Av Julia Caesar:
Copyright Julia Caesar, Snaphanen och HRS. Citera gÀrna delar av texten men iaktta gott bloggskick och lÀnka till Snaphanen!
Journalisten Dan Josefssons avslöjanden av rĂ€tts- och vĂ„rdskandalen kring Thomas Quick/Sture Bergwall i boken “Mannen som slutade ljuga” och tisdagens tv-dokumentĂ€r “Kvinnan bakom Thomas Quick” har skakat om Sverige. Bakom skandalen fanns en sekt bland personalen pĂ„ SĂ€ters rĂ€ttspsykiatriska klinik. LĂ€karna och psykoterapeuterna i SĂ€ter drog i sin tur med sig polis, minnesexpert, försvarsadvokater, Ă„klagare och sex olika tingsrĂ€tter i tron pĂ„ Sture Bergwalls falska morderkĂ€nnanden. Resultatet blev att Bergwall dömdes för Ă„tta mord som han inte hade begĂ„tt.
BerĂ€ttelsen om Sveriges största rĂ€ttsskandal och vĂ„rdskandal finns att lĂ€sa i förra veckans krönika, “Sekten kring Thomas Quick”. Kvinnan i SĂ€tersektens centrum var Margit Norell, (1914-2005), psykoanalytiker i Stockholm, som under hela sitt lĂ„nga yrkesliv samlade hĂ€ngivna skaror av troende lĂ€rjungar omkring sig. De kĂ€nde sig utvalda, de trodde sig Ă€ga sanningen och vara bĂ€st i hela vĂ€rlden.
Men sekten i SÀter Àr inte den enda, snarare toppen pÄ ett isberg i sektlandet Sverige. Svensk strÀvan efter konsensus till varje pris skapar ett gynnsamt klimat för sektbildningar. Allra tydligast ser vi det i invandringspolitiken, dÀr sju partier driver fortsatt massinvandring och ett enda parti utgör opposition.
“Det var en kick”
Göran Fransson var fram till 1994 överlĂ€kare pĂ„ den rĂ€ttspsykiatriska kliniken i SĂ€ter dĂ€r Sture Bergwall vĂ„rdades. I dag Ă€r han den ende av de inblandade som offentligt har omvĂ€rderat sin syn pĂ„ den vĂ„rdideologi och sektmentalitet som hĂ€rskade pĂ„ SĂ€ters sjukhus. Han genomskĂ„dade Margit Norells teori om borttrĂ€ngda minnen redan 1995. I tv-dokumentĂ€ren talar han om den starka övertygelse – i klartext tro – som lĂ„g till grund för vĂ„rden av dömda farliga brottslingar nĂ€r den nya rĂ€ttspsykiatriska regionvĂ„rdsenheten öppnade 1989:
“KĂ€nslan var att nu förĂ€ndrar vi den hĂ€r sortens vĂ„rd. Vi var pionjĂ€rer! Det hĂ€r kommer att bli bra! Det var en kick.”
Framför allt handlar det om tro
Kickar Àr oemotstÄndliga som drivkraft och en viktig del av sekters existens. SjÀlva grunden i en sekt Àr behovet av gemenskap och tillhörighet, den varma ombonade kÀnslan av att höra till ett sammanhang, att vara accepterad, omtyckt och respekterad. Margit Norells idol, den tysk-amerikanska psykoanalytikern Frieda Fromm-Reichmann (1889-1957), har formulerat sig sÄ hÀr om en av mÀnniskans starkaste drivkrafter:
âLoneliness seems to be such a painful, frightening experience that people do practically everything to avoid it.â
Vi gör vad som helst för att slippa vara ensamma. Medlemskap i en sekt erbjuder den suverÀna kÀnslan av att vara utvald och mer högtstÄende Àn andra mÀnniskor (som man ofta föraktar), att ingÄ i en gemenskap med de enda personer som förstÄr hur saker och ting ligger till. Framför allt handlar det om tro, en enormt stark tro som kan försÀtta berg. Tron Àr kittet som hÄller sekten samman och skapar lojalitet i gruppen.
“Man sĂ„llar bort kritisk information”
En sekt Àr en solitÀr organism. Den lever sitt eget liv, oberoende av omvÀrlden. Ingenting som skulle kunna hota sektens existens slÀpps in. Sekten vÀrnar om sin tro genom att sluta sig utÄt och avvisa utifrÄn kommande intryck och information. Göran Fransson sÀger:
“Sekter behöver inte lĂ€sa kritisk information. Man sĂ„llar bort den. Och man behöver inte ta emot kommunikation utifrĂ„n.”
Isoleringen utÄt hjÀlper sekten att hÄlla uppfattningen om sin egen suverÀnitet levande. Den stÄr helt enkelt över fakta och andras kunskap. Med hjÀlp av olika raffinerade försvarsstrategier stÄr den ocksÄ över sanningen. Sekters frÀmsta brÀnsle Àr berusningen över sina egna idéer. DÀrför Àr de sÄ farliga. Gruppen pÄ SÀters sjukhus hade sektens alla kÀnnetecken, samma kÀnnetecken som utmÀrkte alla grupper av lÀrjungar som Margit Norell samlade kring sig under sitt lÄnga liv: krav pÄ total lojalitet. Inga ifrÄgasÀttanden Àr tillÄtna. Ofriheten, de starka bindningarna som blir alltmer tvingande och osunda, ett symbiotiskt och tvÄngsmÀssigt samspel dÀr alla inblandade inklusive patienten Sture Bergwall ytligt sett gör vinster.
Han matade sekten med lögner
Den sjĂ€lvuppfyllande sektkĂ€nslan av att vara utvald och viktig och glansen frĂ„n sektens grandiosa sjĂ€lvuppfattning smittade av sig pĂ„ Sture Bergwall. I tv-dokumentĂ€ren sĂ€ger han: “Jag upplevde mig sjĂ€lv som en betydelsefull person i det sĂ€llskapet.” Mellan honom och sekten fanns ett slags outtalat bilateralt handelsavtal dĂ€r han matade dem med de lögner de ville höra. I utbyte levererade de tillhörighet, oinskrĂ€nkt uppmĂ€rksamhet och till och med beundran.
Sekter har alltid funnits. Man skulle kunna tro att fenomenet minskar i takt med att mÀnniskor blir mer kunniga och upplysta. Men mÀnniskorna i sekten kring Thomas Quick har alla hög akademisk utbildning. Det skyddade dem inte frÄn att dras med. De psykologiska krafter som kan frigöras i en grupp kan bli sÄ starka att de slÄr ut bÄde förnuft och yrkeskunskaper. Historien kryllar av exempel pÄ destruktiva och galna sekter, bÄde religiösa, politiska och övriga. BÄde kommunism och islamism Àr utprÀglade och gigantiska sekter, med historiska katastrofala konsekvenser. I dagens Sverige Àr genusextremisterna, statsfeminismen och vargÀlskarna uppenbara sektexempel.
“Vi gör alla dumheter, och vi mĂ„ste stĂ„ för dem”
LÀkaren Göran Fransson sÀger i tv-dokumentÀren:
“Ingen kan svĂ€ra sig fri frĂ„n personligt ansvar, men vi var ocksĂ„ alla del av en process som vi tappade kontrollen över.”
Han tror att ingen mÀnniska Àr skyddad frÄn att hamna i en sektmiljö om den Àr tillrÀckligt lockande. SjÀlv stod han emot, Ätminstone delvis. Han var den ende i ledningen för SÀters rÀttspsykiatriska klinik som varken gick i handledning eller psykoterapi hos Margit Norell. I ett mail berÀttar han att han utsattes för starka pÄtryckningar att göra det. Han sÄg kollegerna komma frÄn de stÀndiga resorna till Stockholm:
“Man Ă„kte pĂ„ handledning hos Margit Norell, och sĂ„ kom man tillbaka uppfylld av vĂ€rme och kunskap.”
I mailet till Göran Fransson frÄgar jag vad han tror det beror pÄ att just han vÄgar vara Àrlig och sjÀlvrannsakande i den grupp som omgav Sture Bergwall i SÀter? Ingen annan har ju velat trÀda fram och uttala sig. Det kan han inte svara pÄ, skriver han:
“Men jag anser att vi alla gör dumheter i vĂ„ra liv och att vi mĂ„ste stĂ„ för dem.”
“Varför mĂ„ste varje idiotidĂ© tas pĂ„ allvar i Sverige?”
De misstag som begicks pĂ„ SĂ€ters sjukhus – och inte bara dĂ€r – berodde pĂ„ den okritiska entusiasmen för de psykologiska irrlĂ€ror som förmedlades av Margit Norell. Hennes teori om borttrĂ€ngda minnen hade lĂ„ngt tidigare förkastats i bland annat USA. Men i Sverige anammades den med hull och hĂ„r av lĂ€karna och psykoterapeuterna i SĂ€ter. HĂ€r manifesterade sig den utbredda svenska tendensen att omedelbart sluta nya idĂ©er i sin famn, bara för att de Ă€r nya. Det gĂ€ller att hĂ€nga med pĂ„ tĂ„get och inte riskera att bli frĂ„nĂ„kt – och ensam.
Har vi en sÀrskild fallenhet för sektbeteende i Sverige? Ja, jag tror det. I Sverige Àr konsensus mycket viktigt, att tycka likadant och undvika konflikter. Det Àr sÄ viktigt att konsensus ofta ses som ett mÄl överordnat allt annat. Steget frÄn konsensus till sektbeteende av nordkoreanska mÄtt kan vara sÄ kort att ingen mÀrker nÀr man passerar grÀnsen. Johan Hakelius skriver i en krönika i AffÀrsvÀrlden:
“Det som verkligen gör att idiotidĂ©er fĂ„r fĂ€ste i Sverige Ă€r om de kan förgyllas med vetenskap. För inget gör en svensk underdĂ„nig över grĂ€nsen till det imbecilla, som ett vetenskapligt forskningsresultat. Varför, O varför, mĂ„ste varje idiotidĂ© tas pĂ„ allvar i Sverige?”
Nu var Margit Norells idéer inte vetenskapliga, de var tvÀrtom gravt ovetenskapliga. Men lÀrjungarna trodde pÄ dem ÀndÄ, för de var ju troende och brydde sig inte om fakta.
Ă
rtusendens överföring av kunskap
Johan Hakelius menar att vÀlfungerande samhÀllsinstitutioner sÀllan eller aldrig Àr resultatet av vetenskap och forskning. De Àr istÀllet följden av Ärhundraden eller, vad gÀller överföring av kunskap, Ärtusenden av erfarenhet.
“Forskningen kan försöka beskriva den komplicerade sociala vĂ€v som gör överföring av kunskap möjlig. Men nĂ€r forskningen i stĂ€llet blir aktivist, med ambitionen att avskaffa eller spegelvĂ€nda valda delar av vad praktisk erfarenhet mejslat fram, blir vetenskapen destruktiv.”
I Dagens Nyheter skriver Erik Helmerson:
“Baksidan av den svenska trendkĂ€nsligheten Ă€r föraktet för gammal kunskap. Det kan ha spelat in i tragedin kring Thomas Quick. Tisdagens specialsĂ€ndning av âVeckans brottâ kan tjĂ€na som varnande exempel pĂ„ den tidsandans massiva kraft som kan slita med sig ett samhĂ€lle som en tsunami och orsaka lika mycket skada.”
“Var fanns de skeptiska rösterna?”
Erik Helmerson citerar den amerikanska psykologen Elizabeth Loftus, som i sin forskning visat att teorin om borttrÀngda minnen Àr en irrlÀra som istÀllet riskerar att skapa falska minnen. Helmerson frÄgar:
“Var fanns de skeptiska rösterna? Varför lyssnade ingen pĂ„ dem?â
Sedan polemiserar han mot professorn i kriminologi, Leif GW Persson, som i tisdagens âVeckans brottâ sa om rĂ€ttsskandalen Thomas Quick att âDet var inget systemfelâ. Persson menade att det var en samling individer i SĂ€tersekten snarare Ă€n den svenska rĂ€ttsstaten som skapade skandalen Quick. Erik Helmerson skriver:
“Jag hĂ„ller inte med. Det Ă€r ett systemfel, men det bestĂ„r i att kritiska röster systematiskt förtigs och gammal erfarenhet förkastas, bland annat genom att vi i medierna gĂ€rna gĂ„r hand i hand med de forskare som har de mest spektakulĂ€ra, inte de rimligaste, resultaten. I stĂ€llet för ett pĂ„gĂ„ende samtal, intellektuellt och prövande, tar en samling ivriga ikonoklaster över rummet, mer Ă€n redo att skratta ut den stofil som vĂ„gar pĂ„stĂ„ att det finns nĂ„got vĂ€rde i det som vĂ„ra förĂ€ldrar höll för sant.”
SÄ skulle de aldrig sÀga om invandringspolitiken
LĂŠs mere »