7
sep
Seneste opdatering: 8/9-13 kl. 1926
33 kommentarer - Tryk for at kommentere!

Av Julia Caesar:

Copyright Julia Caesar, Snaphanen och HRS. Citera gärna delar av texten men iaktta gott bloggskick och länka till Snaphanen!

Vi är alla produkter av evolutionen, ända ned på cellnivå perfekt anpassade till klimatmässiga och andra faktorer i de miljöer där vi föds. Men vad händer när vi rubbar evolutionens lagar? När stora migrantströmmar flyttar till länder med helt annorlunda förutsättningar? Eller när man påtvingas ett annat kön än det man är född till? Området är minerat med starka tabun. Dominerande vänsterdebattörer över hela världen styr debatt, forskning och politiska beslut genom att påstå att ras och kön är sociala konstruktioner och att vi alla är lika. Alla andra ståndpunkter – även objektiva fakta – stämplas som rasism eller högerextremism. Den fjärde och sista krönikan med evolutionen som utgångspunkt handlar om grova övergrepp som begåtts i vetenskapens namn när pojkar har opererats till flickor och påtvingats en kvinnlig könsidentitet.

kronik collage

En sommarmorgon 1986 hittas en liten pojkbaby liggande i en flätad korg på trappan till sjukhuset i huvudstaden Quito i Ecuador. Han är några månader gammal och starkt undernärd. Varför föräldrarna har övergett honom vet bara de själva, men att barnet är undernärt talar för att de är fattiga. Kanske har de övergett pojken för att han inte ser ut som andra pojkbebisar. Könsorganen är missbildade, och det är svårt att veta om han är en pojke eller flicka. När läkarna gör ett gentest på honom visar det sig att han har manliga könskromosomer. Den lille pojken kommer att bli en av tusentals försökskaniner för en vetenskaplig bedragare som lyckas dupera hela världen i mer än 40 år.

Historien om hittebarnet på sjukhustrappan i Quito är berättelsen om hur en “sexforskare” erövrar en position som vetenskaplig auktoritet och under flera decennier får hållas med att förstöra ett stort antal människors liv. Det är också berättelsen om några av dem som drabbas av hans framfart. En av dem är Viktor, pojken som börjar sitt liv som hittebarn på en sjukhustrappa i Ecuador. En annan är en kanadensisk pojke, Bruce Thiessen. Och det är, slutligen, historien om en norsk barnpsykiater som mot alla odds lyckas tänka om när förnuftet hinner ifatt honom och han inser att Viktor och andra liknande fall handlar om människoliv.

Tro på att barn föds som könlöst neutrum

Det Viktor utsätts för utspelar sig när läkarna, vetenskapen – ja, alla, bekänner sig till tron att barn föds som blanka oskrivna blad utan egenskaper. Barnets personlighet tros inte ha något med biologi att göra utan kommer liksom flygande genom luften, det vill säga formas av omgivning och kultur. (Om denna månghundraåriga missuppfattning handlar den andra krönikan i serien med evolutionen som utgångspunkt, “Myten om det oskrivna bladet”).

Många, i synnerhet extremfeminister och genusexperter, bekänner sig fortfarande med religiös glöd till tron att kön är en “social konstruktion”. Se till exempel de formidabelt tvärsäkra, alternativt magnifikt ointresserade norska “experterna”, maskulinitetsforskaren Jörgen Lorentzen, kriminologen Hedda Giertsen, forskningschefen Cathrine Egeland, journalisten Martine Aurdal på Dagbladet och könsforskaren Agnes Bolsö (som håller på att slå dubbelknut på sig själv för att förneka att barn har en medfödd könsidentitet) i ett avsnitt av den norska tv-serien “Hjernevask”, Nature or nurture.

Viktor opereras till flicka och blir Viktoria

När Viktor föds 1986 har en “sexexpert” i mer än 30 år i stort sett oemotsagd fått sprida uppfattningen att barn föds utan könsidentitet och formas till pojke eller flicka enbart genom miljö- och kulturpåverkan.

Det finns också rent praktiska omständigheter som bidrar till den inställningen. Det är väsentligt lättare att kirurgiskt åstadkomma ett kvinnligt könsorgan än ett manligt. När Viktor kommer till världen har det länge varit praxis att operera barn med oklart kön till flickor. Hans testiklar har inte kommit ut ur bukhålan som de ska, och hans penis är outvecklad. Han är ett av cirka 5 000 barn som varje år föds med missbildade könsorgan. När han är sex månader gammal blir han kastrerad och opereras i enlighet med tidens vetenskapliga ståndpunkt till flicka. Den lille pojken Viktor blir flickan Viktoria. Avsikten är att hon aldrig någonsin ska få veta att hon är född som pojke. Det ingen vet vid den här tiden är att den rådande medicinska praxisen utgår från falsk vetenskap, och att upphovsmannen är en av historiens största vetenskapsbedragare.

Harald Eia berättar om det vetenskapliga bedrägeriet

Harald_EiaDet är den norske ståuppkomikern och författaren Harald Eia, känd från NRK:s tv-serie Hjernevask, som berättar historien om Viktor i sin och Ole-Martin Ihles bok “Födt sånn eller blitt sånn?”, en lysande populärvetenskaplig genomgång av miljö- kontra biologiska aspekter på människans natur.

Harald Eia bygger berättelsen om Viktor och andra liknande fall på den prisbelönte och mycket uppmärksammade kanadensisk-amerikanske journalisten John Colapintos  bok och artiklar om könsbyte på barn. Colapintos kartläggning av den vetenskapliga storsvindeln är av den arten att man många gånger tar sig för pannan och frågar “Hur är detta möjligt? Hur kunde världen låta sig bedras så till den grad?” Men det kunde den, i flera decennier.

En av ideologerna bakom den sexuella revolutionen

I en annan del av världen finns vid tidpunkten för Viktors födelse den man som står bakom den medicinska praxisen för könsbyten på barn. Hans namn är John Money (1921-2006).  När Viktor föds har det gått 30 år sedan John Money 1955 lät publicera en artikel som blir hans vetenskapliga genombrott. Han hävdar att människan föds utan psykologisk könsidentitet och att den formas helt av omgivningen.

“Sexuellt beteende och orientering som man eller kvinna har inte ett medfött, instinktivt fundament. De differentieras som maskulina eller feminina genom erfarenheter i uppväxten” skriver Money.

Det är inget mindre än en revolution på området. John Money gör kometkarriär, får hjältestatus och duperar hela den vetenskapliga världen. Hans teori passar perfekt ihop med “den sexuella revolutionen” på 1960- och 70-talen, en rörelse som vill upphäva alla könsgränser och sexuella gränser. Bakom kulisserna blir Money med sin expertstatus en av de ledande ideologerna i sexrevolutionen. I bästsäljaren “Sexualpolitiken” citerar den radikalfeministiska gurun Kate Millett förtjust hans teser om nyfödda barns totala psykosexuella flexibilitet. Detta är exakt vad världen vill höra 1970.

Han sätter den vetenskapliga agendan i mer än 40 år

Johnmoney2John Money seglar upp som världsledande auktoritet på barn med oklart kön. Hans påståenden ska komma att sätta den medicinska och vetenskapliga agendan ända från 1955 till mars 1997 när forskarna Milton Diamond  och Keith Sigmundson avslöjar hans vetenskapliga bedrägeri i en facktidskrift. Avslöjandet sänder chockvågor genom hela den vetenskapliga världen.

När Viktor föds, i mitten av 1980-talet, närmar sig John Money pensionering. Han är 64 år gammal och professor i pediatrik och medicinsk psykologi på Johns Hopkins University i Baltimore, USA. Under sin långa karriär har han, till stor del driven av privata motiv, specialiserat sig på områdena könsidentitet och könsroller med särskild inriktning på tvåkönade personer, hermafroditer.

Utnyttjar patienterna för sitt privata föräldrauppror

Patienterna blir ett slags schackpjäser som John Money under vetenskaplig täckmantel utnyttjar i en iscensättning av sitt privata föräldrauppror. Han föds i en strikt evangelisk-religiös familj i Nya Zeeland 1921. Hemmet är strängt och slutet. Fadern dör när Money är åtta år, och han uppfostras av modern och ogifta mostrar. Som psykologistudent revolterar han mot sin uppväxtmiljö och dess stränga sexualmoral och försöker samtidigt lösa sin egen sexuella gåta genom att ägna sig åt sexstudier. Med ursinnig frenesi går han så långt ut i extremerna från moraluppfattningen i sin uppväxtmiljö som han kan. Hans inställning till sexualitet är att ingenting är perverst, alla böjelser är normala, och sex har ingenting med moral att göra. Själv är han öppet bisexuell. Han ingår bara ett kortvarigt äktenskap och får inga barn.

En “sexmissionär” som pläderar för pedofili

I sin bok “Venuses Penuses” (1986)  beskriver John Money sig själv som “sexmissionär”. Utifrån den självbilden kunde han inte leva i mer perfekt rätt tid. Under den sexuella revolutionen talar han sig varm för pornografi och öppna kravlösa äktenskap. Han vill spränga alla gränser. I boken “Sexual Signatures”  1975 skriver han:

“Det finns mängder av bevis för att bisexuellt gruppsex kan vara lika tillfredsställande som en parrelation, under förutsättning att alla är på samma våglängd.”

I tidskriften Time den 14 april 1980 pläderar han för pedofili och incest:

“En sexuell erfarenhet i barndomen, till exempel med en släkting eller en äldre person, behöver inte vara negativ för barnet.”

En tidigare patient berättar att John Money en gång hade frågat om han någonsin fått en “gulddusch”. Patienten, en ung pojke, förstår inte vad ordet betyder. “Blivit kissad på?” förklarar Money med ett leende.

Här får han det experimentlaboratorium han behöver

Tidigt under 1950-talet får John Money anställning vid Johns Hopkins University i Baltimore, som 1951 har startat världens största klinik för “intersexual conditions”. Han blir en av pionjärerna på hermafroditer. Här får han det experimentlaboratorium han behöver. Efter att ha studerat 105 tvåkönade barn och vuxna anser han sig ha fått ett slående resultat. Oavsett om patienterna uppfostras som pojkar eller flickor har 95 procent av dem en normal psykisk utveckling. För John Money är detta det ultimata beviset för att det inte är biologi som avgör könsidentiteten. Allt beror på uppfostran. Barn som föds med tvetydiga könsorgan är helt enkelt födda könsneutrala, påstår han.

För den stora majoriteten patienter rekommenderar han att de, oberoende av vilka könskromosomer de har, ska kastreras och ges kvinnligt könshormon för att bli flickor. I ett enda slag har Money erbjudit läkarna en enkel lösning på ett av medicinens stora problem: Hur ska man handskas med barn som föds med osäkert kön? I Moneys behandlingsmetod ingår att hålla behandlingen hemlig för barnet för att inte så några tvivel om hans eller hennes verkliga könsidentitet.

Viktoria får inte veta att hon är en pojke

Viktoria blir adopterad från Ecuador till Norge när hon är tre år gammal. Adoptivföräldrarna får av norsk medicinsk expertis rådet att fortsätta behandla henne som en flicka och hålla hennes bakgrund hemlig. Hon ska aldrig få veta att hon är född som pojke. Föräldrarna litar på expertisen och gör som de blir tillsagda. De uppfostrar Viktoria som flicka, klär henne i flickkläder och ger henne flickleksaker.

Men Viktoria uppför sig trots föräldrarnas alla ansträngningar inte som en flicka. Trots att hon aldrig har fått veta någonting om sitt egentliga biologiska kön hävdar hon envist att hon är en pojke. Hennes favoritleksaker är Ninja Turtles, inte dockor. Hon vägrar gå i flickkläder och leker helst med pojkar. Men varken pojkar eller flickor vill leka med henne. Hon passar inte in någonstans.

“Ingen kom till pojkens begravning”

När Viktoria är sex och ett halvt år gammal läggs hon in på Rikshospitalet i Oslo för en kompletterande könsoperation. Hon vaknar ur narkosen förvirrad och orolig, i ett psykotiskt tillstånd, och remitteras till Trond H. Diseth, barnpsykiater på samma sjukhus.

Han ber Viktoria att rita en bild av sig själv. Då ritar hon en liten pojke med en stor svart penis. På den lilla kroppen skriver hon “eg” = jag. När Diseth ber henne berätta om teckningen säger hon:

“Det här är en pojke, men pojken är nu död. Han hade en stor kiss, den började växa och kom upp i munnen så att pojken inte kunde äta. Pojken måste opereras. Kissen blev bortklippt, men pojken dog. Pojken och kissen blev begravda var för sig. Alla människor kom till kissens begravning, men ingen kom till pojkens begravning.”

viktor_teckning

“Vi hade gjort precis vad protokollet sa”

Viktoria är inte Trond H. Diseths första patient som vägrat acceptera det kön de tvingats in i. Flera andra barn har remitterats till honom. Men det är Viktorias teckning som för första gången sår tvivel i Trond H. Diseth.

“Det var en stark upplevelse för mig. Men vi hade gjort precis vad protokollet sa. Vi skulle banka in i huvudet på de här barnen att de var flickor. Vi fick inte skapa tvivel kring barnets kön, vi skulle hålla alltihop hemligt och ingripa mot allt maskulint. Jag kände att jag jobbade mot naturen, mot biologin” säger han.

Han anser sig inte kunna stoppa behandlingen av Viktoria den gången när hon är sex år gammal. Det ska dröja flera år till innan han vågar gå emot rådande praxis och ta konsekvenserna av det han ser.

John Money i desperat behov av bevis

Världen börjar mumla om bevis för John Moneys fantastiska teorier. Det finns kolleger som anser att hans idéer är helt uppe i det blå men inte är beredda att säga det offentligt. Trots ett enormt internationellt genomslag har Money inte presenterat någon vetenskaplig bevisning för att barn föds könlösa och kan fostras in i vilket kön som helst. Milton Diamond, en ung student vid University of Kansas, tar mod till sig och går 1965 ut med kritik mot John Money i The Quarterly Review of Biology:

“För att stödja en sådan teori har vi inte presenterats något exempel på en normal manlig individ med tvetydigt kön som framgångsrikt har uppfostrats till flicka.”

John Money avfärdar kritiken. Som en skänk från ovan kommer så den möjlighet han behöver för att bevisa att det går att byta kön även på barn som har fötts med normala könsorgan. Den 22 augusti 1965 har det unga paret Linda och Frank Thiessen i Winnipeg, Kanada, blivit lyckliga föräldrar till tvillingpojkar, Bruce och Brian. Pojkarnas förhud är för trång, och föräldrarna bokar tid för omskärelse när barnen är åtta månader gamla.

Mirakulösa könsbyten väcker hopp

Tidigt morgonen efter ingreppet väcks föräldrarna av telefonen. “Det har skett en liten olycka” är det besked Linda Thiessen får av en sköterska. I själva verket har en katastrof inträffat. Kirurgen har bränt sönder Bruce’s penis med en elektrisk nål. Penisen förkolnar och faller av i bitar några dagar efter ingreppet. Alla läkare som Linda och Frank Thiessen konsulterar säger att det tyvärr inte finns någonting att göra. Föräldrarna går in i en djup existentiell kris. Vilket liv är möjligt för deras son utan könsorgan?

Ett hopp om räddning dyker upp som en flimrande bild i deras lilla svart-vita tv-apparat. Där sitter den karismatiske John Money och talar om de mirakulösa könsbyten som äger rum på världens första Gender Identity Clinic på Johns Hopkins’. Han väcker deras hopp om ett normalt liv för Bruce.

“Han sa att spädbarn föds könsneutrala och att man kan ändra deras kön. Jag tänkte att jag måste få kontakt med doktor Money”

säger Linda Thiessen i John Colapintos intervju med henne.

Bruce kastreras och blir Brenda

John Moneys tjänsterum på Johns Hopkins är fyllt av diplom på väggarna och skulpturer av erigerade penisar, vaginor och bröst när familjen Thiessen kommer dit för första gången 1967. Sexexperten har bråttom att få fram bevis, och det passar honom perfekt att Bruce har en enäggstvilling. Brian uppfostras som pojke och kan tjänstgöra som vetenskaplig kontroll. Bruce kastreras när han är 22 månader gammal, i juli 1967. Hans könsbyte är det första i världen som görs på ett normalt utvecklat barn. Från och med nu måste föräldrarna låtsas att sonen är en flicka och aldrig berätta att hon är född som pojke. Hon får namnet Brenda. John Money skriver förhållningsorder till föräldrarna:

“Varje kvardröjande tvivel på behandlingen riskerar att försvaga barnets identifikation som flicka och kvinna.”

Linda Thiessen syr söta små klänningar till sin dotter, men Brenda sliter ilsket av sig dem. Trots alla ansträngningar är det uppenbart att Brenda är en pojke. Hon liknar inga andra flickor och blir hårt mobbad ända från första dagen i kindergarten och genom hela skoltiden. Inte ens lärarna accepterar henne.

John Moneys twin case – en formidabel succé

I december 1972 presenterar John Money för första gången i ett vetenskapligt sammanhang sitt “twin case”, som han kallar “John/Joan”. Han beskriver experimentet som en formidabel succé. Time Magazine faller pladask och trycker den glädjande nyheten över hela förstasidan. Inte ett ord nämns om Brendas problem i skolan eller hur dåligt hon mår.

“Detta dramatiska fall ger starkt stöd åt påståendet från den kvinnliga befrielserörelsen att konventionella mönster för manligt och kvinnligt beteende kan ändras”

skriver Time i sin översvallande artikel den 8 januari 1973 – som av en händelse i samma vecka som John Moneys bok “Man & Woman. Boy & Girl” om succéfallet “John/Joan” ligger på bokhandelsdiskarna.

Tusentals könsbytesoperationer genomförs

De nya rutinerna för könsbyten på barn sprider sig snabbt över hela världen. Alla länder utom Kina och Indien anammar dem, och tusentals operationer genomförs. John Money blir världskändis. Men för tvillingarna Thiessen är de årliga besöken på Johns Hopkins en mardröm. Barnen börjar tidigt misstänka att någonting döljs för dem. I behandlingsrummet utsätter John Money barnen för vad som i dag tveklöst skulle klassas som övergrepp. Han frågar dem om de har drömt om att ha sex med en kvinna och om Brian har haft erektion. Han visar pornografiska bilder och filmer som han anser är idealiska för barns sexuella uppfostran.

“This is what moms and dads do”

säger Money till barnen när han visar porrfilm.

Han uppträder på ett sätt när föräldrarna är med och ett annat när han är ensam med tvillingarna. Då blir han arg och skriker om de inte gör som han vill, till exempel klär av sig och undersöker varandras könsorgan inför Money och ibland 5-6 av hans kolleger. “Så gör alla unga primater” förklarar Money i en av sina skrifter. “Även barn. Det enda som är fel är att inte njuta av det.”

Brenda vägrar ny könsoperation

1975 publicerar John Money en ny rapport som till och med överglänser den tidigare. Om Brenda skriver han:

“Ingen utanför familjen vet att hon föddes som pojke. Ingen kommer någonsin att kunna gissa det. Hennes beteende är så normalt som det kan vara hos en aktiv liten flicka och så klart annorlunda än sin pojkaktige tvillingbror.”

Samma år påstår han i boken “Sexual Signatures” att Brendas könsbyte är ett dramatiskt bevis på att barn föds utan könsidentitet. Han insisterar på att Brenda ska gå igenom en ny könsoperation och få en vagina. Det börjar bli bråttom inför den annalkande puberteten. Brenda vägrar. Strax innan hon fyller tretton år gör hon sin sista resa till Johns Hopkins. Hon vägrar återvända till de plågsamma besöken hos John Money men tvingas äta kvinnligt könshormon.

“Vad hade jag för namn?”

1979 ska Brenda fylla fjorton år. Hon har tagit kvinnligt könshormon i två år och har fått bröst och andra kvinnliga former – som hon avskyr. Hennes kropp är ett slagfält där de kvinnliga hormonerna slåss mot hennes manliga hormonsystem som blommar ut i full pubertet. Hennes röst är en hes målbrottsröst. På fotografier från den här tiden försöker hon le, men de sorgsna ögonen är ett jagat djurs.

Frank Thiessen brukar hämta sin dotter från hennes möte med en psykiater varje vecka. När han hämtar henne på eftermiddagen den 14 mars 1980 har han bestämt sig. Brenda ska få veta sanningen. Bit för bit berättar han för henne vad som hänt. Det är enda gången Brenda ser sin far gråta. Själv känner hon lättnad. Plötsligt får hon förklaringen till hela sitt livs elände.

“Vad hade jag för namn?” frågar hon.

Vilken kvinna vill ha honom?

david reimerFemton år gammal tar Brenda sitt öde i sina egna händer och slutar leva som flicka. Hon börjar klä sig i pojkkläder och kräver att få behandling med manligt könshormon. Hon får sina bröst bortopererade och en rudimentär penis konstruerad och tar namnet David Reimer. Han är starkt präglad av sina trauman. I tjugoårsåldern gör han två allvarliga självmordsförsök, han är djupt deprimerad, drar sig undan från världen och isolerar sig i en stuga i vildmarken. Hans tvillingbror Brian har gift sig och fått barn. Men vilken kvinna vill ha honom, en ofullständig man?

David Reimer träffar så småningom en kvinna, Jane, som är några år äldre och redan har tre barn. Hösten 1990, när David är 25 år, gifter de sig. Men han plågas ständigt av de smärtsamma minnena av sin mardrömslika uppväxt, de skrämmande besöken hos John Money och de kränkningar han har blivit utsatt för. För Jane är han inte lätt att leva med, med sin explosiva ilska, sina återkommande depressioner och sin enorma rädsla för att bli övergiven.

“Jag var skitskraj för John Money”

Keith Sigmundson är psykiater och har behandlat Brenda/David sedan hon vägrade åka till John Hopkins. Han har lekt med tanken att publicera sanningen om tvillingarnas öde. Men han har inte gjort det, av ett enkelt skäl:

“Jag var skitskraj för John Money. Han var den stora auktoriteten. Han var gurun. Jag visste inte vad som skulle hända med min karriär.”

Keith Sigmundson och biologen Milton Diamond lyckas få kontakt med varandra, och tillsammans skriver de en artikel där de avslöjar sanningen om “fallet John/Joan”. De skriver att David Reimers fall är beviset på att könsidentitet och sexuell orientering till stor del är medfödd och har större betydelse än uppfostran för utvecklingen till pojke eller flicka. Trots föräldrarnas, psykologers, psykiatrikers och hormonspecialisters ansträngningar att uppfostra David som flicka var hans medfödda manliga identitet starkare.

Förstasidesstoff över hela världen

Det tar nästan två år för Diamond och Sigmundson att få sin artikel publicerad. Alla vetenskapliga tidskrifter tackar nej med motiveringen att den är för kontroversiell. I september 1996 nappar äntligen en medicinsk facktidskrift och publicerar artikeln i mars 1997. Nyheten att det inte är möjligt att ändra barns könsidentitet genom att operera dem till motsatt kön slår ned som en bomb, och “John/Joans” historia blir förstasidesstoff över hela världen.

“SEXUAL IDENTITY NOT PLIABLE AFTER ALL, REPORT SAYS” trumpetar New York Times på förstasidan. Time tvingas krypa till korset och skriver: “The experts had it all wrong”. Det är en senkommen pudel – det har gått 24 år sedan tidningen publicerade artikeln om John Moneys tvillingsuccé.

En barnpsykiater tänker om

Viktoria börjar på ungdomsskola, är satt på östrogenbehandling och mår stadigt allt sämre. Hon sluter sig inom sig själv och gör ett allvarligt självmordsförsök. En dag har barnpsykiatern Trond H. Diseth en gråtande Viktoria i telefonluren. Hon är 16 år.

“Vem är jag? Vad är jag?”

frågar hon förtvivlat. Då är gränsen nådd för Diseth. Nu tänker han inte spela med i spelet längre. För första gången lägger han de medicinska reglerna åt sidan. Under många timmar går han igenom Viktorias journal med henne och berättar hela historien om vad hon blivit utsatt för. Tillsammans beslutar de att avbryta östrogenbehandlingen och inleda en behandling med manligt könshormon, testosteron, istället. Viktoria byter omedelbart namn till Viktor.

viktor

Sedan Milton Diamonds och Keith Sigmundsons artikel har publicerats 1997 har Trond H. Diseth de fakta han behöver för att presentera Viktors historia offentligt. Han lyckas få sina läkarkolleger med sig på att ändra behandlingsrutinerna för barn med oklart kön, och Norge blir ett av de första länder i världen som stoppar könsbyten på barn.

“Teorierna har fullständigt slagits i spillror”

Steven_Pinker_2011Det viktigaste könsorganet sitter inte mellan benen. Det sitter i hjärnan. Mängder av studier de senaste årtiondena visar att barns könsidentitet primärt formas av könshormoner som påverkar fostrets hjärna under fostertiden. Evolutionen arbetar via generna och olika styrmekanismer som ser till att pojkars och flickors hjärnor utvecklas olika. Under påverkan av Y-kromosomen tar testiklarna form hos det manliga fostret och börjar producera manligt könshormon, bland annat testosteron. De manliga könshormonerna har en avgörande inverkan på hjärnans utveckling under fostertiden, under de första levnadsmånaderna och i samband med puberteten (men gör sig påminda hela livet). På motsvarande sätt påverkas flickfostrets hjärna av kvinnligt könshormon, östrogen. Specifika receptorer för de här könshormonerna finns i hjärnans hypotalamus, hippocampus och amygdala och i själva hjärnbarken.

“De två huvudteserna i teorin om att könsskillnaderna enbart är sociala konstruktioner – att pojkar som behandlas som flickor kommer att växa upp med en flickas psykologiska drag, och att skillnader mellan pojkar och flickor beror på skillnader i föräldrarnas sätt att uppfostra dem – har vid det här laget fullkomligt slagits i spillror”

skriver Steven Pinker, professor i psykologi vid Harvard University i boken “Ett oskrivet blad och andra myter om människans natur”.

Davids mor och tvillingbror begår självmord

David Reimer sjunker allt djupare ned i depressioner. Han har förlorat sitt arbete sedan det företag där han var anställd lagts ned, och han hittar inget nytt jobb. Han är visserligen ekonomiskt oberoende, tack vare att John Colapinto delar royaltyförtjänsten från sin bok “As Nature Made Him: The Boy Who Was Raised As A Girl”.  lika med honom. Men utan jobb och ekonomisk drivkraft att försörja sig sitter han hela dagarna vid sitt hus försänkt i grubbel.

Modern Linda Thiessen orkar inte bära skuldkänslorna över sonens tragedi utan begår självmord. Fadern Frank Thiessen blir alkoholist. Davids tvillingbror Brian, som har blivit svårt försummad på grund av all dramatik kring brodern, utvecklar drogmissbruk, kriminalitet och klinisk depression. Han tar sitt liv med en överdos antidepressiv medicin 2002.

Vem dödade egentligen David Reimer?

john-colapintoEfter fjorton års äktenskap orkar David Reimers fru Jane inte leva med honom längre. När hon i början av maj 2004 meddelar att hon vill att de ska separera rusar David ut ur huset. Två dagar senare får Jane ett telefonsamtal från polisen. I sin bil, på parkeringsplatsen utanför en livsmedelsbutik, har David skjutit sig med en revolver. Efter nära 40 års lidande är familjen Thiessen krossad och utplånad. Men vem dödade egentligen David Reimer? Dog han på parkeringsplatsen i Winnipeg den 5 maj 2004? Eller skedde det redan den 3 juli 1967 när han kastrerades?

“Jag blev chockad när Frank Thiessen ringde och berättade att David var död, men jag kan inte säga att jag blev förvånad”

skriver John Colapinto en månad efter Davids självmord.

“Vem som helst med inblick i hans liv skulle anse att det verkliga mysteriet var att han hade lyckats hålla sig vid liv i 38 år. En mindre modig person än David skulle ha gjort slut på alltihop för länge sedan.”

Viktor – för första gången en hel människa

2009 genomgår Viktor en könsoperation och får sin penis rekonstruerad. I dag lever han som man. Han bor utanför Oslo, har arbete, lägenhet och vänner. För första gången i sitt liv känner han sig som en hel människa. Ett mycket berörande inslag med Viktor finns i “Hjernevask”,  tidskod cirka 16:37.

Ställd inför Viktors livsöde håller Jörgen Lorentzen, maskulinitetsforskare vid Oslo universitet, fast vid sin övertygelse att könsidentiteten är inlärd (tidskod cirka 35:53). Det ideologiska stålpansaret håller tätt mot verkligheten.

John Money erkände aldrig sitt misslyckande. Han stod fast vid alla sina påståenden, tog aldrig tillbaka något och hävdade att det inte var David Reimers eget beslut att leva som man. Medias rapportering om fallet kallade han “ett led i den antifeministiska rörelsen” och menade att syftet med att påstå att könsidentiteten finns inbyggd i våra gener är att tvinga kvinnor tillbaka till köket och sängen. Sigmundsons och Diamonds artikel 1997 kallade han “en kniv i ryggen”. Han avled 85 år gammal 2006, två år efter David Reimers självmord. Runtom i världen lever hans övriga offer. Ingen vet hur många de är.

Av Julia Caesar

Andre kronikker af samme forfatter

Litteratur:

John Colapinto: The true story of John/Joan. Rolling Stone den 11 december 1997.

John Colapinto: As Nature Made Him: The Boy Who Was Raised As A Girl. 2000.

John Colapinto: Gender Gap. What were the real reasons behind David Reimer’s suicide? Slate 3 juni 2004.

Harald Eia och Ole-Martin Ihle: Födt sånn eller blitt sånn? 2012.

NRK Hjernevask episod 7: Nature or nurture.

Steven Pinker: The Blank Slate. The Modern Denial of Human Nature. 2002.

Steven Pinker, svensk upplaga: Ett oskrivet blad och andra myter om människans natur. Natur och kultur 2006. Slutsåld på förlaget.

Detta är den fjärde och sista krönikan av fyra med evolutionen som utgångspunkt. De tre övriga går att läsa här:

Medicinsk katastrof i invandringens spår.

Myten om det oskrivna bladet.

Betydelsen av IQ.

Dr. Money And The Boy With No Penis

Annoncer fra Danske Partner-Ads:


Donér engangsbeløb?Kan du forpligte dig til fast betaling?

  • Anonym

    Det kan gå rejält snett när forskare och politiker har en övertygelse utan en strimma tvivel eller vilja att medge brister och rena fel i hypoteser formade till fundament som dessutom utgjort basen för hela karriären. Utmärkt krönika, som gör annars för lekmannen i stort sett otillgängligt stoff till läsning.

  • Regimkritiker

    Fruktansvärt skakande. Tack Julia för ditt grävande i vår tids mörka skrymslen. Dessa människor fick sina liv krossade av felaktiga teorier: postmodernismen och socialkonstruktionismen. Jag skulle vilja tvinga ner denna artikel i halsen på alla manshatande genus-hens. Och i synnerhet på de föräldrar på Söder som skickar sina söner till genusdagiset Egalia (och troligen förstör sina barns liv och uppväxt).

  • XY

    Det kan gå rejält galet när forskare och politiker ägnar frenetisk energi åt hypoteser med en oinskränkt övertygelse utan minsta strimma till tvivel, som dessutom utgjort fundamentet för karriären. Utmärkt krönika, som ger läsekretsen väsentlig bakgrund till pseudoforskning som fortfarande smittar mångas föreställningar och drabbar andra ännu hårdare.

  • Invandrare1957

    Tack Julia. Ett helt okänt ämne för en annan. Som man inte trodde existerade sedan Hitler tiden. Men det förklarade så mycket för mig. Vi har en katt som är skölpaddsfärgad. Röd gul vit. En veterinär sa åt mig att dom kan födas två könade. Och oftast sterila. Sen är dom psykiskt konstiga. Den är nu 5 år gammal och jag har till och med funderat att avliva den. För den är inte normal kan ibland ta fjorton dagar innan den kommer fram till en. Din artikel gav mig till och med förklaring i djurvärlden. Men vilken pungspark på genus Sverige. Och alla i gay rörelsen som hävdar att dom blir bättre föräldrar. Tack Julia för artikeln som säger att vi normala människor ändå är bäst om man får säga så. För den normala har inga lobbyister som påverkar politiker åt det extrema hållet som genus idioter och homosexuella har. Politiker det vilseledda folket.

  • Mycket gripande livsberättelser.
    Tack!
    Ja, vår identitet finns inne i huvudet.

  • Angela

    Ett stort tack, till Julia Caesar, som har modet att konfrontera det sexifierade samhället. Inget konstigt, Invandrare 1957, att ämnet var okänt för dig. Jag skulle tippa att 98 % av världens befolkning befinner sig i samma okunskap. Inte ens de som är födda på 60-70-talen har en susning om John Money eller hans sex-forskning. Varför “den sexuella revolutionen” uppstod på 1960- och 70-talen, har de flesta alltså ingen aning om. Eller om eller varför en sådan revolution behövts. Allmänheten har knappast läst några av böckerna utan levt i det glapp som uppstått mellan någots början och dess pågående långt ifrån upphovets början och bara tagit det för givet, som ett faktum, utan att ifrågasätta eller fråga varför. Så är det ofta och mera idag än någonsin eftersom man klippt av banden mellan generationerna och därmed kunskapsöverföringen. Idag värre än någonsin eftersom ålderdom, visdom, klokskap, karaktär, det sunda förnuftet har blivit något fult. Det är ungdom som hyllas. Beslutsfattare blir yngre och yngre. Höga titlar delas ut till unga människor som knappast kan ha hunnit skaffa sig en gedigen kunskap och livserfarenhet.

    Berättelserna är djupt tragiska. Världen är full av liknande tragiska berättelser. Men det är makten som bestämmer vilka historier som får berättas och vilka vi skall sitta framför radio och tv och gråta över. Kvinnor som inte fick vara kvinnor efter 50-talet. Män som inte fick vara män. Människor som inte fick bli vuxna. Idag har vi ett fördummat sexifierat syskonsamhälle. Unga flickor som saknar kvinnliga vuxna förebilder. Men de vuxna kvinnorna finns även om de sällan får synas i offentligheten.

    • Nostradamus_i_norr

      Mycket av detta handlar om människans högmod eller hybris, d v s att mena sig förstå allt och att t o m kunna styra över jordens klimat. Det senare med hänvisning till CO2-debatten. Det är så enfaldigt att man inte tror att det är sant. Detta högmod omtalas på många ställen, både i Bibelns GT och NT och om de följder som blir synliga. I Ordspråksboken 16:18 kan läsas: ”Stolthet går före undergång, och högmod går före fall”. Det utgör ursprunget till ett av våra ordspråk.

      I 1 Mos. 1:27 står det skrivet. ”Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem.” Det finns alltså bara han och hon och inga hen och könet är genetiskt men människans beteenden och åsikter präglas naturligtvis också av kultur och uppfostran. Att det föds barn med missbildningar och en ytterst liten andel med homosexuell läggning, förändrar inte sanningen.

      I invandringsdebatten hävdar kulturmarxisterna att alla kulturer är likvärdiga och att den kulturella bakgrunden därför inte har någon betydelse. Vi är ju Gud bevars ”alla människor”. Kulturmarxisterna och genusteoretikerna utgörs påfallande ofta av samma personer och det blir därför en anomali när de i genusfallet påstår att kultur och fostran är det som skapar könet medan de i invandringshänseende påstår att det är i det närmaste betydelselöst. Det blir lätt så om man inte har tänkt ”längre än vad näsan räcker”.

      Den samhälleliga propagandan om genustokerierna, öppen homosexualitet som likställs med naturlig heterosexualitet med bl a tillåtelse av adoption bland homosexuella, könsbyte hos kvinnor utan sterilisering, Svenska Kyrkans vigslar av homosexuella, genustalibanernas förkunnelser om att ”män är djur” och de ”patriarkala strukturerna” m m, likställer det onaturliga med det naturliga, fördärvar det naturligt umgänget mellan man och kvinna och bidrar på sikt till ett samhälles undergång.

      Den norska TV-serien Hjernevask kan verkligen rekommenderas. Den klär fullständigt av de norska och svenska pseudoforskare som uttalar sig. De invecklar sig i omöjliga resonemang som de inte kommer ur. I Norge resulterade programserien i att anslagen till denna typ av forskning minskade mycket kraftigt. Ett tips till StasiVänsterTelevision – köp in serien och visa den om ni törs!

    • Invandrare1957

      Hej personligen trodde jag att jag var ganska upplyst. Men tji vad man bedrog sig. Så nu har man lärt sig något nytt. Jag har inte brytt mig så mycket heller om såna här frågor. Jag tycker en flicka ska få vara en stolt flicka och bli en stolt kvinna som har den fina förmågan att kunna föra generna framåt med en lika stolt pojke som blir en stolt man. Men jag börjar nu förstå varför det har fötts så lite barn från slutet av sextio talet och framåt. Med sådan här idiot forskare som påminner om Hitler och hans läkare o forskare. Tycker det är rent ut sagt snuskigt. Att människan beter sig så här. Eller rättare sagt det kan inte vi vanliga dödliga påverka. När sådana här dårar gör det med regeringars goda minne. Man blir bara förfärad.

      • Nostradamus_i_norr

        Eftersom du betvivlar det som jag skrivit om DDT.

        3. Cancer av DDT – 1996 framdrevs UNEP ett förbud mot användandet av DDT genom att hävda att den mycket framgångsrika produkten mot malariamyggor, kunde vara genetiskt skadlig. Tio år senare, 2006, deklarerade WHO slutligen produkten som säker förutsatt att riktlinjerna för dess användande följdes, en slutsats som sannolikt var avgörande för UNEPs senkomna omvändning från tidigare beslut. Väl dold bland UNEPs publikationer står det att finna att antalet malariafall i den Sydafrikanska provinsen KwaZulu-Natal, ökade från 8 000 år 1996 till 42 000 år 2000 och hade fallit till 50 dödsfall per år efter återinförandet av DDT. Dessa siffror gäller endast för en region i Sydafrika för vilken uppgifter är tillgängliga. Den uppskattade dödligheten i Afrika beräknas till så högt som 20 miljoner. Har inte vi i Sverige också hört om hur oerhört farligt DDT är, men det är ju märkligt att vi inget fick veta om massdöden i Afrika?

        Facts versus fears: DDT: http://dwb.unl.edu/Teacher/NSF/C06/C06Links/www.altgreen.com.au/Chemic als/ddt.html

  • Høgsbro

    Der er ingen nyhed i at den medicinske verden opfører sig som i denne sag. Ideologier og ideer har til alle tider været drivende i udviklingen af medicinske teorier. Det er dejligt at se at nogle af betonfeminismens bastioner falder for historiens dom, og at de falder tungt.

  • Nostradamus_i_norr

    En mycket bra redovisning av JC om vad följderna blir när resultat av ”forskning” som inte har tillkommit genom vedertagen vetenskaplig metod får genomslag. De felaktiga slutsatserna används av politiker, charlataner, journalister och andra mindre vetande som på icke-vetenskaplig grund, iscensätter storskaliga experiment med propaganda och vilseledande som verktyg.

    I bredd med det som avhandlas i artikeln finns det många liknande exempel och följande utgör några i mängden från miljöområdet och enbart med anknytning till UNEP och FNs klimatpanel IPCC. Kommentarfältet medger emellertid inte att de utvecklas.

    1. Skogsdöd
    2. Försurade och döda sjöar
    3. Cancer av DDT
    4. Förstörande av ozonlagret
    5. Ozonlagrets förstörande genom överljudsflygningar
    6. Antropogen CO2 och dess katastrofala följder

    Några icke UNEP/IPCC-relaterade.

    7. Säldöden som gjorde att Mp kom in i Riksdagen 1988
    8. Farlig strålning från mobiltelefoner och mobil infrastruktur
    9. Elallergier

    Så länge som Miljöpartiet har funnits som parti, har de varit ivriga förespråkare för åtgärder som baserar sig på dålig vetenskap och felaktiga slutsatser. JC har nyligen avhandlat partiet här http://snaphanen.dk/2013/05/12/miljopartiet-illusionisterna/

    Skeppsgossen skriver också om genusdebatten på http://narrskeppet.blogspot.se/2013/06/genusdebatten-visst-ar-det-skil lnad-pa.html. En underhållande och satirisk blogg som redovisar fakta och som häcklar många idiotier, främst inom området klimat och miljö.

    • Regimkritiker

      Det också massor av exempel på där det vetenskapliga etablissemanget i sin arrogans vägrar att ta till sig nya forskningsresultat. Nya upptäckter har alltid svag evidens i början, vilket gör att försvararna av Status Quo och den rådande ordningen kan avfärda dessa som “pseudovetenskap”, “kvacksalveri” och liknande. Denna tendens blir ännu starkare om det finns ett finansiellt starkt industri-intresse som skulle förlora pengar på om de nya rönen blir accepterade.

      Många av de exempel “Nostradamus i Norr” tar upp har faktiskt starkt vetenskapligt stöd och är inte någon sorts vänsterkonspiration. DDT är farligt, ozonlagret skadades av freoner som tillverkades av Du Pont (som la ner jättesummor på att sprida desinformation om detta), mobiltelefonsstrålning är skadligt (titta noga i Apples finstilta bruksanvisningari USA, de rekommenderar att man inte håller sin iPhone närmare huvudet än 1 cm).

      Cigarettrökning är farligt, vilket hundratals högerdebattörer förnekade under 1980- och 1990-talet, och vilket massor av forskare som fick betalt av tobaksindustrin försökte prata bort under samma period. GMO är farligt, fluor i dricksvatten är farligt, transfetter är farligt, kvicksilver i tandfyllningar är farligt, osv.

      • Nostradamus_i_norr

        Eftersom du betvivlar det som jag skrivit om DDT.

        3. Cancer av DDT – 1996 framdrevs UNEP ett förbud mot användandet av DDT genom att hävda att den mycket framgångsrika produkten mot malariamyggor, kunde vara genetiskt skadlig. Tio år senare, 2006, deklarerade WHO slutligen produkten som säker förutsatt att riktlinjerna för dess användande följdes, en slutsats som sannolikt var avgörande för UNEPs senkomna omvändning från tidigare beslut. Väl dold bland UNEPs publikationer står det att finna att antalet malariafall i den Sydafrikanska provinsen KwaZulu-Natal, ökade från 8 000 år 1996 till 42 000 år 2000 och hade fallit till 50 dödsfall per år efter återinförandet av DDT. Dessa siffror gäller endast för en region i Sydafrika för vilken uppgifter är tillgängliga. Den uppskattade dödligheten i Afrika beräknas till så högt som 20 miljoner. Har inte vi i Sverige också hört om hur oerhört farligt DDT är, men det är ju märkligt att vi inget fick veta om massdöden i Afrika?

        Facts versus fears: DDT: http://dwb.unl.edu/Teacher/NSF/C06/C06Links/www.altgreen.com.au/Chemic als/ddt.html

        • Regimkritiker

          Du har rätt i att man inte ska lita på “Vetenskapliga” myndigheter (som WHO, UNEP, Socialstyrelsen och Livsmedelsverket). De är alltför ofta korrumperade av Corporate särintressen. När det gäller DDT och malaria är det bara en kortsiktig lösning. Förr eller senare kommer malariamyggan att utveckla resistens mot DDT och samtidigt sprids DDT i hela det ekologiska kretsloppet. Jag tycker att DDT ska vara totalförbjudet överallt. Att något FN-organ uttalar att DDT är “säkert” under vissa omständigheter tror jag är drivet av någon tillverkare som levererat korrupta “vetenskapliga studier” för att få igenom sitt särintresse.

  • Steinadler

    “De två huvudteserna i teorin om att könsskillnaderna enbart är sociala konstruktioner – att pojkar som behandlas som flickor kommer att växa upp med en flickas psykologiska drag, och att skillnader mellan pojkar och flickor beror på skillnader i föräldrarnas sätt att uppfostra dem – har vid det här laget fullkomligt slagits i spillror” skriver Steven Pinker, professor i psykologi vid Harvard University i boken “Ett oskrivet blad och andra myter om människans natur”.

    Det er vel tross alt også nærliggende å tenke at John Money selv kan være et eksempel på at foreldrenes måte å oppdra barna på kan spille en stor rolle for identitetsutviklingen og forstyrringen av den. Money kan forresten også være et godt eksempel på at Steven “we are living in the best of all worlds” Pinker tar alvorlig feil når han hevder å ha vist at vi lever i den minst voldelige av alle tider. Aggresjonen søker bare andre utløp.

    Historien om John Money får meg faktisk til å tenke på Ed Gein. Hans far var riktignok i live gjennom sine to sønners oppvekst. Men disse to, og spesielt den yngste sønnen Ed opplevde et åpenbart fravær av en farsskikkelse som kunne gi grunnlag for positiv identifikasjon da denne var alkoholiker og moren behandlet ham med hat og forakt. Sønnene oppdro hun med en fanatisk religiøs strenghet grensende inntil det sinnsyke. Sønnen Ed endte altså som en beryktet seriemorder med kjønnsrelaterte identitetsproblemer.

    I visse (pseudo)akademiske miljøer kan man åpenbart slippe unna med slikt i langt lengre tid ved å gi både sinnsforstyrrelsen og de destruktive impulsene et skinn av vitenskapelighet.

  • HH

    “Far är stark och mor är rar”, som Elsa Beskow skrev i “Hattstugan”. Det var sådana texter jag växte upp med. Plus en pappa som var stark och gjorde de bästa pilbågarna. Mamma bakade goda bullar.
    Norman Mailer har i “Brev till en president” skrivit om den homosexuelles ålderdom. Hur man på dennes mungipor ser livsbesvikelsen, att aldrig ha kunnat avla barn.
    Det är vad Mailer skriver. Själv anser jag att folk får för mig vara precis som de vill. Hur de lever och vad de anser vara bäst i livet. Bäst i livet för mig är avlandet av ett antal barn som sedan avlat ett stort antal barnbarn. Alla lika älskade.
    Det är det livet handlar om. Det verkliga livet från födelse till död. Tack Julia för dina eminenta kunskaper och analys.

  • Glem ikke omskæringsaspektet i Bruces tragedie

    Der er et aspekt af David Reimer/Bruce Thiessens historie, som kun nævnes kort i kronikken her, men som er værd at bide mærke i: Drengen mistede oprindelig sin penis efter en spædbarnsomskæring.

    Det påstås, at drengene begge havde forhudsforsnævring, men jeg tror det er en udflugt. (Ikke fra JCs side, men fra hendes kilde.) I 1967 blev lidt over halvdelen af alle canadiske drengebørn omskåret som spæde. Forældrene er sikkert blevet anbefalet det rutinemæssigt og har måske fået at vide at de ‘ellers kunne få problemer med forhudsforsnævring’ eller noget i den dur. Den dag i dag anbefaler læger i USA omskæring til behandling af banale problemer, som kan løses uden. Forhudsforsnævring kan i de fleste tilfælde behandles med en salve. Under alle omstændigheder løsner forhuden sig på mange drenge ikke fra glans før væsentlig senere – hos nogle så sent som i 12-årsalderen! Dette er normalt. Så hvordan har de læger overhovedet konstateret en forhudsforsnævring i ottemånedersalderen? – Nej, sandsynligheden taler for, at det var en rutineomskæring. Og de går galt med mellemrum. Bruce Thiessen er ikke den eneste, der har mistet en helt rask og normal penis på den måde.

    Hans gruopvækkende historie begynder med DETTE svigt – endnu før galningen Money kommer på banen. Det må ikke overses.

    Stands omskæring af børn m/k.

  • Breidablikk

    Meget viktig at dette tema tas opp av en skribent opptatt av innvandring og migrasjon. For det handler om et felles, dypereliggende problem, nemlig oppløsning av alle naturlige og tradisjonelle grenser, mellom kjønn og mellom folkeslag. Og religioner. “Nøytraliteten” ser ut til å være paradigmet, og “rasisme” og “fobi” bli satt som stempel alle normale, sunne, tradisjonelle og endog filosofiske posisjoner (klassisk metafysikk) konstateringer av de grunnleggende forskjeller mellom disse størrelsene. Vi må i den sunne fornufts navn motså alle typer “migreringer” mellom de nevnte størrelser.

    Forøvrig roser det multikulturelle paradigmet seg av “pluralite”. Jeg ser bare en grå og trist gråfarge, ensretting og homogenisering av alle naturlige og tradisjonelle forskjeller.

  • HH

    Bara en reflexion på ovanstående replik. Som jag minns det var det en av Montys ökensoldater – alltså den engelska sidan – som berättade om uttröttande marscher i den sandiga öknen och de plötsliga stormarna som virvlade sand in under kläderna. “Då”, berättade den engelske soldaten, “förstod jag plötsligt varför ökenfolk var omskurna! Någonting mer plågsamt hade jag aldrig upplevt tidigare i mitt liv.”

    Gör man en konklusion av detta är det alldeles uppenbart att – frånsett religionerna – omskärelse av gossar har en praktisk funktion. Bara tänka sig sandkorn på det intima stället med en hud som inte längre skyddar…

  • Übereil

    David Reimer-exemplet är ett mycket starkt exempel som visar på allvarliga brister i hur den här sortens operationer har hanterats genom åren. Dessa brister är givetvis väldigt viktiga att belysa.

    Artikeln ovan är dock väldigt snedvriden eftersom den bara tar upp misslyckade exempel. Detta trots att en majoritet av de operationer som utförts genom åren varit lyckade (i bemärkelsen att barnet genom uppväxten och upp i vuxen ålder oproblematiskt identifierar sig med det tilldelade snarare än ursprungliga könet).

    T ex så utförde psykologen Heinz Meyer-Bahlburg 2005 en studie där han undersökte 77 individer som varit med om liknande operationer. Av dessa hade enbart 17 valt att återgå tillbaka till sitt manliga kön och medan kvinnorna visade vissa tecken på manlighet och ofta rapporterade att de var mer sexuellt attraherade av kvinnor än män så var majoriteten trots det tydliga med att de såg sig själva som kvinnor. Hans slutsats var att “these data do not support a theory of full biological determination of gender identity development by prenatal hormones and/or genetic factors, and one must conclude that gender assignment and the concomitant social factors have a major influence on gender outcome”.

    Jag tar inte upp det här för att försvara modern medicins hanterar dessa operationer i de fall där det går fel – jag vill mer höja ett varningens finger för att vara för snabb med att dra slutsatsen att problemet måste vara att könet formas innan födseln trots allt.

  • Peter Buch

    Kære doktor

    Er det igen mig det er galt med, når jeg bekymrer mig om det mon er et godt valg at udsætte et 6/7 årigt barn fra landet- bosat nær en landsby med omkring 150 indbyggere, der går i skole i en lidt større by og omkring en dag per uge besøger en mindre del af en millionby- for film af Fellini. La strada, amarcord, kvindebyen, 81/2 eksempelvis.

    Jeg mener forevisningerne er ment som fremvisning af lidt lærdom i virkeligheden, forældrene og jeg ikke umiddelbart er i stand til at give, selv om det jo er film.

    At jeg selv glæder mig over filmene og synes jeg ser nyt i dem trods mange ganges betragtning og den begrænsede plads ihukommende næsten tvinger gæster til at se disse film- er det for egoistisk en holdning.

  • Tornuggleman

    Så har Julia än en gång skrivit det alla borde erkänna.

    Jag själv är glad för att jag föddes till man. Min pitt satt där den skulle och har gett mig 4 barn .
    “Familjelyckan” har spridit glädje.
    Är en vad man kallar “mullig mansgris” med mina kromosoner o teststeron i full funktion.
    Min fru har lovat mig att det ska stå på min gravsten : I´m a MAN !

    Bisexuella självskärare , emos mm inom vänsterfalangen lär inte övertyga vare sig normalt funtade människor om att man föds till ett bestämt kön.

    Ta bort testiklarna på en vuxen man och denne riskerar allvarliga psykiska förändringar.
    Inte f-n är det vare sig sociala omständigheter eller andra dumheter som avgör. Könshormon påverkar även våra hjärnor och formar oss till vad vi oftast utvecklas till.
    Homo- o bi-sexualitet har alltid funnits.
    Att det nu är hela alfabetet med olika sexuella identiteter är frågor vilka berör de vilsna .

    Vetenskapen ska ägna sig åt att förbättra tillvaron eller livet för individen . Inte leka Gud !

    Men medan man forskar, skär o dividerar fortsätter utsläppen av östrogen med följd att missbildade könsorgan och feminisering .
    Missbildade könsorgan beror på faktorer som gener och miljöpåverkan.
    Östrogenliknande ämnen inom bl a gruppen klorerade kolväten vilka återfinns hos alla jordens varelser påverkar rent vetenskapligt könsutvecklingen och den stora feminiseringen.
    Självskärare o andra inom vänsterrörelser har svårt med sin identitet över huvud taget.
    Man eller kvinna spelar ingen roll för dessa bisexuella människor med sina identitetskriser.
    “Forskningsrapporter” o statistik kan utföras på olika sätt eller redovisas godtyckligt. I veckan publicerades en “studie” som den enda i HELA VÄRLDEN , att det är helt ofarligt att köra bil o tala i telefon samtidigt !!!???

    Så “experter” är inte alltid att lita på.
    Vissa påstår att växthuseffekten inte existerar. Någon annan kommer fram till att rökning är hälsosamt.

    Om någon eller ett mindre antal könsförvirrade skriker om uppmärksamhet och acceptans för hela alfabetet med olika sexuella läggningar, är det inte något vi klartänkta bara struntar i .

    Värre är när någon inom Svenska Kyrkan vill införa “hen” om Gud…

  • Gösta Svensson

    Regeringens skrivelse 2002/03:140 s.5:

    “Det innebär också att regeringen betraktar manligt
    och kvinnligt som ”sociala konstruktioner”, dvs.
    könsmönster som skapas utifrån uppfostran, kultur,
    ekonomiska ramar, maktstrukturer och politisk ideologi.”

    • @ Gösta: Tak

      Trots en lång historia av aktivt jämställdhetsarbete präglas vårt samhälle fortfarande av en könsmaktsordning. Arbetet måste fortsättningsvis ges en mer feministisk inriktning. Det innebär att vi måste vara medvetna om att det råder en könsmaktsordning, att kvinnor är underordnade och män är överordnade, och vilja förändra den. Det innebär också att regeringen betraktar manligt och kvinnligt som ”sociala konstruktioner”, dvs. könsmönster som skapas utifrån uppfostran, kultur, ekonomiska ramar, maktstrukturer och politisk ideologi.

      Könsmönstren skapas och upprätthålls både på det personliga planet och på det samhälleliga planet. Denna struktur har inte förändrats, trots att kvinnors och mäns representation på vissa samhällsområden kvantitativt sett närmat sig varandra. Om vi inte bryter dagens könsmaktsordning kommer vi inte att uppnå ett jämställt samhälle.

      http://www.regeringen.se/content/1/c4/20/69/2c27bade.pdf

      Regeringens skrivelse 2002/03:140 Jämt och ständigt – Regeringens jämställdhetspolitik med handlings- plan för mandatperioden

  • Marit

    Takk, Julia for denne sjokkerende historien fra virkelighetens gale verden. Der psykopatiske maktmennesker tillates å ødelegge andres liv for eksperimentets skyld. “Kjønn er bare sosiale konstruksjoner”. Ha !
    Familien er også en “sosial konstruksjon”, sies det. Og det som er en “konstruksjon”, kan dekonstrueres, selvfølgelig. Nå er far og “medfar”, mor og “medmor” like bra en “konstruksjon” som den tradisjonelle familien.
    Man kan kjøpe egg og spermier og betale surrogatmødre for rugeperioden.
    Hva vil dette gjøre for det “konstruerte” individets IDENTITET ? Det vet vi ikke enda.

  • Pensionsrederiet al-Estoniyya

    På tal om ‘rasskillnader’ och IQ, som du skrev om nyligen, så hittade jag nåt jätteintressant, som passar perfekt med allt jag läst om skillnader mellan olika ‘raser’ av människor:

    http://en.wikipedia.org/wiki/Neoteny

    Det stämmer också skrämmande väl överrens med detta, extremt intressanta experiment:

    https://www.flashback.org/t1543422

    Som i sin tur ännu mer förstärker min bild av en indelning av människor i olika utvecklade stadier, med östasiater på topp (mer intelligenta, mer neotiniserade, mer ‘tama’/mindre aggressiva, mindre maskulina osv.

    Det stämmer också väl överrens med vad jag läst om skillnader i testosteronnivåer mellan olika ‘raser’ osv.

    Ja, jag börjar mer och mer bli övertygad om att sk. “vetenskaplig rasism” är realism. Inte av några politiska anledningar, inte för att jag vill det, men för att ju mer jag läser om saker som intresserar mig (jag hittade detta om neotani när jag försökte förstå varför jag inte har såpass bra skäggväxt som jag vill ha, och om jag kan göra nåt åt det), så låter det så logiskt, som om allt bara faller på plats i ett stort system.

  • HH

    Ett litet “vetenskapligt” tillägg. Det här kommer från svensk TV:s Kunskapskanalen. Vi är någonstans i en bergsby i Sydamerika. En trevlig karl intervjuas sittande på sin förstutrappa. Han säger rakt av: “Faktiskt vet man inte var solen försvinner när det är natt. Ingen vet! Inte ens vetenskapsmännen!!”

    Det där kan man ju skratta åt. Men för fasen, nog undrade jag många gånger varför det blev så kallad natt när jag var liten. Men själv trodde jag då att solen blev norrsken och DEN tyckte jag om där jag växte upp i mina nordliga trakter. Faktiskt är norrsken fantastiskt starkt. Minns en vinterfärd på väg mot Abisko. Det var natt men egendomligt ljust, det var så ljust att det kastade skuggor från snöskotrarnas kvarlämnade märken.

    Jag förstod det faktiskt inte, för när jag tittade upp mot himlen fanns ingen måne och så starka stjärnor finns inte i norr. Jag böjde mig ännu mer bakåt och DÅ såg jag norrskenet!

    Faktiskt vet man inte var solen försvinner. Nu vet jag ju. Den ersätts av – NORRSKEN!

  • Regimkritiker

    Nu börjar även den medicinska forskningen inse att man kan nå bättre resultat genom att ta med ras som faktor:

    http://www.project-syndicate.org/commentary/the-value-of-race-in-clini cal-trials-by-henry-i–miller

  • Pingback: Krönikör på Avpixlat vill ha ett mångetniskt Sverige | Bojkotta Aftonbladet()

  • Pingback: Julia Caesar: Agendajournalisterna | Bojkotta Aftonbladet()