Han förekommer inte i den hĂ€r boken men har sjĂ€lv skrivit en bok, Vitne til vanvidd, dĂ€r han med sakliga argument visar att han inte hade nĂ„got med massmördaren att göra. Att Breivik citerade honom i sitt manifest Ă€r inget stöd för tanken om ett samband. Det var hundratals historiska och/eller nu levande personer som citerades och ingen skulle komma pĂ„ tanken att förbinda dem med Breivik. Den omfattande och obehagliga mediakampanj som utlöstes mot Jensen efter attentaten Ă€r en lĂ€rorik historia – inte minst kring hur massmedia fungerar i ett upphetsad situation – nĂ€r vi diskuterar terrorns offer och effekter.

Den Breivik som före attentaten pÄstod sig ha en islamkritisk hÄllning förÀndrades redan med rÀttegÄngen dÀr han gjorde entré med HitlerhÀlsning, och senare med öppna och tydliga deklarationer om att han ser sig som nationalsocialist. OcksÄ det Àr unikt i samtidens terrorism och skiljer honom frÄn de flesta terrorister som angripit europeiska lÀnder.

Efterverkningarna av terrorn

Hur har samhÀllsklimatet, debatten och Äsiktsbildningen pÄverkats av alla terrordÄden? Helle Merete Brix ger flera olika, var för sig mycket intressanta, inblickar i hur enskilda individer, organisationer, kulturinstitutioner och makthavare reagerat och agerat.

Brix visar att offren för terrorismen bÀr pÄ nÄgot annat Àn de mÀnniskor som skadats till exempel i olyckor. De förlorar tron pÄ andra mÀnniskor, sÀger psykologen Anders Korsgaard Christensen till Brix. Det Àr ocksÄ ett faktum att terrorn sÀtter vÀnskaper, Àktenskap och andra relationer pÄ hÄrda prov. MÀnniskor lÀmnar varandra. Det finns ocksÄ exempel pÄ överlevande som begÄr sjÀlvmord.

I sÄvÀl Norge som Frankrike finns det avancerad forskning om terrorismens offer, sÄvÀl kort- som lÄngsiktiga projekt som undersöker bland annat hur posttraumatisk stress slÄr mot dem och förstör deras vardagsliv.

Brix citerar forskningschefen för danska Trygfonden, Anders Hede, som sĂ€ger att det skett en tydlig förĂ€ndring: ”Tidligere var terror rettet mod debattarrangementer som KrudttĂžnden, men nu er det rettet mod folk, der gĂ„r pĂ„ julemarked eller gĂ„r til koncerter.” Jag tĂ€nker direkt att just detta Ă€r terroristernas/islamisternas mĂ„l: alla ska kĂ€nna fruktan, ingen ska tro sig gĂ„ sĂ€ker sĂ„ lĂ€nge detta krig mot ”otrogna” – det vill sĂ€ga alla vi andra – pĂ„gĂ„r. Hedes ord kan sĂ€gas vara en mycket konkret slutsats om var vi befinner oss.

Yttrandefriheten och de islamistiska dödsdomarna

(Lars Hedegaard, Helle Merete Brix og Ayaan Hirsi Ali, KĂžbenhavn 2005, foto Snaphanen.dk. Klik f. helskĂŠrm)

Sist och slutligen kan man konstatera att yttrande- och tryckfriheten ocksÄ bör finnas med i listan över terrorismens och i synnerhet islamismens offer.

UtfĂ€rdandet av fatwor – i dessa fall religiöst motiverade dödsdomar – Ă€r en form av terror. De innebĂ€r att det hĂ€nger ett dödligt hot över de mĂ€nniskor som drabbats av Irans, al-Qaidas eller ISÂŽs hot. Att dessa ocksĂ„ utlovar stora summor i belöning motiverar förstĂ„s lokala islamister att agera.

Vi kÀnner namnen pÄ flera av dessa dödshotade mÀnniskor: bland andra Kurt Westergaard, Lars Hedegaard, Lars Vilks hÀr i Norden, Salman Rushdie, Geert Wilders, Ayaan Hirsi Ali och andra ute i Europa. De lever med livvakter. Vissa av dem har inte kunnat stanna i sina bostÀder utan gömmer sig i sÀkra hus dÀr polis eller sÀkerhetspolis skyddar dem. I Danmark lever ocksÄ flera politiker med beskydd eftersom de dödshotats av islamister. Naser Khader Àr en sÄdan, konservativ politiker med rötterna i arabvÀrlden, som tack vare sin frisprÄkighet dÄ Muhammedkarikatyrerna publicerades tvingas ha livvakter och skyddat boende. OcksÄ i Norge har mÀnniskor hotats av dessa terrorister, som VedbjÞrn Selbekk pÄ tidningen Dagen.

Om vi för 20 – 25 Ă„r sedan trodde oss leva i europeiska samhĂ€llen dĂ€r varje aspekt av yttrande- och tryckfriheten var sjĂ€lvklara, sĂ„ har vi nu lĂ€rt oss att det tiden Ă€r förbi.

Det som hÀnde i Europa sedan samtliga diktaturer och totalitÀra regimer fallit var att en omfattande kÀnsla av optimism och framtidstro spred sig. Den skulle komma att ersÀttas av terrorismens, islamismens och den muslimska massinvandringens tid. Vad den innebÀr skildrar Helle Merete Brix pÄ ett framstÄende sÀtt i sin nya bok, och just dÀrför Àr den sÄ viktig att lÀsa.

Thomas Nydahl

Se ogsÄ Terrorofre pÄ Christiansborg og Syndabocken om Peder-Fjordman-Jensen.


DonĂ©r engangsbeløb?Kan du forpligte dig til fast betaling?


Comments are closed.