Af Julia Caesar
Copyright Julia Caesar, Snaphanen och HRS. Citera gärna delar av texten men iaktta gott bloggskick och länka till Snaphanen!
Valet 2010 kom att radikalt förändra Sveriges politiska karta och röra om i konsensusgrytan. För första gången på många år valdes ett nytt parti in i riksdagen. Sverigedemokraterna fick 5,7 procent av väljarnas röster. För den svenska journalistkåren var valresultatet ett gigantiskt nederlag. I åratal och med stigande intensitet hade journalisterna gjort sitt yttersta för att tiga ihjäl, alternativt demonisera partiet som ”främlingsfientligt”, ”odemokratiskt” och ”rasistiskt” och därmed försöka förhindra det från att komma in i riksdagen. Svenska journalister avskyr Sverigedemokraterna. Och det är ingenting som de försöker dölja. Tvärtom uppfattar de det som en viktig del av sitt demokratiska uppdrag att motarbeta SD.
Alla som med någotsånär vakna sinnen genomled medias bevakning av valrörelsen 2010 kunde notera journalisternas uppenbart problematiska förhållande till Sverigedemokraterna. Inför valet 2006 hade mediestrategin varit att tiga ihjäl partiet. SD placerades i medieskugga. Istället ägnades FI, Feministiskt Initiativ, ett medieintresse som var helt oproportionerligt mot partiets storlek. FI:s program stämde med journalisternas egna politiska åsikter. SD gjorde det inte.
Brutalt uppvaknande med SD:s braksegrar i Skåne
Uppvaknandet på valnatten 2006 blev brutalt. Yrvakna journalister kunde konstatera att SD helt utanför medias radar hade fått nära 3 procent av rösterna i riksdagsvalet och vunnit braksegrar i till exempel Landskrona med 22 procent och Svalöv med 15 procent. Från att ha varit representerade i 15 kommunfullmäktige fick SD plats i 32 av 33 skånska fullmäktige. Skånes största tidning Sydsvenska Dagbladet försökte tiga ihjäl partiet och skrev inte alls om SD under valrörelsen 2006. ”Man undervärderade stödet för dem helt enkelt” säger Sydsvenskans reporter Niklas Orrenius, numera på Expressen.
Invandringspolitiken mörkades genom tyst överenskommelse
Att försöka tiga ihjäl SD var alltså ingen lyckad idé. Inför valet 2010 gällde det att kavla upp de mediala ärmarna och ta nya grepp. Genom en tyst överenskommelse mellan de sju gammelpartierna tog politikerna över huvud taget inte upp frågor om invandringspolitiken i valrörelsen – självklart eftersom alla i sjuklövern vet att de på förhand är dömda att förlora den debatten. Att det skulle ”gynna SD” att diskutera invandringen var en helt korrekt bedömning.
Politikernas mörkande var bekvämt för journalisterna. De slapp göra sig obekväma och ta upp frågor som varken de själva eller politikerna hade någon lust att diskutera. Hellre lyssna till husbondens röst och lägga locket på. Det var givetvis fritt fram för vilken ambitiös journalist som helst att ta ett eget initiativ och bedriva grävande journalistik till exempel i frågan vad invandringen kostar skattebetalarna. Eller hur världens mest extrema invandringspolitik påverkar mottagarlandet Sverige och dess befolkning. Men det gjorde ingen. Frågan ansågs inte intressant, och resultaten skulle varken bli politiskt eller medialt önskvärda.
Särbehandling av SD utan historisk motsvarighet
Inför valet 2010 utsatte journalisterna SD för särbehandling med metoder och i en omfattning som saknar historisk motsvarighet. Det var i stor utsträckning fråga om ren mobbing på sandlådenivå – ett tydligt vittnesbörd om det hot som SD:s blotta existens utgör mot journalistkollektivets traditionella värdegemenskap. SD fick mer uppmärksamhet än inför valet 2006 men utsattes för utpräglat negativ särbehandling. Här är några exempel:
• TV4 stoppade SD:s valfilm om vilka befolkningsgrupper som konkurrerar om skattebetalarnas pengar.
• De stora morgontidningarna valde att ha en ”restriktiv rapportering” om SD för att ”publiciteten inte ska underblåsa någonting som inte sker av sig själv” (Dagens Nyheters motivering).
• Annonser och debattartiklar togs inte in.
• Kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen markerade genomgående tydligt SD-fientliga attityder och övergick i valrörelsens slutskede till ren kampanjjournalistik med syfte att skrämma väljarna och förhindra att SD skulle komma in i riksdagen. I nyhetsartiklar (som ska vara objektiva) fick gammelpartiernas partiledare hålla upp den förstasida i Expressen som slog alla dittillsvarande snuskrekord även för kampanjjournalistik – förstasidan där SD:s valsedel ligger smutsig och ihopskrynklad, kastad i rännstenen med ett stort NEJ över. Det var maktspråk och skrämselpropaganda med fascistiska undertoner från dem som har till uppgift att granska makten men istället gosade in sig ordentligt i maktens knä.
• SD fick inte uttala sig i artiklar som handlade om dem själva. När vänsterpartiets ledare Lars Ohly på valkvällen vägrade dela SVT:s sminkloge med SD-ledaren Jimmie Åkesson fick bara den ene, Ohly, uttala sig i Expressen. Den andra parten, Åkesson uteslöts.
• Expressen valde också bort SD i tidningens egna direktsända web-tv-utfrågningar. Chefredaktören Thomas Mattsson ”ville inte släppa upp dem på sin egen scen”.
• Sveriges Television, TV4 och Sveriges radio vägrade låta SD delta i utfrågningar och debatter inför valet, även den slutliga partiledardebatten, trots att flera opinionsundersökningar tydde på att partiet skulle komma in i riksdagen.
Ny regel enbart för exkludering av SD
Argumentet var att bara de partier som redan satt i riksdagen fick delta. Det var en helt ny regel, tillkommen enbart för att exkludera SD. I flera tidigare val hade partier som såg ut att kunna ta plats i riksdagen fått delta i debatterna inför valet:
• Miljöpartiet 1988.
• Ny demokrati 1991.
• Miljöpartiet 1994 när partiet återkom efter en mandatperiod utanför riksdagen.
”2010 års val var unikt i den meningen att ett parti kom in i riksdagen som inte varit med i någon av tv:s valdebatter eller utfrågningar.”
Det skriver journalisten och medieforskaren Björn Häger i sin nya bok ”Problempartiet”, om medias förhållande till SD kring valet 2010. I sina doktorandstudier i medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet har han intervjuat 26 mediechefer och politiska reportrar i Stockholms- och Skånemedia om hur de ser på bevakningen av SD. Samtliga intervjuer gjordes före valet 2010.
”Det vore skönt att slippa dem”
Björn Hägers bok bekräftar den bild av journalisternas inställning till SD som vanliga mediekonsumenter har kunnat iaktta under många år. SD är ett höggradigt irritationsmoment som journalisterna helst skulle vilja vara utan. Journalister och Sverigedemokrater står så långt från varandra i värderingar som två grupper kan göra. Att ställa frågan ”Finns det några Sverigedemokrater på redaktionen?” är ungefär lika utsiktslöst som att fråga ”Finns det liv på månens baksida?” eller ”Finns det några homosexuella i Iran?”
”Sverigedemokraterna har inget som helst stöd på min redaktion. De åsikter som de har är det nog ingen som delar” säger Per Lärka, redaktionschef på SVT Sydnytt.
Pontus Mattsson, politisk reporter på SR:s Ekoredaktion som också har skrivit boken ”Sverigedemokraterna inpå bara skinnet” (2009), säger:
”Jag tror att många skulle tycka att det var skönt om de gjorde ett dåligt valresultat och hamnade på två procent, då slapp man ha med dem att göra.”
SD – ett problemparti för journalisterna
Samtliga tillfrågade journalister avskyr SD och upplever det som ett problemparti. Partiet stjälper alla beprövade förhållningssätt över ända.
”Journalisterna är partiska till förmån för rådande normer och värderingar – och ett parti som driver frågor som befinner sig i avvikelsesfären kommer därför att få medierna emot sig” skriver Björn Häger.
Journalisterna anser genomgående att SD är ett främlingsfientligt parti som utgör ett hot mot demokratin. Många journalister menar att detta står i konflikt med mediernas uppdrag. När journalisterna i Björn Hägers undersökning ska beskriva SD staplas de avståndstagande adjektiven på hög; ”nationalistiskt”, ”populistiskt”, ”odemokratiskt”, ”invandringsfientligt”, ”främlingsfientligt”, ”nationalromantiskt”.
Det kan till exempel låta så här:
”Ett enfrågeparti som främst inriktar sig på invandringen. De skiljer på folk och folk, anser inte att alla människor har samma rättigheter i Sverige, tycker att invandrares rättigheter ska begränsas.”
”Ett nationalistiskt parti som har en överromantisk dröm att Sverige ska se ut som på 1940-talet, det ska inte finnas några svarta i samhället utan det ska vara riktiga svenskar och vi ska dansa till folkmusik och flaggor överallt. De har försökt kidnappa Astrid Lindgrenbilden av Sverige. Ett populistiskt missnöjesparti som har enkla lösningar på allting.
Tillåtet att kalla SD ”främlingsfientliga”
Det är bara SR:s Ekoredaktion som har en officiell policy för hur man ska behandla SD. Ingenting hindrar medarbetarna i program som P1 Morgon, Studio Ett och God morgon Världen från att kalla SD ”ett främlingsfientligt parti”. Däremot ska de inte säga ”rasistiskt” och inte heller ”högerpopulistiskt” eller ”högerextremt”, eftersom SD inte enkelt låter sig placeras på en höger-vänsterskala.
Staffan Sillén, tidigare chef för SR:s Ekoredaktion, nu stabschef i SR:s programenhet, säger:
”Ett parti som förespråkar någon slags homogenitet i befolkningen, det tycker jag i sig är problematiskt. Vi förutser i bevakningen att de som agerar står för demokratiska värden, och i de här delarna tycker jag att man kan ifrågasätta om partiet verkligen gör det.”
”Man ligger lite lågt i bevakningen av SD”
Hur hanterar då journalisterna detta problematiska parti? Eftersom man överlag i media ser SD som ett odemokratiskt parti finns flera uttalade och ännu fler outtalade regler för hur man ska handskas med partiet. En strategi som media fortfarande tillämpar är att försöka låtsas som om partiet inte finns, till exempel genom att underlåta att redovisa opinionsundersökningar där SD får höga siffror men konsekvent redovisa när SD får låga siffror. Alla sorters utelämnanden är satta i system, om än inte lika frekvent som före valet 2010.
Flera av de intervjuade journalisterna medger att den egna aversionen mot SD kan göra att de ”håller tillbaka” i bevakningen, att man ”ligger lite lågt”.
”Nu får ju folk aldrig prata på i Sydnytt i någon större utsträckning i alla fall, men det är klart att man kanske inte låter dem utveckla sina resonemang alltför långt. Det knepiga är att de har åsikter som man inte delar. Och som man tycker är direkt korkade” säger Lisa Ovesen, reporter på SVT Sydnytt.
Särskilt ångestladdat för journalisterna är all kritik mot islam. Eftersom de inte är pålästa i ämnet tolkar de all islamkritik som liktydigt med att ”hetsa mot muslimer”. Alltså måste allmänheten, och i synnerhet muslimer, skyddas från allt ifrågasättande av islam.
Kadrar av pålitliga SD-fientliga ”experter”
En annan vanlig mediestrategi är att inte släppa fram SD utan att samtidigt ha någon som kritiserar dem. Stora kadrar av tjänstvilliga och pålitligt SD-fientliga ”experter” som bygger sina karriärer på att driva mångkultur och slå ned på invandringskritik står alltid redo att rycka in. Media behöver bara lyfta telefonluren så kommer de som ett skott.
I skaran av ”experter” med en garanterat vänsterextrem världsbild finns bland andra professorn i statskunskap Marie Demker och maken tillika statsvetaren Ulf Bjereld, professorn i socialpsykologi vid Roskilde universitet Lars Dencik, som också är expertledamot i ”Utredningen om ett effektivare arbete mot främlingsfientlighet och liknande intolerans”, åsiktsmannekängen Lisa Bjurwald, journalisterna Anna-Lena Lodenius och Annika Hamrud, Ulla Ekström von Essen, forskare vid Sveriges i särklass mest vänsterinriktade högskola, Södertörn, och givetvis personer ur Expos statsfinansierade stall av åsiktskommissarier, som Alexander Bengtsson och Daniel Poohl.
Ministerns åsiktsdiktat får stå oemotsagda
På senare tid har SR:s ”Studio Ett” vidareutvecklat taktiken att presentera kontroversiella nyheter som om de vore helt okontroversiella, med obligatorisk närvaro av regeringsmakten i form av integrationsminister Erik Ullenhag (fp). Någon problematisering eller kritik förekommer inte, vare sig från programledarna eller någon inbjuden gäst. Lyssna till exempel på Studio Etts inslag från i onsdags om somalisk anhöriginvandring med ett hårdvinklat reportage av Lotten Collin och tillrättaläggande åsiktsdiktat från integrationsministern. Ingen med avvikande åsikter får komma till tals.
När närmare 100 kommentarer kritiserar ensidigheten säger programledaren Helena Groll att ”det rasar in främlingsfientliga kommentarer”. Sedan raderas samtliga kommentarer från Studio Etts hemsida.
Viktigast att ”inte öka främlingsfientligheten”
Ett alldeles särskilt bekymmersamt ämne för journalisterna över huvud taget, och i synnerhet i förhållande till SD, är invandrares stora överrepresentation i brottslighet.
Eftersom SD i motsats till sjuklöverpartierna informerar om detta faktum blir det svårhanterligt för journalisterna. Vad ska SD egentligen tillåtas att säga? Majoriteten av de tillfrågade journalisterna anser att det faktum att invandrare våldtar mer än andra inte är en legitim fråga att diskutera. Att inte bidra till att ”öka främlingsfientligheten” anses av många journalister vara betydligt viktigare än att rapportera sanningen.
Beröringsångesten får epidemiska proportioner
”Journalister har haft problem i 20-30 år med att förhålla sig till att invandrargrupper är överrepresenterade i brottsstatistiken. Min personliga åsikt är att det är individer som begår brott, inte grupper. (…) Vissa tycker att vi ska nämna om ett brott har begåtts av en invandrare eller inte. Det är inte relevant som jag ser det, men det är vad mobben vill att vi ska göra” säger Lars Johansson, chefredaktör på Helsingborgs Dagblad.
När ”toleransen” för invandrares kulturyttringar kolliderar med den svenska jämställdheten och kvinnors rättigheter uppstår ett annat dilemma, och beröringsångesten får epidemiska proportioner. Inför till exempel hedersrelaterat våld och förtryck blundar journalisterna helst och låtsas att problemen inte finns. Att det finns invandrare från primitiva forntidskulturer som mördar sin egen avkomma är definitivt inte ägnat att öka främlingsvänligheten.
”Vi vet att det är sant – men vi publicerar inte”
Jan A Johansson, chefredaktör på Skånska Dagbladet, har sin uppfattning klar:
”De har ju en del påståenden om invandrargrupper, brottslighet, i Malmö framförallt, där de går ut med påståenden som vi vet är sanna. Vi kan kontrollera dem, vi känner till dem, men vi publicerar dem inte ändå utan vidare därför att vi vet att det ställer till sådan helvets skada för samhällsutvecklingen.”
Även på det här känsliga området finns pålitliga experter att tillgå, främst den ständigt anlitade Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, och Felipe Estrada, dito. Brottsförebyggande rådet, Brå, har alltid någon expert på lut som kan bortförklara den importerade brottsligheten.
Den verkligt stora skälvan hos journalisterna är att ha SD med i direktsändning och inte kunna klippa och klistra. Fasan sprider sig. ”Tänk om de säger något olagligt!”
När konsekvensneutraliteten rämnar
Utåt omhuldar svenska journalister den så kallade konsekvensneutraliteten. Det är den princip som innebär att nyheter ska rapporteras utan att journalisterna sneglar på vad det kan få för konsekvenser. Nyhetsförmedlingen ska vara neutral i förhållande till eventuella följder. Men när det gäller SD rämnar konsekvensneutraliteten. Den fråga som länge har styrt journalisterna är om en nyhet ”gynnar” SD (då ska den helst inte rapporteras) eller inte (då kan den rapporteras). Björn Hägers intervjuer visar att de sliter med frågan.
”Vi kan ju inte sitta som någon form utav domstol: ”det här kan vi inte ta upp för det kan gynna Sverigedemokraterna”. Sedan är det ju roligare om det inte gynnar dem ” säger Magnus Quick, kanalchef på SR Malmöhus.
Dubbelmoralens ömkliga nakenhet
Journalisternas uppdrag är att granska makten. Bevakningen av uppstickarpartiet SD visar att media istället identifierar sig och lierar sig med den politiska makten och utifrån gemensamma intressen och värderingar skyddar den mot det som både politiker och journalister upplever som ett hot. SD blir den gemensamma fienden som med alla medel ska bekämpas. Dubbelmoralen spricker fram i all sin ömkliga nakenhet, som i det här uttalandet av Expressens chefredaktör Thomas Mattsson:
”Plötsligt kommer ett nytt parti som appellerar till Expressens idé att utmana makten. Vi gillar outsiders. Det ligger i Expressens DNA-kod.”
Så förklarade Thomas Mattsson varför Expressen 1991 gav Ny demokrati så mycket uppmärksamhet. Men det som gällde Ny demokrati 1991 gällde inte Sverigedemokraterna 2010. Då var det inte roligt med outsiders längre. DNA-koden var utplånad.
Obehagligt att rapportera om SD
En av orsakerna till att journalisterna helst avstår från att uppmärksamma SD är den störtflod av negativa kommentarer och arga mail som ofta kommer i samband med en artikel eller ett inslag, med epitet som ”slynor” och ”kommunistlakejer”. Särskilt kvinnliga journalister känner sig utsatta för obehagliga kommentarer med sexistiska undertoner.
”Sverigedemokraterna drar sig inte för att tala om att vi är lögnare, idioter, kommunister. Vi beskylls för allting” säger Lars Johansson, chefredaktör på Helsingborgs Dagblad.
”Så fort det är ett flyktinginslag, då är det genast mycket Sverigedemokrater som ringer. Och man hamnar på den här hemska bloggen Politiskt Inkorrekt”, säger Lisa Ovesen, SVT Sydnytt.
Ingen frågar sig varför det kommer arga mail
Någon tendens till självreflexion och ifrågasättande av det egna arbetet finns inte i den här typen av intervjusvar. Ingen verkar ställa sig frågan VARFÖR det rasar in kritiska mail. Var möjligen det sända inslaget ensidigt och tendentiöst? Utelämnades viktiga och relevanta fakta? Fick alla sidor komma till tals eller gick reportern maktens ärenden? Gjordes alla invandrare till offer vilkas mänskliga rättighet det är att bosätta sig i Sverige och bli försörjda av svenska skattebetalare? Kallades alla invandrare schablonmässigt för flyktingar fast bara några få procent är det?
Journalisterna avfärdar kategoriskt kritiska invändningar som ”främlingsfientliga”. Det är bekvämast så. De tillstår inte heller så gärna att de arga mailen och kommentarerna inte alls bara kommer från SD-sympatisörer utan i växande omfattning från ”vanliga” människor som har tillgång till oberoende nyheter på Internet och kan ifrågasätta PK-journalistiken.
SD försätter journalisterna i ett Moment 22
Valet 2006 var ett nederlag för journalisternas försök att tiga ihjäl Sverigedemokraterna. Att SD kom in i riksdagen 2010 var ett nytt svidande nederlag, för agendajournalistiken. Journalisterna upplever att de i bevakningen av SD hamnar i ett slags Moment 22. Försöker man tiga ihjäl partiet så förstärks bilden av SD som martyrer, vilket gynnar dem. Kritik fungerar inte heller. Om till exempel Mona Sahlin eller Fredrik Reinfeldt kritiserar SD tas det snarare som komplimanger och förstärker bilden av SD som sanningssägare gentemot ett sammansvetsat maktetablissemang.
”Att Dagens Nyheter inte skriver om partiet eller stoppar en SD-annons två dagar före valet spelar inte så stor roll då den typiske SD-väljaren ändå inte läser DN. Då kan det ha större betydelse vad som publiceras i Söderhamns-Kuriren eller Landskrona-Posten” konstaterar Björn Häger.
Det är som förgjort. Vilka strategier journalisterna än går in för så bara rinner det av SD. Bakom journalisternas svar ångar en påtaglig frustration.
Vänsterns dominans i journalistkåren är förkrossande
Det är ingen tvekan om att Björn Häger har ett ärligt uppsåt med sin bok. Han gör en hederlig kartläggning av sina kollegers särbehandling av SD. Han har haft god draghjälp av att han själv är journalist, kollegerna har öppnat sig för honom i kollegial tillit. Samtidigt är det just den egna grupptillhörigheten som skapar problem. Björn Häger är själv en del av journalistkollektivet och kan inte helt frigöra sig från ett ”inifrånperspektiv”.
Ett exempel: Han skriver att journalister ligger ”något till vänster” i politisk uppfattning jämfört med allmänheten. I verkligheten avviker journalistkåren högst uppseendeväckande från den övriga allmänheten. Av den svenska allmänheten sympatiserar 45 procent med de röd-gröna partierna (vänsterpartiet, socialdemokraterna och miljöpartiet). Bland journalisterna är siffran 70 procent. Vänsterns dominans inom journalistkåren är förkrossande, enligt den senaste undersökningen som gjorts av professor Kent Asp, SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
Isobel Hadley Kamptz: ”Jag vill döda”
56 procent – mer än hälften – av journalisterna sympatiserar med de mest extremistiska och verklighetsfrånvända partierna av alla – vänsterpartiet och miljöpartiet. Störst är sympatierna för miljöpartiet, 41 procent. Det är en ökning med 19 procent sedan den förra undersökningen 2005 (som innebar en fördubbling redan då), och 29 procent mer än den svenska allmänheten. Inte oväntat toppar kulturjournalisterna vänstersympatierna med 84 procent.
Tyvärr väljer Björn Häger att utelämna kulturjournalister och krönikörer i sin undersökning, trots att de har spelat en högst anmärkningsvärd roll och ofta intagit extrema ståndpunkter i publiciteten kring SD. Det är i den här kategorin man kan hitta några av de grövsta övertrampen. Låt mig erinra om Expressenkrönikören Isobel Hadley Kamptz´ twitter på valnatten när det började stå klart att SD trots journalisternas alla ansträngningar skulle komma in i riksdagen:
”Överväger att blocka alla fittor till journalister. Bengt Westerberg sitter bredvid Bert Karlsson i svt:s soffa och myser om sd-resultatet. Det är alltså här vi är nu. Jag vill döda någon. Jag hatar dem så jävla mycket. ”
Självprövning hos journalisterna?
Erfarenheterna från framför allt den senaste valrörelsen och dess smutsiga hantering av Sverigedemokraterna borde ge upphov till djupgående självprövning hos journalisterna. De är övertygade om att de utför ett nödvändigt och lovvärt renhållningsarbete i demokratins tjänst gentemot ett parti som de uppfattar som ”odemokratiskt” och ”främlingsfientligt”. De ser sig själva som demokratins försvarare, moralens fanbärare och den mänskliga godhetens ombud på jorden. Vad de inte ser är att de i sin iver att försvara ”demokratiska värden” själva använder odemokratiska metoder och sviker sitt professionella uppdrag att rapportera allsidigt och korrekt.
Tips till Björn Hägers nästa bokprojekt: Vart leder den politiskt korrekta, förljugna journalistiken? Hur ser den snabbt växande klyftan ut mellan journalistkåren och mediekonsumenterna – lysande beskriven i den här artikeln av Jens Runnberg i Dalarnas Tidningar.
”Svenska tidningar fullständigt enkelriktade”
Morten Uhrskov Jensen, dansk historiker och samhällsvetare, semestrar i Skåne och skriver om svenska media i lördagens Jyllands-Posten:
”Jag tror att Sverige har de värsta medierna över huvud taget i den västliga världen. Till och med i en halvtotalitär stat som Storbritannien finns det tidningar som The Telegraph och Daily Mail, som bland den allmänna multikultin också har plats för det politiskt inkorrekta, som till exempel en hyllning till den bäste premiärminister Storbritannien aldrig fick – naturligtvis Enoch Powell.
Så är det inte med svenska tidningar. De är fullständigt enkelriktade. För att begripa Sveriges väg mot katastrofen är svenska tidningar värdelösa, helt och alldeles. Svenska journalister är statligt betalda propagandamakare som inte kan drömma om att någonsin ge ett signalement på en misstänkt gärningsman. Jag upprepar: aldrig någonsin. Det förekommer bara inte. På debattsidorna finns ingen verklig debatt. Det är den ena experten som talar till den andra. Må den dagen komma då Sveriges folk igen kan sjunga sin nationalsång och veta med sig att de verkligen är ett fritt folk.”
Litteratur:
Björn Häger: Problempartiet.
Pontus Mattsson: Sverigedemokraterna inpå bara skinnet (2009)
Af Julia Caesar
Tidligere kronikker af samme forfatter.
[…] från tidningen efter att Sverigedemokraterna kommit in i riksdagen 2010. SD:s valseger var ett svårsmält nederlag för stora delar av landets journalistkår som inte skytt några medel för att förhindra […]
[…] skydde ingen möda för att förhindra att svenska folket skulle rösta in Sverigedemokraterna i riksdagen 2010. Inga skamgrepp var för grova. Eftersom du och dina kolleger avskyr partiet investerade du din […]
[…] http://snaphanen.dk/2012/07/21/sondagskronika-i-demokratins-tjanst/ […]
[…] Bogen er også omtalt i Söndagskrönika: Rösterna omkring oss, Söndagskrönika: Blåsningen, Söndagskrönika: I demokratins tjänst. […]
[…] demokrati ska åsiktsfloran vara så variationsrik som bara möjligt. När så inte sker bildas s.k. missnöjespartier där de som är engagerade i ett sånt parti, samt de som röstar på partiet, alltför ofta kallas […]
[…] av rösterna. I det lilla brukssamhället Ljusne fick de 13 procent. Journalisten Björn Häger (författare till boken ”Problempartiet”) vände tillbaka till sin hemstad och försökte ta reda på orsakerna. Hans reportage om […]
[…] löner över tv-licensen. “Problempartiet” avslöjar problemjournalisterna. Se også om bogen: Söndagskrönika: I demokratins tjänst. 11 kommentarer » Spring til […]
[…] Inger Carlqvist, Merit Wager och Gunnar Sandelin t ex, eller anonymt, som f.d. DN journalisten Julia Ceaser m fl bloggare. Att ens diskutera med dem har blivit att ge sig in i guilt by association – taktik […]
Tror också att valrörelsen 2014 kommer att bli väldigt smutsig, för PK isterna börjar bli desperata,
fast dom som kommer och orerar om Anders.B. Brevik ska vi hela tiden påminna om att hans största
idoler var Che Guewara och Fidel Castro, alltså samma idoler som vänsterpöbelen älskar!
I tillegg er Al Quaida ABBs store forbilde.
Mycket bra sammanfattat om journalistkårens förhållningssätt gentemot SD. Jag hoppas att jag aldrig i mitt liv ska behöva uppleva ett Sverige där demokratiunderskottet är större än nu. Konstant lågtryck råder. Svalorna stryker grästopparna.
[…] ny tankvärd krönika av Julia Caesar på bloggen Snapphanen. Läs den här. By Señor H, on 23 juli, 2012 at , under Okategoriserade. Inga kommentarer Post a comment or […]
För att få en förändring till stånd behövs en Nationell Allians som lägger alla andra meningsskiljaktigheter åt sidan.
Man koncentrerar sig på att stoppa invasionen av utlänningar samt stärker sammanhållningen inom landet.
STORT TACK för en artikel som beskriver den bistra sanningen!
Svensk massmedia sämst i hela västvärlden skriver den danske författaren Morten Uhrskov Jensen. Och det har han fullständigt rätt i, den är pinsamt usel , man får intrycket av att Hänt i veckan numera utges som dagstidning om man råkar läsa Aftonbladet eller Expressen, fyllda med nonsens reportage av kändisar och löjliga Tv program, någon gång avlöst av feta rubriker, och då mer än dels när man hittat något negativt om Sverige Demokraterna. Men det är positivt att utlandet börjar att få upp ögonen för vad både politiker och massmedia sysslar med här, det borgar för att bevakningen kommer att… Read more »
RAKEL CHUKRI, SVENSK MEDIEFAVORIT Rakel Chukri med assyriskt/syrianskt ursprung, 34 år, är Sydsvenskans mäktiga kulturchef. Tillika skribent i AB, Expressen, Arena osv., f.d. programledare i P1. Idag är hon sommarvärd i P1. ”Har du lyssnat på någon annan sommarpratare?”, frågar Sydsvenskan 23/7. Rakel svarar: ”Jag lyssnade på Anja Pärsons program där hon klev ut ur garderoben. Författaren Daniel Sjölin var också bra. Han gjorde en skarp – och rolig – analys av främlingsfientlighetens rötter i Sverige.” Främlingsfientlighet… Rakels stora hatintresse? Är det möjligen därför som hon är så omåttligt populär i svenska medier? I ett TV-program har hon uttalat, att… Read more »
Kære Julia
Tak for dine mange artikler. Jeg synes at du skriver godt og klart, og er en meget modig person. Pas godt på dig selv, jeg er helt sikker på, at du har mange fjender. Held og lykke.
Hur ska vi få våra samhällsmedborgare i Sverige att rösta på verklig demokrati i valet 2014?
Känns meningslöst ibland när man försöker tala med någon, och som vanligt har läst någon kvällstidning
om främlingsfientlighet och rasism.
Börja redan nu, i god tid, att dela ut flygblad. Sätt upp klisterlappar. Lägg små lappar i folks brevlådor. Sätt upp på anslagstavlor. Nu har vi god tid på oss. Genom att göra det mår man bättre. Man känner att man gör något i alla fall. Folk får väckas smygvägen. Klicka på min länk så finns det en hel del material att ladda ned och skriva ut. Och ja, vi får bekosta det själva, men det kan det vara värt. Inför förra valet drog denna privata flygbladskampanj igång så sent som i april-maj före valet. Läget blev smått hysteriskt. Nu… Read more »
Samma skolor. Samma lärare. Likadan “utbildningsplan”. Inte konstigt att svenska journalister i den lilla ankdammen ser o tänker likadant ! Och redaktörer o politikerna som ändå bestämmer via utbetalningarna till tidningarna har det gemensamma att de bor långt från monstret de skapat. I rena o vita enklaver, där något enstaka adoptivbarn från Sydamerika eller Kina blir deras kontakt med mångkulturen. Det monster som ständigt kräver svenska offer ! Nu gottar o vältrar sig redktörer i den milda grad över minnesdagen av Utöya, så till den milda grad att de alla har en våt fläck i byxan ! Här i Sverige… Read more »
Björn Häger benämns i artikeln som man men är faktiskt en HEN! Kontrollera gärna genom att lyssna på hans program “Plånboken” i P1 som numera konsekvent pillar in ett HEN så fort de får chans.
En lysande beskrivning av Sverige anno 2012. Jag önskar att någon eller några med känningar och goda kunskaper i andra språk kunde ta chansen och skriva ledare och krönikor i utländsk rikspress så att hela Europa får veta vad som pågår i detta allt märkligare land som heter Sverige. Tyvärr tror jag att den osmakliga valrörelsen 2010 bara var en försmak av det vi får se 2014. Tragedin på Utöya kommer att bli synonym med den politiska debatten i invandringsfrågor och all konstruktiv debatt kommer att sopas under mattan tillsammans med ärliga fakta om invandringspolitikens påverkan på vårt samhälle. Svenska… Read more »
Nu kommer åtminstone Distpatch International, som kommer att utges på både svenska, danska, och så småningom på engelska och tyska och kanske fler språk, den kommer att belysa allt det som måste fram i ljuset….det är en bra början.
Paranoiaen breder sig hos SR & Expo 😀
SD:s nätstrategi
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=5192203
I dagarna publicerade den antirasistiska tidningen Expo en artikel som visar att Sverigedemokraterna, trots att Björn Söder har förnekat det, har en medveten nätstrategi som går ut på att medlemmarna uppmanas att gå in på tidningsartiklars kommentatorsfält, blogginlägg och twitterkommentarer för att skapa debatt och föra ut partiets åsikter.
….
[ Bemærk også de mange non-PK kommentarer, som SR åbenbart helt har glemt at få slettet her i ferie-(semester-)forvirringen 😉 ]
Julia du är en pärla, lova att du aldrig slutar att skriva om sanningen Kram bowlaren 🙂
Jag hoppas också att den dagen kommer när DE som känner att DE tillhör det Svenska Folket kan och vill vara stolta för vår Fana vår Nationalsång vårt Kungahus och sist men inte minst vår efterlängtade Frihet. Men innan den dagen randas kommer det att flyta Blod MYCKET Blod sanna mina ord. Jag tillhör den skara Svenskar som anser att SD INTE är svaret för att VI skall uppnå övannämda. Jag hade hoppats att det voro så men SD visar sig vara alldeles för TAMA i Sveriges Riksdag. De börjar anser jag alltmer visa sig nöjda med vad de redan… Read more »
SD kan vara ett första steg.
Först och främst är det två år till valet. Vilket kan innebära något i stil med 200 000 nya invandrare, 2 miljoner nedtystade brott. Lägg därtill den eskalering av eskaleringen som finns inbyggd i detta. Så 2014 kan SD få…25%? Tja. Vad hjälper det? Ett visst inflytande, javisst. Men vad hjälper det? Att man ett år senare slutar kalla dom “barn”? Att man rentav beslutar sig för att våga uttrycka tanken att många….flera….vissa….kanske en och annan av dom bluffar. Ljuger? Nej. Inte ljuger. Det är ett alldeles för kraftfullt ord. Luras lite grann. Vad är det som behövs? Troligen redan… Read more »
Nä så är det ju inte. Det är det svenska folket som inte tycker om SD som startade som ett rasisktparti och har fortfarande många gräsrötter kvar som är rasister. Det svenska folket tycker inte om SD och därför får de 5,7% av rösterna…
TILL OTTO: DE 340.000 SVENSKARNAS VÄG TILL RASISMEN Jag förstår, Otto, att du tycker att ca 340.000 riksdagsröstande sverigedemokrater är för många. Och att de borde förintas. Något som den väldiga hatdemonstrationen på Sergels torg mot Sd:s riksdagsinträde visade med skrämmande tydlighet. Masspsykos. http://www.youtube.com/watch?v=1HcWfdBz9UQ Hur kunde så många godmodiga och fredliga svenskar bli så onda bara över en natt? Islamofobiska och främlingsfientliga ”utlänningshatare”? I min ungdom, före 1980-talet, fanns inte ens ordet ”islamofobi” i det svenska språket. Få hade ens hört talas om den gamla ökenvariant av judendomen som hette ”islam”. I min ungdom fanns det inte heller några nazister… Read more »
Ja du, det enda jag kan säga till dig är att söka hjälp.
Det är nog du Otto, som mest tränger för hjälp . De 94% av svenskarna och där inkluderas även Otto, som inte förstår sitt eget bästa.
Måste man nog klassa, som jordens dummaste folk. När en invandrad analfabet, som knappt talar språket kan lura våra PK akademiker med 12-15 års skolgång, på miljoner. inte bara en gång utan stup i ett. Jag anser att, den människa, som inte kan lura en PK svensk är ännu inte född.
Ja du. Om sanningen ska fram så är det nog du som har extrem paranoida. Sök hjälp. Det brukar vara så att när 94% av ett folk tycker en sak så brukar det vara rätt. Skön samling av virrpannor man hittar här.
Istället för att be sign.Info att söka hjälp, Varför inte istället försöka bena ut vad det
är som är fel av det han skriver! Men sanningen är väl att du saknar svar.
Tony: Läs den sista meningen. Läs den ordentligt.
Ja, Otto “det brukar vara så att när 94% av ett folk tycker en sak så brukar det vara rätt”. Men – det är en tumregel och tyvärr inte någon naturlag. Det framfördes t.ex. i århundraden en uppfattning, att solen snurrade runt jorden. Människor med en avvikande uppfattning förföljdes och t.o.m. dödades. Galileo fick göra avbön för att han ansåg, att det var jorden, som snurrade runt solen. När det finns starka (och inte sällan även ekonomiska) intressenter som dominerar propagandan för en viss uppfattning, så kan man inte längre lita på, att vad ” 94% av ett folk tycker”… Read more »
Familj fick permanent uppehållstillstånd och rätt till livstids bidragsförsörjning och andra förmåner som belöning för otaliga lögner:
http://www.swedenconfidential.info/2012/07/23/familj-far-behalla-permanent-uppehallstillstand-som-ar-helt-uppbyggd-pa-logner/#more-30554
Osvikligt PUT-skäl, om inget annat hjälper: Försvåra asylprocessen, överklaga, göm dig, överklaga igen – sen är saken klar: Flyktingskäl: Du har uppehållit dig tillräckligt länge i Sverige för att ha “rotat dig” där och är däremot automatiskt berättigad till PUT utan vidare förhandlingar. Kan aldrig skickas tillbaks. Däremot är du välkommen att efter erhållande av PUT semestra i det land som du har flytt från och till och med att bosätta dig där.
94,3 % av Svenska folket är efter mer än 50 års hjärntvätt och indoktrinering oförmögna att analysera och närmare granska den skit som politiker och media trycker ner i deras halsar. Det är av gammal hävd och vana trogen enklast att reflexmässigt bara svälja undan allt som lögnhalsarna severar dem. De har blivit itutade att Pappa Staten tar hand om dem från vaggan till graven. Denna lögn har Politiker och Media mått väl av på alla områden under alla dessa år men efter bloggarnas inträde bla denna på de sociala medierna så börjar de att bli svettiga i trasorna och… Read more »
Så länge som förespråkare för gränslös invandring tror på eller intalar sig själva, och andra, att de är ”de goda”, dvs. ”de moraliskt korrekta” och anammar ett ”icke-rasistiskt”, och ett ”icke-främlingsfientligt” åsiktsgarnityr, med tillhörande just gränslös invandringspolitik, (utan att behöva reflektera så särskilt mycket över om detta åsiktsgarnityr och detta politiska ställningstagande verkligen i förlängningen är någonting så ”moraliskt korrekt”, dvs. ”gott”, eller inte), så lyckas ju ändå uppenbarligen ”image-makarna” med denna sin ”propaganda” helt enkelt därför att de har ”makt” och därmed ”auktoritet” att kunna göra det? Att lyckas dupera majoriteter för att man helt enkelt har mycket stora… Read more »
Hahahahaha. Så när jag säger att 5% är rasister är jag dum i huvudet och när du säger att 95% är idioter så är jag ändå dum i huvudet. Skaffa dig ett liv. Eller analytisk förmåga.
Det är när jag läser denna “Otto” som jag förstår de skollärare jag mött i skolvärlden ,som sa att förvänta dig inte att alla har läst läxorna även om dom vill göra intryck av det.
Ha, förvänta deg inte allt för mycket. Stackars Otto er ju helt utom pedagogiskt räckvidd –
och helt utan kontakt med verklighetens värld utan för hans egen skyttade bostad / “ghetto”.
Otto är verkligen en bra människa – i sin egen förståelse – men alra hälst på andra svenskars mycket
dyrbara kostnad naturligtvis. Såna där otrevligheter har man ju förstås vanligt folk för, eller hur, Otto? 😉
Vilken dyrbara kostnad?? Vad är det som ni har förlorat som ni suktar så mycket efter? Är ni arbetslösa? Är det något annat? Det är tragiskt hur människor utan förståelse för större saker samlas och dunkar varandra om ryggen och har en massa förutfattade meningar om precis allt. Det måste ju vara så att ni är de smarta och 95% är dumma, eller kan det vara precis motsatsen att ni är de redigt korkade och resten är smarta?
Numera sorgligt ökända socialdemokraten Anna Ardin, med riksdagsambitioner, projektledare för ‘One Sweden’ – vad det nu är? – och Tankesmedjan Sektor3, http://www.sektor3.se samt initiativtagare till uppropet i dagens SvD, som påpassligt signaturen Malte Skogsnäs uppmärksammar allra överst i kommentarsfältet, vore helt säkert en bättre umgängespartner för genomsnittssvenske Otto än alla elaka rasister och främlingsfiender som minglar här hos http://www.snaphanen.dk. Där skulle Otto nog befinna sig i gott sällskap – eftersom det synes som att den GODA Anna Ardin har knutit stärre delen av det socialistiska svensk civila samhället till sig. Vad sägs om följande? Arbetsgivaralliansen, Arbetsgivarföreningen KFO, Bygdegårdarnas Riksförbund, Coompanion… Read more »
Det kan du ju desperat klänga dig fast vid tills valet 2014. Floskle och lögner. Sanningen är dessutom att svenska folket fortfarande sover, de röstar som de alltid har gjort, nämligen på det parti man inbillar sig kommer gynna den egna plånboken mest. I övrigt är man fullständigt ointresserad eftersom man tycker man har nog med sitt.
Ja lev du med att 5,7 % röstade på Sverigedemokraterna i förra valet i två år till sen ska du nog fan
bli medveten om vad Svenska folket säger 2014 när både ditt sketna kommunistparti och miljö flummarna
blir omkörda så det bara ryker! Du gör dig bred över att bara 5,7% röstade på SD 2010, men det gjorde dom
trots att alla partier motarbetade plus hela Sveriges samlade media, så gläds du till 2014!
2014: Wait and see, buddy. Wait and see…
Bara i min närmsta familj går vi från 3 till 10 röster på SD. Trenden i släkten och bekantskapskretsen är densamma.
Inte för att det gör så stor skillnad. För lite och för sent. Alldeles för sent. Men något begränsas väl skadorna. Har vi tur undviker vi inbördeskrig. Eller kanske snarare etnisk rensning. Åt något håll.
Men kul blir det inte.
Det finns en grupp som får lida det är invandrarna som vill försvenskas som ser upp till svenskarna. Nästa grupp är romer eller zigenare som lever som vanliga svenskar sköter sig. Varför ska dom påminas om sitt ursprung hela tiden går nästan till gränsen att dom borde leva i sin kultur i Sverige. Hur många barn ungdomar är det som inte vill påminnas om att deras föräldrar är zigenare eller romer dom vill leva som svenska barn. Varje gång det kommer upp i media något med romer då får dom här barnen en påminelse från kompissar halvt på skämt. Samma… Read more »
Enligt min mening så har Svenska Folket valt politiker till att föra samhällsutvecklingen framåt. så detta är inte journalisternas sak, vad som däremot är Medias sak, är att syna politiker och politikers beslut, men även att synliggöra all brottslighet som sker i samhället idag. Men istället för man endast fram den brottslighet som utförs av Svenskar trots att utlänningar är klart överrepresenterade på nästan alla områden. Man skriver ogärna om våldtäkter, trots att det sker dagligen, med ett litet undantag, i det pågående Gothia cup var där anordnat Disco, och naturligtvis går ju inte ens småflickor säkra från dessa utländska… Read more »
Naturen har varit min största läromästare. Det är hos den jag sökt svar när allt verkar snurrigt o konstigt. Det jag lärt mig är: I varje flock människa eller djur, en liten familj eller by eller djurflock måste det finnas följande: Revir, rättigheter, respekt och rättvisa. Om någon i djurflocken tar sig rättigheter som de andra inte har, eller börjar bete sig respektlöst mot andra, får det konsekvenser. Det måste finnas en ömsesidig respekt. Det måste finnas rättvisa. Och framförallt måste man visa hänsyn när det gäller andras revir och framförallt andra flockars revir. Att röra sig i naturen är… Read more »
Sverige är faktiskt ett Eldorado för riktiga journalister. Guldet ligger helt synligt. Scoopen klumpar sig i form
av invandring, brottslighet, fängelser, domar i våra rätter och migrationsdomstolar. De enorma ekonomiska
läckagen, fusk, religiösa friskolor, hur bli mångmiljonär på invandring. Osv,osv!
Tips på ämne för eventuellt nästa söndagskrönika. Att bemöta individen som skrvit skräpet.
http://www.östran.se/OPINION/Utoeya-ett-aar-senare
Når een i stille sorg og desperation prøver at forstå de fremmedes ufattelige vold mod os i Skandinavien,så kommer jeg frem til, at de kloge fremmede læser mellem linierne hvad pressen skriver og forstår hvad politikerne mener. De læser, at journalisterne i den grad foragter egne befolkninger og politikerne ønsker en bedre og mere human befolkning. Her er det at kloge indvandrere forstår, hvad der ønskes af dem. De skal , gennem vold og terror, banke de vrangvillige indfødte på plads, således at de gennem denne undervisning kan komme op på det høje niveau, som f.eks. muslimerne befinder sig på.… Read more »
Jag har ibland sagt:
I de gamla diktaturerna nazityskland och kommunistländerna där censurerades medierna av politikerna.
Och i vårt moderna Sverige censureras politiken av medierna.
En märklig situation?
Ibland verkar det vara så samordnat så att jag har undrat om det finns någon slags central instans som lägger upp riktlinjer?
Lysande som vanligt, Julia! Det skall bli väldigt spännande att se och höra hur media kommer att agera 2014. Kan de hitta på någon ny sorts regel, som skulle kunna utestänga SD under valrörelsens direktsända debatter? Gissa om jag tror att de sliter sitt hår, och söker alla möjliga och omöjliga lösningar på “problemet”. Eftersom de, åtminstone SR, tycker det är helt ok att kalla partiet för “främlingsfientligt” kanske de ser en lösning där. Inga “främlingsfientliga” partier får delta, kan det vara något? Eller “odemokratiska”? Mer trivialt, kanhända, men hur troligt skulle det vara att något annat helt nytt riksdagspartis… Read more »
Eller till Nobelfesten. Två år i rad. Åkessons turnering vid det senaste tillfället var praktfull: “De flesta hederliga svenskar är ju heller inte inbjudna, så jag tycker att jag är i gott sällskap.”
SVERIGEBILDEN UTOMLANDS Till det angelägnaste för Sveriges styrande elit, dvs. i första hand dess journalister och politiker, hör hur den s.k. ”sverigebilden” framstår i utlandet. Det finns två sådana sverigebilder: 1) Den sverigebild som förekommer utomlands 2) Den sverigebild utomlands som uppmålas i Sverige I få ord sammanfattas den andra av dessa bilder i en ledare av Östgöta Correspondentens chefredaktör och ansvariga utgivare i juni 2012, journalisten Charlotta Friborg: ”ZLATAN OCH LOREEN VISAR VÄGEN Nationaldagsfirandet i modern tappning visar på en inkluderande syn på nationalitet och medborgarskap. Världsstjärnor som ZLATAN och LOREEN är viktiga symboler för ett Sverige att vara… Read more »
Fremragende analyse Julia – som altid! Jeg kan supplere med et par danske eksempler: Når svenskerne skulle vide noget om det racistiske pisseland (Danmark) var det altid og jeg siger altid multi-kulti apologetiske, kulturmarxistiske og selvhøjtidelige medierøvhuller der fik ordet I de svenske medier! Svinehunden Carsten – slimede kældermennesker – Jensen var som altid leveringsdygtig i tvangsneurotiske oikofobiske klicher: jeg skammer mig over at være dansker! (hvorfor helvede rejste “hen” ikke bare til sin idealstat “fagre nye Sverige?”) Superfeministen og socialkammeraten Hanne Vibeke Holst var den anden dansker der altid blev brugt i svensk fjernsyn når den danske racistiske, nazistiske… Read more »
Skånska Dagbladets chefredaktör Jan A Johansson har, som sagt, sin uppfattning klar: “De har ju en del påståenden om invandrargrupper, brottslighet, i Malmö framförallt, där de går ut med påståenden som vi vet är sanna. Vi kan kontrollera dem, vi känner till dem, men vi publicerar dem inte ändå utan vidare därför att vi vet att det ställer till sådan helvetes skada för samhällsutvecklingen.” En sanningsenlig rapportering om den importerade brottsligheten skulle enl. chefredaktör Jan A Johansson alltså vara till “skada för samhällsutvecklingen”. Medievärldens chefredaktör Axel Andén kommenterar: “..för den journalist som vill påverka samhället till det bättre kan samhällets… Read more »
Bemærk at en af medunderskriverne er den jødiske (!) Barbara Spectre, som vi før er stødt på her på Snaphanen i en uforglemmelig propagandavideo for det åbenbart helt uundgåelige multikulti-eksperiment i fuld skala, – og som åbenbart bare ikke kan få nok indvandring, multikulti og kulturberigelse fra især muslimske (!) lande, uanset at det især kommer til at at gå ud over hendes egne trosfæller, sådan som vi allerede nu ser det for fuld udblæsning i Malmö i disse år. Hun og hendes European Institute for Jewish Studies in Sweden mener endda ligefrem, at det er deres opgave og helt… Read more »
God kommentar angående denne artikel i SvD.
http://kulturkrig.blogspot.dk/2012/07/ser-de-verkligen-inte-inkonsekvensen.html
Barbara Spectre for fuld udblæsning 😉
http://www.youtube.com/watch?v=hmUryMINlJ8&feature=player_embedded
” who …. with the help of the government of Sweden (!!!) set up a non denominational institute of Jewish learning …”
WTF?!
Prøv engang at se, hvordan hjernevasken ( -tvätten) & PK-naivismen ligefrem stråler ud af øjnene disse
jubelidioter – man kommer jo til at tænke på filmen “Invasion of the Body Snatchers” 😀
http://www.onesweden.se/
http://www.youtube.com/watch?v=L-jzblCbsuA
Bjovulf skrev: Hvad F. er det egentlig for en samfundsnedbrydendende forening, og hvem står bag den? Hvor kommer pengene til den mon fra? Här kommer svaret! Sammanfattning av tre kommentarer av “Nationalist”, “April 43” och “brandr” i nationell.nu, juni 14, 2011. – – – – – I posten ‘övrigt’ ingick, för år 2000, 40 miljoner kronor avseende medel som Riksbanken enligt riksdagens vinstdispositionsbeslut 2000 bemyndigades betala direkt till ett institut för judiska studier (Paideia) när formalian kring bildandet av institutet och utbetalningen var avklarad. Denna betalning genomfördes under 2001.” http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=3451&rm=2001/02&bet=RB1&typ=frsrdg Lite andra trevliga detaljer vad gäller detta institut Paideia, är… Read more »
Mange tak 😉
Jag uppmanar alla att begrunda bilderna på den här lobbyorganisationens (One Sweden) sida. Fundera på vad de här personerna avsiktligt vill – och oavsiktligt råkar – framföra om sig själva. http://www.onesweden.se/ Hjernevasken ( -tvätten) & PK-naivismen ligefrem stråler ud af øjnene på dem, skriver Bjovulf. Blickarna är närmast fanatiska. Med sina förmanande pekfingrar vill de inskärpa, att de är de rättänkande. Det cikulerar ett citat på nätet, som tillskrivs Churchill, men han lär aldrig ha sagt detta: “Om fascismen återuppstår, så kommer den att lanseras som anti-fascismen.” Det ligger mycket i den observationen (oavsett vem som nu har formulerat det).… Read more »
[…] demokrati ska åsiktsfloran vara så variationsrik som bara möjligt. När så inte sker bildas s.k. missnöjespartier där de som är engagerade i ett sånt parti samt de som röstar på partiet alltför ofta kallas […]
“Tar de livsløgnen fra et gjennemsnittsmenneske, så tar de lykken fra ham med det samme”
Det er det de forstår, mer eller mindre bevisst, som regel søvngjengeraktig, alle disse som utgjør den styrende middelklasse. Da er det naturlig at de kjemper som de gjør – og at de vil kjempe like inn i graven.
I ett normalt land skulle Björn Hägers bok självfallet inte haft titeln: “Problempartiet”. Bokens titel skulle ha varit: Problemjournalisterna.
Du har rätt i att perspektiven är väldigt förvrängda och bevisbördan förryckt i Sverige. Men titeln på boken kan också bli en grimas som också får sarkastiska kvaliteter…
[…] Läs Julia Caesars hela krönika här. GillaGillaBe the first to like this. […]
SVENSK FLYKTINGPOLITIK: HÅRD, OMÄNSKLIG! • ”BEDRIVER REGERINGEN EN OMÄNSKLIG FLYKTINGPOLITIK? – Debatt mellan migrationsminister Tobias Billström (M) och Frida Johansson Metso, ordförande FARR.” (TV4 Nyhetsmorgon 2011-01-12.) • ”UTKASTAD UR SVERIGE – TORTERAD I NATT – Den flyktingpolitik som Sverige bedriver är hård, hänsynslös och omänsklig. Den måste förändras i grunden.” (Flyktingbloggen 2012-02-26.) • ”EN HÅRD FLYKTINGPOLITIK – Gång på gång kommer uttalanden som visar hur svensk flyktingpolitik ofta präglas av en hård och inhuman hållning, trots officiella försäkringar om motsatsen. – – – Den moraliska kompassen snurrar vilt och skulle göra svensk flyktingpolitik lätt skrattretande om det inte vore så… Read more »
Mitt förslag är: alla muslimer det är synd om emigrerar till det MEGASUPERRIKA landet Saudiarabien.
(Eller liknande land).
Dessa rika, muslimska länder har jättemånga projekt på gång. Alla får arbete. Världens lyxigaste Moské där.
Svensk flyktingpolitik är hård och omänsklig mot det egna folket!
“MIGRATIONSPOLITIKEN MÅSTE BLI GENERÖSARE!”
Erik Ullenhag (Fp) m.fl. i Expressen 26/7 2012:
http://www.expressen.se/debatt/migrationspolitiken-maste-bli-generosare/
Och i dag kom denna tidningsartikel.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/rasisternas-varldsbild-ar-inte-var_7361476.svd
Överst bland undertecknarna av Brännpunkt-artikeln återfinns en viss Anna Ardin. Samma socialdemokratiska politiker, alltså, som under egendomliga former anklagade Julian Assange för våldtäkt:
http://annhelenarudberg1.blogspot.se/2011/03/kompisharvan-kring-anna-ardin-och.html
Anna Ardins raffinerade hämnd:
http://annhelenarudberg1.blogspot.se/2010/08/anna-ardins-raffinerade-hamnd.html
ONE MALAYSIA — “ONE SWEDEN”, samma skit? http://www.youtube.com/watch?v=hwAOsnMqbcY ——————————- http://www.onesweden.se/ http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sverige-ska-enas-mot-vald_6096769.svd Att fokusera på extremismen i samhället riskerar att få oss att missa helhetssynen på samhället, där polariseringen mellan grupper är ett större hot. Vi måste i första hand stoppa uppdelningen i samhället mellan vi och dom, skriver Abdulkader Habib, rektor för Kista folkhögskola. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/vi-maste-kampa-mot-polariseringen_6093585.svd http://muslimerforfred.org/?p=1274 Barbara Spectre, chef och grundare av det europeiska institutet för judiska studier, Paideia, tror att ‘One Sweden’ har en viktig roll att spela: – Vi kan hylla olikheter och samtidigt uppskatta enighet genom att vi alla bidrar till Sverige, säger hon. – När koraner… Read more »
Numera vet vi vad ‘OneSweden’ är – från WIKIPEDIA: 1Sweden (pronounced One Sweden in English and Ett Sverige in Swedish) is a newly started programme designed by director Abdulkader Habib Razak och Anna Ardin on 16 april 2011, calling for the government agencies, the civil servants and the whole Swedish green-socio-liberal population, that is with the exception of the Sveden Democrats, to more strongly emphasise ethnic harmony, national unity, and efficient governance. An official logo and slogan has been introduced along with the launch of the OneSweden concept. The logo is the symbol of one finger pointing to heaven. The… Read more »