Av HANS RUSTAD 

Sogn og Fjordane teater skal neste høst sette opp et stykke som henter inspirasjon fra 22/7. Stykket har fått navnet Fjordmann.

Det er ut fra referatet i VG vanskelig å se noen grunn til det.

Teaterstykket «Fjordmann» dreier seg om en eksplosjonsartet brann på et asylmottak i Sunnfjord 22. juli 2015, der den første NRK-meldingen går ut på at flere enn ti personer trolig har mistet livet. I stykket mistenkes en 21 år gammel mann fra stedet for ugjerningen, skriver Dagbladet.

Teatersjef Terje Lyngstad sier stykket ikke handler om Fjordman, alias Peder Nøstvold Jensen. Likevel har de lånt hans navn til stykket. Han understreker at stykket ikke handler om bloggeren Fjordman, men om «hatytrerne i samfunnet, om isolerte og ensomme menn som Breivik, Syria-farerne og skoleattentatsmenn».

– Men stykket ville ikke blitt skrevet eller satt opp uten 22. juli, sier teatersjefen.

Fjordman skal altså gå inn i språket som en betegnelse på, ja hva da? Ensomme menn? Men Syria-farerne er da ikke ensomme? Kanskje det likevel er de “ensomme, hvite mennene” det siktes til?

Fjordman har skrevet artikler. Her er han blitt pyroman og mistenkt for mordbrann. Er det rimelig å bruke navnet på en levende person på den måten? I dette tilfelle en person som måtte rømme Norge etter 22. juli fordi massemorderen stjal hans tekster, og mediene hadde behov for noen enkle svar.

Nå skal navnet Fjordman bli navnet på ondskap – netthat. Hva slags tematisering er dette og hva vil komme ut av det?

Mass polygamy in UK Muslim community – claim

Peer warns widespread polygamy being ‘condoned’ as report claims many Muslim women trapped in legal limbo

Polygamy is being practised on an “enormous” scale within the British Muslim community without any official attempt to stop it, it has been claimed.A new study of the lives of Muslim women concludes that large numbers are being denied basic legal rights by being trapped in religiously sanctioned “marriages” which are not recognised in British law.

In some cases the women, often born abroad and brought to the UK for arranged marriages, are unaware about their true status for years on end. The findings come from a study being presented to the House of Lords by the peer Baroness Cox, who has spearheaded attempt to impose new regulations on informal sharia courts. Telegraph

Bob Dylans kommende album Shadows in the Night er klassisk americana tilsat Jacques Prévert: Irving Berlin, Rodgers & Hammerstein og Frank Sinatra. Full moon and empty arms er Sinatra. Bob Dylan unveils first song from forthcoming studio album.

Det svenske aristokratiets projisering av egne feil

Av CHRISTIAN SKAUG

Mens Håvard Rem leter i sinnets irrganger for å forstå den svenske politikkens huggormbol, har Aftenposten – i en ellers faktaspekket artikkel – fått i tale en svensk statsviter som på en måte bekrefter at Rems psykologiske spor er verdt å følge:

– Svenskene har hatt et selvbilde som liberale når det gjelder å ta imot asylsøkere, og derfor føles det ubekvemt å diskutere konsekvensene av politikken, sier statsviter Jenny Madestam ved Universitetet i Stockholm.

Hvis man overfører hovedtrekkene i dette lille portrettet fra det kollektive til det individuelle, kan man prøve å tenke seg en person med høye forestillinger om seg selv, som hverken forholder seg til ubehagelige fakta eller uheldige konsekvenser av egen adferd, men som snarere angriper den som måtte prøve å bringe noen av disse temaer på dagsorden.

Gjengir bildet som avtegner seg en person man har lyst til å omgås, ansette, jobbe for, bosette seg ved siden av eller gifte seg med?

For fremtidige omgangsfeller, ansatte, sjefer, naboer eller ektefeller er vel det å kunne innse egne feil snarere en høyt verdsatt egenskap. I samlivs- eller management-litteraturen brukes gjerne nokså harde karakteristikker om folk som mangler den.

Læs mere »

Och ut genom bakdörren gör den märkligaste man som någonsin svensk politik skådat sorti. Eller märkligaste? Sannolikt inte om vi skärskådar Fredrik Reinfeldts hela karriär, från neoliberal MUF ordförande och författare till ”Stenen i handen på den starke”.En märklig mans sista vilja

Når man tager portrætter, og har en motor til rådighed, skal man kunne reagere på en brøkdel af et sekund, helst lidt før, for et ansigt skifter udtryk flere gange i sekundet, og man vil gerne fange et udtryk der…udtrykker noget.

Når man vil tage et screenshot af Kinberg Batra fra SVT Play, er det en enkel opgave. for der sker ingenting i ansigtet. Ét udtryk. Hovedet bevæger sig ganske lidt til højre og venstre, stemmen er entonig, øjnene blinker så diskret og hurtigt, at man knap ser det. Det er alt.. Maksimal kontrol. ”Hon läste innantill på kartongbitar”, skriver DN.

Hvem er hun inde bag ved, har hun temperament og personlighed? Vi ved det ikke. Hvad vil hun politisk? Det ved vi heller ikke, men hun lyder som en replay af Reinfeldt, og hun er “dygtig og pligtopfyldende” siger de. Reinfeldt havde temperament, skønt han ikke ville være ved det og skjulte det så godt han kunne. Når han blev vred, blev han formørket i blikket og stemmen krøb næsten hviskende langs panelerne. Et åbenbart personligt had til Sverigedemokrater kunne kalde den side af ham frem.

Intervieweren prøver flere gange til at få hende til ytre sig om det kommende valgs brændende spørgsmål, som også optager hendes bagland og har fået flere medlemmer og vælgere til at forlade partiet,  – alt for få, desværre -men hun nægter at bide til bolle selvom hun ikke kan være uvidende om, at mange kommuner har nået smertegrænsen, at landets økonomi har, at velfærden har.

M tabte 240.000 stemmer til SD i valget i september. Kinberg Batra ignorer det komplet, det er som om realiteter ingen rolle spiller, hellere spille smukt teater og tabe endnu flere vælgere til SD. Moderaternas egen valganalyse går uden om grunden til, de tabte så mange stemmer. Partiet lever i en parallel virkelighed.

Når hun afværger spørgmålet om mængden asylsøgere med ordet “integration” med et ganske umotiveret tryk på “in”,  lyder hun nærmest som Mona Sahlin, skønt det nok mere drejer sig om en svensk politikerjargon. Det er svært at være politiker uden at få et besynderligt sprog. Vil Kinberg Batra gøre noget voveligt, men akut nødvendigt for Sverige? Utænkeligt. Hun er stockhomeroverklasse fra Djursholm, og forventes at bygge bro mellem  Stockholm og provinsen. Mon dog?

Reinfeldt fik, som socialdemokraten Johan Westerholm skriver, undermineret velfærdssamfundet og delvist afskaffet nationen, tilføjer jeg. Det første har været hans kongstanke lige siden han var ung og havde hår på hovedet, og de økonomiske og sociale bieffekter kunne ikke interessere ham mindre. Ledende svenske politikeres fortrængsningsevne synes helt intakt, kun svenske vælgere kan rokke den.

Ergo: Meet the new boss, Same as the old boss.  Det er charmen ved politik, der sker aldrig en skid, hvis politikerne kan forhindre det. Hvad der tager en måned i det virkelige liv, tager selvom det haster nok så meget tyve år i politik, men lønnen er god i mellemtiden. SVT Aktuellt interview med Anna Kinberg Batra fra minut 8:32. Hun er også i TV 4, hvor hun overaskende nok udtaler: Kinberg Batra: “SD ett främlingsfientligt enfrågeparti” og så har hun afllagt den nødvendige faneed: Kinberg Batra: Jag är feminist.

Moderater kräver skärpt flyktingpolitik

Hans tal i Almedalen om att Sverige måste öppna sina hjärtan var spiken i kistan. Det var därför vi förlorade valet.

Tyskland rejser sig så småt mod islam og indvandring, Forleden demonstrerede hele 10.000 i Dresden, men protesterne forekommer i mange store byer: Berlin, Bochum, Hamburg, Darmstadt, Düsseldorf, Heidelberg, Leipzig og München.

En tysk protest måtte blive den sidste i Europa, men når Tyskland en dag ligner Frankrig eller Holland politisk, er multikulti stendød i -EU, bortset fra den, der allerede er her. Den dag er det vigtigt, ikke at have gjort med sit land som svenske politikere. Det ville være at vente, at de kappede hovedet af Pegida, (“patriotiske europæere mod islamiseringen af Vesteuropa”), ligesom engelske kappede Tommy Robinson fra EDL. Det ville være at købe tid. Politikerne er bekymrede på den xeno-islamofobiske måde, hvem ved om Adolf’s kranium vender tilbage fra, hvor det sidst er set? De rationelle tyskere og svenskere tror på spøgelser.

The interior ministers of Germany‘s 16 federal states are to hold talks this week after an anti-Islam march drew 10,000 people in the eastern city of Dresden, local media reported Tuesday. “The initiators [of the protest] are using xenophobic and Islamophobic sentiment to fan the flames of fear and prejudice,” Ralf Jaeger, a Social Democrat and head of the interior ministers‘ conference, told the Neue Osnabruecker Zeitung newspaper.

The counter-demonstrators included members of Christian, Muslim and Jewish groups, left-wing and anti-facist groups including Dresden Nazifrei, and students. Jaeger told the newspaper that the movement was causing growing concern among the interior ministers, and that an investigation would be launched into the make-up and motivation of the anti-Islam groups emerging on the German political landscape. Germany’s interior ministers to confer after massive anti-Islam march

EU føler sig kaldet til at glatte ud på Tysklands vegne: Anti-Islam protests ‘paint a twisted picture’ of German sentiment

är jag en nyfascist om jag röstar på SD?

Av Ramona Fransson

Jag är född i Sverige 1956, ett årtal som förknippas med Björn Borg, Ingemar Stenmark och många andra kända idrottshjältar. Samtliga stjärnor är födda i Sverige av svenskfödda föräldrar. De har med andra ord sugit i sig den svenska myllan tillsammans med bröstmjölken. Något fel i det? Nej, inte i mina ögon.

Mina föräldrar var inte svenska. De flydde båda från krig och förföljelse. Min pappa var jude och hade fått utbildning till litograf och tillverkade sina egna papper och blev Ryszard Maciejewski, född 1910, katolsk polsk medborgare och använde sig av den identiteten när han klev iland i Trelleborg den 5 januari 1947. Min mor föddes 1933 i Rostock, forna DDR, och var uppfostrad i den katolska anda som rådde på den tiden och flydde till Borås 1954 med hjälp av Tante Mary i Östberlin och sin far, som redan flytt till Borås 1949. Tante Mary var medlem i det kommunistiska partiet och med det medlemskapet följde, som det alltid gjort i dessa kretsar, privilegier som hon utnyttjade till min mammas fördel. Väl i Östberlin fick min mor hjälp av Tante Helene som bodde i Västberlin. Jag har skrivit en bok om detta, ”Ändhållplats Sverige” för den som vill veta mer.

Så jag växte upp i Sverige med allt vad det innebar på den tiden. Mobbing och hat på grund av min bakgrund och på toppen ett efternamn som lärare och andra svenskar inte kunde uttala. Vanliga efternamn på den tiden var Johansson, Svensson, Andersson och andra – son- namn. Och att vara utanför tillhörde min vardag. Men jag hade tur! Jag var ett av två barn i min klass med utländskt efternamn, som bestod av 25 elever, och det innebar att jag lärde mig svenska i raketfart. Inte ”Sjöbo-svenska” utan riktig svenska, samma svenska som alla andra pratade i Sverige på den tiden med undantag av olika dialekter.

På min gård på 1960-talet var det inte olika gäng som styrde utan det var föräldrarna. Inte heller blev poliser, brandmän eller ambulanspersonal attackerade med stenar eller molotovcocktails när de kom för att hjälpa oss medborgare. Den största floskeln jag någonsin hört från politiker och hör fortfarande än idag är: Alla barn ska ha samma förutsättningar! Detta uttalande är en gigantisk lögn. Alla barn kan aldrig få samma förutsättningar! Alla barn föds inte i familjer där föräldrar klarar av ansvaret som följer med att bli förälder och därmed är det första hindret på plats.

Efter en dysfunktionell barndom startar skolgången, och eftersom lärare inte är programmerade datorer kan barnet ha otur och få en oengagerad och dålig pedagog till lärare. Och därmed är det andra hindret lagt. Med dessa hinder är barnet ofta ett lätt byte för de som redan snubblat över dylika hinder och lärt sig att om man stjäl, misshandlar, rånar och gör brott klarar man sig ändå och då dessa misslyckade individer är minst lika intresserade av en stegrande brottskarriär, liksom vice VD:n på ett lagligt företag vill bli VD, gör de allt för att nå sina drömmars mål.

Och för att uppnå sina mål använder sig dessa individer av det engelska uttrycket “collateral damage”, som betyder sidoskador. Med andra ord struntar de makthungriga brottslingarna i vilka människoliv de ödelägger på väg till sitt mål. Däremot borde alla barn i Sverige ha rätt till trygghet, men inte ens detta har uppnåtts år 2014!

Idag är stora delar av Sverige ett land i upplösning, men alla vet inte om det, eftersom många läskunniga människor inte tar till sig mer än den information som serveras av SVT, TV4 och nationella tidningar, och den är för att uttrycka mig milt, undermålig. De människor som idag bor i ett av de 186 utanförskapsområdena och i de 55 ”no go zonerna” lever varje dag i otrygghet, men vad bryr sig till exempel Jonas Sjöstedt om det? Han bor ju på Östermalm. Det är inte i Sjöstedts område bilar blir uppbrända natt efter natt.

Læs mere »

Henryk Broder er en af de ikke alt for mange ægte intellektuelle europæere, man støder på i europæisk debat, og han har heldigvis været i København adskillige gange de seneste år. Samtidigt udtrykker han sig gnistrende og forståeligt, som den journalist han også er. Fra Norddeutscher Rundfunk, Das Gespräch – Best of, 7 december 2014. (tysk)

Den dårlige undskyldnings valg

Når man ser Stefan Löfvén optræde på TV den seneste uge, tænker man uvilkårligt, at her er en mand, som vil skaffe Sverigedemokraterne en jordskredssejr, der vil give genklang de næste tredive år. Man kan studere ham i Agenda forleden, på Skavlan i forgårs og talrige andre steder.

Her er en mand, der burde være på vej ind i tre måneders mareridt og få samme endeligt som Sahlin og Juholt. Hans parti får p.t 30 ubegribelige procent af stemmerne, men det beror på vælgernes underinformation og svenske journalisters skånsomme behandling. De kan virke dumme, men de er kun fejge. De afventer nye signaler von oben, og det er lidt småt med dem. Partilederne træder vande og gentager 20 års replikker. De lyder ikke godt om tre måneder, men i det igangværende tilbagetog kæmper enhver indtil videre for sig selv.

Store udenlandske medier har allerede færden af det pinagtige teater, der foregår i Sverige, se f.eks. Frankfurter Allgemeines Der schwedische Elefant. Tænkende svenske skribenter ser det samme som jeg, og de udtrykker sig – lad os bare sige høvisk. ”Löfven är inte speciellt slipad”, Fel att börja sätta fascistetikett på SD.

At velinformerede, normalt begavede svenskere skammer sig over Sverige, forstår jeg kun alt for godt. Udfaldet af valget kommer imidlertid til at afhænge af svenske vælgeres reaktion på det show, der nu opføres, og af hvor meget gangstativ svenske medier kommer til at give de syv partiers teaterforestilling.

Den dårlige undskyldning for ikke at ville røre ved Sverigedemokraterna, er at nogle havde en fortid i af Bevara Sverige Svenskt, der lukkede butikken i 1986 på et tidspunkt, hvor Vänsterpartiet stadig var Moskva kommunister, hvilket ikke synes at have skadet Gudrun Schyman og Lars Ohly synderligt. “De er fascister”. Dette er 28 år siden. Aftonbladets kulturredaktør, ekskommunisten Åsa Linderborg, der græd da Muren faldt, køber også og ikke videre overraskende facistskrønen.

BSS var rigtignok nogle tvivlsomme figurer, skønt ikke helt så tvivlsomme, som de males ud idag, hvor de tjener et vigtigt formål i en magtkamp, der  er tabt og det årtier senere, end den burde være. Der er lidt færre hagekors i BSS, end Löfvén erindrer, og da Michael Jansson, der sidder i Riksdagen i dag, blev formand i 1995, var det altsammen historie. Det er 19 år siden.

Men det er selvfølgelig kun en lam undskyldning de læner sig op af, fra Reinfeldt over Löfvén til Romson og Annia Lööf. De er ikke nær så dumme, som de lader og som de åbenbart håber, svenske vælgere er.

Danskere og nordmænd har forholdsvis hæderlige medier sammenlignet med svenskerne. I Aftenposten.no kan man idag læse i Fakta om innvandring til Sverige, som svenskene ikke vil snakke om de nøgne kendsgerninger, som Sverigedemokraterna læner sig op af, og som svenske medier ikke ret gerne vil formidle i Sverige, fordi de ville afgøre det kommende valg allerede inden nytår.

Læs mere »